Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Transkript

1 Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

2 Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro av den ryska exportmarknaden, sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under Detta trots en positiv handelsutveckling i bland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten återhämtar sig med cirka 5 procent. Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket indikerar att produktionen kommer att sjunka något under Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja och innehar därmed en större valutaexponering. Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år, till närmare 12 miljoner djur. En orsak till den generella ökningen av antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader. Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under Samtidigt har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött. En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under Trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar inledningsvis under Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kombination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt lammkött minskade under Prognosen för 2015 är att importtrycket lättar något i förhållande till den senaste treårsperioden. Antalet slaktade får och lamm ökade med 2,1 procent under Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6 respektive 13 procent. Något som kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna. Den positiva pristrenden på svenskt lammkött fortsätter och den säsongsberoende efterfrågan varar under längre tidsperioder vilket ökar producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Marknadsbalansen inom EU I spåren av krisen i Ukraina har den ryska ekonomin kraftigt försämrats vilket bland tagit sitt uttryck genom en försvagad rubel. I kombination med införda handelsrestriktioner har konsumentpriserna på kött stigit med 18 procent under 2014, ökningen för griskött och kyckling var särskilt hög och landade på motsvarande 22 respektive 34 procent. De ryska ambitionerna om ökad självförsörjningsgrad har stimulerat en produktionsökning på griskött motsvarande 7 procent under 2014 men ökningen har inte kompeserat för den kraftigt minskande importen (-30 procent), trots Grisproduktionen inom EU ökade med 1,4 procent under 2014 som följd av storleksrationaliseringar efter genomförandet av Grisdirektivet om lösgående sinsuggor, då många små gårdar lades ner och de som byggde om, byggde större. Dessutom så ökar produktiviteten per sugga varje år. Produktionsutvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan enskilda EU-länder där exempelvis Spanien och Nederländerna har ökat sin produktion med mellan 4 och 5 procent medan Tyskland och Italien minskat med 1-2 procent. ett ökat inflöde av brasilianskt griskött. Tabell 1. Marknadsbalansen för griskött inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos Nettoproduktion (1 000-tals ton) , , , ,8 1,4% 1,2% Import (1 000-tals ton) 19,5 15,7 14,5 14,8-7,6% 2,0% Export (1 000-tals ton) 2 153, , , ,2-12,7% 5,0% Konsumtion (1 000-tals ton) , , , ,4 3,0% 0,9% Konsumtion per capita (kg) 31, ,8 32 2,6% 0,7% Självförsörjningsgrad (%) ,5% 0,3% Källa: EU-kommissionen 2 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

3 Gris % % % % % % sverige % % danmark % % % tyskland % % % % Antal slaktade grisar (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Trenden med minskande antal suggor har brutits under 2014 och EU som helhet ökar antalet suggor med 0,4 procent, främst genom en stark besättningsåterbyggnad i Spanien (4,7 procent) och Nederländerna (1 procent). EU-kommissionens prognos inför 2015 är att EU:s produktion av griskött kommer att öka med 1,2 procent till närmare 23 miljoner ton, som en fortsatt konsekvens av en positiv besättningsåterbyggnad och produktivitetshöjningar. I frånvaro av den ryska exportmarknaden, som började redan 1 februari 2014 till följd av importstopp från Ryssland på grund av utbrott av ASF (Afrikansk svinfeber), sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under Detta trots en positiv handelsutveckling ibland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten återhämtar sig med cirka 5 procent. En positiv konsumtionsutveckling under 2014 har inte fullt ut kompenserat för fallande exportsiffror och stigande produktion, vilket lett till lägre genomsnittliga priser för griskött inom EU under Den 24 februari 2015 initierade EU-kommissionen ett stöd för lagring av griskött med syfte att stimulera en snabbare återhämtning av priserna och därmed stabilisera marginalerna för EU:s grisköttsproducenter. Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket inod inom EU men minskar något utanför EUs gränser. Exporten Den svenska exporten visar en kraftig tillväxt under samma peridikerar att produktionen kommer att sjunka något under har särskilt gynnats av en positiv handelsutveckling i Polen och I Danmark minskade grisslakten med 1,7 procent under samma Italien. Sverige har ökat sina exportvolymer till Nya Zeeland och tidsperiod medan den tyska slakten ökade marginellt. En stark Sydkorea men detta kompenserar inte för tappet på den ryska ökning av den danska exporten av smågrisar (+12 %) innebär samt kinesiska marknaden (Hong Kong). Den tyska respektive dock sammantaget att den danska produktionen växer. danska exporten inom EU har gynnats av en positiv handelsutveckling till bland annat Italien medan exporten utanför EU inte Sveriges import av griskött från länder inom EU, som tillhandahåller den största andelen av importvolymen, minskade kunnat kompensera fullt ut för bortfallet på den ryska marknaden. under 2014 med 6,4 procent i jämförelse med Framförallt minskar importen från Danmark (-13,4%) och Tyskland (-5,8 %). 9.0% 6.0% 3.0% 0.0% -3.0% -6.0% -9.0% -12.0% -16.0% -19.0% EU 28 Belgien Tjeckien Danmark Tyskland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Finland Sverige Storbritannien Figur 1. Förändringen av antalet suggor inom EU under perioderna 2013 och % 14/13 prel % 13/12 Källa: Eurostat Lönsamhetsindikator Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja och innehar därmed en större valutaexponering. Den svenska kronans försvagning gentemot dollarn innebär att importerade fodermedel får ett högre kostnadsläge vilket påverkar totalkostnaden för färdigfodret. 4 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

4 Nöt Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Besättningsstruktur Pågående storleksrationalisering märks med all tydlighet i den svenska grisproduktionen. Motsvarande 81 procent av alla suggor finns i besättningar överstigande 199 djur. I slaktgrisproduktionen finns 84 procent av landets slaktsvin i besättningar överstigande 749 platser. År 2005 var motsvarande siffra 63 respektive 70 procent. Utifrån djurräkningen från 2014 framgår att besättningsuppbyggnaden, uttryckt i antalet suggor, skiljer sig rent geografiskt. Övergripande kan sägas att antalet suggor minskar i de dominerande produktionsområdena med undantag för Östergötland som hade en positiv utveckling under % 50% 40% 54% 43% 41% Figur 3. Andel suggor och slaktsvin fördelade efter besättningsstorlek, % 27% 20% 12% 10% 4% 5% 2% 1% 2% 0% över Investeringstakt Investeringstakten, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, steg kraftigt för suggor under 2014 som en konsekvens av ett ökat antal förprövningar men ett minskat antal suggor enligt Jordbruksverkets djurräkning. Utvecklingen av antalet förprövade platser i slaktgrisproduktionen föll kraftigt 8% över 1999 Andel suggor (2005) Andel suggor (2013) Andel slaktsvin (2005) Andel slaktsvin (2013) Källa: Jordbruksverket under 2014 till den lägsta nivån sedan Investeringstakten i grisproduktionen är endast indikativ men visar med tydlighet att investeringsnivåerna är för låga för att i ett långsiktigt perspektiv kunna behålla nuvarande produktionskapacitet. Marknadsbalansen inom EU Nöttköttsproduktionen inom EU ökade med närmare 2,1 procent Filippinerna som etablerat sig som en tillväxtmarknad, har under under Utvecklingen stöds delvis av en pågående förstärkning av antalet mjölkkor inom EU vilket leder till en ökad tillgång motsvarande ton. året bidragit till att EUs export ökat med närmare 29 procent till till nötkreatur för vidare uppfödning till slakt. I vissa medlemsländer har de pressade marginalerna inom mjölknäringen inneburit om cirka 1,5 procent, efter antagande om utökad slakt av mjölk- Prognosen inför 2015 innebär en fortsatt produktionstillväxt en ökad utslaktning av mjölkkor under 2014 vilket också bidragit kor i spåren av bristande lönsamhet, samt gynnsamma utsikter för till volymökningen. Större tillgång på nötkött i kombination med efterfrågan på nötkött både inom och utanför EU. stark efterfrågan i framförallt Hong Kong, Mellanöstern och Tabell 3. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Figur 4. Investeringstakten i svensk grisproduktion. Suggor Slaktsvin Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning. Nettoproduktion (1 000-tals ton) 7 708, , , ,8 2,1% 1,5% Import (1 000-tals ton) 274,5 303,6 306,9 303,9 1,1% -1,0% Export (1 000-tals ton) 210,1 161,0 207,2 223,8 28,7% 8,0% Konsumtion (tot) 7 772, , , ,9 1,5% 1,2% Konsumtion per capita (kg) 10,7 10,4 10,5 10,6 1,2% 1,0% Självförsörjningsgrad (%) ,6% 0,5% Källa: EU-kommissionen 6 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

5 Nöt % % % irland % % % % % % % nederländerna % % % % % danmark tyskland % % % % % % % % sverige % % Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år till närmare 12 miljoner djur. Dominerande producentländer som Spanien och Frankrike bidrar starkt till detta och ökade sina besättningar med respektive djur under perioden. Förändringarna i varje medlemsland ser mycket olika ut vilket 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% delvis förklaras av skillnader i lönsamhetssituationen i nöt- respektive mjölksektorn. En annan orsak till den generella ökningen av antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader. Figur 5. Förändringen av antalet dikor inom EU under perioderna 2013 och Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under 2014, i utveckling, både inom och utanför EU. Irland har framgångsrikt synnerhet slakten av stutar (+8,3 %) och kvigor (7,0 %). Samtidigt lyckats parera Rysslands handelsblockad genom att styra om har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur handelsflöden till Filippinerna. haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det Importen från länder både inom och utanför EU minskade råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött. med 1,4 respektive 9,4 procent under Irland ökade sin export till Sverige med 6,8 procent men uppvägs av minskade ex- Den svenska exporten av nötkött inom EU ökade under 2014 med 3,4 procent i jämförelse med föregående år. Exporttillväxten portvolymer från övriga utmärkande handelspartners, bland bärs främst genom framgångar i Tyskland (39,3 %) och Belgien annat Nederländerna som minskade sin export med 10,6 procent. (+3,3 %) medan andra viktiga handelspartners som exempelvis Värt att notera är att Brasilien tappar marknadsandelar i Sverige Finland backar något. Vad gäller exporten utanför EU sker en under 2014, minus 10,3 procent. Liknande utveckling kan observeras i bland annat Danmark och Nederländerna medan Brasilien minskning med 1,8 procent under perioden. I huvudsak beror detta på tappade exportvolymer till Hong Kong (-29,7 %). Bland fortsatt vinner marknadsandelar på den tyska marknaden. konkurrentländerna utmärker sig Irland genom en stark export- 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% EU 28 Frankrike Spanien Storbritannien Irland Tyskland Portugal Belgien Italien Österrike Tjeckien % 14/13 % 13/ % Källa: Eurostat Sverige Grekland Polen Turkiet Ungern Danmark Nederländerna Lönsamhetsindikator Sedan årsskiftet har såväl avräkningspris som kalvpris och pris på färdigfoder stigit. Kalvpriset har stigit med över 11 procent sedan årsskiftet till rekordhöga 24,5 kronor per kilo. Nivån är till och med högre än 2010 under referensperioden för frikopplingen av handjursbidraget som gjorde att kalvpriserna steg snabbt upp till motsvarande nivåer. Brist på så väl mjölkras- som köttraskalv blir allt mer påtaglig och med tanke på rådande mjölkkris och den minskning av dikor som skett under de senaste åren finns risk för att situationen kommer att bestå. Fler mjölkproducenter överväger att minska på mjölken och behålla kalvarna för egen slaktuppfödning. Priset på färdigfoder har stigit med 16 öre sedan årsskiftet vilket innebär 82 öre högre foderkostnad per kg slaktad vikt. En bidragande orsak till detta är den stärkta dollarkursen. 8 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

6 En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under 2014 och trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar inledningsvis under Slaktstatistik för januari-februari i år visar på en minskning av slakt motsvarande 1,9 % jämfört med samma period En minskning av samtliga slaktkategorier har skett undantaget för stutar som har ökat något. För närvarande råder i huvudsak balans på tillgång av slaktdjur och en ökad tillförsel väntas i samband med att slakten av köttrastjurarna kommer igång ordentligt Figur 6. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad Kalv Foder Nötkött 0.00 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan Besättningsstruktur Den svenska nötköttsproduktionen är beroende av utvecklingen av antalet mjölkkor och antalet dikor. Den senaste femårsperioden har antalet mjölkkor minskat med 3,5 procent och antalet dikor med 2,7 procent. Som en konsekvens av detta har antalet slaktade nötkreatur minskat med lika mycket. Medan mjölkproduktionen genomgår en omfattande storleksrationalisering, där närmare 50 procent av mjölkorna återfinns i besättningar överstigande 100 djur, präglas dikoproduktionen fortfarande av en relativ småskalighet. Den genomsnittliga besättningsstorleken uppgick till cirka 17 kor under Utvecklingen av antalet dikor respektive mjölkkor varierar över landet, i bland annat Jönköpings län har antalet mjölkkor ökat med 2,1 procent de senaste 5 åren. När det gäller dikor sker en positiv utveckling i bland annat Gävleborgs län och Jämtlands län motsvarande 2,6 respektive 9,3 procent under de senaste fem åren. Investeringstakt Sedan perioden har investeringarna, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo år. Minst investeringar görs för mjölk- och dikor medan utvecklingen varit mer positiv för investeringar i ungdjursplatser. Investeringstakten anger endast en indikativ nivå men ger anledning till viss oro kring om rådande investeringsvilja är tillräcklig för att behålla nuvarande produktionskapacitet Figur 7. Utvecklingen av antalet mjölkkor och dikor under perioden % 9.0% 8.0% Figur 8. Investeringstakt i svensk nötköttsproduktion Dikor Mjölkkor 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0%... Mjölkkor Dikor Ungdjur Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket 1.0% 0.0% Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning. 10 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

7 Får och lamm Lamm % % % % % % % % irland % % % % % STORBRITANNIEN sverige % % % % % Frankrike % % Antal slaktade lamm (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Marknadsbalansen inom EU Slaktutveckling och handelsflöden EUs produktion av får- och lammkött minskade med 1,3 procent under 2014 främst på grund av minskade volymer från Spanien och Italien, vilka fortfarande är påverkade av sviterna efter utbrotten av Blåtunga som drabbade regionen under slutet av 2013 och inledningen av Inför 2015 är prognosen en marginell produktionstillväxt som en effekt av det frivilliga stödprogrammet för får och getter som lanseras i ett antal länder inom EU. bination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt lammkött minskade med 8 procent under perioden. Australien, Uruguay och Argentina lyckades inte fullt ut kompensera för bortfallet vilket sammantaget ledde till en minskning av EUs import med närmare 6 procent. Under 2015 är prognosen att importen förstärks något. Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kom- Tabell 5. Marknadsbalansen för lamm inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos Nettoproduktion 920,5 909,6 897,8 900,6-1,3% 0,3% Import 190,5 199,9 187,6 189,5-6,2% 1,0% Export 24,5 36,3 32,0 32,6-12,0% 2,0% Konsumtion 1 086, , , ,5-1,8% 0,4% Konsumtion per capita (kg) 1,9 1,9 1,8 1,8-2,2% 0,1% Självförsörjningsgrad (%) ,9% -0,1% Källa: EU-kommissionen Antalet slaktade får och lamm i Sverige ökade med 2,1 procent under Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6 respektive 13 procent, vilket kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna. I jämförelse med 2013 ökar den svenska exporten relativt kraftigt, dock från blygsamma nivåer. Exportökningen inom EU förklaras av en positiv utvekling i Finland och Danmark medan Norge är det viktigaste mottagarlandet utanför EU. För länder som Irland och Storbritannien har exporten försämrats under 2014, främst med anledning av en vikande fransk marknad som Lönsamhetsindikator Svensk dagligvaruhandel har ökat sin försäljning av styckat svenskt lamm, bland annat ICA rapporterar en ökad försäljning av svenskt lammkött med 12 procent under En starkare efterfrågan på svenskt lammkött får effekter för landets lammproducenter genom en positiv prisutveckling de senaste åren. Något som också märks av är den säsongsberoende efterfrågan på lammkött som varar under längre tidsperioder, vilket ökar utgör den viktigaste handelspartnern inom EU för de båda länderna. Även den svenska importen ökar för samma period. Nederländerna, Danmark och Nya Zeeland ökade sin export kraftigt under perioden på bekostnad av Irland som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. För franskt vidkommande minskade importen från EU med 1,7 procent under Landet utgör en viktig handelspartner inom EU och skiljer sig från bland annat Storbritannien genom att så stor andel av importen kommer från EUländer. I Storbritannien kommer importen huvudsakligen från Nya Zeeland. producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Detta kan också observeras i figur 9, där pristopparna blir mindre spetsiga. Bedömningen är att pristrenden håller i sig över vår och sommar och att svenska lammproducenter troligen får se avräkningspriser något över föregående års prisnivå. 12 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

8 Antal grisar per län Figur 9. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Län Djurslag % 5 år Suggor i produktion ,7% -3,2% 00 Riket Slaktsvin, 20 kg och däröver ,6% 1,1% Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris /kg Bearbetning av Magnus Jönsson. 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län Suggor i produktion ,6% -5,4% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,8% 3,0% Suggor i produktion ,0% -27,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,8% 32,6% Suggor i produktion ,0% 1,0% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,5% -16,1% Suggor i produktion ,8% 15,3% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% 4,4% Besättningsstruktur 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län Suggor i produktion ,6% -29,8% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,5% 14,6% Suggor i produktion ,0% 50,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,1% 18,1% Enligt Jordbruksverket uppgick antalet fårföretag till närmare stycken 2013 vilket innebär en minskning med 4,3 procent från året innan. Under en femårsperiod har dock antalet företag ökat vilket utmärker får- och lammnäringen från andra animalieproducerade driftsinriktningar. Storleksrationaliseringen inom näringen märks genom att närmare 57 procent av tackorna under 2013 finns i besättningar överstigande 49 djur var motsvarande siffra 53 procent. Antalet tackor har ökat med över 5 procent under den senaste femårsperioden. Rent geografisk fortsätter Västra Götalands-, Gotlands- och Skåne län att vara de dominerande produktionsområdena men näringen har en positiv utveckling i flera andra län också. 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län Suggor i produktion ,1% -9,6% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,8% 2,7% Suggor i produktion ,2% 10,5% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% 6,2% Suggor i produktion ,9% 13,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,9% 1,8% Suggor i produktion ,3% -7,3% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% -1,7% 13 Hallands län Suggor i produktion ,5% 5,1% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,7% -2,7% 70% 60% 50% 57.3% Figur 10. Andel tackor och baggar fördelade efter besättningsstorlek Västra Götalands län 17 Värmlands län Suggor i produktion ,2% -9,4% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% 3,8% Suggor i produktion ,0% -13,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 5,8% 40% 30% 20% 10% 0% 18.6% 19.3% 4.9% över Källa: Jordbruksverket. 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län Suggor i produktion ,8% 17,6% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 8,2% Suggor i produktion ,8% -9,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,4% -16,7% Suggor i produktion ,4% -10,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,9% 1,1% Suggor i produktion ,5% 145,8% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 50,9% Investeringstakt Sedan perioden har investeringarna, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo år. Investeringarna i får-och lammnäringen har varit förhållandevis välbalanserade över tid. Fallande investeringstakt under 2014 är en konsekvens av minskat antal förprövade platser och indikerar en försvagning av produktionstillväxten inom näringen. Suggor i produktion ,2% 0,0% 22 Västernorrlands län Slaktsvin, 20 kg och däröver ,1% 23,6% Suggor i produktion Jämtlands län Slaktsvin, 20 kg och däröver Suggor i produktion ,6% 10,6% 24 Västerbottens län Slaktsvin, 20 kg och däröver ,4% -7,3% Suggor i produktion ,3% 20,8% 25 Norrbottens län Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 32,0% Antal nötkreatur per län 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Figur 11. Investeringstakten i svensk får-och lammproduktion. Får och getter Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket. Län Djurslag % 5 år Kor för mjölkproduktion ,1% 0,1% Kor för uppfödning av kalvar ,5% -1,4% 00 Riket Kvigor, tjurar och stutar ,3% -1,3% Kalvar, under 1 år ,4% 1,1% Kor för mjölkproduktion ,1% -2,3% Kor för uppfödning av kalvar ,9% -8,1% 01 Stockholms län Kvigor, tjurar och stutar ,5% -2,9% Kalvar, under 1 år ,8% -2,5% 14 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

9 Län Djurslag % 5 år Kor för mjölkproduktion ,7% -1,2% Län Djurslag % 5 år Kor för mjölkproduktion ,6% -0,7% 03 Uppsala län Kor för uppfödning av kalvar ,6% -2,6% Kvigor, tjurar och stutar ,6% -5,6% 21 Gävleborgs län Kor för uppfödning av kalvar ,4% 2,2% Kvigor, tjurar och stutar ,6% 5,2% Kalvar, under 1 år ,2% 1,9% Kalvar, under 1 år ,5% 1,7% Kor för mjölkproduktion ,2% -2,7% Kor för mjölkproduktion ,3% 0,3% 04 Södermanlands län Kor för uppfödning av kalvar ,9% -2,4% Kvigor, tjurar och stutar ,1% -4,4% 22 Västernorrlands län Kor för uppfödning av kalvar ,7% -5,0% Kvigor, tjurar och stutar ,9% -1,6% Kalvar, under 1 år ,3% -2,4% Kalvar, under 1 år ,2% 1,9% Kor för mjölkproduktion ,8% 0,1% Kor för mjölkproduktion ,8% -3,4% 05 Östergötlands län Kor för uppfödning av kalvar ,6% -3,2% Kvigor, tjurar och stutar ,8% -0,8% 23 Jämtlands län Kor för uppfödning av kalvar ,3% 4,8% Kvigor, tjurar och stutar ,2% -3,5% Kalvar, under 1 år ,1% -1,0% Kalvar, under 1 år ,4% 0,9% Kor för mjölkproduktion ,1% 3,1% Kor för mjölkproduktion ,7% 0,7% 06 Jönköpings län Kor för uppfödning av kalvar ,2% -3,4% Kvigor, tjurar och stutar ,1% -0,7% 24 Västerbottens län Kor för uppfödning av kalvar ,0% 2,2% Kvigor, tjurar och stutar ,0% 2,5% Kalvar, under 1 år ,4% 1,3% Kalvar, under 1 år ,2% 0,3% Kor för mjölkproduktion ,4% 0,0% Kor för mjölkproduktion ,2% -5,1% 07 Kronobergs län Kor för uppfödning av kalvar ,0% 0,2% Kvigor, tjurar och stutar ,1% -2,4% 25 Norrbottens län Kor för uppfödning av kalvar ,4% -3,6% Kvigor, tjurar och stutar ,4% -4,2% Kalvar, under 1 år ,5% 2,6% Kalvar, under 1 år ,4% -2,0% Kor för mjölkproduktion ,9% -0,7% 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län Kor för uppfödning av kalvar ,4% 1,3% Kvigor, tjurar och stutar ,5% 0,9% Kalvar, under 1 år ,2% 3,9% Kor för mjölkproduktion ,7% -0,9% Kor för uppfödning av kalvar ,6% -4,8% Kvigor, tjurar och stutar ,7% -0,9% Kalvar, under 1 år ,8% 1,1% Kor för mjölkproduktion ,5% -0,9% Kor för uppfödning av kalvar ,3% -2,6% Kvigor, tjurar och stutar ,7% -3,4% Kalvar, under 1 år ,1% 3,6% Kor för mjölkproduktion ,1% 1,9% Kor för uppfödning av kalvar ,4% -0,1% Kvigor, tjurar och stutar ,0% -0,3% Kalvar, under 1 år ,6% 2,0% Kor för mjölkproduktion ,1% -0,1% Kor för uppfödning av kalvar ,7% -1,4% Kvigor, tjurar och stutar ,6% -4,2% Kalvar, under 1 år ,5% 1,7% Kor för mjölkproduktion ,5% 0,1% Kor för uppfödning av kalvar ,5% -1,1% Kvigor, tjurar och stutar ,6% -1,4% Kalvar, under 1 år ,5% 0,5% Kor för mjölkproduktion ,8% 1,3% Kor för uppfödning av kalvar ,7% -3,2% Kvigor, tjurar och stutar ,8% -0,6% Kalvar, under 1 år ,7% -0,5% Kor för mjölkproduktion ,4% 2,2% Kor för uppfödning av kalvar ,4% -1,4% Kvigor, tjurar och stutar ,2% -3,5% Kalvar, under 1 år ,9% -0,7% Kor för mjölkproduktion ,5% -0,7% Kor för uppfödning av kalvar ,9% -4,5% Kvigor, tjurar och stutar ,4% -2,5% Kalvar, under 1 år ,8% -0,4% Kor för mjölkproduktion ,4% -2,6% Kor för uppfödning av kalvar ,4% 0,4% Kvigor, tjurar och stutar ,0% -6,2% Kalvar, under 1 år ,8% 0,1% Antal får och lamm per län Län Djurslag % 5 år Baggar och tackor ,2% 0,6% 00 Riket Lamm ,3% 3,5% Baggar och tackor ,8% 0,8% 01 Stockholms län Lamm ,3% 3,9% Baggar och tackor ,4% -12,0% 03 Uppsala län Lamm ,6% -13,4% Baggar och tackor ,9% 2,7% 04 Södermanlands län Lamm ,6% 9,1% Baggar och tackor ,1% -4,1% 05 Östergötlands län Lamm ,6% -2,4% Baggar och tackor ,9% 5,7% 06 Jönköpings län Lamm ,7% 8,7% Baggar och tackor ,6% -8,0% 07 Kronobergs län Lamm ,5% 2,1% Baggar och tackor ,5% 6,3% 08 Kalmar län Lamm ,5% 5,0% Baggar och tackor ,1% 5,0% 09 Gotlands län Lamm ,0% -0,1% Baggar och tackor ,3% -10,8% 10 Blekinge län Lamm ,9% -1,6% Baggar och tackor ,3% 6,9% 12 Skåne län Lamm ,0% 12,4% Baggar och tackor ,2% -9,5% 13 Hallands län Lamm ,9% 1,1% Baggar och tackor ,5% -1,2% 14 Västra Götalands län Lamm ,9% 4,7% Baggar och tackor ,4% -0,5% 17 Värmlands län Lamm ,1% -2,8% Baggar och tackor ,6% -3,7% 18 Örebro län Lamm ,8% -8,5% Baggar och tackor ,4% 18,8% 19 Västmanlands län Lamm ,9% 7,9% Baggar och tackor ,1% -3,7% 20 Dalarnas län Lamm ,8% -4,4% Baggar och tackor ,2% 18,9% 21 Gävleborgs län Lamm ,0% 22,5% 16 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

10 Län Djurslag % 5 år 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Baggar och tackor ,0% 3,1% Lamm ,4% 20,0% Baggar och tackor ,1% -17,1% Lamm ,3% -16,7% Baggar och tackor ,4% 19,8% Lamm ,9% 45,8% Baggar och tackor ,6% -22,6% Lamm ,5% -12,6% Antal företag per driftsgren Nötkreatur Varav mjölkkor Gris Får % 5 år -17,0% -27,9% -46,2% 8,3% -3,1% -6,0% -2,8% -4,3% Utgivare: LRF 2015 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Calle Bredberg, Ulf Palm, Jan Petersson, Ester Sorri och Anders Wirström 18 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015