Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm"

Transkript

1 Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

2 Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro av den ryska exportmarknaden, sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under Detta trots en positiv handelsutveckling i bland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten återhämtar sig med cirka 5 procent. Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket indikerar att produktionen kommer att sjunka något under Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja och innehar därmed en större valutaexponering. Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år, till närmare 12 miljoner djur. En orsak till den generella ökningen av antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader. Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under Samtidigt har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött. En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under Trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar inledningsvis under Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kombination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt lammkött minskade under Prognosen för 2015 är att importtrycket lättar något i förhållande till den senaste treårsperioden. Antalet slaktade får och lamm ökade med 2,1 procent under Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6 respektive 13 procent. Något som kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna. Den positiva pristrenden på svenskt lammkött fortsätter och den säsongsberoende efterfrågan varar under längre tidsperioder vilket ökar producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Marknadsbalansen inom EU I spåren av krisen i Ukraina har den ryska ekonomin kraftigt försämrats vilket bland tagit sitt uttryck genom en försvagad rubel. I kombination med införda handelsrestriktioner har konsumentpriserna på kött stigit med 18 procent under 2014, ökningen för griskött och kyckling var särskilt hög och landade på motsvarande 22 respektive 34 procent. De ryska ambitionerna om ökad självförsörjningsgrad har stimulerat en produktionsökning på griskött motsvarande 7 procent under 2014 men ökningen har inte kompeserat för den kraftigt minskande importen (-30 procent), trots Grisproduktionen inom EU ökade med 1,4 procent under 2014 som följd av storleksrationaliseringar efter genomförandet av Grisdirektivet om lösgående sinsuggor, då många små gårdar lades ner och de som byggde om, byggde större. Dessutom så ökar produktiviteten per sugga varje år. Produktionsutvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan enskilda EU-länder där exempelvis Spanien och Nederländerna har ökat sin produktion med mellan 4 och 5 procent medan Tyskland och Italien minskat med 1-2 procent. ett ökat inflöde av brasilianskt griskött. Tabell 1. Marknadsbalansen för griskött inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos Nettoproduktion (1 000-tals ton) , , , ,8 1,4% 1,2% Import (1 000-tals ton) 19,5 15,7 14,5 14,8-7,6% 2,0% Export (1 000-tals ton) 2 153, , , ,2-12,7% 5,0% Konsumtion (1 000-tals ton) , , , ,4 3,0% 0,9% Konsumtion per capita (kg) 31, ,8 32 2,6% 0,7% Självförsörjningsgrad (%) ,5% 0,3% Källa: EU-kommissionen 2 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

3 Gris % % % % % % sverige % % danmark % % % tyskland % % % % Antal slaktade grisar (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Trenden med minskande antal suggor har brutits under 2014 och EU som helhet ökar antalet suggor med 0,4 procent, främst genom en stark besättningsåterbyggnad i Spanien (4,7 procent) och Nederländerna (1 procent). EU-kommissionens prognos inför 2015 är att EU:s produktion av griskött kommer att öka med 1,2 procent till närmare 23 miljoner ton, som en fortsatt konsekvens av en positiv besättningsåterbyggnad och produktivitetshöjningar. I frånvaro av den ryska exportmarknaden, som började redan 1 februari 2014 till följd av importstopp från Ryssland på grund av utbrott av ASF (Afrikansk svinfeber), sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under Detta trots en positiv handelsutveckling ibland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten återhämtar sig med cirka 5 procent. En positiv konsumtionsutveckling under 2014 har inte fullt ut kompenserat för fallande exportsiffror och stigande produktion, vilket lett till lägre genomsnittliga priser för griskött inom EU under Den 24 februari 2015 initierade EU-kommissionen ett stöd för lagring av griskött med syfte att stimulera en snabbare återhämtning av priserna och därmed stabilisera marginalerna för EU:s grisköttsproducenter. Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket inod inom EU men minskar något utanför EUs gränser. Exporten Den svenska exporten visar en kraftig tillväxt under samma peridikerar att produktionen kommer att sjunka något under har särskilt gynnats av en positiv handelsutveckling i Polen och I Danmark minskade grisslakten med 1,7 procent under samma Italien. Sverige har ökat sina exportvolymer till Nya Zeeland och tidsperiod medan den tyska slakten ökade marginellt. En stark Sydkorea men detta kompenserar inte för tappet på den ryska ökning av den danska exporten av smågrisar (+12 %) innebär samt kinesiska marknaden (Hong Kong). Den tyska respektive dock sammantaget att den danska produktionen växer. danska exporten inom EU har gynnats av en positiv handelsutveckling till bland annat Italien medan exporten utanför EU inte Sveriges import av griskött från länder inom EU, som tillhandahåller den största andelen av importvolymen, minskade kunnat kompensera fullt ut för bortfallet på den ryska marknaden. under 2014 med 6,4 procent i jämförelse med Framförallt minskar importen från Danmark (-13,4%) och Tyskland (-5,8 %). 9.0% 6.0% 3.0% 0.0% -3.0% -6.0% -9.0% -12.0% -16.0% -19.0% EU 28 Belgien Tjeckien Danmark Tyskland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Ungern Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Finland Sverige Storbritannien Figur 1. Förändringen av antalet suggor inom EU under perioderna 2013 och % 14/13 prel % 13/12 Källa: Eurostat Lönsamhetsindikator Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja och innehar därmed en större valutaexponering. Den svenska kronans försvagning gentemot dollarn innebär att importerade fodermedel får ett högre kostnadsläge vilket påverkar totalkostnaden för färdigfodret. 4 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

4 Nöt Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Besättningsstruktur Pågående storleksrationalisering märks med all tydlighet i den svenska grisproduktionen. Motsvarande 81 procent av alla suggor finns i besättningar överstigande 199 djur. I slaktgrisproduktionen finns 84 procent av landets slaktsvin i besättningar överstigande 749 platser. År 2005 var motsvarande siffra 63 respektive 70 procent. Utifrån djurräkningen från 2014 framgår att besättningsuppbyggnaden, uttryckt i antalet suggor, skiljer sig rent geografiskt. Övergripande kan sägas att antalet suggor minskar i de dominerande produktionsområdena med undantag för Östergötland som hade en positiv utveckling under % 50% 40% 54% 43% 41% Figur 3. Andel suggor och slaktsvin fördelade efter besättningsstorlek, % 27% 20% 12% 10% 4% 5% 2% 1% 2% 0% över Investeringstakt Investeringstakten, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, steg kraftigt för suggor under 2014 som en konsekvens av ett ökat antal förprövningar men ett minskat antal suggor enligt Jordbruksverkets djurräkning. Utvecklingen av antalet förprövade platser i slaktgrisproduktionen föll kraftigt 8% över 1999 Andel suggor (2005) Andel suggor (2013) Andel slaktsvin (2005) Andel slaktsvin (2013) Källa: Jordbruksverket under 2014 till den lägsta nivån sedan Investeringstakten i grisproduktionen är endast indikativ men visar med tydlighet att investeringsnivåerna är för låga för att i ett långsiktigt perspektiv kunna behålla nuvarande produktionskapacitet. Marknadsbalansen inom EU Nöttköttsproduktionen inom EU ökade med närmare 2,1 procent Filippinerna som etablerat sig som en tillväxtmarknad, har under under Utvecklingen stöds delvis av en pågående förstärkning av antalet mjölkkor inom EU vilket leder till en ökad tillgång motsvarande ton. året bidragit till att EUs export ökat med närmare 29 procent till till nötkreatur för vidare uppfödning till slakt. I vissa medlemsländer har de pressade marginalerna inom mjölknäringen inneburit om cirka 1,5 procent, efter antagande om utökad slakt av mjölk- Prognosen inför 2015 innebär en fortsatt produktionstillväxt en ökad utslaktning av mjölkkor under 2014 vilket också bidragit kor i spåren av bristande lönsamhet, samt gynnsamma utsikter för till volymökningen. Större tillgång på nötkött i kombination med efterfrågan på nötkött både inom och utanför EU. stark efterfrågan i framförallt Hong Kong, Mellanöstern och Tabell 3. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Figur 4. Investeringstakten i svensk grisproduktion. Suggor Slaktsvin Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning. Nettoproduktion (1 000-tals ton) 7 708, , , ,8 2,1% 1,5% Import (1 000-tals ton) 274,5 303,6 306,9 303,9 1,1% -1,0% Export (1 000-tals ton) 210,1 161,0 207,2 223,8 28,7% 8,0% Konsumtion (tot) 7 772, , , ,9 1,5% 1,2% Konsumtion per capita (kg) 10,7 10,4 10,5 10,6 1,2% 1,0% Självförsörjningsgrad (%) ,6% 0,5% Källa: EU-kommissionen 6 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

5 Nöt % % % irland % % % % % % % nederländerna % % % % % danmark tyskland % % % % % % % % sverige % % Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år till närmare 12 miljoner djur. Dominerande producentländer som Spanien och Frankrike bidrar starkt till detta och ökade sina besättningar med respektive djur under perioden. Förändringarna i varje medlemsland ser mycket olika ut vilket 20.0% 15.0% 10.0% 5.0% delvis förklaras av skillnader i lönsamhetssituationen i nöt- respektive mjölksektorn. En annan orsak till den generella ökningen av antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader. Figur 5. Förändringen av antalet dikor inom EU under perioderna 2013 och Slaktutveckling och handelsflöden Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under 2014, i utveckling, både inom och utanför EU. Irland har framgångsrikt synnerhet slakten av stutar (+8,3 %) och kvigor (7,0 %). Samtidigt lyckats parera Rysslands handelsblockad genom att styra om har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur handelsflöden till Filippinerna. haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det Importen från länder både inom och utanför EU minskade råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött. med 1,4 respektive 9,4 procent under Irland ökade sin export till Sverige med 6,8 procent men uppvägs av minskade ex- Den svenska exporten av nötkött inom EU ökade under 2014 med 3,4 procent i jämförelse med föregående år. Exporttillväxten portvolymer från övriga utmärkande handelspartners, bland bärs främst genom framgångar i Tyskland (39,3 %) och Belgien annat Nederländerna som minskade sin export med 10,6 procent. (+3,3 %) medan andra viktiga handelspartners som exempelvis Värt att notera är att Brasilien tappar marknadsandelar i Sverige Finland backar något. Vad gäller exporten utanför EU sker en under 2014, minus 10,3 procent. Liknande utveckling kan observeras i bland annat Danmark och Nederländerna medan Brasilien minskning med 1,8 procent under perioden. I huvudsak beror detta på tappade exportvolymer till Hong Kong (-29,7 %). Bland fortsatt vinner marknadsandelar på den tyska marknaden. konkurrentländerna utmärker sig Irland genom en stark export- 0.0% -5.0% -10.0% -15.0% EU 28 Frankrike Spanien Storbritannien Irland Tyskland Portugal Belgien Italien Österrike Tjeckien % 14/13 % 13/ % Källa: Eurostat Sverige Grekland Polen Turkiet Ungern Danmark Nederländerna Lönsamhetsindikator Sedan årsskiftet har såväl avräkningspris som kalvpris och pris på färdigfoder stigit. Kalvpriset har stigit med över 11 procent sedan årsskiftet till rekordhöga 24,5 kronor per kilo. Nivån är till och med högre än 2010 under referensperioden för frikopplingen av handjursbidraget som gjorde att kalvpriserna steg snabbt upp till motsvarande nivåer. Brist på så väl mjölkras- som köttraskalv blir allt mer påtaglig och med tanke på rådande mjölkkris och den minskning av dikor som skett under de senaste åren finns risk för att situationen kommer att bestå. Fler mjölkproducenter överväger att minska på mjölken och behålla kalvarna för egen slaktuppfödning. Priset på färdigfoder har stigit med 16 öre sedan årsskiftet vilket innebär 82 öre högre foderkostnad per kg slaktad vikt. En bidragande orsak till detta är den stärkta dollarkursen. 8 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

6 En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under 2014 och trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar inledningsvis under Slaktstatistik för januari-februari i år visar på en minskning av slakt motsvarande 1,9 % jämfört med samma period En minskning av samtliga slaktkategorier har skett undantaget för stutar som har ökat något. För närvarande råder i huvudsak balans på tillgång av slaktdjur och en ökad tillförsel väntas i samband med att slakten av köttrastjurarna kommer igång ordentligt Figur 6. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad Kalv Foder Nötkött 0.00 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan Besättningsstruktur Den svenska nötköttsproduktionen är beroende av utvecklingen av antalet mjölkkor och antalet dikor. Den senaste femårsperioden har antalet mjölkkor minskat med 3,5 procent och antalet dikor med 2,7 procent. Som en konsekvens av detta har antalet slaktade nötkreatur minskat med lika mycket. Medan mjölkproduktionen genomgår en omfattande storleksrationalisering, där närmare 50 procent av mjölkorna återfinns i besättningar överstigande 100 djur, präglas dikoproduktionen fortfarande av en relativ småskalighet. Den genomsnittliga besättningsstorleken uppgick till cirka 17 kor under Utvecklingen av antalet dikor respektive mjölkkor varierar över landet, i bland annat Jönköpings län har antalet mjölkkor ökat med 2,1 procent de senaste 5 åren. När det gäller dikor sker en positiv utveckling i bland annat Gävleborgs län och Jämtlands län motsvarande 2,6 respektive 9,3 procent under de senaste fem åren. Investeringstakt Sedan perioden har investeringarna, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo år. Minst investeringar görs för mjölk- och dikor medan utvecklingen varit mer positiv för investeringar i ungdjursplatser. Investeringstakten anger endast en indikativ nivå men ger anledning till viss oro kring om rådande investeringsvilja är tillräcklig för att behålla nuvarande produktionskapacitet Figur 7. Utvecklingen av antalet mjölkkor och dikor under perioden % 9.0% 8.0% Figur 8. Investeringstakt i svensk nötköttsproduktion Dikor Mjölkkor 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0%... Mjölkkor Dikor Ungdjur Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket 1.0% 0.0% Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning. 10 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

7 Får och lamm Lamm % % % % % % % % irland % % % % % STORBRITANNIEN sverige % % % % % Frankrike % % Antal slaktade lamm (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och * Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket. Marknadsbalansen inom EU Slaktutveckling och handelsflöden EUs produktion av får- och lammkött minskade med 1,3 procent under 2014 främst på grund av minskade volymer från Spanien och Italien, vilka fortfarande är påverkade av sviterna efter utbrotten av Blåtunga som drabbade regionen under slutet av 2013 och inledningen av Inför 2015 är prognosen en marginell produktionstillväxt som en effekt av det frivilliga stödprogrammet för får och getter som lanseras i ett antal länder inom EU. bination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt lammkött minskade med 8 procent under perioden. Australien, Uruguay och Argentina lyckades inte fullt ut kompensera för bortfallet vilket sammantaget ledde till en minskning av EUs import med närmare 6 procent. Under 2015 är prognosen att importen förstärks något. Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kom- Tabell 5. Marknadsbalansen för lamm inom EU-28 (1 000 ton cwe). EU 28 % förändring prel 2015 prognos 14/13 15/14 prognos Nettoproduktion 920,5 909,6 897,8 900,6-1,3% 0,3% Import 190,5 199,9 187,6 189,5-6,2% 1,0% Export 24,5 36,3 32,0 32,6-12,0% 2,0% Konsumtion 1 086, , , ,5-1,8% 0,4% Konsumtion per capita (kg) 1,9 1,9 1,8 1,8-2,2% 0,1% Självförsörjningsgrad (%) ,9% -0,1% Källa: EU-kommissionen Antalet slaktade får och lamm i Sverige ökade med 2,1 procent under Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6 respektive 13 procent, vilket kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna. I jämförelse med 2013 ökar den svenska exporten relativt kraftigt, dock från blygsamma nivåer. Exportökningen inom EU förklaras av en positiv utvekling i Finland och Danmark medan Norge är det viktigaste mottagarlandet utanför EU. För länder som Irland och Storbritannien har exporten försämrats under 2014, främst med anledning av en vikande fransk marknad som Lönsamhetsindikator Svensk dagligvaruhandel har ökat sin försäljning av styckat svenskt lamm, bland annat ICA rapporterar en ökad försäljning av svenskt lammkött med 12 procent under En starkare efterfrågan på svenskt lammkött får effekter för landets lammproducenter genom en positiv prisutveckling de senaste åren. Något som också märks av är den säsongsberoende efterfrågan på lammkött som varar under längre tidsperioder, vilket ökar utgör den viktigaste handelspartnern inom EU för de båda länderna. Även den svenska importen ökar för samma period. Nederländerna, Danmark och Nya Zeeland ökade sin export kraftigt under perioden på bekostnad av Irland som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. För franskt vidkommande minskade importen från EU med 1,7 procent under Landet utgör en viktig handelspartner inom EU och skiljer sig från bland annat Storbritannien genom att så stor andel av importen kommer från EUländer. I Storbritannien kommer importen huvudsakligen från Nya Zeeland. producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Detta kan också observeras i figur 9, där pristopparna blir mindre spetsiga. Bedömningen är att pristrenden håller i sig över vår och sommar och att svenska lammproducenter troligen får se avräkningspriser något över föregående års prisnivå. 12 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

8 Antal grisar per län Figur 9. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Län Djurslag % 5 år Suggor i produktion ,7% -3,2% 00 Riket Slaktsvin, 20 kg och däröver ,6% 1,1% Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris /kg Bearbetning av Magnus Jönsson. 01 Stockholms län 03 Uppsala län 04 Södermanlands län 05 Östergötlands län Suggor i produktion ,6% -5,4% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,8% 3,0% Suggor i produktion ,0% -27,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,8% 32,6% Suggor i produktion ,0% 1,0% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,5% -16,1% Suggor i produktion ,8% 15,3% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% 4,4% Besättningsstruktur 06 Jönköpings län 07 Kronobergs län Suggor i produktion ,6% -29,8% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,5% 14,6% Suggor i produktion ,0% 50,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,1% 18,1% Enligt Jordbruksverket uppgick antalet fårföretag till närmare stycken 2013 vilket innebär en minskning med 4,3 procent från året innan. Under en femårsperiod har dock antalet företag ökat vilket utmärker får- och lammnäringen från andra animalieproducerade driftsinriktningar. Storleksrationaliseringen inom näringen märks genom att närmare 57 procent av tackorna under 2013 finns i besättningar överstigande 49 djur var motsvarande siffra 53 procent. Antalet tackor har ökat med över 5 procent under den senaste femårsperioden. Rent geografisk fortsätter Västra Götalands-, Gotlands- och Skåne län att vara de dominerande produktionsområdena men näringen har en positiv utveckling i flera andra län också. 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län Suggor i produktion ,1% -9,6% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,8% 2,7% Suggor i produktion ,2% 10,5% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% 6,2% Suggor i produktion ,9% 13,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,9% 1,8% Suggor i produktion ,3% -7,3% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% -1,7% 13 Hallands län Suggor i produktion ,5% 5,1% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,7% -2,7% 70% 60% 50% 57.3% Figur 10. Andel tackor och baggar fördelade efter besättningsstorlek Västra Götalands län 17 Värmlands län Suggor i produktion ,2% -9,4% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,2% 3,8% Suggor i produktion ,0% -13,2% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 5,8% 40% 30% 20% 10% 0% 18.6% 19.3% 4.9% över Källa: Jordbruksverket. 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län 21 Gävleborgs län Suggor i produktion ,8% 17,6% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 8,2% Suggor i produktion ,8% -9,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,4% -16,7% Suggor i produktion ,4% -10,7% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,9% 1,1% Suggor i produktion ,5% 145,8% Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 50,9% Investeringstakt Sedan perioden har investeringarna, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo år. Investeringarna i får-och lammnäringen har varit förhållandevis välbalanserade över tid. Fallande investeringstakt under 2014 är en konsekvens av minskat antal förprövade platser och indikerar en försvagning av produktionstillväxten inom näringen. Suggor i produktion ,2% 0,0% 22 Västernorrlands län Slaktsvin, 20 kg och däröver ,1% 23,6% Suggor i produktion Jämtlands län Slaktsvin, 20 kg och däröver Suggor i produktion ,6% 10,6% 24 Västerbottens län Slaktsvin, 20 kg och däröver ,4% -7,3% Suggor i produktion ,3% 20,8% 25 Norrbottens län Slaktsvin, 20 kg och däröver ,0% 32,0% Antal nötkreatur per län 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Figur 11. Investeringstakten i svensk får-och lammproduktion. Får och getter Kritisk investeringstakt Källa: Jordbruksverket. Län Djurslag % 5 år Kor för mjölkproduktion ,1% 0,1% Kor för uppfödning av kalvar ,5% -1,4% 00 Riket Kvigor, tjurar och stutar ,3% -1,3% Kalvar, under 1 år ,4% 1,1% Kor för mjölkproduktion ,1% -2,3% Kor för uppfödning av kalvar ,9% -8,1% 01 Stockholms län Kvigor, tjurar och stutar ,5% -2,9% Kalvar, under 1 år ,8% -2,5% 14 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

9 Län Djurslag % 5 år Kor för mjölkproduktion ,7% -1,2% Län Djurslag % 5 år Kor för mjölkproduktion ,6% -0,7% 03 Uppsala län Kor för uppfödning av kalvar ,6% -2,6% Kvigor, tjurar och stutar ,6% -5,6% 21 Gävleborgs län Kor för uppfödning av kalvar ,4% 2,2% Kvigor, tjurar och stutar ,6% 5,2% Kalvar, under 1 år ,2% 1,9% Kalvar, under 1 år ,5% 1,7% Kor för mjölkproduktion ,2% -2,7% Kor för mjölkproduktion ,3% 0,3% 04 Södermanlands län Kor för uppfödning av kalvar ,9% -2,4% Kvigor, tjurar och stutar ,1% -4,4% 22 Västernorrlands län Kor för uppfödning av kalvar ,7% -5,0% Kvigor, tjurar och stutar ,9% -1,6% Kalvar, under 1 år ,3% -2,4% Kalvar, under 1 år ,2% 1,9% Kor för mjölkproduktion ,8% 0,1% Kor för mjölkproduktion ,8% -3,4% 05 Östergötlands län Kor för uppfödning av kalvar ,6% -3,2% Kvigor, tjurar och stutar ,8% -0,8% 23 Jämtlands län Kor för uppfödning av kalvar ,3% 4,8% Kvigor, tjurar och stutar ,2% -3,5% Kalvar, under 1 år ,1% -1,0% Kalvar, under 1 år ,4% 0,9% Kor för mjölkproduktion ,1% 3,1% Kor för mjölkproduktion ,7% 0,7% 06 Jönköpings län Kor för uppfödning av kalvar ,2% -3,4% Kvigor, tjurar och stutar ,1% -0,7% 24 Västerbottens län Kor för uppfödning av kalvar ,0% 2,2% Kvigor, tjurar och stutar ,0% 2,5% Kalvar, under 1 år ,4% 1,3% Kalvar, under 1 år ,2% 0,3% Kor för mjölkproduktion ,4% 0,0% Kor för mjölkproduktion ,2% -5,1% 07 Kronobergs län Kor för uppfödning av kalvar ,0% 0,2% Kvigor, tjurar och stutar ,1% -2,4% 25 Norrbottens län Kor för uppfödning av kalvar ,4% -3,6% Kvigor, tjurar och stutar ,4% -4,2% Kalvar, under 1 år ,5% 2,6% Kalvar, under 1 år ,4% -2,0% Kor för mjölkproduktion ,9% -0,7% 08 Kalmar län 09 Gotlands län 10 Blekinge län 12 Skåne län 13 Hallands län 14 Västra Götalands län 17 Värmlands län 18 Örebro län 19 Västmanlands län 20 Dalarnas län Kor för uppfödning av kalvar ,4% 1,3% Kvigor, tjurar och stutar ,5% 0,9% Kalvar, under 1 år ,2% 3,9% Kor för mjölkproduktion ,7% -0,9% Kor för uppfödning av kalvar ,6% -4,8% Kvigor, tjurar och stutar ,7% -0,9% Kalvar, under 1 år ,8% 1,1% Kor för mjölkproduktion ,5% -0,9% Kor för uppfödning av kalvar ,3% -2,6% Kvigor, tjurar och stutar ,7% -3,4% Kalvar, under 1 år ,1% 3,6% Kor för mjölkproduktion ,1% 1,9% Kor för uppfödning av kalvar ,4% -0,1% Kvigor, tjurar och stutar ,0% -0,3% Kalvar, under 1 år ,6% 2,0% Kor för mjölkproduktion ,1% -0,1% Kor för uppfödning av kalvar ,7% -1,4% Kvigor, tjurar och stutar ,6% -4,2% Kalvar, under 1 år ,5% 1,7% Kor för mjölkproduktion ,5% 0,1% Kor för uppfödning av kalvar ,5% -1,1% Kvigor, tjurar och stutar ,6% -1,4% Kalvar, under 1 år ,5% 0,5% Kor för mjölkproduktion ,8% 1,3% Kor för uppfödning av kalvar ,7% -3,2% Kvigor, tjurar och stutar ,8% -0,6% Kalvar, under 1 år ,7% -0,5% Kor för mjölkproduktion ,4% 2,2% Kor för uppfödning av kalvar ,4% -1,4% Kvigor, tjurar och stutar ,2% -3,5% Kalvar, under 1 år ,9% -0,7% Kor för mjölkproduktion ,5% -0,7% Kor för uppfödning av kalvar ,9% -4,5% Kvigor, tjurar och stutar ,4% -2,5% Kalvar, under 1 år ,8% -0,4% Kor för mjölkproduktion ,4% -2,6% Kor för uppfödning av kalvar ,4% 0,4% Kvigor, tjurar och stutar ,0% -6,2% Kalvar, under 1 år ,8% 0,1% Antal får och lamm per län Län Djurslag % 5 år Baggar och tackor ,2% 0,6% 00 Riket Lamm ,3% 3,5% Baggar och tackor ,8% 0,8% 01 Stockholms län Lamm ,3% 3,9% Baggar och tackor ,4% -12,0% 03 Uppsala län Lamm ,6% -13,4% Baggar och tackor ,9% 2,7% 04 Södermanlands län Lamm ,6% 9,1% Baggar och tackor ,1% -4,1% 05 Östergötlands län Lamm ,6% -2,4% Baggar och tackor ,9% 5,7% 06 Jönköpings län Lamm ,7% 8,7% Baggar och tackor ,6% -8,0% 07 Kronobergs län Lamm ,5% 2,1% Baggar och tackor ,5% 6,3% 08 Kalmar län Lamm ,5% 5,0% Baggar och tackor ,1% 5,0% 09 Gotlands län Lamm ,0% -0,1% Baggar och tackor ,3% -10,8% 10 Blekinge län Lamm ,9% -1,6% Baggar och tackor ,3% 6,9% 12 Skåne län Lamm ,0% 12,4% Baggar och tackor ,2% -9,5% 13 Hallands län Lamm ,9% 1,1% Baggar och tackor ,5% -1,2% 14 Västra Götalands län Lamm ,9% 4,7% Baggar och tackor ,4% -0,5% 17 Värmlands län Lamm ,1% -2,8% Baggar och tackor ,6% -3,7% 18 Örebro län Lamm ,8% -8,5% Baggar och tackor ,4% 18,8% 19 Västmanlands län Lamm ,9% 7,9% Baggar och tackor ,1% -3,7% 20 Dalarnas län Lamm ,8% -4,4% Baggar och tackor ,2% 18,9% 21 Gävleborgs län Lamm ,0% 22,5% 16 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL

10 Län Djurslag % 5 år 22 Västernorrlands län 23 Jämtlands län 24 Västerbottens län 25 Norrbottens län Baggar och tackor ,0% 3,1% Lamm ,4% 20,0% Baggar och tackor ,1% -17,1% Lamm ,3% -16,7% Baggar och tackor ,4% 19,8% Lamm ,9% 45,8% Baggar och tackor ,6% -22,6% Lamm ,5% -12,6% Antal företag per driftsgren Nötkreatur Varav mjölkkor Gris Får % 5 år -17,0% -27,9% -46,2% 8,3% -3,1% -6,0% -2,8% -4,3% Utgivare: LRF 2015 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson Korea Grafiska Foto: Calle Bredberg, Ulf Palm, Jan Petersson, Ester Sorri och Anders Wirström 18 LRF EKONOMI OCH MARKNAD APRIL 2015

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och marknad -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Asien, och i synnerhet

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2016 MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 216 Utbudet är fortsatt större än den globala efterfrågan. Ökningstakten för EU:s mjölkproduktion har dämpats medan Kina har ökat importen. Rapporten handlar om konsumtions- och

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 Fortsatt obalans på den globala mejerimarknaden där utbudet ökar snabbare än efterfrågan. Mjölkföretagen pressas av fortsatt låga mjölkpriser. Rapporten handlar om konsumtions-

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-05-23

Marknadsråd ägg 2012-05-23 Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Svensk kött- och charkindustris förändring sedan EU-inträdet -95

Svensk kött- och charkindustris förändring sedan EU-inträdet -95 Svensk kött- och charkindustris förändring sedan EU-inträdet -95 KSLA:s seminarium 17 februari 2015 Åke Rutegård, leg vet, fd VD för Kött och Charkföretagen 17 februari 2015 1 Stora förändringar sedan

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Internationella rapporten 2014

Internationella rapporten 2014 Internationella rapporten 2014 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014 VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT Höst 2014 Antal invånare den 31 ember 2013 Sverige 9,65 miljoner Stockholms län 2 163 000 22% Västra Götaland 1 615 000 17% Skåne län 1 274 000 13% Göteborgsregionens 13 kommuner

Läs mer

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2015 Internationella rapporten 2015 Gård & Djurhälsan deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Pris turbulens och ekologisk S/D ekopremie Efterfrågan/utbud (S/D) avgör priset Liten tillgång driver

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN nummer 2, juni 2015

MJÖLKRAPPORTEN nummer 2, juni 2015 MJÖLKRAPPORTEN nummer 2, juni 215 KONSUMTION PRODUKTION MJÖLKFÖRETAGEN 1 8 Export av mejeriprodukter jan-mar 215 Tusen ton 6 4 2 SMP WMP Smör Ost Nya Zeeland EU-28 USA Australien Argentina Källa: EU-kommissionen

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015 MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2015 Svag efterfrågan med låga världsmarknadspriser pressar mjölkföretagen. Rapporten handlar om konsumtions- och produktionsutveckling inom mjölk- och mejerisektorn samt effekterna

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Slakten av svin minskade under januari december 2006 JO 48 SM 0702 Animalieproduktion Års- och månadsstatistik - 2006:12 Animal products - Annual and Monthly Statistics - 2006:12 I korta drag Slakten av svin minskade under januari december 2006 Slakten av

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

CITROËNS HALVÅRSRAPPORT

CITROËNS HALVÅRSRAPPORT PRESSMEDDELANDE Spånga den 16 juli 2009 CITROËNS HALVÅRSRAPPORT 2009 le 00 Mois 0000 Citroën visar i sin halvårsrapport att märket har stärkt sin ställning globalt trots kärva tider i bilbranschen. På

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan

Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Färre KRAV-slakterier ska möta ökad efterfrågan Swedish Meats är helt dominerande på de stora djurslagen och har rationaliserat hårt. MARIA ALARIK och YLVA ÅKERFELDT Ekokötts reklamkampanj för ekologiskt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 6. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas de senaste månaderna. Situationen är alltjämt besvärlig sedan Ryssland i början

Läs mer

Internationella rapporten 2010

Internationella rapporten 2010 Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Q3 2011. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2011. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 211 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/11 Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer