Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm"

Transkript

1 Ekonomi och marknad -Gris, nöt och lamm

2 Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Asien, och i synnerhet Kina, kommer fortsätta att vara den drivande kraften bakom tillväxten i världshandeln av griskött under Effekterna av PED-virusets utbredning i framförallt USA innebär en minskad produktion och en nedskrivning av den amerikanska exporten. Minskningen av antalet suggor inom EU27 tros fortsätta även under 2014 men inte leda till några större nedsättningar av produktionsvolymen tack vare produktivitetsförbättringar. Istället är EUs nedjusterade produktionsprognos en konsekvens av Rysslands rådande importstopp riktat mot EU, som spås leda till lägre marginaler i den europeiska grisproduktionen. I Sverige fortsätter grisslakten att minska om än i mindre omfattning i förhållande till femårsperioden, dock ökar produktionen av grisskött uttryckt i ton. I motsats till många andra EU-länder, ökade Sverige antalet suggor under En ökad livdjursförsäljning under 2013 i förhållande till 2012 är en bidragande orsak till detta. Kina inklusive Hong Kong utgör två tredjedelar av importtillväxten i världen avseende nötkött under En pågående besättningsåteruppbyggnad i USA och Australien kommer att påverka ländernas export negativt men bortfallet på världsmarknaden kommer att kompenseras av en växande sydamerikansk och indisk export. Kommande avveckling av EUs mjölkkvoter beräknas leda till en minskad slakt av kvigor. Tillsammans med en fortsatt hård konkurrens från sydamerikansk export, gynnad av en svag valuta, är prognosen att både produktion och export kommer att minska under God tillgång på slaktdjur, i synnerhet köttrastjurar, i kombination med betydande importtryck har lett till sänkningar av det svenska avräkningspriset för ungtjurar. Ökade kostnader till följd av en säsongsmässig nedgång i tillgången på kalvar bidrar ytterligare till en försvagning av rådande marginaler. Australien och Nya Zeeland kommer att minska exporten av får- och lammkött under 2014 i förhållande till 2013 års rekordnivåer till följd av svår torka i de båda länderna. Kinas import förväntas vara fortsatt stark under 2014, men med en tightare utbudssituation till följd av minskad export från Australien och Nya Zeeland, är det oklart om den kinesiska betalningsviljan är tillräckligt stark för att upprätthålla nuvarande tvåsiffriga importtillväxt. Marginalen i slaktintäkt minus foderkostnad väntas bli som högst under försommar och sommar men är kraftigt beroende av produktionsnivån uttryckt som antal sålda lamm per tacka. Marginalerna i grisproduktionen förstärktes under senare hälften av 2013 tack vare förstärkta avräkningspriser och sjunkande foderpriser. Soja respektive veteterminer med leverans under hösten, indikerar något lägre foderpriser än dagens rådande prisnivåer. 2 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

3 Gris - april 2014 Källa: USDA % % usa % mexiko kanada % % % % % % Brasilien % % eu % % % % ryssland % kina % % % hong kong sydkorea % japan % % Produktion Konsumtion Export Import ton cwe Världen Världsproduktionen av griskött uppgick till närmare 107,5 miljoner ton under Tillväxttakten på en global nivå ligger på i genomsnitt 1,6 procent per år. USDAs prognos för 2014 ligger i linje med tidigare utveckling och innebär en sammantagen världsproduktion på 110,7 miljoner ton. Utvecklingen stöds av en stark efterfrågan och förbättrade marginaler i produktionen tack vare lägre foderpriser. Världens produktion av griskött är huvudsakligen koncentrerad till Kina, USA och EU vilka tillsammans står för mer 80 procent av världsproduktionen. Exporten av griskött domineras av USA, EU och Kanada. Prognosen för 2014 talar för att världshandeln med griskött minskar med 2,3 procent under 2014 i förhållande till Orsaken är dels EUs minskande export till Ryssland med anledning av rådande importrestriktioner och dels lägre amerikanska exportvolymer till följd av PED-virusets utbredning. Figur 1: Fördelning av världsproduktionen av griskött. Kina EU USA Brasilien Ryssland Vietnam Kanada Källa: USDA 51.4% 20.1% 9.3% 3.1% 2.3% 2.0% 1.6% Kina Under 2014 förväntas hälften av världsproduktionen av griskött komma från Kina. Tillväxttakten i den kinesiska produktionen beräknas till 2,4 procent under 2014 vilket kan jämföras med EU där siffran är negativ. Det är bara Ryssland som har en högre tillväxttakt, 6,3 procent. Färre antal sjukdomsutbrott och en generellt förbättrad djurhälsa är bidragande orsaker till Kinas kraftiga produktionsökning. Statliga interventionsprogram är också en viktig förklarande faktor till att Kina lyckas bibehålla fortsatt höga produktionsvolymer. En växande medelklass och ändrade konsumtionsmönster är viktiga faktorer bakom tillväxten i kinesisk grisproduktion. I genomsnitt konsumerar en kines 37 kilo griskött per person och år. I Sverige är motsvarande siffra cirka 36,7 kg. Den inhemska produktionen täcker inte konsumtionsbehovet vilket understryks av att importen av griskött har ökat med 190 procent sedan Fortfarande är importen marginell i förhållande till konsumtionen, 1 procent, motsvarande ton. Figur 2. Utveckling av världsproduktionen av griskött uppdelat på Kina och resten av världen Kina Resten av världen Källa: USDA prognos 3 LRF EKONOMI OCH MARKNAD 4 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

4 USA och Kanada Den amerikanska produktionen förväntas uppgå till 10,3 miljoner ton under 2014 vilket är en minskning med 1,9 procent i förhållande till 2013 och kraftig nedjustering (-4,2 %) från tidigare prognos från USDA. Bakgrunden till nedjusteringen är utbredningen av PED-viruset. Effekterna av viruset framkommer tydligt vid en analys av antalet levande grisar per kull, som under perioden december - februari sjönk från 10,08 till 9,53 jämfört med samma period föregående år. USDAs djurinventering från 1 mars visar en nedgång med 3 procent mot föregående period, antalet suggor är i linje med tidigare år medan grisar under 90 kilo står för den största minskningen. Trots vikande produktionssiffror, behåller USA positionen som världens största exportör av griskött vilken uppskattas till 2,2 miljoner ton under 2014, en minskning med 2,8 procent i förhållande till 2013 och en nedjustering med 7,9 procent utifrån USDAs tidigare prognos. Spridningen av PED-viruset har hitintills inte varit lika omfattande i Kanada som i USA och USDA väljer endast en marginell nedjustering av produktionen under 2014 till 1,8 miljoner ton vilket är i paritet med Kanada är världens tredje största exportör av griskött med huvudmarknader kopplade till USA, Japan och Ryssland. Under 2014 förväntas exporten öka med 1,5 procent till 1,3 miljoner ton vilket huvudsakligen föranleds av en bristsituation på den amerikanska marknaden. Figur 3. Utvecklingen för antalet levande grisar per kull i USA mars-maj juni-aug sept-nov Levande per kull Källa: USDA dec-feb mars-maj juni-aug sept-nov 9.53 dec-feb EU EUs samlade produktion av griskött justeras ned till 22,3 miljoner ton under 2014 vilket innebär en minskning med 0,7 procent jämfört med USDAs tidigare prognos. Förklaringen till minskade produktionsvolymer, är Rysslands importstopp som inträdde i slutet på februari då fyra fall av afrikansk svinpest påträffades i Polen och Litauen. Den ryska marknaden svarade för 23 procent av EUs export av griskött 2013 och bortfallet förväntas ha en prisdämpande effekt under året, med lägre produktion. Prognosen för EUs export sänks drastiskt med 9,1 procent jämfört med USDAs tidigare prognos och förväntas uppgå till 2 miljoner ton under Nedjusteringen motiveras av att EU inte fullt ut kommer att kompensera bortfallet på den ryska marknaden med en tillväxt på andra exportmarknader, exempelvis Kina. Brasilien Prognosen för den brasilianska grisproduktionen under 2014 landar på 3,4 miljoner ton vilket är marginellt högre än föregående år. Exporten förväntas uppgå till ton och innebär en höjning med 8,9 procent jämfört med USDAs tidigare prognos. Ryssland kvarstår alltjämt som den enskilt viktigaste exportmarknaden för Brasilien och gynnas av rådande importstopp riktat mot EU. Den senaste tidens försvagning av Brasiliens valuta Real i förhållande till dollarn medverkar också till ökad konkurrenskraft och att Brasilien vinner marknadsandelar i världshandeln av griskött. 5 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

5 Ryssland Figur 4. Rysslands import av griskött i relation till konsumtionen. Tillväxttakten i den ryska grisproduktionen är den högsta bland de dominerande grisproducenterna i världen. Prognosen för 2014 anger en ökning med 6,3 procent, vilket ger en årlig produktion om 2,6 miljoner ton. Ett statligt incitamentsprogram, som bland annat innebär subventionerade räntor för investeringar i grisproduktion, är en förklaring till den starka produktionsutvecklingen i Ryssland. En annan förklaring som i synnerhet ger ett tydligt avtryck under 2014 är Rysslands importstopp riktat mot EU. Konsekvensen sett ur ett ryskt perspektiv blir en bristsituation och högre priser, vilket i sig stimulerar en ökad grisproduktion inom landet. Detta illustreras av Rysslands ökande självförsörjningsgrad över tid. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 32% 32% 33% 27% 20% prognos Import i relation till konsumtion Källa: USDA 6 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

6 Gris ,00 0.7% ,80-1.8% % % , , ,73-1.4% -4.6% 4.8% ,5-12.3% 9 184,5 20.4% ,4 254,1 SVERIGE 5.0% 18.4% ,9-3.4% 3 621,2-32.1% DANMARK ,8 2.5% ,3-3.7% TYSKLAND Antal slaktade grisar (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Gäller perioden dec jan Europa Ett utdrag ur Eurostats sammanställning över antalet suggor i produktion i december visar en minskning inom EU27 med 1,7 procent i förhållande till Minskningen av antalet suggor i så pass många EU-länder är till stor del en konsekvens av implementeringen av suggdirektivet från och med 1 januari Sett över en längre tidsperiod har minskningstakten dock avtagit vilket tyder på att en viss återhämtning av EUs grisproduktion är att vänta under senare delen av Trots att antalet suggor minskar med 1,7 procent så minskar det totala antalet grisar endast med 0,5 procent. Utvecklingen indikerar en ökad produktivitet inom grisproduktionen i EU och att implementeringen av suggdirektivet inte direkt leder till lägre förväntade produktionsnivåer inom EU, utan snarare att de producenter som inte är tillräckligt produktiva gallras bort. 0.8% 0.6% 0.4% 0.2% 0.0% -0.2% -0.2% -0.2% -0.4% -0.6% -0.8% -0.3% 0.2% 0.1% -0.3% -0.6% -0.5% -0.2% -0.4% 0.7% 0.5% 0% 0% -0.1% -0.3% -0.3% -0.3% -0.7% Figur 5. Förändring i antalet suggor i produktion per land under perioden European Union 27 Spanien Tyskland Danmark Nederländerna Frankrike Polen Italien Storbritannien Belgien Rumänien Ungern Österrike Portugal Grekland Tjeckien Sverige Irland Finland Källa: Eurostat 7 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

7 Danmark Danmark Antalet slaktade grisar i Danmark uppgick till 19,1 miljoner djur under 2013 vilket innebär en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år. Även inledningen av 2014 visar på en minskning av den danska slakten, under perioden december februari 2014 minskade slakten med 6,3 procent i förhållande till samma period ett år tidigare. Noterbart är att utslaktningen av suggor ökade med 7,6 procent under 2013 vilket återspeglar implementeringen av suggdirektivet. En växande levandeexport av smågrisar och slaktsvin väger dock upp minskade slaktvolymer, vilket innebär att den sammantagna produktionen av griskött fortsätter att växa i Danmark. Under 2013 ökade exporten av levande grisar med 3,5 procent och för perioden december februari 2014 skedde en ökning med 11 procent i förhållande till motsvarande period föregående år. Exporten av griskött minskade något under 2013, ett utdrag ur Eurostat visar att exporten inom EU27 backade med 4,6 procent, exporten till tredje land förbättrades med 4,8 procent. I synnerhet den ryska och kinesiska marknaden utmärker sig och förbättrades med 49 respektive 47 procent. En jämförelse mellan perioden december januari 2014, och samma period föregående år, visar att exporten till tredje land har en fortsatt positiv utveckling, i synnerhet Japan, medan exporten inom EU27 fortsätter att halta. Antal slaktade grisar (1 000-tal) 4302,2-6,3% *Export inom EU27 (ton) ,2-1,4% *Export (tredje land) 58004,6 9,9% *Import (inom EU27) ,6% *Import (tredje land) ,2% Tyskland Tyskland Den tyska grisslakten ökade marginellt under 2013 och landade på 58,6 miljoner grisar vilket gör Tyskland till EUs största grisproducent. Inledningen på 2014 visar en något svagare utveckling av slakten i förhållande till föregående år. Till skillnad från Danmark hade Tyskland en positiv exportutveckling inom EU27 (2,5 procent) medan exporten till tredje land minskade med 3,7 procent. Italien behåller positionen som Tysklands viktigaste exportmarknad inom EU, medan Ryssland alltjämt utgör den största exportmarknaden utanför EU. Tysklands vikande export utanför EU under 2013 är kopplat till en minskad avsättning på den ryska och ukrainska marknaden. Inledningen på 2014 visar att Tyskland fortsätter att tappa exportvolymer till tredje land (-9,8 procent), i synnerhet i Ryssland, Kina och Ukraina. Även inom EU27 minskar exporten under perioden december 2013 januari 2014, främst med anledning av en svag utveckling i Nederländerna, Ungern och Sverige. Antal slaktade grisar (1 000-tal) ,9% *Export inom EU27 (ton) ,9-2,9% *Export (tredje land) 49931,8-9,8% *Import (inom EU27) ,8-6,6% *Import (tredje land) 488,1-16,1% Sverige Sverige Antalet slaktade grisar i Sverige minskade med 1,4 procent under 2013 men produktionen i ton räknat ökade med 0,7 procent till en samlad volym om ton vilket indikerar högre slaktvikter under året. Under perioden december februari 2014 har en viss ökning skett i antalet slaktade djur i förhållande till samma period föregående år. Sverige har en negativ handelbalans och denna har fortsatt försvagats under Omkring 33 procent av allt griskött som konsumeras är importerat. Uteslutande all import sker från EU27 varav närmare 75 procent kommer från Tyskland och Danmark. Importökningen från EU under året (5 procent) skedde i huvudsak från Tyskland och Polen medan Danmark tappade marknadsandelar. Perioden december 2013 januari 2014 visar på en marginell ökning av importen i förhållande till samma period Antal slaktade grisar (1 000-tal) 607,67 0,2% *Export inom EU27 (ton) 2770,2 14,7% *Export (tredje land) 1476,9 38,9% *Import (inom EU27) 19500,9 0,4% *Import (tredje land) 3,2-87,3% 8 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

8 föregående år. Kategorierna färskt, kylt och benfritt, främst från Nederländerna och Polen, samt beredda produkter från Danmark uppvisar den starkaste importökningen. I motsats till importen av griskött, som i huvudsak är koncentrerad till Tyskland och Danmark, är den svenska exporten av griskött mer differentierad då närmare 60 procent av sker utanför EUs gränser. Den vikande exporten inom EU under 2013 är en konsekvens av tappade exportvolymer till Polen och Finland. Ökningen av exporten till tredje land sker främst i Ryssland och Nya Zeeland, men även i Norge och Hong Kong som båda visar en stark utveckling under året. Perioden december januari 2014 visar på en starkare exportutveckling än samma period tidigare år, både inom och utanför EUs gränser. Figur 6. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Efter en nedjustering av slaktgrisnoteringen under inledningen av 2014 har priserna varit mer eller mindre oförändrade, detsamma gäller foderpriserna. I slutet på mars ökade dock färdigfoderpriset med närmare 4 procent, samtidigt sjönk priset på smågrisar med 5,8 procent vilket sammantaget genererade en svag marginalförbättring. I ett längre perspektiv har det successivt skett en marginalförstärkning i slaktsvinsproduktionen, ytterst ett resultat av sjunkande foderpriser sedan mitten av Terminspriset på ny skörd av soja och vete är lägre än priset för leveranser med kort förfallodatum, vilket ger en indikation om något lägre foderpriser och förbättrade marginaler inom grisproduktionen under senare delen av Den fundamentala informationen, både vad gäller utbudssidan och efterfrågesidan kopplat till vete och sojabönor, talar för en ytterligare nedjustering av prisnivån. Figur 7. Terminspriset för ny skörd minus terminspriset för gammal skörd avseende sojamjöl och vete med leverans i september respektive november /31/2013 1/14/2014 1/28/2014 2/11/2014 2/25/2014 3/11/2014 3/25/2014 4/8/2014 4/22/2014 5/6/ MATIF vete (nov) CBOT sojamjöl (sep) Källa: HGCA 9 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

9 Nöt - april 2014 Källa: USDA % % usa % kanada % % % % % % % eu % % % ryssland % % % % indien % % kina hong kong % sydkorea % japan % % % argentina Brasilien % uruguay Produktion Konsumtion Export Import ton cwe % % australien nya zeeland % Världen Världsproduktionen av nötkött förväntas öka marginellt under Enligt USDAs prognos kommer den uppgå till 58,9 miljoner ton. Indien, Argentina och Brasilien har den högsta genomsnittliga produktionstillväxten under de senaste tre åren motsvarande 7, 4 och 3 procent. USA däremot har haft en fallande produktionsvolym under fem år i följd. Den globala nötköttskonsumtionen fortsätter att öka under 2014 och förväntas uppgå till närmare 57,2 miljoner ton. Konsumtionstillväxten är särskilt utmärkande i Kina och Indien där den årliga tillväxttakten ligger på närmare 4 procent. Figur 8. Fördelning av världsproduktionen av nötkött. USA Brasilien EU Kina 19.1% 16.8% 12.9% 9.8% USA Uppskattningsvis kommer USA att producera cirka 11,2 miljoner ton nötkött under 2014, vilket alltjämt gör dem till världens största nötköttsproducent. Höga prisnivåer och förbättrade produktionsförutsättningar stimulerar en uppbyggnad av de amerikanska nötköttsbesättningarna vilket understryks av att Brasilien och Argentina Brasilien är världens största nötköttsexportör med världens största kommersiella nötköttsbesättning. Produktionscykeln är däremot betydligt längre än i USA vilket gör att USA har en större årlig slaktvolym. Statliga subventionsprogram, förbättrat avelsarbete och en övergång till s.k. feedlot-system gör att Brasilien har en produktionstillväxt motsvarande 3 procent under de tre senaste åren. Under 2014 är prognosen att Brasilien kommer att producera 9,9 miljoner ton nötkött. Konsumtionen kommer färre kvigor slaktas. Prognosticerade produktionsvolymer innebär en nedgång med 4,5 procent i förhållande till föregående år. Minskade slaktvolymer under 2014 förväntas leda till att USAs export minskar med 2,6 procent till 1,1 miljoner ton, samtidigt spås importen öka med 3,3 procent i förhållande till endast att öka marginellt medan exporten förväntas öka med närmare 10 procent, vilket innebär en exportvolym på 2,0 miljoner ton. Argentinas nötköttsproduktion förväntas uppgå till 2,9 miljoner ton under 2014, en ökning med cirka 1,8 procent. En relativt stabil konsumtion och en försvagad peso ger en prognos om ökade exportvolymer med närmare 7,5 procent vilket innebär att Argentina kommer att exportera ton under Indien Argentina Australien Källa: USDA 6.8% 4.9% 3.8% 10 LRF EKONOMI OCH MARKNAD 11 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

10 EU Nöttköttsproduktionen inom EU har varit relativt stabil under de senaste 4 åren. Produktionsprognosen för 2014 är på cirka 7,6 miljoner ton. Det innebär en ökning med 1,5 procent på årsbasis, men en nedjustering med 2,3 procent i förhållande till tidigare prognos. USDA motiverar denna nedjustering med en stark importtillväxt från Sydamerikanska länder vilken kommer att pressa marginalerna bland europeiska producenter. En annan faktor som ger stöd för prognosen är en minskad slakt av kvigor inom EU. Nötköttsproduktionen inom EU samvarierar med utvecklingen av antalet mjölkkor. Avskaffandet av mjölkkvoterna 2015 kommer att stimulera en uppbyggnad av mjölkkobesättningarna med en minskad slakt av kvigor som följd. Kina Figur 9. Kinesisk import av nötkött i förhållande till konsumtionen. Tillväxten i den kinesiska produktionen haltar, under 2014 förväntas den öka med 2 procent till 5,8 miljoner ton, men det är inte tillräckligt för att möta upp en konsumtion som förväntas landa på cirka 6,3 miljoner ton. Kina inlusive Hong Kong utgör två tredjedelar av importtillväxten i världen avseende nötkött. Prognosen för 2014 säger att importen av nötkött ökar med 33,5 procent och landar på ton. Den häpnadsväckande importtillväxten gynnas av minskad konsumtion av kyckling till följd av nya fall av fågelinfluensautbrott. Då USA, Brasilien och Indien saknar tillgång till den kinesiska marknaden står Australien för mer än hälften av marknadsandelarna, men även länder som Nya Zeeland, Argentina, Uruguay och Kanada är viktiga handelspartners prognos 10.0% 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Import Import - procentuell andel av konsumtion Källa: HGCA Indien Nötköttsproduktionen i Indien drivs av en stark efterfrågan på mjölkprodukter. Antalet nötkreatur växer och förväntas uppgå till närmare 330 miljoner i Indien under 2014, vilket ger stöd för en fortsatt expansion av landets nötköttsproduktion. Indiens produktion av nötkött har vuxit med i genomsnitt 10 procent per år de senaste 5 åren, till cirka 4 miljoner ton Närmare hälften exporteras, företrädesvis till Sydostasien, Afrika och Mellanöstern. Exporttillväxten har varit över 11 procent per år de senaste tre åren. Under 2014 kommer Indien att stå för ungefär 20 procent av världshandeln av nötkött. Australien Meat and Livestock Australia (MLA) spår att den australienska nötköttsproduktionen kommer att minska med 8,2 procent till 2,1 miljoner ton under 2014, vilket fortfarande motsvarar historiskt höga nivåer. En bakomliggande orsak är de torra väderförhållanden som drabbade viktiga produktionsområden under 2013 och som ledde till den högsta utslaktningen sedan En proportionellt större andel kvigor slaktades ut, vilket kommer att innebära en låg återuppbyggnadstakt av nötköttsbesättningarna under den kommande femårsperioden. Australien exporterar närmare 70 procent av den årliga produktionen. Viktiga marknader är Japan, USA, Sydkorea och Kina. Femtio procent av den kinesiska nötköttsimporten kommer från Australien. Under perioden ökade exporten till Kina med 374 procent! 12 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

11 Nöt Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv Tjur och stut Ko Kviga 314,00-7.1% 1 433,00-1.0% 1 215,00-4.9% 471,00-2.9% Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Gäller perioden dec jan , % 753,00 5.2% 371, % 458,89 7.5% % % % % irland , nederländerna % % 1 219,17-1.0% 55,62 5.4% 435,69-2.4% 11,73-1.5% -10.5% -2.3% % % 1, % 98,30 3.7% 211,90 0.3% 44,30-1.6% DANMARK tyskland % % % % % % sverige 27,07-6.9% 195,35 5.8% 138,07-5.7% 56,92-4.8% ,8% 756-3,5% % % Danmark Danmark Den danska slakten utmärktes av en svag ökning av antalet slaktade handjur under Perioden december januari 2014 indikerar ett ökat antal slaktade nötkreatur jämfört med föregående år. I likhet med Sverige sker en svag ökning av nötköttsimporten från EU under En stark importtillväxt från Nederländerna, Irland och Polen bidrar till detta medan Tyskland fortsätter att tappa volymer i Danmark. Perioden december januari 2014 visar en fortsatt stark importutveckling från EU i förhållande till föregående år, huvudsakligen koncentrerad till Nederländerna. När det gäller importen från länder utanför EU rör det sig om förhållandevis små volymer (1 585 ton), där Nya Zeeland och Uruguay fortsätter stärka sina positioner. Dansk export av nötkött motsvarar 85 procent av importvolymen. Viktigaste exportmarknaderna inom EU är Tyskland, Italien, Spanien och Sverige. Utanför EU är Ryssland och Norge betydelsefulla handelspartners. Under 2013 minskade exporten både inom och utanför EU som en konsekvens av vikande volymer i Spanien, Italien och Ryssland. Inledningen av 2014 har en fortsatt negativ trend. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 0,3 0,0% Tjur och stut 20,3 2,5% Ko 57 4,8% Kviga 10,9 4,8% *Export inom EU27 (ton) 13738,8 2,6% *Export tredje land (ton) 794,8-1,1% *Import inom EU27 (ton) ,6% *Import tredje land (ton) ,0% 13 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

12 Tyskland Tyskland Förra året minskade den tyska slakten inom samtliga kategorier av nötkreatur. Årets första månader hade slakten en positiv utveckling i förhållande till samma period föregående år, i synnerhet slakten av handjur som ökade med närmare 12 procent. Den tyska exporten både till EU och tredje land backade med 9,9 respektive 10,4 procent under Viktiga marknader såsom Nederländerna, Italien och Frankrike backade i genomsnitt 13 procent. Utanför EU är de minskande volymerna till Ryssland utmärkande. Tyskland har gått från en export motsvarande ton under 2011 till ton under Inledningen på 2014 visar en viss återhämtning på EU-marknaden med men en fortsatt vikande export till Ryssland. Även importen från EU minskade under 2013 och trenden under inledningen av 2014 är densamma. När det gäller importen från länder utanför EU visar framförallt Brasilien en volymtillväxt medan Argentina fortsätter att tappa volymer för tredje året i rad. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 81 3,8% Tjur och stut ,9% Ko 309 4,4% Kviga 118 4,4% *Export inom EU27 (ton) 53707,8-2,5% *Export tredje land (ton) 3071,4-38,4% *Import inom EU27 (ton) 45196,8-14,7% *Import tredje land (ton) 6253,8-1,0% Nederländerna Nederländerna Slakten av antalet handjur i Nederländerna ökade under 2013 medan övriga kategorier av nötkött minskade något. Perioden december februari 2014 visar på en kraftig ökning av antalet slaktade kor och kvigor i förhållande till samma period föregående år. Nederländernas nötköttsexport till övriga EU minskade kraftigt under 2013, ett urval av Nederländernas viktigaste handelspartners visar att endast Sverige uppvisar en positiv utveckling under Perioden december januari 2014 visar en fortsatt negativ trend i förhållande till samma period föregående år. Importen från tredje land dock en stark utveckling. Nederländerna utgör en viktig handelsport för det sydamerikanska köttet men även USA och Australien som haft en stark volymtillväxt de senaste tre åren. Inledningen av 2014 ger stöd för en fortsatt positiv utveckling för kött från Brasilien och Uruguay medan Argentina och USA tappar volymer. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 299,08 3,6% Tjur och stut 12,04-0,6% Ko 121,94 22,0% Kviga 3,2 19,9% *Export inom EU27 (ton) ,5% *Export tredje land (ton) 2313,2-12,9% *Import inom EU27 (ton) 41395,9-34,5% *Import tredje land (ton) ,4% Irland Irland I motsats till övriga länder nämnda i denna sammanställning, har Irland en stark ökning av antalet slaktade djur under Perioden december februari 2014 i förhållande till samma period föregående år ger fortsatt stöd för en ökning av slakten. Importen av nötkött till Irland är marginell, exportvolymerna är motsvarande 11 gånger större. Köttet som importeras kommer uteslutande från Storbritannien och volymtillväxten har haft en kraftigt vikande trend de tre senaste åren, och inledningen av 2014 ger stöd för en fortsatt minskning. Exporten riktas främst till Storbritannien och Frankrike som tillsammans utgör 70 procent av Irlands EU marknad. En svag utveckling på dessa båda marknader präglar inledningen av Irlands export till tredje land har, i likhet med Danmark, varit relativt koncentrerad till Ryssland men för Irlands del har den vikande ryska marknaden inneburit ett ökat fokus på Asien. Under 2013 fyrdubblades exporten till Hong Kong och inledningen av 2014 vittnar om en fortsatt exporttillväxt, om än från låga nivåer. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 0,25-35,9% Tjur och stut 194,13 2,9% Ko 83,5 5,6% Kviga 128,02 10,3% *Export inom EU27 (ton) 61125,3-13,0% *Export tredje land (ton) ,8% *Import inom EU27 (ton) 4645,8-43,2% *Import tredje land (ton) 0-100,0% 14 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

13 Sverige Sverige Under 2013 minskade antalet slaktade kor och kvigor med 5,7 respektive 4,8 procent präglades av svag lönsamhet inom mjölkproduktionen och större utslaktning som följd, samtidigt ledde frikopplingen av handjursbidraget 2011 till att koslakten sköts framåt i tiden och ytterligare bidrog till större slaktvolymer. Slakten av tjur och stut däremot, ökade under samma period med 5,8 procent. I synnerhet skedde en ökad slakt av stut under perioden. Inledningsvis under 2014 (december februari 2014) har det skett en ökning av antalet slaktade nötkreatur vilket indikerar en återgång till mer normala slaktvolymer. Importen fortsätter att öka från EU-länderna, främst från Tyskland (11 procent) och Nederländerna (2 procent) som under tre år i följd tagit marknadsandelar av Irland. Även länder utanför EU ökar sin export av nötkött till Sverige, särskilt utmärker sig Brasilien med en exporttillväxt motsvarande 46 procent. Under inledningen av 2014 fortsätter Tyskland att öka exporten till Sverige, december januari 2014 ökade den med 10 procent i förhållande till samma period föregående år. Sveriges export av nötkött motsvarar 12 procent av importvolymen. Huvudsakligen sker exporten inom EU och då främst till Tyskland, Finland och Belgien. Under 2013 ökade export till EU med 1,8 procent vilket främst kan hänföras en volymtillväxt om 91 procent på den tyska marknaden. Perioden december 2013-januari 2014 visar en fortsatt exporttillväxt inom EU i förhållande till Tyskland, Danmark och Belgien är marknader som understödjer utvecklingen. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 6,37-7,1% Tjur och stut 40,98 9,0% Ko 38,83 9,1% Kviga 16,05 3,7% *Export inom EU27 (ton) 2357,3 11,4% *Export tredje land (ton) 94,6-50,4% *Import inom EU27 (ton) 13581,5-4,8% *Import tredje land (ton) 987 3,8% Kalv Figur 10. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt för en 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Vecka Foder Nötkött Källa: Bearbetning av Taurus. Just nu är det god tillgång på slaktdjur där framförallt köttrastjurar dominerar. Samtidigt så är marknaden betydligt trögare än förra våren vilket har lett till sänkningar på avräkningspriset. Betydande importtryck bidrar också till detta. Enligt SCBs prisstatistik är nötköttspriset för vecka det lägsta sedan hösten Därmed har den positiva prisutvecklingen på nötkött sedan 2010 brutits. För tillfället verkar det finnas ett stigande intresse för KRAV och ekologiskt. Det finns också ett ökat intresse för marmorerat kött och flera svenska slakterier har börjat klassa nöt efter den nya klassificeringen. Kalvkostnaden beräknas för en livkalv som förmedlas vid 85 kg och är då högst 10 veckor gammal. Det är just nu balans på livkalvar i Sverige men en säsongsmässig nedgång i tillgången på livkalvar är att vänta. Priset på livkalv har stigit något vilket är en direkt effekt av en lägre tillgång på kalv. Foderkostnaden bygger på en foderstat bestående av cirka 50 procent grovfoder och 50 procent färdigfoder. Grovfoderpriset baseras på LRF Mjölks generella kostnadsberäkning och priset på färdigfodret baseras på ett riktpris fritt gården. Färdigfodret har fallit i pris sedan förra sommaren. Skulle en liknande figur upprättas för en köttrastjur hade förhållanden kalv- och foderkostnad sett annorlunda ut. Där uppgår kalvkostnaden till cirka 18 kr per kg slaktad vikt vid ett dikalvspris på 21 kr per kg och 300 kg tung dikalv vid förmedling. Foderkostnaden landar på cirka 13 kr per kg slaktad vikt vilket kan jämföras med mjölkrastjuren som har en foderkostnad på drygt 20 kr per kg slaktad vikt enligt diagrammet ovan. 15 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

14 Lamm Källa: USDA % 0.7% 169 eu 0.0% % % % 500.0% kina 1.4% 1.6% % % 1.6% ASIEN EXKL. KINA 0.9% % % afrika 1.9% % % % % 621 SYDAMERIKA -0.9% 17.0% 1 0.0% 10.1% australien Produktion Konsumtion ton cwe Världen Får- och lammköttsproduktionen domineras av de asiatiska och afrikanska länderna som tillsammans utgör närmare 60 procent av världsproduktionen. Huvuddelen av produktionen konsumeras dock inom länderna varför strukturen vad gäller handel av får- och lammkött ser helt annorlunda ut. Figur 11. Fördelning av världsproduktionen av får- och lammkött. Kina Mellanöstern Afrika Källa: FAO 28.8% 8.1% 20.4% EU 7.0% Australien 4.5% Nya Zeeland 3.8% Sydamerika 2.4% Under perioden ökade världshandeln med fåroch lammkött med i genomsnitt 13,7 procent enligt FAO. Närmare 85 procent av handelsvolymerna kommer från Australien och Nya Zeeland. 16 LRF EKONOMI OCH MARKNAD Figur 12. Fördelning av världens export av får och lammkött. Asien 5.9% Afrika 3.4% Europa Källa: FAO 3.5% Australien 41.6% Nya Zeeland 42.7% Sydamerika 2.3% Den starka efterfrågan på den kinesiska marknaden har gjort landet till en av de största mottagarna av australiensiskt och nya zeeländskt får- och lammkött. Utvecklingen blev räddningen får både Nya Zeeland och Australien under 2013 då länderna på grund av svår torka tvingades till en omfattande utslaktning av djur. Dock ska nämnas att exporttillväxten i Kina skedde under en period med överskott av får- och lammkött. Det återstår att se om den kinesiska betalningsviljan kvarstår då prognosen för 2014 pekar på att Nya Zeeland och Australien kommer att återgå till mer normala produktionsnivåer. Export Import % 17.1% -7.4% 10.6% nya zeeland EU EUs produktion minskade med knappt 1 procent under 2013 medan importen ökade med 5 procent. EU kommissionens prognos inför 2014 innebär en marginell minskning av produktionen till ton samtidigt förväntas en minskning av importen med 6 procent till ton. Australien Torra väderförhållanden under 2013 innebar en omfattande utslaktning, sammantaget uppgick lammslakten till 21,9 miljoner djur, vilket är den högsta nivå som hittills registrerats. Antalet slaktade får uppgick till 9,5 miljoner. MLA:s prognos för 2014 är att produktionen av får- och lammkött kommer att minska med 33 respektive 4,3 procent till en sammantagen volym om ton. Den drastiska minskningen av produktionen av fårkött är en återgång till mer normala produktionsnivåer och följer av för17 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

15 bättrade väderförhållanden och besättningsåterbyggnad. Exporten av får- och lammkött förväntas minska med 36 respektive 1,3 procent under Över 70 procent av Australiens fårköttsexport går till Mellanöstern och Kina. Minskade produktionsvolymer av fårkött gör att den kraftiga exporttillväxten i dessa regioner avstannar under Exporten av lammkött har ökat med 32 procent sedan En mycket stark efterfrågan från Kina och Mellanöstern är drivande faktorer bakom utvecklingen. Under 2014 förväntas exporten av lammkött att avta något totalt sett men fortsätter att ha en stark tillväxt i exempelvis Kina (10 procent) och USA (7 procent). Exporten till EU spås öka med 2 procent. Figur 13. Australiens export av får- och lammkött, 1000 ton shipped weight Mellanöstern Kina Hong Kong Sydostasien USA EU Totalt prognos Källa: MLA Nya Zeeland Över 90 procent av den nya zeeländska får- och lammköttsproduktionen exporteras. I likhet med Australien påverkades Nya Zeeland starkt av torra väderförhållanden under 2013 vilket ledde till en större utslaktning och en lägre rekrytering av tackor. Inför 2014 är prognosen att exporten av lammkött kommer att sjunka med 9 procent till ton till följd av lägre tillgång på lamm. EU är alltjämt den volymmässigt största exportmarknaden, följt av Asien och då huvudsakligen Kina, som utgör närmare 90 procent av den asiatiska marknaden. 18 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

16 Lamm Antal slaktade får (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Gäller perioden dec jan , % 2 490,65 4.9% % % % % irland % % 2 075, % ,52 4.7% STOR- BRITANNIEN % % 34,66-0.6% 217,87-3.3% % % SVERIGE % % Storbritannien Storbritannien Storbritannien är EUs största får- och lammköttsproducent. Under 2013 minskade den totala får- och lammbesättningen med 1,6 procent till 22,6 miljoner djur. Samtidigt ökade antalet tackor och tack-lamm med 4 procent vilket indikerar en besättningsuppbyggnad och stödjer det engelska jordbruksdepartementets (AHDB) höjda prognos om 3 procent för lammslakten Den brittiska importen domineras av Nya Zeeland som hade en volymtillväxt på närmare 15 procent under 2013, en tillväxttakt som dämpats under inledningen av Exporten till EU ökade med 3,6 procent och till tredje land med hela 46 procent under Förklaringen är en mycket stark exportutveckling till Hong Kong (+76 procent). Handelsstatistik för januari visar på en fortsatt exporttillväxt till Hong Kong. Antal slaktade får (1 000-tal) 495,97-1,7% Antal slaktade lamm (1 000-tal) 2933,62-4,0% *Export inom EU27 (ton) 12577,3-17,3% *Export tredje land (ton) ,6% *Import inom EU27 (ton) 2302,6 6,7% *Import tredje land (ton) 12762,9-3,4% Irland Irland Antalet slaktade får ökade med över 20 procent under 2013, vilket bidragit till en nedjustering av antalet tackor med 1,1 procent inför Den irländska importen av får- och lammkött kommer oavkortat från Storbritannien och uppvisar en mycket stark utveckling under Importtillväxten är fortsatt stark under inledningen av När det gäller Irlands export, är huvudmarknaderna Frankrike och Storbritannien men volymtillväxten sker främst i Sverige, Tyskland och Belgien. I likhet med Storbritannien har Irland inriktat sin export utanför EU, mot Hong Kong. Antal slaktade får (1 000-tal) 76,87-4,6% Antal slaktade lamm (1 000-tal) 540,59-5,9% *Export inom EU27 (ton) 4850,8-29,5% *Export tredje land (ton) 482,3-23,3% *Import inom EU27 (ton) 396,1 11,7% *Import tredje land (ton) 15, ,0% 19 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

17 Under 2013 ökade denna export med 39 procent till ton. Inledningen av 2014 visar dock på en avmattning i förhållande till samma period föregående år. Sverige Sverige Slakten av får och lamm minskade med 0,6 respektive 3,3 procent under 2013 och ligger i linje med de två senaste årens negativa utveckling av Sveriges får- och lammbesättning. Enligt Jordbruksverkets djurräkning sjönk antalet tackor och baggar med 6 procent mellan åren 2012 och Antalet förprövade platser för tackor minskade under samma period med 22 procent vilket pekar på en fortsatt avtagande produktionsutveckling även under Det ökade antalet slaktade får och lamm under inledningen av 2014 är anmärkningsvärd och kan ha flera förklaringar, dock behövs ytterligare några månader med slaktstatistik för att kasta ljus över situationen. Exporten av får- och lammkött är marginell i förhållande till importen och huvudsakligen riktad till de nordiska länderna. Sveriges växande konsumtion har inte balanserats med motsvarande produktionsökning. Istället har importen fortsatt att växa. I synnerhet ökar importen från Irland, Belgien och Nederländerna. Perioden december januari 2014 ger stöd för en fortsatt stark importtillväxt, främst från Nya Zeeland. Antal slaktade får (1 000-tal) 7,04 17,7% Antal slaktade lamm (1 000-tal) 41,65 11,9% *Export inom EU27 (ton) 24,2 118,0% *Export tredje land (ton) - - *Import inom EU27 (ton) 901,3 24,6% *Import tredje land (ton) 412,6 151,6% Figur 14. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg Källa: Bearbetning av Magnus Jönsson. Priserna på den svenska lammköttsmarknaden följer sitt sedvanliga prismönster med högst pris mellan påsk och midsommar och förväntas sedan falla i jämn takt under sensommar och höst. Den totala prisnivån har dock ökat något för varje år och under 2014 väntas veckomedelpriset toppa på 50 kr per kg eller strax däröver. Priset på spannmål har sjunkit mot föregående år och detta medför något lägre pris på kraftfoder. Priset på grovfoder är oförändrat mot föregående år. Sammantaget är foderpriserna något lägre och slaktpriserna något högre vilket ger en stärkt marginal jämfört med 2012 och Marginalen i slaktintäkt minus foderkostnad väntas bli som högst under försommar och sommar med en marginal på ca 8 kr per kg lammkött. Detta förutsatt en genomsnittlig slaktvikt på 18,7 kg per lamm och 1,3 lamm sålda till slakt per tacka. Ovanstående beräkningar är gjorda utifrån förutsättningen att intäkten från slaktlammen även skall betala tackans foderkonsumtion. I kalkylen ingår ingen kostnad eller intäkt för bete. Marginalerna i lammproduktionen är känslig för variationer i produktionsnivå, uttryckt i sålda lamm per tacka, och genomsnittliga slaktvikter per lamm. En produktivitetsförbättring med 0,3 sålda lamm per tacka genererar en marginalförbättring med 5-6 kr per kg slaktat lamm. En ökad slaktvikt till 19,2 kg ger istället en stärkt marginal med ca 1,10 kr per kg. 20 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

18 Utgivare: LRF 2014 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska - Mikael Peterson och Fredrik Fransson Foto: Anders Wirström, Ulf Palm och Ester Sorri

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december 2014. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm I frånvaro

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris inleder det fjärde året i följd

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad augusti Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad augusti 014 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad ges ut av LRF Kött för att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Med bakgrund av de

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2016 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Sedan inledningen

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Den svenska prisbilden har

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Prognosen för 2017 indikerar

Läs mer

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad april 2017 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Prognosen för 2017 indikerar

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 MJÖLKRAPPORTEN NR 1 MARS 2016 Fortsatt obalans på den globala mejerimarknaden där utbudet ökar snabbare än efterfrågan. Mjölkföretagen pressas av fortsatt låga mjölkpriser. Rapporten handlar om konsumtions-

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2016

MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 2016 MJÖLKRAPPORTEN NR 2 JUNI 216 Utbudet är fortsatt större än den globala efterfrågan. Ökningstakten för EU:s mjölkproduktion har dämpats medan Kina har ökat importen. Rapporten handlar om konsumtions- och

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2012 Internationella rapporten 2012 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 216 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Exporttillväxten

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad juni 25 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris EU beräknas öka sin export med

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-05-23

Marknadsråd ägg 2012-05-23 Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Ekonomi och Marknad december Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad december Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad december 215 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Moderniseringen av den ryska

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003

Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.

Q4 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower. Q4 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower, Box 1125, 111 81 Stockholm www.manpower.se 26, Manpower Inc. All rights reserved. Innehåll Q4/6 Sverige 4

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Delårsrapport. januari september 2014

Delårsrapport. januari september 2014 Delårsrapport januari september 2014 VIKING MALT ÄR EN AV EKN:S KUNDER. DE PRODUCERAR OCH EXPORTERAR MALT FRÄMST TILL NORRA EUROPA MEN ÄVEN TILL SYDAMERIKA, AFRIKA, JAPAN OCH RYSSLAND. Perioden i korthet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Internationella löner En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 1975-2003 Löner och arbetskraftkostnader 2003 Arbetskraftskostnad, Norden, 2003 300 250 svenska kronor

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Kan USA öka importen?

Kan USA öka importen? Kan USA öka importen? Produktion USAs produktion toppade 97 och nådde då (mfpd). Sedan dess har produktionen fallit till hälften och ligger idag på ca. 5 mfpd. Ökningen runt 8-talet berodde på att USA

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-01 Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer