Ekonomi och marknad. -Gris, nöt och lamm

Transkript

1 Ekonomi och marknad -Gris, nöt och lamm

2 Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nötkött Får och lamm Asien, och i synnerhet Kina, kommer fortsätta att vara den drivande kraften bakom tillväxten i världshandeln av griskött under Effekterna av PED-virusets utbredning i framförallt USA innebär en minskad produktion och en nedskrivning av den amerikanska exporten. Minskningen av antalet suggor inom EU27 tros fortsätta även under 2014 men inte leda till några större nedsättningar av produktionsvolymen tack vare produktivitetsförbättringar. Istället är EUs nedjusterade produktionsprognos en konsekvens av Rysslands rådande importstopp riktat mot EU, som spås leda till lägre marginaler i den europeiska grisproduktionen. I Sverige fortsätter grisslakten att minska om än i mindre omfattning i förhållande till femårsperioden, dock ökar produktionen av grisskött uttryckt i ton. I motsats till många andra EU-länder, ökade Sverige antalet suggor under En ökad livdjursförsäljning under 2013 i förhållande till 2012 är en bidragande orsak till detta. Kina inklusive Hong Kong utgör två tredjedelar av importtillväxten i världen avseende nötkött under En pågående besättningsåteruppbyggnad i USA och Australien kommer att påverka ländernas export negativt men bortfallet på världsmarknaden kommer att kompenseras av en växande sydamerikansk och indisk export. Kommande avveckling av EUs mjölkkvoter beräknas leda till en minskad slakt av kvigor. Tillsammans med en fortsatt hård konkurrens från sydamerikansk export, gynnad av en svag valuta, är prognosen att både produktion och export kommer att minska under God tillgång på slaktdjur, i synnerhet köttrastjurar, i kombination med betydande importtryck har lett till sänkningar av det svenska avräkningspriset för ungtjurar. Ökade kostnader till följd av en säsongsmässig nedgång i tillgången på kalvar bidrar ytterligare till en försvagning av rådande marginaler. Australien och Nya Zeeland kommer att minska exporten av får- och lammkött under 2014 i förhållande till 2013 års rekordnivåer till följd av svår torka i de båda länderna. Kinas import förväntas vara fortsatt stark under 2014, men med en tightare utbudssituation till följd av minskad export från Australien och Nya Zeeland, är det oklart om den kinesiska betalningsviljan är tillräckligt stark för att upprätthålla nuvarande tvåsiffriga importtillväxt. Marginalen i slaktintäkt minus foderkostnad väntas bli som högst under försommar och sommar men är kraftigt beroende av produktionsnivån uttryckt som antal sålda lamm per tacka. Marginalerna i grisproduktionen förstärktes under senare hälften av 2013 tack vare förstärkta avräkningspriser och sjunkande foderpriser. Soja respektive veteterminer med leverans under hösten, indikerar något lägre foderpriser än dagens rådande prisnivåer. 2 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

3 Gris - april 2014 Källa: USDA % % usa % mexiko kanada % % % % % % Brasilien % % eu % % % % ryssland % kina % % % hong kong sydkorea % japan % % Produktion Konsumtion Export Import ton cwe Världen Världsproduktionen av griskött uppgick till närmare 107,5 miljoner ton under Tillväxttakten på en global nivå ligger på i genomsnitt 1,6 procent per år. USDAs prognos för 2014 ligger i linje med tidigare utveckling och innebär en sammantagen världsproduktion på 110,7 miljoner ton. Utvecklingen stöds av en stark efterfrågan och förbättrade marginaler i produktionen tack vare lägre foderpriser. Världens produktion av griskött är huvudsakligen koncentrerad till Kina, USA och EU vilka tillsammans står för mer 80 procent av världsproduktionen. Exporten av griskött domineras av USA, EU och Kanada. Prognosen för 2014 talar för att världshandeln med griskött minskar med 2,3 procent under 2014 i förhållande till Orsaken är dels EUs minskande export till Ryssland med anledning av rådande importrestriktioner och dels lägre amerikanska exportvolymer till följd av PED-virusets utbredning. Figur 1: Fördelning av världsproduktionen av griskött. Kina EU USA Brasilien Ryssland Vietnam Kanada Källa: USDA 51.4% 20.1% 9.3% 3.1% 2.3% 2.0% 1.6% Kina Under 2014 förväntas hälften av världsproduktionen av griskött komma från Kina. Tillväxttakten i den kinesiska produktionen beräknas till 2,4 procent under 2014 vilket kan jämföras med EU där siffran är negativ. Det är bara Ryssland som har en högre tillväxttakt, 6,3 procent. Färre antal sjukdomsutbrott och en generellt förbättrad djurhälsa är bidragande orsaker till Kinas kraftiga produktionsökning. Statliga interventionsprogram är också en viktig förklarande faktor till att Kina lyckas bibehålla fortsatt höga produktionsvolymer. En växande medelklass och ändrade konsumtionsmönster är viktiga faktorer bakom tillväxten i kinesisk grisproduktion. I genomsnitt konsumerar en kines 37 kilo griskött per person och år. I Sverige är motsvarande siffra cirka 36,7 kg. Den inhemska produktionen täcker inte konsumtionsbehovet vilket understryks av att importen av griskött har ökat med 190 procent sedan Fortfarande är importen marginell i förhållande till konsumtionen, 1 procent, motsvarande ton. Figur 2. Utveckling av världsproduktionen av griskött uppdelat på Kina och resten av världen Kina Resten av världen Källa: USDA prognos 3 LRF EKONOMI OCH MARKNAD 4 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

4 USA och Kanada Den amerikanska produktionen förväntas uppgå till 10,3 miljoner ton under 2014 vilket är en minskning med 1,9 procent i förhållande till 2013 och kraftig nedjustering (-4,2 %) från tidigare prognos från USDA. Bakgrunden till nedjusteringen är utbredningen av PED-viruset. Effekterna av viruset framkommer tydligt vid en analys av antalet levande grisar per kull, som under perioden december - februari sjönk från 10,08 till 9,53 jämfört med samma period föregående år. USDAs djurinventering från 1 mars visar en nedgång med 3 procent mot föregående period, antalet suggor är i linje med tidigare år medan grisar under 90 kilo står för den största minskningen. Trots vikande produktionssiffror, behåller USA positionen som världens största exportör av griskött vilken uppskattas till 2,2 miljoner ton under 2014, en minskning med 2,8 procent i förhållande till 2013 och en nedjustering med 7,9 procent utifrån USDAs tidigare prognos. Spridningen av PED-viruset har hitintills inte varit lika omfattande i Kanada som i USA och USDA väljer endast en marginell nedjustering av produktionen under 2014 till 1,8 miljoner ton vilket är i paritet med Kanada är världens tredje största exportör av griskött med huvudmarknader kopplade till USA, Japan och Ryssland. Under 2014 förväntas exporten öka med 1,5 procent till 1,3 miljoner ton vilket huvudsakligen föranleds av en bristsituation på den amerikanska marknaden. Figur 3. Utvecklingen för antalet levande grisar per kull i USA mars-maj juni-aug sept-nov Levande per kull Källa: USDA dec-feb mars-maj juni-aug sept-nov 9.53 dec-feb EU EUs samlade produktion av griskött justeras ned till 22,3 miljoner ton under 2014 vilket innebär en minskning med 0,7 procent jämfört med USDAs tidigare prognos. Förklaringen till minskade produktionsvolymer, är Rysslands importstopp som inträdde i slutet på februari då fyra fall av afrikansk svinpest påträffades i Polen och Litauen. Den ryska marknaden svarade för 23 procent av EUs export av griskött 2013 och bortfallet förväntas ha en prisdämpande effekt under året, med lägre produktion. Prognosen för EUs export sänks drastiskt med 9,1 procent jämfört med USDAs tidigare prognos och förväntas uppgå till 2 miljoner ton under Nedjusteringen motiveras av att EU inte fullt ut kommer att kompensera bortfallet på den ryska marknaden med en tillväxt på andra exportmarknader, exempelvis Kina. Brasilien Prognosen för den brasilianska grisproduktionen under 2014 landar på 3,4 miljoner ton vilket är marginellt högre än föregående år. Exporten förväntas uppgå till ton och innebär en höjning med 8,9 procent jämfört med USDAs tidigare prognos. Ryssland kvarstår alltjämt som den enskilt viktigaste exportmarknaden för Brasilien och gynnas av rådande importstopp riktat mot EU. Den senaste tidens försvagning av Brasiliens valuta Real i förhållande till dollarn medverkar också till ökad konkurrenskraft och att Brasilien vinner marknadsandelar i världshandeln av griskött. 5 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

5 Ryssland Figur 4. Rysslands import av griskött i relation till konsumtionen. Tillväxttakten i den ryska grisproduktionen är den högsta bland de dominerande grisproducenterna i världen. Prognosen för 2014 anger en ökning med 6,3 procent, vilket ger en årlig produktion om 2,6 miljoner ton. Ett statligt incitamentsprogram, som bland annat innebär subventionerade räntor för investeringar i grisproduktion, är en förklaring till den starka produktionsutvecklingen i Ryssland. En annan förklaring som i synnerhet ger ett tydligt avtryck under 2014 är Rysslands importstopp riktat mot EU. Konsekvensen sett ur ett ryskt perspektiv blir en bristsituation och högre priser, vilket i sig stimulerar en ökad grisproduktion inom landet. Detta illustreras av Rysslands ökande självförsörjningsgrad över tid. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 32% 32% 33% 27% 20% prognos Import i relation till konsumtion Källa: USDA 6 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

6 Gris ,00 0.7% ,80-1.8% % % , , ,73-1.4% -4.6% 4.8% ,5-12.3% 9 184,5 20.4% ,4 254,1 SVERIGE 5.0% 18.4% ,9-3.4% 3 621,2-32.1% DANMARK ,8 2.5% ,3-3.7% TYSKLAND Antal slaktade grisar (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Gäller perioden dec jan Europa Ett utdrag ur Eurostats sammanställning över antalet suggor i produktion i december visar en minskning inom EU27 med 1,7 procent i förhållande till Minskningen av antalet suggor i så pass många EU-länder är till stor del en konsekvens av implementeringen av suggdirektivet från och med 1 januari Sett över en längre tidsperiod har minskningstakten dock avtagit vilket tyder på att en viss återhämtning av EUs grisproduktion är att vänta under senare delen av Trots att antalet suggor minskar med 1,7 procent så minskar det totala antalet grisar endast med 0,5 procent. Utvecklingen indikerar en ökad produktivitet inom grisproduktionen i EU och att implementeringen av suggdirektivet inte direkt leder till lägre förväntade produktionsnivåer inom EU, utan snarare att de producenter som inte är tillräckligt produktiva gallras bort. 0.8% 0.6% 0.4% 0.2% 0.0% -0.2% -0.2% -0.2% -0.4% -0.6% -0.8% -0.3% 0.2% 0.1% -0.3% -0.6% -0.5% -0.2% -0.4% 0.7% 0.5% 0% 0% -0.1% -0.3% -0.3% -0.3% -0.7% Figur 5. Förändring i antalet suggor i produktion per land under perioden European Union 27 Spanien Tyskland Danmark Nederländerna Frankrike Polen Italien Storbritannien Belgien Rumänien Ungern Österrike Portugal Grekland Tjeckien Sverige Irland Finland Källa: Eurostat 7 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

7 Danmark Danmark Antalet slaktade grisar i Danmark uppgick till 19,1 miljoner djur under 2013 vilket innebär en minskning med 1,8 procent jämfört med föregående år. Även inledningen av 2014 visar på en minskning av den danska slakten, under perioden december februari 2014 minskade slakten med 6,3 procent i förhållande till samma period ett år tidigare. Noterbart är att utslaktningen av suggor ökade med 7,6 procent under 2013 vilket återspeglar implementeringen av suggdirektivet. En växande levandeexport av smågrisar och slaktsvin väger dock upp minskade slaktvolymer, vilket innebär att den sammantagna produktionen av griskött fortsätter att växa i Danmark. Under 2013 ökade exporten av levande grisar med 3,5 procent och för perioden december februari 2014 skedde en ökning med 11 procent i förhållande till motsvarande period föregående år. Exporten av griskött minskade något under 2013, ett utdrag ur Eurostat visar att exporten inom EU27 backade med 4,6 procent, exporten till tredje land förbättrades med 4,8 procent. I synnerhet den ryska och kinesiska marknaden utmärker sig och förbättrades med 49 respektive 47 procent. En jämförelse mellan perioden december januari 2014, och samma period föregående år, visar att exporten till tredje land har en fortsatt positiv utveckling, i synnerhet Japan, medan exporten inom EU27 fortsätter att halta. Antal slaktade grisar (1 000-tal) 4302,2-6,3% *Export inom EU27 (ton) ,2-1,4% *Export (tredje land) 58004,6 9,9% *Import (inom EU27) ,6% *Import (tredje land) ,2% Tyskland Tyskland Den tyska grisslakten ökade marginellt under 2013 och landade på 58,6 miljoner grisar vilket gör Tyskland till EUs största grisproducent. Inledningen på 2014 visar en något svagare utveckling av slakten i förhållande till föregående år. Till skillnad från Danmark hade Tyskland en positiv exportutveckling inom EU27 (2,5 procent) medan exporten till tredje land minskade med 3,7 procent. Italien behåller positionen som Tysklands viktigaste exportmarknad inom EU, medan Ryssland alltjämt utgör den största exportmarknaden utanför EU. Tysklands vikande export utanför EU under 2013 är kopplat till en minskad avsättning på den ryska och ukrainska marknaden. Inledningen på 2014 visar att Tyskland fortsätter att tappa exportvolymer till tredje land (-9,8 procent), i synnerhet i Ryssland, Kina och Ukraina. Även inom EU27 minskar exporten under perioden december 2013 januari 2014, främst med anledning av en svag utveckling i Nederländerna, Ungern och Sverige. Antal slaktade grisar (1 000-tal) ,9% *Export inom EU27 (ton) ,9-2,9% *Export (tredje land) 49931,8-9,8% *Import (inom EU27) ,8-6,6% *Import (tredje land) 488,1-16,1% Sverige Sverige Antalet slaktade grisar i Sverige minskade med 1,4 procent under 2013 men produktionen i ton räknat ökade med 0,7 procent till en samlad volym om ton vilket indikerar högre slaktvikter under året. Under perioden december februari 2014 har en viss ökning skett i antalet slaktade djur i förhållande till samma period föregående år. Sverige har en negativ handelbalans och denna har fortsatt försvagats under Omkring 33 procent av allt griskött som konsumeras är importerat. Uteslutande all import sker från EU27 varav närmare 75 procent kommer från Tyskland och Danmark. Importökningen från EU under året (5 procent) skedde i huvudsak från Tyskland och Polen medan Danmark tappade marknadsandelar. Perioden december 2013 januari 2014 visar på en marginell ökning av importen i förhållande till samma period Antal slaktade grisar (1 000-tal) 607,67 0,2% *Export inom EU27 (ton) 2770,2 14,7% *Export (tredje land) 1476,9 38,9% *Import (inom EU27) 19500,9 0,4% *Import (tredje land) 3,2-87,3% 8 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

8 föregående år. Kategorierna färskt, kylt och benfritt, främst från Nederländerna och Polen, samt beredda produkter från Danmark uppvisar den starkaste importökningen. I motsats till importen av griskött, som i huvudsak är koncentrerad till Tyskland och Danmark, är den svenska exporten av griskött mer differentierad då närmare 60 procent av sker utanför EUs gränser. Den vikande exporten inom EU under 2013 är en konsekvens av tappade exportvolymer till Polen och Finland. Ökningen av exporten till tredje land sker främst i Ryssland och Nya Zeeland, men även i Norge och Hong Kong som båda visar en stark utveckling under året. Perioden december januari 2014 visar på en starkare exportutveckling än samma period tidigare år, både inom och utanför EUs gränser. Figur 6. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning. 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Efter en nedjustering av slaktgrisnoteringen under inledningen av 2014 har priserna varit mer eller mindre oförändrade, detsamma gäller foderpriserna. I slutet på mars ökade dock färdigfoderpriset med närmare 4 procent, samtidigt sjönk priset på smågrisar med 5,8 procent vilket sammantaget genererade en svag marginalförbättring. I ett längre perspektiv har det successivt skett en marginalförstärkning i slaktsvinsproduktionen, ytterst ett resultat av sjunkande foderpriser sedan mitten av Terminspriset på ny skörd av soja och vete är lägre än priset för leveranser med kort förfallodatum, vilket ger en indikation om något lägre foderpriser och förbättrade marginaler inom grisproduktionen under senare delen av Den fundamentala informationen, både vad gäller utbudssidan och efterfrågesidan kopplat till vete och sojabönor, talar för en ytterligare nedjustering av prisnivån. Figur 7. Terminspriset för ny skörd minus terminspriset för gammal skörd avseende sojamjöl och vete med leverans i september respektive november /31/2013 1/14/2014 1/28/2014 2/11/2014 2/25/2014 3/11/2014 3/25/2014 4/8/2014 4/22/2014 5/6/ MATIF vete (nov) CBOT sojamjöl (sep) Källa: HGCA 9 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

9 Nöt - april 2014 Källa: USDA % % usa % kanada % % % % % % % eu % % % ryssland % % % % indien % % kina hong kong % sydkorea % japan % % % argentina Brasilien % uruguay Produktion Konsumtion Export Import ton cwe % % australien nya zeeland % Världen Världsproduktionen av nötkött förväntas öka marginellt under Enligt USDAs prognos kommer den uppgå till 58,9 miljoner ton. Indien, Argentina och Brasilien har den högsta genomsnittliga produktionstillväxten under de senaste tre åren motsvarande 7, 4 och 3 procent. USA däremot har haft en fallande produktionsvolym under fem år i följd. Den globala nötköttskonsumtionen fortsätter att öka under 2014 och förväntas uppgå till närmare 57,2 miljoner ton. Konsumtionstillväxten är särskilt utmärkande i Kina och Indien där den årliga tillväxttakten ligger på närmare 4 procent. Figur 8. Fördelning av världsproduktionen av nötkött. USA Brasilien EU Kina 19.1% 16.8% 12.9% 9.8% USA Uppskattningsvis kommer USA att producera cirka 11,2 miljoner ton nötkött under 2014, vilket alltjämt gör dem till världens största nötköttsproducent. Höga prisnivåer och förbättrade produktionsförutsättningar stimulerar en uppbyggnad av de amerikanska nötköttsbesättningarna vilket understryks av att Brasilien och Argentina Brasilien är världens största nötköttsexportör med världens största kommersiella nötköttsbesättning. Produktionscykeln är däremot betydligt längre än i USA vilket gör att USA har en större årlig slaktvolym. Statliga subventionsprogram, förbättrat avelsarbete och en övergång till s.k. feedlot-system gör att Brasilien har en produktionstillväxt motsvarande 3 procent under de tre senaste åren. Under 2014 är prognosen att Brasilien kommer att producera 9,9 miljoner ton nötkött. Konsumtionen kommer färre kvigor slaktas. Prognosticerade produktionsvolymer innebär en nedgång med 4,5 procent i förhållande till föregående år. Minskade slaktvolymer under 2014 förväntas leda till att USAs export minskar med 2,6 procent till 1,1 miljoner ton, samtidigt spås importen öka med 3,3 procent i förhållande till endast att öka marginellt medan exporten förväntas öka med närmare 10 procent, vilket innebär en exportvolym på 2,0 miljoner ton. Argentinas nötköttsproduktion förväntas uppgå till 2,9 miljoner ton under 2014, en ökning med cirka 1,8 procent. En relativt stabil konsumtion och en försvagad peso ger en prognos om ökade exportvolymer med närmare 7,5 procent vilket innebär att Argentina kommer att exportera ton under Indien Argentina Australien Källa: USDA 6.8% 4.9% 3.8% 10 LRF EKONOMI OCH MARKNAD 11 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

10 EU Nöttköttsproduktionen inom EU har varit relativt stabil under de senaste 4 åren. Produktionsprognosen för 2014 är på cirka 7,6 miljoner ton. Det innebär en ökning med 1,5 procent på årsbasis, men en nedjustering med 2,3 procent i förhållande till tidigare prognos. USDA motiverar denna nedjustering med en stark importtillväxt från Sydamerikanska länder vilken kommer att pressa marginalerna bland europeiska producenter. En annan faktor som ger stöd för prognosen är en minskad slakt av kvigor inom EU. Nötköttsproduktionen inom EU samvarierar med utvecklingen av antalet mjölkkor. Avskaffandet av mjölkkvoterna 2015 kommer att stimulera en uppbyggnad av mjölkkobesättningarna med en minskad slakt av kvigor som följd. Kina Figur 9. Kinesisk import av nötkött i förhållande till konsumtionen. Tillväxten i den kinesiska produktionen haltar, under 2014 förväntas den öka med 2 procent till 5,8 miljoner ton, men det är inte tillräckligt för att möta upp en konsumtion som förväntas landa på cirka 6,3 miljoner ton. Kina inlusive Hong Kong utgör två tredjedelar av importtillväxten i världen avseende nötkött. Prognosen för 2014 säger att importen av nötkött ökar med 33,5 procent och landar på ton. Den häpnadsväckande importtillväxten gynnas av minskad konsumtion av kyckling till följd av nya fall av fågelinfluensautbrott. Då USA, Brasilien och Indien saknar tillgång till den kinesiska marknaden står Australien för mer än hälften av marknadsandelarna, men även länder som Nya Zeeland, Argentina, Uruguay och Kanada är viktiga handelspartners prognos 10.0% 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Import Import - procentuell andel av konsumtion Källa: HGCA Indien Nötköttsproduktionen i Indien drivs av en stark efterfrågan på mjölkprodukter. Antalet nötkreatur växer och förväntas uppgå till närmare 330 miljoner i Indien under 2014, vilket ger stöd för en fortsatt expansion av landets nötköttsproduktion. Indiens produktion av nötkött har vuxit med i genomsnitt 10 procent per år de senaste 5 åren, till cirka 4 miljoner ton Närmare hälften exporteras, företrädesvis till Sydostasien, Afrika och Mellanöstern. Exporttillväxten har varit över 11 procent per år de senaste tre åren. Under 2014 kommer Indien att stå för ungefär 20 procent av världshandeln av nötkött. Australien Meat and Livestock Australia (MLA) spår att den australienska nötköttsproduktionen kommer att minska med 8,2 procent till 2,1 miljoner ton under 2014, vilket fortfarande motsvarar historiskt höga nivåer. En bakomliggande orsak är de torra väderförhållanden som drabbade viktiga produktionsområden under 2013 och som ledde till den högsta utslaktningen sedan En proportionellt större andel kvigor slaktades ut, vilket kommer att innebära en låg återuppbyggnadstakt av nötköttsbesättningarna under den kommande femårsperioden. Australien exporterar närmare 70 procent av den årliga produktionen. Viktiga marknader är Japan, USA, Sydkorea och Kina. Femtio procent av den kinesiska nötköttsimporten kommer från Australien. Under perioden ökade exporten till Kina med 374 procent! 12 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

11 Nöt Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv Tjur och stut Ko Kviga 314,00-7.1% 1 433,00-1.0% 1 215,00-4.9% 471,00-2.9% Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Gäller perioden dec jan , % 753,00 5.2% 371, % 458,89 7.5% % % % % irland , nederländerna % % 1 219,17-1.0% 55,62 5.4% 435,69-2.4% 11,73-1.5% -10.5% -2.3% % % 1, % 98,30 3.7% 211,90 0.3% 44,30-1.6% DANMARK tyskland % % % % % % sverige 27,07-6.9% 195,35 5.8% 138,07-5.7% 56,92-4.8% ,8% 756-3,5% % % Danmark Danmark Den danska slakten utmärktes av en svag ökning av antalet slaktade handjur under Perioden december januari 2014 indikerar ett ökat antal slaktade nötkreatur jämfört med föregående år. I likhet med Sverige sker en svag ökning av nötköttsimporten från EU under En stark importtillväxt från Nederländerna, Irland och Polen bidrar till detta medan Tyskland fortsätter att tappa volymer i Danmark. Perioden december januari 2014 visar en fortsatt stark importutveckling från EU i förhållande till föregående år, huvudsakligen koncentrerad till Nederländerna. När det gäller importen från länder utanför EU rör det sig om förhållandevis små volymer (1 585 ton), där Nya Zeeland och Uruguay fortsätter stärka sina positioner. Dansk export av nötkött motsvarar 85 procent av importvolymen. Viktigaste exportmarknaderna inom EU är Tyskland, Italien, Spanien och Sverige. Utanför EU är Ryssland och Norge betydelsefulla handelspartners. Under 2013 minskade exporten både inom och utanför EU som en konsekvens av vikande volymer i Spanien, Italien och Ryssland. Inledningen av 2014 har en fortsatt negativ trend. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 0,3 0,0% Tjur och stut 20,3 2,5% Ko 57 4,8% Kviga 10,9 4,8% *Export inom EU27 (ton) 13738,8 2,6% *Export tredje land (ton) 794,8-1,1% *Import inom EU27 (ton) ,6% *Import tredje land (ton) ,0% 13 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

12 Tyskland Tyskland Förra året minskade den tyska slakten inom samtliga kategorier av nötkreatur. Årets första månader hade slakten en positiv utveckling i förhållande till samma period föregående år, i synnerhet slakten av handjur som ökade med närmare 12 procent. Den tyska exporten både till EU och tredje land backade med 9,9 respektive 10,4 procent under Viktiga marknader såsom Nederländerna, Italien och Frankrike backade i genomsnitt 13 procent. Utanför EU är de minskande volymerna till Ryssland utmärkande. Tyskland har gått från en export motsvarande ton under 2011 till ton under Inledningen på 2014 visar en viss återhämtning på EU-marknaden med men en fortsatt vikande export till Ryssland. Även importen från EU minskade under 2013 och trenden under inledningen av 2014 är densamma. När det gäller importen från länder utanför EU visar framförallt Brasilien en volymtillväxt medan Argentina fortsätter att tappa volymer för tredje året i rad. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 81 3,8% Tjur och stut ,9% Ko 309 4,4% Kviga 118 4,4% *Export inom EU27 (ton) 53707,8-2,5% *Export tredje land (ton) 3071,4-38,4% *Import inom EU27 (ton) 45196,8-14,7% *Import tredje land (ton) 6253,8-1,0% Nederländerna Nederländerna Slakten av antalet handjur i Nederländerna ökade under 2013 medan övriga kategorier av nötkött minskade något. Perioden december februari 2014 visar på en kraftig ökning av antalet slaktade kor och kvigor i förhållande till samma period föregående år. Nederländernas nötköttsexport till övriga EU minskade kraftigt under 2013, ett urval av Nederländernas viktigaste handelspartners visar att endast Sverige uppvisar en positiv utveckling under Perioden december januari 2014 visar en fortsatt negativ trend i förhållande till samma period föregående år. Importen från tredje land dock en stark utveckling. Nederländerna utgör en viktig handelsport för det sydamerikanska köttet men även USA och Australien som haft en stark volymtillväxt de senaste tre åren. Inledningen av 2014 ger stöd för en fortsatt positiv utveckling för kött från Brasilien och Uruguay medan Argentina och USA tappar volymer. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 299,08 3,6% Tjur och stut 12,04-0,6% Ko 121,94 22,0% Kviga 3,2 19,9% *Export inom EU27 (ton) ,5% *Export tredje land (ton) 2313,2-12,9% *Import inom EU27 (ton) 41395,9-34,5% *Import tredje land (ton) ,4% Irland Irland I motsats till övriga länder nämnda i denna sammanställning, har Irland en stark ökning av antalet slaktade djur under Perioden december februari 2014 i förhållande till samma period föregående år ger fortsatt stöd för en ökning av slakten. Importen av nötkött till Irland är marginell, exportvolymerna är motsvarande 11 gånger större. Köttet som importeras kommer uteslutande från Storbritannien och volymtillväxten har haft en kraftigt vikande trend de tre senaste åren, och inledningen av 2014 ger stöd för en fortsatt minskning. Exporten riktas främst till Storbritannien och Frankrike som tillsammans utgör 70 procent av Irlands EU marknad. En svag utveckling på dessa båda marknader präglar inledningen av Irlands export till tredje land har, i likhet med Danmark, varit relativt koncentrerad till Ryssland men för Irlands del har den vikande ryska marknaden inneburit ett ökat fokus på Asien. Under 2013 fyrdubblades exporten till Hong Kong och inledningen av 2014 vittnar om en fortsatt exporttillväxt, om än från låga nivåer. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 0,25-35,9% Tjur och stut 194,13 2,9% Ko 83,5 5,6% Kviga 128,02 10,3% *Export inom EU27 (ton) 61125,3-13,0% *Export tredje land (ton) ,8% *Import inom EU27 (ton) 4645,8-43,2% *Import tredje land (ton) 0-100,0% 14 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

13 Sverige Sverige Under 2013 minskade antalet slaktade kor och kvigor med 5,7 respektive 4,8 procent präglades av svag lönsamhet inom mjölkproduktionen och större utslaktning som följd, samtidigt ledde frikopplingen av handjursbidraget 2011 till att koslakten sköts framåt i tiden och ytterligare bidrog till större slaktvolymer. Slakten av tjur och stut däremot, ökade under samma period med 5,8 procent. I synnerhet skedde en ökad slakt av stut under perioden. Inledningsvis under 2014 (december februari 2014) har det skett en ökning av antalet slaktade nötkreatur vilket indikerar en återgång till mer normala slaktvolymer. Importen fortsätter att öka från EU-länderna, främst från Tyskland (11 procent) och Nederländerna (2 procent) som under tre år i följd tagit marknadsandelar av Irland. Även länder utanför EU ökar sin export av nötkött till Sverige, särskilt utmärker sig Brasilien med en exporttillväxt motsvarande 46 procent. Under inledningen av 2014 fortsätter Tyskland att öka exporten till Sverige, december januari 2014 ökade den med 10 procent i förhållande till samma period föregående år. Sveriges export av nötkött motsvarar 12 procent av importvolymen. Huvudsakligen sker exporten inom EU och då främst till Tyskland, Finland och Belgien. Under 2013 ökade export till EU med 1,8 procent vilket främst kan hänföras en volymtillväxt om 91 procent på den tyska marknaden. Perioden december 2013-januari 2014 visar en fortsatt exporttillväxt inom EU i förhållande till Tyskland, Danmark och Belgien är marknader som understödjer utvecklingen. Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal) Kalv 6,37-7,1% Tjur och stut 40,98 9,0% Ko 38,83 9,1% Kviga 16,05 3,7% *Export inom EU27 (ton) 2357,3 11,4% *Export tredje land (ton) 94,6-50,4% *Import inom EU27 (ton) 13581,5-4,8% *Import tredje land (ton) 987 3,8% Kalv Figur 10. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt för en 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Vecka Foder Nötkött Källa: Bearbetning av Taurus. Just nu är det god tillgång på slaktdjur där framförallt köttrastjurar dominerar. Samtidigt så är marknaden betydligt trögare än förra våren vilket har lett till sänkningar på avräkningspriset. Betydande importtryck bidrar också till detta. Enligt SCBs prisstatistik är nötköttspriset för vecka det lägsta sedan hösten Därmed har den positiva prisutvecklingen på nötkött sedan 2010 brutits. För tillfället verkar det finnas ett stigande intresse för KRAV och ekologiskt. Det finns också ett ökat intresse för marmorerat kött och flera svenska slakterier har börjat klassa nöt efter den nya klassificeringen. Kalvkostnaden beräknas för en livkalv som förmedlas vid 85 kg och är då högst 10 veckor gammal. Det är just nu balans på livkalvar i Sverige men en säsongsmässig nedgång i tillgången på livkalvar är att vänta. Priset på livkalv har stigit något vilket är en direkt effekt av en lägre tillgång på kalv. Foderkostnaden bygger på en foderstat bestående av cirka 50 procent grovfoder och 50 procent färdigfoder. Grovfoderpriset baseras på LRF Mjölks generella kostnadsberäkning och priset på färdigfodret baseras på ett riktpris fritt gården. Färdigfodret har fallit i pris sedan förra sommaren. Skulle en liknande figur upprättas för en köttrastjur hade förhållanden kalv- och foderkostnad sett annorlunda ut. Där uppgår kalvkostnaden till cirka 18 kr per kg slaktad vikt vid ett dikalvspris på 21 kr per kg och 300 kg tung dikalv vid förmedling. Foderkostnaden landar på cirka 13 kr per kg slaktad vikt vilket kan jämföras med mjölkrastjuren som har en foderkostnad på drygt 20 kr per kg slaktad vikt enligt diagrammet ovan. 15 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

14 Lamm Källa: USDA % 0.7% 169 eu 0.0% % % % 500.0% kina 1.4% 1.6% % % 1.6% ASIEN EXKL. KINA 0.9% % % afrika 1.9% % % % % 621 SYDAMERIKA -0.9% 17.0% 1 0.0% 10.1% australien Produktion Konsumtion ton cwe Världen Får- och lammköttsproduktionen domineras av de asiatiska och afrikanska länderna som tillsammans utgör närmare 60 procent av världsproduktionen. Huvuddelen av produktionen konsumeras dock inom länderna varför strukturen vad gäller handel av får- och lammkött ser helt annorlunda ut. Figur 11. Fördelning av världsproduktionen av får- och lammkött. Kina Mellanöstern Afrika Källa: FAO 28.8% 8.1% 20.4% EU 7.0% Australien 4.5% Nya Zeeland 3.8% Sydamerika 2.4% Under perioden ökade världshandeln med fåroch lammkött med i genomsnitt 13,7 procent enligt FAO. Närmare 85 procent av handelsvolymerna kommer från Australien och Nya Zeeland. 16 LRF EKONOMI OCH MARKNAD Figur 12. Fördelning av världens export av får och lammkött. Asien 5.9% Afrika 3.4% Europa Källa: FAO 3.5% Australien 41.6% Nya Zeeland 42.7% Sydamerika 2.3% Den starka efterfrågan på den kinesiska marknaden har gjort landet till en av de största mottagarna av australiensiskt och nya zeeländskt får- och lammkött. Utvecklingen blev räddningen får både Nya Zeeland och Australien under 2013 då länderna på grund av svår torka tvingades till en omfattande utslaktning av djur. Dock ska nämnas att exporttillväxten i Kina skedde under en period med överskott av får- och lammkött. Det återstår att se om den kinesiska betalningsviljan kvarstår då prognosen för 2014 pekar på att Nya Zeeland och Australien kommer att återgå till mer normala produktionsnivåer. Export Import % 17.1% -7.4% 10.6% nya zeeland EU EUs produktion minskade med knappt 1 procent under 2013 medan importen ökade med 5 procent. EU kommissionens prognos inför 2014 innebär en marginell minskning av produktionen till ton samtidigt förväntas en minskning av importen med 6 procent till ton. Australien Torra väderförhållanden under 2013 innebar en omfattande utslaktning, sammantaget uppgick lammslakten till 21,9 miljoner djur, vilket är den högsta nivå som hittills registrerats. Antalet slaktade får uppgick till 9,5 miljoner. MLA:s prognos för 2014 är att produktionen av får- och lammkött kommer att minska med 33 respektive 4,3 procent till en sammantagen volym om ton. Den drastiska minskningen av produktionen av fårkött är en återgång till mer normala produktionsnivåer och följer av för17 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

15 bättrade väderförhållanden och besättningsåterbyggnad. Exporten av får- och lammkött förväntas minska med 36 respektive 1,3 procent under Över 70 procent av Australiens fårköttsexport går till Mellanöstern och Kina. Minskade produktionsvolymer av fårkött gör att den kraftiga exporttillväxten i dessa regioner avstannar under Exporten av lammkött har ökat med 32 procent sedan En mycket stark efterfrågan från Kina och Mellanöstern är drivande faktorer bakom utvecklingen. Under 2014 förväntas exporten av lammkött att avta något totalt sett men fortsätter att ha en stark tillväxt i exempelvis Kina (10 procent) och USA (7 procent). Exporten till EU spås öka med 2 procent. Figur 13. Australiens export av får- och lammkött, 1000 ton shipped weight Mellanöstern Kina Hong Kong Sydostasien USA EU Totalt prognos Källa: MLA Nya Zeeland Över 90 procent av den nya zeeländska får- och lammköttsproduktionen exporteras. I likhet med Australien påverkades Nya Zeeland starkt av torra väderförhållanden under 2013 vilket ledde till en större utslaktning och en lägre rekrytering av tackor. Inför 2014 är prognosen att exporten av lammkött kommer att sjunka med 9 procent till ton till följd av lägre tillgång på lamm. EU är alltjämt den volymmässigt största exportmarknaden, följt av Asien och då huvudsakligen Kina, som utgör närmare 90 procent av den asiatiska marknaden. 18 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

16 Lamm Antal slaktade får (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) Export inom EU27 (ton) Export tredje land (ton) Import inom EU27 (ton) Import tredje land (ton) Gäller perioden dec jan , % 2 490,65 4.9% % % % % irland % % 2 075, % ,52 4.7% STOR- BRITANNIEN % % 34,66-0.6% 217,87-3.3% % % SVERIGE % % Storbritannien Storbritannien Storbritannien är EUs största får- och lammköttsproducent. Under 2013 minskade den totala får- och lammbesättningen med 1,6 procent till 22,6 miljoner djur. Samtidigt ökade antalet tackor och tack-lamm med 4 procent vilket indikerar en besättningsuppbyggnad och stödjer det engelska jordbruksdepartementets (AHDB) höjda prognos om 3 procent för lammslakten Den brittiska importen domineras av Nya Zeeland som hade en volymtillväxt på närmare 15 procent under 2013, en tillväxttakt som dämpats under inledningen av Exporten till EU ökade med 3,6 procent och till tredje land med hela 46 procent under Förklaringen är en mycket stark exportutveckling till Hong Kong (+76 procent). Handelsstatistik för januari visar på en fortsatt exporttillväxt till Hong Kong. Antal slaktade får (1 000-tal) 495,97-1,7% Antal slaktade lamm (1 000-tal) 2933,62-4,0% *Export inom EU27 (ton) 12577,3-17,3% *Export tredje land (ton) ,6% *Import inom EU27 (ton) 2302,6 6,7% *Import tredje land (ton) 12762,9-3,4% Irland Irland Antalet slaktade får ökade med över 20 procent under 2013, vilket bidragit till en nedjustering av antalet tackor med 1,1 procent inför Den irländska importen av får- och lammkött kommer oavkortat från Storbritannien och uppvisar en mycket stark utveckling under Importtillväxten är fortsatt stark under inledningen av När det gäller Irlands export, är huvudmarknaderna Frankrike och Storbritannien men volymtillväxten sker främst i Sverige, Tyskland och Belgien. I likhet med Storbritannien har Irland inriktat sin export utanför EU, mot Hong Kong. Antal slaktade får (1 000-tal) 76,87-4,6% Antal slaktade lamm (1 000-tal) 540,59-5,9% *Export inom EU27 (ton) 4850,8-29,5% *Export tredje land (ton) 482,3-23,3% *Import inom EU27 (ton) 396,1 11,7% *Import tredje land (ton) 15, ,0% 19 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

17 Under 2013 ökade denna export med 39 procent till ton. Inledningen av 2014 visar dock på en avmattning i förhållande till samma period föregående år. Sverige Sverige Slakten av får och lamm minskade med 0,6 respektive 3,3 procent under 2013 och ligger i linje med de två senaste årens negativa utveckling av Sveriges får- och lammbesättning. Enligt Jordbruksverkets djurräkning sjönk antalet tackor och baggar med 6 procent mellan åren 2012 och Antalet förprövade platser för tackor minskade under samma period med 22 procent vilket pekar på en fortsatt avtagande produktionsutveckling även under Det ökade antalet slaktade får och lamm under inledningen av 2014 är anmärkningsvärd och kan ha flera förklaringar, dock behövs ytterligare några månader med slaktstatistik för att kasta ljus över situationen. Exporten av får- och lammkött är marginell i förhållande till importen och huvudsakligen riktad till de nordiska länderna. Sveriges växande konsumtion har inte balanserats med motsvarande produktionsökning. Istället har importen fortsatt att växa. I synnerhet ökar importen från Irland, Belgien och Nederländerna. Perioden december januari 2014 ger stöd för en fortsatt stark importtillväxt, främst från Nya Zeeland. Antal slaktade får (1 000-tal) 7,04 17,7% Antal slaktade lamm (1 000-tal) 41,65 11,9% *Export inom EU27 (ton) 24,2 118,0% *Export tredje land (ton) - - *Import inom EU27 (ton) 901,3 24,6% *Import tredje land (ton) 412,6 151,6% Figur 14. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg Källa: Bearbetning av Magnus Jönsson. Priserna på den svenska lammköttsmarknaden följer sitt sedvanliga prismönster med högst pris mellan påsk och midsommar och förväntas sedan falla i jämn takt under sensommar och höst. Den totala prisnivån har dock ökat något för varje år och under 2014 väntas veckomedelpriset toppa på 50 kr per kg eller strax däröver. Priset på spannmål har sjunkit mot föregående år och detta medför något lägre pris på kraftfoder. Priset på grovfoder är oförändrat mot föregående år. Sammantaget är foderpriserna något lägre och slaktpriserna något högre vilket ger en stärkt marginal jämfört med 2012 och Marginalen i slaktintäkt minus foderkostnad väntas bli som högst under försommar och sommar med en marginal på ca 8 kr per kg lammkött. Detta förutsatt en genomsnittlig slaktvikt på 18,7 kg per lamm och 1,3 lamm sålda till slakt per tacka. Ovanstående beräkningar är gjorda utifrån förutsättningen att intäkten från slaktlammen även skall betala tackans foderkonsumtion. I kalkylen ingår ingen kostnad eller intäkt för bete. Marginalerna i lammproduktionen är känslig för variationer i produktionsnivå, uttryckt i sålda lamm per tacka, och genomsnittliga slaktvikter per lamm. En produktivitetsförbättring med 0,3 sålda lamm per tacka genererar en marginalförbättring med 5-6 kr per kg slaktat lamm. En ökad slaktvikt till 19,2 kg ger istället en stärkt marginal med ca 1,10 kr per kg. 20 LRF EKONOMI OCH MARKNAD

18 Utgivare: LRF 2014 Text: Christian Näslund LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska - Mikael Peterson och Fredrik Fransson Foto: Anders Wirström, Ulf Palm och Ester Sorri