Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
|
|
- Stefan Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
2 Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt och ökad markbördighet mer mask?! Vatten- och vinderosionskontroll Substrat till biogas, bioetanol, bioraffinaderier etc. Recirkulerad växtnäring från mellangrödorna Ökad biodiversitet i odlingslandskapet (sommarm.) Föda till pollinerande insekter (sommarmellangrödor) Minskad lustgasavgång skörd jfr myllad biomassa
3 Varför mellangrödor? Vinter- och sommarmellangrödor i odlingssystemet: Ogräskontroll Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt och ökad markbördighet mer mask?! Vatten- och vinderosionskontroll Substrat till biogas, bioetanol, bioraffinaderier etc. Recirkulerad växtnäring från mellangrödorna Ökad biodiversitet i odlingslandskapet (sommarm.) Föda till pollinerande insekter (sommarmellangrödor) Minskad lustgasavgång skörd jfr myllad biomassa
4 Renodlade mellangrödor Biomassaavkastning [ton ts/ha] Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug Aug 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N Bovete Facelia Hampa Oljerättika
5 Biomassaavkastningen [ton ts/ha] Mellangrödor utan/med luddvicker Bovete Phacelia Hampa Oljerättika
6 Biomassaavkastningen [ton ts/ha] Mellangrödor utan/med luddvicker Bovete Phacelia Hampa Oljerättika
7 Räkna på markkol Exempelräkning Matjordskikt 20 cm Volymvikt 1250 kg/m 3 Kolhalt 2 % Bild: CC-BY-SA-2.5 Nikanos, hektar = 0,2 * 1250 * *0,02 = kg kol För en ökning från 2,0 % till 2,1% behövs alltså 2500 kg kol/ha
8 Räkna på markkol Bidrag från växtrester Kolhalt ca. 45 % Andel som kan blir stabil Rötter 35 % Stubb och annan ovanjordisk max 12%
9 Markkolsbidrag (stabil kol) [kg C/ha] Rot Stubb Skörd Markkolsbidrag 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N 0 N 40 N Bovete Facelia Hampa Oljerättika
10 Räkna på markkol Att höja markkolshalten med 0,1%-enhet År i medel Skördat Ogödslade mellangrödor 23 (14 26) Gödslade mellangrödor 11 (8 18) Okördat Ogödslade mellangrödor 10 (9 11) Gödslade mellangrödor 4 (3 6)
11 Markkolsbidrag (stabilt kol) [kg C/ha] Markkolsbidrag MG - rot LV - rot MG - stubb LV - stubb MG - ovanjordisk LV - ovanjordisk Bovete Phacelia Hampa Oljerättika
12 Markkolsbidrag (stabilt kol) [kg C/ha] Markkolsbidrag MG - rot LV - rot MG - stubb LV - stubb Bovete Phacelia Hampa Oljerättika
13 Några slutsatser Gödsla mellangrödan för a) hög biomassa som kan skördas b) hög bidrag till markkol (även om den skördas) Boostra ogödslade mellangrödor med hjälp av luddvicker Gödslas mellangrödan påverkar luddvicker avkastningen o. markkol negativ
14 Ekonomiska beräkningar Kostnader Intäkter Skörd Utsäde Lagring Gödning Transport Markberedning Fånggrödestöd? Försäljning som biogassubstrat
15 Mellangrödor Substratkostnader, betalningsförmåga [kr/mwh] Betalningsförmåga Substratkostnad - bara sk.+l.; inkl kr/ha stöd Substratkostnad - bara skörd och logistik Total substratkostnad * 80* * 80* * 80* 40 0* 80* 40 0* 40 0* 80* 40 Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oljerättika 2013 Oljerättika 2014 Vitsenap 2013 Vitsenap 2014 Bov+fac 2013 R+L+B+F 2013 Hampa 2014 Sudangräs 2014 Luddvicker 2014 Facelia 2014
16 Ekonomiska beräkningar Kostnader Intäkter Skörd Utsäde Lagring Gödning Transport Markberedning Ogräseffekt Fånggrödestöd? Försäljning som biogassubstrat Ersättning för ekosystemtjänster?
17 Tack! Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
18 Mellangrödor Substratkostnader, betalningsförmåga [kr/mwh] Betalningsförmåga Substratkostnad - bara sk.+l.; inkl kr/ha stöd Substratkostnad - bara skörd och logistik Total substratkostnad * 80* * 80* * 80* 40 0* 80* 40 0* 40 0* 80* 40 Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oct Oljerättika 2013 Oljerättika 2014 Vitsenap 2013 Vitsenap 2014 Bov+fac 2013 R+L+B+F 2013 Hampa 2014 Sudangräs 2014 Luddvicker 2014 Facelia 2014
19 Ekosystemtjänster Försörjande: livsmedel, trävirke, biogas och bioetanol Reglerande: luftrening, pollinering, klimatreglering, ogräsreglering Kulturella: friluftsliv, hälsa, naturarv, turism, landskapsblid, estetik Stödjande: för att övriga tjänster ska fungera t.ex. bildning av jordmån, biogeokemiska kretslopp, erosionsskydd Markerat med grönt = exempel på ekosystemtjänster från mellangrödor
Boostra markkolen med vall och mellangrödor
Boostra markkolen med vall och mellangrödor Thomas Prade, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, Alnarp Seminarium Kol i backen, SLU Alnarp, 2019-06-17 1. Typiska växtföljder markkolstrender 2.
Läs merBOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merSommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Läs merMellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merBiogasforskning vid SLU Alnarp
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, m.fl. SLU, Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU http://www.slu.se/biogas
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper resultat från ett fältförsök 2017 David Hansson, Thomas Prade, Linda Tufvesson och Sven-Erik Svensson Rapport Institutionen
Läs merIndustrihampa som biogassubstrat och fastbränsle
Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle Nationell hampakonferens, Alnarp 2012-03-28 Disposition Användningsområden Hampa som biogassubstrat Hampa som fastbränsle Marknadssituation Användning av
Läs merOdla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merRörflen som biogassubstrat
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?
Läs merSveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper resultat från två fältförsök 216 David Hansson, Thomas Prade, Linda Tufvesson och Sven-Erik Svensson Fakulteten för landskapsarkitektur,
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs merExtensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker
Välkomna! Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi 13. Inledning och presentation av resultat från tre års fältförsök med extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker;,
Läs merForskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
Läs merMellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018
Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013
Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merKlimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?
Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Avd Fysisk Resursteori, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Linköping 30 januari 2019 Innehåll
Läs merFånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden
Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU Uppsala Sammanfattning av fånggrödestudier som finansierats av SLU, Jordbruksverket,
Läs merTillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merSkördeteknik för hampa till energi och fiber
eteknik för hampa till energi och fiber Varför hampa? Hampa som energigröda snabb tillväxt, hög avkastning av biomassa multi-funktionell användning alla användningar är inte lönsama Hampa i Sverige ~600
Läs merSmart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp
Smart Tillage Marcus Willert HIR Skåne Alnarp 2018-01-24 Smart? Synonymer: Skicklig, klok, flexibelt, driven, fiffig, listig Osmart: Dum, ointelligent, trögfattad, korkad Smart tillage: Flexibel Situations-
Läs merNationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Nationell forskning om kolinlagring i mark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel. ökning vallareal C% i marken 2015 2 3 4 Kol
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merVäxtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs mer1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat
1. Redovisning av genomförda aktiviteter och uppnådda resultat Bakgrund Extensiva gräsmarker som slåtterängar och naturbeten är mycket värdefulla för bevarande av biologisk mångfald, och utgör viktiga
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:2
Policy Brief Nummer 2015:2 Tjänster från ekosystem till nytta för både jordbruk och samhälle Det alltmer intensiva brukandet av åkermarken medför att mängden ekosystemtjänster minskar. Ekosystemtjänster
Läs merMullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.
Läs merRedovisning till SLU Ekoforsk
David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anders TS Nilsson* och Lars Andersson** 218-3-14 * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. ** Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Redovisning till
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merMusselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien
Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X
Läs merMellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merLångsiktiga effekter av organiska gödselmedel
Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel Thomas Kätterer Inst. för Disposition Mullens betydelse för bördigheten Nedbrytning och humifiering av organiskt material Mullbalansens beroende av växtföljder,
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2018 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2017 Eurokurs 9,6490 krisavdrag 1,39% Direktstöden 2017 utb. halva Dec beslutsbrev till våren Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet.
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merJordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksmarken som kolkälla eller kolsänka vad är potentialen för ökad kolinlagring? Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet C% i marken 2,4 2,5 2,6 2,7 Kol % i marken 30% 40% 50% Andel vall Rel.
Läs merLivscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning
Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER! Ekosystemtjänster är nödvändiga för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Och räknar med att de ska finnas där trots att värdet av ekosystemtjänster inte synliggjorts
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merHöstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.
Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;
Läs merFramtidens kött & mjölk
Framtidens kött & mjölk kombinerad eller specialiserad? Christel Cederberg Eko FoU-dagar Skövde 20 september 2016 Foto: Maria Henriksson Agenda Kort om konsumtionssiffror kött Trender för produktion av
Läs mer29 maj Jordberga gård
29 maj Jordberga gård Hållbart uttag av biomassa från jordbrukslandskapet i den cirkulära ekonomin John Andersson Jordbruksverket Förnybartdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merVad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2019 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbaka blick på 2018 Eurokurs 10,309 krisavdrag 1,41% Direktstöden 2018 utb 7/12 Miljöstöden delbetalning 20/10 slutbet Dec 2018 Krisstöd 2018 utb
Läs merVitsenap och oljerättika som fånggröda
Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merJORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och
NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags
Läs merKolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Kolinlagring i jordbruksmark Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk och klimatet Nästan hälften av jordens bevuxna landareal består av åker- och betesmark Jordbruk och avskogning
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merKunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Läs merÄr Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult
Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merSvar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs mer1 Sortera ekosystemtjänsterna rätt
1 Sortera ekosystemtjänsterna rätt Svårighetsgrad: Lätt. Vissa kort är svårare, de kan tas bort för yngre elever eller tas med om man vill ha mer utmaningar. Mål: Eleverna förstår begreppet ekosystemtjänst
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merFÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR
FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR Maj 2017 Research Institutes of Sweden Ett projekt finansierat av Bakgrund Färska grödor har lägre produktionskostnad eftersom lagringskostnader och lagringsförluster kan undvikas.
Läs merEnergigrödor och gödsel - problem och möjligheter
Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter Charlott Gissén Agrosystem SLU Alnarp Håkan Eriksson EON Gas Sverige AB Nobelvägen, Malmö Gasdagarna, oktober 2012, Trollhättan Kretslopp för urban växtnäring
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merInstitutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Läs merUtvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi
Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Sara Löfvendahl Hushållningssällskapet Kristianstad Seminarium på Kungl Skogs- och Lantbruksakademien 22 april 2008 Rapporten: Bakgrund Ekonomisk utvärdering
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merStrandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen
Strandnära biogas från alger Hållbar utveckling Finn de områden som göder havet mest -rapport från Vattenmyndigheterna Photo: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Tången problem eller resurs? 2009 Utredningar
Läs merNyheter om EU-stöden
Nyheter om EU-stöden Jordbrukardag Alnarp 9 januari 2012 Emma Hjelm & Anders Adholm HIR Malmöhus AB Inför SAM-ansökan 2012 Några viktiga hållpunkter och datum 2012. Processen för återkrav av felaktigt
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merSAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp. 1 Korn (höst) Höstkorn Åkermark. 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Åkermark Vårkorn, foder m insådd
Gröda i Näsgård Mark som ger bestämd SAM grödkod 2014 SAM grödkod och gröda Gröda i Näsgård Mark Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn,
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merSå påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist
Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna Vreta Kluster, 2018-02-12, Jens Blomquist Mull och mask, Vreta Kluster, 2018-02-12 1. Introduktion bakgrund 2. Mullhalt odlingsåtgärder & effekter
Läs merKalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps
Kalkyler för energigrödor 2017 fastbränsle, biogas, spannmål och raps 1 Författare: Håkan Rosenqvist Redigering: Anna Hagerberg Layout: Holmbergs AB, Malmö Foto Bioenergiportalen.se: s. 7-8, salix. s.
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merMonsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U
GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,
Läs merYttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket
Till Jordbruksverket Att: Olof Johansson 551 82 Jönköping Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket Hushållningssällskapen har genom Hushållningssällskapens
Läs mer