Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp
|
|
|
- Malin Dahlberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Smart Tillage Marcus Willert HIR Skåne Alnarp
2 Smart? Synonymer: Skicklig, klok, flexibelt, driven, fiffig, listig Osmart: Dum, ointelligent, trögfattad, korkad
3 Smart tillage: Flexibel Situations- och lokalanpassad Effektiv Hållbar Väl genomtänkt och målinriktad Har helheten i fokus
4 Borgeby Fältdagar 2017 Tema: Smart Tillage Med extra fokus på Etableringsmetoder Jordbearbetningsstrategier Maskintyper Mellangrödor
5 Smarta lösningar: Kombination av olika moment (t.ex one-pass tillage ) Strip-Tillage (strimbearbetning) Direktsådd ( No-Till ) Biologisk jordbearbetning (mellangrödor) CTF, precisionsodling (t.ex. variabla arbetsdjup / utsädesmängd) Helhetskoncept: CONSERVATION Agriculture Plöjning/direktsådd i kampen mot renkavle (fröbank!)
6 Kombinationsredskap Foto: Agrimatiq
7 Kombinationsredskap Foto: Marcus Willert
8 Kombinationsredskap Strip-Tillage: Radmyllning flytgödsel + sådd höstraps i en enda överfart Källa: Vogelsang
9 Höstrapsetablering: lägre ogrästryck med low-disturbance Källa: Slyfrance
10 Foto: Marcus Willert
11
12 Strip-Tillage till höstraps Snabb etablering Lägre ogrästryck: Ogräsfrö eller spillraps kommer inte upp till markytan Växtrester täcker markytan: ingen ny-uppkomst ogräs Kolla snigelförkomsten!
13 Direktsådd: Tänk på helheten! Kunskap och fingertoppskänsla avgörande! Nyckelfaktorer: Dränering och markstruktur Växtföljd Tidsfönster och tidpunkt för bearbetning/sådd Hantering halm, boss, agnar Maskinteknik
14 Weaving GD Foto: Weavingmachinery
15 Weaving GD Foto: Weavingmachinery
16 Biologisk jordbearbetning med mellangrödor: Foto: Marcus Willert
17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet (mullhalt, daggmask) Biologisk jordbearbetning Växtrester ger skydd mot jordflykt, avrinning, skorpa Minskat kväveläckage Konkurrens mot ogräs Nematodsanering Extra skörd (grovfoder/substrat till biogas)
18 Mullhaltsökning med mellangrödor:
19 oljerättika Biologisk alvluckring: blålupin
20 Mellangrödor ger maximal nytta vid snabb etablering, jämn uppkomst och snabb tillväxt! Foto: D. Dabbelt
21 Dålig etablering ger ingen nytta! Foto: D. Dabbelt
22 Såtidpunkt avgörande! En dag i juli viktigare än en hel vecka i augusti, en vecka i augusti är mer värdefull än hela september-månad Region med sen tröskning: Testa insådd i förfrukt!
23 Spillraps i mellangrödor Foto: Marcus Willert
24 Etablering av mellangrödor: Direktsådd kan vara intressant: Bra uppkomst (kapillärvatten) Hushållning med markvatten (mindre avdunstning) Ingen bearbetning = mindre förekomst spillraps spillrapsfrö ska inte komma till markytan! Bekämpning av spillraps avgörande: Rätt strategi efter rapsskörd!
25 Mellangrödor: blandningar av olika arter Fördelar: Olika rotdjup = bättre tillgång och utnyttjande markvatten Högre biomassa Bättre stresstolerans
26 Mellangrödor: blandningar av olika arter Forsknings- och utvecklingsbehov! Vilka blandningar passar bäst i olika delar av Sverige? Etableringsmetod? Växtföljd/biologiska effekter? sjukdomar, ogräs, växtnäring
27 Foto: Rikard Andersson HIR-Skåne i Tyskland, oktober 2016
28 Höstraps + alexandrinklöver Källa: N. Atkinson 2015
29 Det finns hopp för renkavle-regioner med resistensproblem: Mellangrödor + vårsäd Huvudsyfte: Utveckling av en strategi för hållbar etablering av vårsådda grödor på styv jord Källa: C. Martin
30 Project Lamport: Odling av olika mellangrödor inför vårsådda grödor Källa: C. Martin
31 Project Lamport: Rör jorden så lite som möjligt! Källa: C. Martin
32 Framtiden? Etablering av mellangrödor i växande bestånd med drönare? Källa: Agronator.com
33 Borgeby Fältdagar 2017: Demofält Smart-Tillage: Olika etableringsmetoder efter olika mellangrödor 1) Oljerättika 2) Oljerättika + 40 kg N/ha startkväve 3) Oljerättika + fodervicker 4) Honungsört 5) Bovete 6) Purrhavre 7) Blodklöver + honungsört 8) Blodklöver + honungsört (glyfosat på våren) Foto: Foto: Erik Olsson
34 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 Mellangrödor: 1. Oljerättika (15 kg/ha) 2. Oljerättika (15 kg/ha) + startkväve (40 kg N/ha) 3. Oljerättika + fodervicker (10 resp. 20 kg/ha) 4. Honungsört (12 kg/ha) 5. Bovete (60 kg/ha) 6. Purrhavre (80 kg/ha) 7. Honungsört + blodklöver (8 resp. 15 kg/ha) Etableringsmetoder: 1. Väderstad Rapid 2. Horsch Pronto 3. Claydon Hybrid drill (strip-tillage) 4. Väderstad Spirit 5. Mzuri Pro-Til (strip-tillage) 6. Kverneland U-Drill 7. Gothia Cameleon
35 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar Foto: Marcus Willert
36 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar purrhavre i mitten Foto: Marcus Willert
37 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar purrhavre i mitten, mycket ogräs speciellt vitgröe om ingen mellangröda Foto: Marcus Willert
38 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 efter oljerättika N efter oljerättika, 0 N ingen oljerättika, 0 N Foto: Marcus Willert
39 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 Daggmaskdemo med gräsklipp Foto: Marcus Willert
40 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 Daggmaskdemo med gräsklipp, utan fånggröda, mycket gräs kvar Foto: Marcus Willert
41 Demofält Smart-Tillage Borgeby Fältdagar 2017 Daggmaskdemo med gräsklipp, efter oljerättika, intensiv daggmaskaktivitet, inte mycket gräs kvar Foto: Marcus Willert
42 Viktigaste medarbetare på gården: Foto: Marcus Willert
43 Bättre dränering och tillförsel av luft Foto: Marcus Willert
44 Hantera jorden den så skonsamt som möjligt! Det medför en positiv effekt på daggmaskpopulationen
45 Conservation Agriculture: Källa: FAO
46 Conservation Agriculture Källa: Weavingmachinery
47 Renkavlebekämpning: Jordbearbetningens möjligheter och betydelse möjligheter och betydelse Foto: Marcus Willert
48 Plöjning inom integrerad renkavle-bekämpning: Intressant att plöja 1x i växtföljden och sedan forsätter 3-5 år direktsådd. rotational plowing
49 Plöjning på lerjordar: Plöjningskvalitet? Fullständig nerplöjning frö/plantor? Fröbank: Hur många renkavlefrö plöjs ner eller upp?
50 Framtidens odlings- och jordbearbetningssystem kommer att få nyckelfunktion i kampen mot resistens! Viktigt att ta hänsyn till biologiska processer och växtföljd!
51 Framtiden har redan börjat digitalisering, precisionsodling
52 Fasta körspår kan minimera markpackning! Spåranpassning Bild: Controlledtrafficfarming.com Bild: Bulletin 4607, Tramline Farming Systems
53 Precisionssådd av spannmål Källa: KWS Lochow
54 Precisionssådd av spannmål Foto: Horsch
55 Slutsatser: Jord, teknik, biologi avgörande! Växtföljd i balans grundförutsättning för att lyckas med plöjningsfri jordbearbetning Anpassning utifrån förutsättningarna till situation och odlingslokal Markstruktur, halmhantering, fingertoppskänsla, bra timing Använd tekniska innovationer! Agera smart!
56 Tack för visat intresse! Marcus Willert Telefon E-post
Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne
Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019
Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne Uddevalla 10 januari 2019 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för att
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018
Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt Marcus Willert, HIR Skåne ÖSF-konferens 29 november 2018 Olika definitioner Mellangrödor: odlas mellan två huvudgrödor Fångrödor: odlas i första hand för
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland
Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat
Projekt. Informationsmaterial om renkavle
Projekt Diskussionsforum om integrerad bekämpning av renkavle http://hushallningssallskapet.se/?projekten=diskussionsforum-om-integrerad-bekampning-av-renkavle Informationsmaterial om renkavle Marcus Willert,
Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter
Sommarmellangrödor - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter Sven-Erik Svensson och David Hansson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Sommarmellangrödor efter konservärt på St. Markie
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem
Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,
Plöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp
Mellangrödor efter stärkelsevete som förfrukt till sockerbetor - en orienterande studie - PA-projekt 1132. Samarbete med bl.a. The Absolut Company, Nordic Beet Research, HS Skåne och Kronoslätts gård Mellangrödor
Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16
BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda
Vad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Effekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Försöket är utlagt för att skapa en förståelse
OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara
Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens 20161201 Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara Ulf Axelson, ÖSF 20161201 Integrerad bekämpning av åkersnigel i oljeväxter. Riskbedömning
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU
Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!
Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning
Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste
Ekologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Vitsenap och oljerättika som fånggröda
Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern
En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,
anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Hållbar bekämpning av gräsogräs
2015-02-09 Växtskyddscentralen Alnarp Henrik Hallqvist SJV, Växtskyddscentralen Alnarp Renkavle Åkerven Losta Hönshirs Hållbar bekämpning av gräsogräs 2015-02-09 Renkavle Till största delen höstgroende
Etablering och snigelförsök
Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder
JORDBEARBETNING sstrategier, L2-4049 Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Östergötland Bengt Liljedahl, Väderstadverken Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder har diskuterats under
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling
Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Jordbearbetningsstrategier
jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under
SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök
Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle
Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING
Aktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Kvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU
Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter
Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel
Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och SBU Projektnr 0344004 Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna Mars 2003 SBU Projektkod: 2003-906:1 SBU Sockernäringens
JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem
JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus
Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare
Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan
Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11
Innehåll Strategiska och taktiska beslut 4 Vår/sommar 7 Höst 9 Efter skörd 11 Detta är en checklista med listade faktorer som är viktiga för skörden. Faktorerna är indelade i strategiska beslut, beslut
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Groningsegenskaper och fröbank Art Uppkomst Ljuskrav Groningsvila Fröbank Renkavle Höst (+vår) Ja, delvis
Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist
Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna Vreta Kluster, 2018-02-12, Jens Blomquist Mull och mask, Vreta Kluster, 2018-02-12 1. Introduktion bakgrund 2. Mullhalt odlingsåtgärder & effekter
Framgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Varför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Höstbekämpning av ogräs - möjlighet och risk
Regional Växtodlingskonferens, 2019, Brunnby Höstbekämpning av ogräs - möjlighet och risk Per Widén Möjligheter Säkerställa så lite konkurrens som möjligt: baldersbrå, våtarv, Minska risken för utvintring
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?
Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen
Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa
Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Senaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Aktuella försök 2015
Aktuella försök 215 Henrik Hallqvist SJV, Statistisk bearbetning: Robert Andersson SLU, Uppsala Ogräsförsök södra Sverige 215 Gräsogräs Höstvete L5-2424 Åkerven och örtogräsbekämpning höstsäd 2 försök
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans
Höstvete mot nya höjder Helena Elmquist, Odling I Balans Höstvete mot nya höjder en kunskapsinventering HE Orsaker till att höstveteskördarna har stagnerat kg/h 80000 60000 40000 year Causes of yield stagnation
Täckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter. Göte Bertilsson Greengard AB.
Mullhaltsutveckling, miljö och produktionsmöjligheter Göte Bertilsson Greengard AB www.greengard.se bertilsson@greengard.se Blogg Jordbruk, miljö och framtid http://greengard.wordpress.com Kol och mull.
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Vad påverkar växtodlingen
Vad påverkar växtodlingen Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Anette Bramstorp,
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans
Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder Helena Elmquist, Odling I Balans 1 Höstvete mot nya höjder en kunskapsinventering HE kg/h Orsaker till att höstveteskördarna har stagnerat 80000 60000
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Innehåll. Introduktion 3. Djup bearbetning med plog 4. Djup bearbetning utan plog 8. Grund bearbetning 12. Direktsådd 16. Val av bearbetningssystem 20
ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Innehåll Introduktion 3 Djup bearbetning med plog 4 Djup bearbetning utan plog 8 Grund bearbetning 12 Direktsådd 16 Val av bearbetningssystem 20 Val av bearbetningssystem
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen? Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Invaderar ogräs? Gräs i det vilda - ogräs på åkern Råttsvingel Vulpia myuros Ekorrsvingel Vulpia bromoides Hönshirs
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland