Innehåll. Introduktion 3. Djup bearbetning med plog 4. Djup bearbetning utan plog 8. Grund bearbetning 12. Direktsådd 16. Val av bearbetningssystem 20

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Introduktion 3. Djup bearbetning med plog 4. Djup bearbetning utan plog 8. Grund bearbetning 12. Direktsådd 16. Val av bearbetningssystem 20"

Transkript

1

2 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Innehåll Introduktion 3 Djup bearbetning med plog 4 Djup bearbetning utan plog 8 Grund bearbetning 12 Direktsådd 16 Val av bearbetningssystem 20 Val av bearbetningssystem gårdsnivå 22 Val av bearbetningssystem fältnivå 24 Erfarenheter Irland 26 Polen 27 Sverige 28 Australien 29 Väderstads maskiner och teknik för etablering Rapid 30 Spirit 30 Carrier Drill 31 Seed Hawk 31 NZ Aggressive 32 TopDown 32 Cultus 32 Rexius 33 Carrier 33 Maskiner-Kapacitet och bränslekostnad 34 2

3 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Din odlingsekonomi vår drivkraft Vår drivkraft är att skapa flexibla maskiner för bearbetning och sådd som ger ett utmärkt resultat oavsett vilket odlingssystem som används. De flesta av våra maskiner utför flera moment i en överfart och har en hög kapacitet allt för att spara tid, energi och pengar. På de följande sidorna presenterar vi en del av den kunskap och erfarenhet som finns om olika etableringsmetoder. Vi visar dessutom några typiska exempel på maskinsystem för olika förutsättningar. Växtskyddsmedel och gödsel sprids ofta flera gånger per säsong, men vid etablering får du bara en chans att lyckas. Vårt mål är att erbjuda bästa möjliga etablering för varje situation. Vi hoppas att du hittar ett system som passar dina förutsättningar Vi vill tacka alla de som bidragit till framställningen av denna skrift. Vi vill särskilt nämna Sverker Bertilsson, Sverige och Dr. Dietmar Schmidt, Tyskland, för deras bidrag med kunskap och innehåll. Väderstad-Verken AB Definitioner Plöjda system. I plöjda system bildar plogen grunden och utför huvuddelen av bearbetningen. Efterföljande bearbetningar syftar huvudsakligen till att sönderdela, återpacka och skapa en såbädd där utsädet kan gro och utvecklas gynnsamt. Beroende på jordstruktur, gröda, väderlek och såteknik kan det behövas mycket olika åtgärder för att uppnå detta. Plogfri odling kan helt enkelt definieras med avsaknaden av plog bland jordbearbetningsredskapen. Plogfria system omfattar ett antal väldigt skilda bearbetningssystem som kultivatorbruk, djupluckring och direktsådd. Reducerad bearbetning avser egentligen alla system där man medvetet försöker minska på bearbetningsintensiteten. Det kan vara genom grundare plöjning eller sådd efter endast en bearbetning. I allmänt tal används dock oftast termen reducerad bearbetning för plogfria system. Direktsådd Sådd direkt i föregående grödas stubb med bearbetande såmaskin som bearbetar hela ytan ner till ca 10 cm. Äkta direktsådd Sådd direkt i föregående grödas stubb med minimal jordstörning (5-20% av ytan). ECO-tillage, Min-till, Mullsådd etc är alla mer eller mindre definierade system för plöjningsfri odling i olika länder. 3

4 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Plöjning är en av de äldsta och mest undersökta metoderna inom jordbruket. Plöjningens fördelar inkluderar minimala problem med halmburna sjukdomar och en relativ okänslighet mot nederbörd under bearbetningen. Nackdelarna är huvudsakligen den höga kostnaden och tidsåtgången samt den ökade risken för erosion och uttorkning av såbädden under bearbetningen. Vid plöjning är målsättningen att begrava föregående års såbädd och skörderester på ett djup av cm, varefter man skapar en ny såbädd i den upplöjda jorden. Väl uförd plöjning skapar en i princip halmfri yta och såbädd, vilket leder till förhållandevis små problem med sjukdomar som sprids via skörderester. Den djupa bearbetningen ger också bra effekt mot spillsäd, vilket är 4 Djup bearbetning med plog särskilt viktigt i stråsädesdominerade växtföljder. Växtföljd Plöjda system klarar bättre av en dålig växtföljd än plöjningsfria system. Detta beror huvudsakligen på bättre spillsädeskontroll och lägre svamptryck genom att skörderesterna begravs. Plöjning kan därför vara en metod att öka andelen av en viss gröda i växtföljden. Vissa sjukdomar som rotdödare i vete kan dock inte undvikas med plöjning. I de flesta fall betalar sig en god växtföljd också i plöjda system. Utförande I plöjda system varierar bearbetningsdjupet vanligen väldigt lite från år till år. Detta leder till att ett förtätat skikt, en plogsula, skapas precis under bearbetningsdjupet. I de flesta fall är en god växtföljd lönsam även i plöjda system I extrema fall med stora mängder skörderester kan dessutom ett skikt med väldigt mycket halm uppstå precis över plogsulan. Dessa skikt är svåra för grödans rötter att ta sig igenom, vilket leder till dålig rotutveckling. För att undvika problem bör plöjningsdjupet dokumenteras och varieras mellan åren. Vid stora mängder skörderester kan en föregående överfart med tex Carrier vara motiverad för att undvika halmskikt i jorden och istället blanda in halmen väl. Redskap Moderna plogar finns i ett flertal utföranden med olika skär, vändskivor och förredskap. Bearbetningen efter plogen har traditionellt dominerats av harvar, rotorharvar, vältar och sladdar. Numera används ofta även redskap av Carriertyp ofta. Sådden har traditionellt utförts med äldre billtyper som ställer höga krav på såbädden för exakt utsädesplacering. Numera används i stor utsträckning skivbillsmaskiner som Rapid och Spirit.

5 DJUP BEARBETNING MED PLOG Efter plöjningen jämnar NZA ut fältet och sönderdelar jorden för att skapa en god såbädd. För- och nackdelar med plöjning Problem Uttorkning Koldioxidförluster (nedbrytning) Minskad daggmaskaktivitet Risk för plogsula Slirning vid blöta förhållanden Kokbildning vid torra förhållanden Flera överfarter efter plöjning oftast nödvändiga Förstör aggregat och struktur i jorden Fördelar Bra infiltration släpper igenom nederbörd Begraver halm och skörderester Bra ogräseffekt Fungerar även under fuktiga förhållanden Luckrar på djupet Beprövad metod som fungerar Dessa maskiner utför en bearbetning av jorden i samband med sådden, vilket sparar överfarter. De har även en god förmåga att hålla inställt djup även under sämre förhållanden med grovt bruk. Båda dessa egenskaper medför att kraven på såbädden kan minskas innan sådd. Områden där sådden ofta följs av torrt väder, är det särskilt värdefullt att med Rapid eller Spirit kunna minska antalet överfarter och därmed behålla mer fukt i så-bädden. Ekonomi Plogen är inte det dyraste redskapet i maskinparken, men dess låga kapacitet medför att hektarkostnaden blir mycket hög. Dessutom blir antalet hektar som en person kan bearbeta ganska begränsat. Plöjningskostnaden varierar mycket mellan olika jordar. På styva leror kan man behöva reducera tiltbredden samt göra ett stort antal överfarter efter plogen för att uppnå en acceptabel såbädd. På lätta jordar, å andra sidan, kan en större tiltbredd användas och det är förhållandevis lätt att reda till jorden efter plogen. Detta medför att plöjda system är förhållandevis konkurrenskraftiga på lättare jordar, med ganska låga kostnader och få överfarter. Dessutom gynnas lättare jordar av djupare luckring, vilket gör att de plöjningsfria systemen blir förhållandevis dyra. 5

6 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Efter plöjning sönderdelar Carrier kokorna. Med en Crossboard på Carrier uppnås ännu bättre sönderdelning. Crossboard finns som tillval på modeller upp till 6,5 m arbetsbredd. Både Spirit och Rapid ger en kraftig bearbetning innan sådd samt återpackar jorden i samma överfart. Flera överfarter sparas därmed vilket leder till lägre kostnader för bränsle samt sparar tid och markfuktighet. Väderstads rekommendationer På styva jordar eller vid kokig struktur Detta bearbetningskoncept rekommenderas på fält med kokig struktur eller när sådden kräver en fin såbädd. Rexiusvälten krossar kokorna, och en till två överfarter med NZA sönderdelar och utjämnar jorden till en fin såbädd. En sista bearbetning utförs av Rapid vid sådd då jorden också återpackas i samma överfart. (x2) Totalt Modell 7-skärig plog Rexius 1020 NZA 1000 Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0,71 0, 13 0,11 0,23 1,18 Bränsle (l/ha) 19,3 5,1 4,9 7,9 37,2 6

7 För högre kapacitet Detta koncept rekommenderas om tid är den begränsande faktorn. Efter plöjning körs en till två överfarter med Carrier utrustad med Crossboard för att sönderdela, utjämna och skapa en såbädd. En DJUP BEARBETNING MED PLOG sista bearbetning utförs av Rapid vid sådd då jorden också återpackas i samma överfart. (x2) Totalt Modell 7-skärig plog Carrier 650 CB Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0,71 0,17 0,23 1,11) Bränsle (l/ha) 19,3 7,7 7,9 34,9 På lättare jord Detta system rekommenderas på lättare jordar. Vid behov körs en överfart med Carrier (eller Spirit använd som en Carrier) för att bearbeta och jämna ut fältet. En sista bearbetning utförs av Spirit vid sådd då jorden också återpackas i samma överfart. Totalt Modell 7-skärig plog Carrier 650 CB Spirit 600 Tid (tim/ha) 0,71 0,17 0,23 1,11 Bränsle (l/ha) 19,3 7,7 7,9 34,9 För låga kostnader i fuktigt klimat På lätta eller medelstyva jordar under gynnsamma förhållanden kan Carrier Drill med gummirulle och Crossboard passa bra och ge en oslagbart billig etablering. En första överfart med Carrier Drill utrustad med Crossboard jämnar ut och bearbetar jorden. En sista bearbetning utförs av Carrier Drill vid sådd då jorden också återpackas i samma överfart. Totalt Modell 4-skärig plog Carrier Drill 300 Carrier Drill 300 Tid (tim/ha) 1,23 0,46 0,46 2,15 Bränsle (l/ha) 19,2 7,6 7,6 34,4 Vi har låtit såmaskinerna bestämma traktorstorlek och anpassat arbetsbredden på övriga redskap efter detta. Fler maskinsiffror presenteras på sid 34. 7

8 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Plöjningsfri odling omfattar normalt bearbetningsdjup på mellan 3-25 cm. Valet av bearbetningsdjup bestäms till stor del av jordart. Lättare jordar gynnas oftast av djupare bearbetning, medan motsatsen ofta gäller för styvare jordar. I system med djupare bearbetning används oftast kultivatorer för att luckra jorden till avsett djup, mellan cm. Det främsta motivet för djup bearbetning utan plöjning är den minskade slamningsrisken, minskad erosion och en högre kapacitet per timme. Växtföljd Trots det stora bearbetningsdjupet, ner till 25 cm, blir det relativt stora mängder halm och skörderester kvar på ytan efter kultivatorn 8 Djup bearbetning utan plog jämfört med plöjning. En positiv effekt av detta är minskad risk för erosion och avdunstning. Tyvärr medför det också en högre risk för svampangrepp, vilket ökar behovet av en god växtföljd. Samma gröda två år i rad bör undvikas och, om möjligt även spannmål efter spannmål. Om det inte går att undvika är en generell rekommendation att föra bort halmen. Vid bortförsel av halmen ger djup bearbetning bättre möjligheter att öka stråsädesinslaget i växtföljden jämfört med grund bearbetning och direktsådd. Om spannmål följer spannmål ger en vårgröda det andra året bättre förutsättningar då den längre tiden mellan skörd och sådd ger tid för den nedbrukade halmen att börja brytas ned. Djup bearbetning utan plog Viktiga faktorer för att lyckas Skörderester behöver fördelas väl En varierad växtföljd minskar risken för spridning av sjukdomar och skadegörare Kontrollera och dokumentera sjukdomar i grödan som kan spridas till nästa gröda, och bekämpa vid behov Fördelar Förbättrar jordstrukturen Minskad risk för erosion, slamning och skorpbildning Jämnare fält

9 DJUP KULTIVERING UTAN PLOG Utförande En djup kultivering kan föregås av en grund bearbetning för att skapa en falsk såbädd (förmå spillsäd och ogräs att gro).vid den följande djupare bearbetningen bekämpas de plantor som grott. Beroende på kultivator och bearbetningsresultat, kan mer än en överfart behövas efter kultivatorn för att uppnå ett jämt fält och en bra såbädd. En tumregel vid djup bearbetning är att bearbeta 2 cm per ton skörderester. Cultus kan utrustas på olika sätt beroende på om den ska användas på lättare eller styvare jord. Ledskenor för styv jord kombinerade med stålrulle ger kraft på styvare jord. För lättare jord är gummirulle att föredra kombinerat med ledskenor för lätt jord. Vid djup bearbetning utan plog är halmhanteringen viktig. Med en halmharv på Carrier fördelas halmen ytterligare innan bearbetningen. Halmhantering. I all plöjningsfri odling är halmhanteringen av största betydelse. Väl hackad, jämt fördelad halm är ett grundkrav för ett lyckat resultat. Det stora bearbetningsdjupet kombinerat med kultivatorpinnarnas inblandningsförmåga gör dock att större halmmängder och/eller sämre fördelad halm kan ge ett acceptabelt resultat. I grund bearbetning har man inte de marginalerna. En tumregel vid djup bearbetning är att välja ett bearbetningsdjup på 2 cm per ton halm. Som exempel bör då ett 6-tonsvete (som har en halmmängd på 6-7 ton) bearbetas till cm djup för att blanda in all halm. Jordstruktur. Jordar med låg eller ingen lerhalt saknar ofta den naturliga strukturuppbyggnad och stabilisering av aggregaten som lerjordar har. Utan luckring blir de med tiden åtpackade och svårgenomträngliga. På dessa jordar är djup bearbetning utan plog ett sätt att uppnå fördelarna med plogfri odling utan att tappa skörd. Även på lerjordar kan djupare bearbetning behövas för att reparera packningsskador efter tunga fordon som t.ex. gödseltunnor. TopDown är en multikultivator med hög kapacitet. Arbetsdjupet kan varieras mellan 1-25 cm. Maskiner Den vanligaste maskinen i djup bearbetning utan plöjning är kultivatorer som Cultus kompletterat med tallriksredskap som Carrier. På framförallt större gårdar är 9

10 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖUTSÄTTNINGAR TopDown TopDown Cultus Cultus Cultus Både TopDown och Cultus kan utrustas med en mängd olika spetsar (det finns fler alternativ än vad som visas här) och möjligheten att kombinera med vingskär gör maskinerna mycket mångsidiga. På Cultus kan man även välja mellan lättjords- och styvjordsledskenor. TopDown ett alternativ. Med TopDown utförs såväl djup som grund bearbetning, utjämning och återpackning i en överfart. Om strategin är att klara sig med endast en överfart innan sådd minskar möjligheterna att mekaniskt bekämpa spillsäd och ogräs innan sådd. Istället får man förlita sig till kemisk bekämpning eller till den effekt som bearbetande såmaskiner som Rapid eller Spirit har. Djup bearbetning skapar en grövre såbädd än grund bearbetning vilket leder till högre krav på såmaskinens förmåga att utjämna, bearbeta och placera fröet. Med möjligheten till intensiv bearbetning och exakt fröplacering är Rapid och Spirit väl lämpade för detta. Ekonomi En kultivator kräver relativt sett mer dragkraft för att flytta samma jordvolym som en plog. I praktiken är det dock viktigast att skapa sprickor och luckra till ett visst djup snarare än att flytta hela jordvolymen. Till detta syfte är kultivatorn mycket lämpad och väldigt effektiv. En TopDown eller Cultus har mycket högre kapacitet än en plog med motsvarande dragkraftsbehov, vilket leder till stora tidsvinster. I praktiken byter man dessutom ofta mellan djupare och grundare bearbetning vilket innebär ytterligare besparingar. Alvluckring Djup bearbetning sträcker sig ibland ner under plöjningsdjup (35-50 cm), vilket normalt brukar benämnas alvluckring. Alvluckring i de system det praktiseras görs inte varje år utan snarare var 3-4:e år eller ännu mer sällan. Alvluckring ger fördelar främst när marken har packningsskador eller före specifika grödor som gynnas av den djupa luckringen. Det kan även vara intressant på enkelkornsjordar som behöver regelbunden luckring för bästa resultat. Väderstads rekommendationer Halmbearbetning och falsk såbädd Genom att göra två bearbetningar kan man skapa en s.k. falsk såbädd för att kontrollera spillsäd och ogräs. Den första överfarten med Carrier blandar halm och jord i ytan och stimulerar spillsäd och ogräsfrön att gro. Den andra överfarten med Cultus (eller TopDown) utförs till avsett bearbetningsdjup och bekämpar de precis uppkomna plantorna. En sista bearbetning och utjämning utförs av Rapid vid sådd då även återpackning sker i samma överfart. Totalt Modell Carrier 650 Cultus 420 Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0,17 0,34 0,23 0,74 Bränsle (l/ha) 7,7 12,5 7,9 28,1 10

11 Maximal tidsbesparing Detta bearbetningssystem fokuserar på maximal tidsbesparing. TopDown bearbetar både grunt och DJUP BEARBETNING UTAN PLOG djupt i samma överfart. Vid behov kan spillsäd/ogräs bekämpas kemiskt innan sådd. En sista bearbetning utförs av Rapid vid sådd då även återpackning sker i samma överfart. Totalt Modell Top Down 400 Ogrässpruta 24m Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0, 36 0,05 0,23 0,64 Bränsle (l/ha) 13,1 1,2 7,9 22,2 Mekanisk ogräsbekämpning få maskiner Om du vill göra all bearbetning med en maskin men föredrar mekanisk ogräsbekämpning kan det här bearbetningskonceptet vara en idé. En första grund bearbetning med TopDown blandar in halmen i jorden och stimulerar spillsäd och ogräs att gro. Följande överfart, återigen med TopDown, utförs djupare och bekämpar de plantor som lockades att gro i den första överfarten. En sista bearbetning utförs slutligen av Rapid vid sådd då även återpackning utförs i samma överfart. Totalt Modell TopDown 400 TopDown 400 Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0, 36 0, 36 0,23 0,95 Bränsle (l/ha) 13,1 13,1 7,9 34,1 På lättare jord En första bearbetning utförs grunt med Cultus (eller Carrier)och blandar in halmen i jorden. En andra djupare överfart med Cultus luckrar jorden och bekämpar även uppkomna plantor sedan första överfarten. En sista bearbetning utförs av Spirit vid sådd då även återpackning sker i samma överfart. Totalt Modell Cultus 420 Cultus 420 Spirit 600 Tid (tim/ha) 0,34 0,34 0,23 0,91 Bränsle (l/ha) 12,5 12,5 7,9 32,9 Vi har låtit såmaskinerna bestämma traktorstorlek och anpassat arbetsbredden på övriga redskap efter detta. Siffrorna på bränsleförbrukning avser genomsnittligt arbetsdjup. I praktiken är ofta den första bearbetningen grundare medan den andra ofta är något djupare. Fler maskinsiffror presenteras på sid

12 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Så grunt som möjligt, men så djupt som behövs. Med Carrier som basen i ett bearbetningssystem för grund bearbetning kan skörden bibehållas i kombination med mycket låg tidsåtgång. När man tillämpar reducerad bearbetning med ett bearbetningssystem för grund bearbetning är målsättningen att blanda in skörderesterna i ytlagret för att skapa en god såbädd. Samtidigt förblir de djupare jordlagren ostörda. En förutsättning för att detta skall lyckas är naturligtvis att inga svårare packningsskador finns i fälten. 12 Grund bearbetning Växtföljd Vid grund bearbetning är risken för överföring av sjukdomar från skörderesterna stor. Därmed ställs stora krav på en varierad växtföljd. Idealet är en växtföljd där spannmål alternerar med grödor av andra arter. Samma gröda bör inte odlas två år i följd och spannmål bör endast följas av spannmål om sjukdomstrycket av bl.a. fusarium är lågt och om lantbrukaren är beredd att ta till fungicidbehandling vid behov. De ekonomiska fördelarna med en varierande växtföljd är uppenbara oavsett jordbearbetningssystem, och i dagsläget är ett antal avbrottsgrödor som t.ex. raps intressanta även om man inte räknar in förfruktseffekten. Utförande Rekommenderat bearbetningsdjup vid grund bearbetning är ca. 1 cm per ton skörderester. Efter halmrika grödor som råg och långstråigt Om det finns packade jordlager i fältet undvik grund bearbetning höstvete kan bearbetningsdjupet per ton skörderester vara något lägre. I praktiken hamnar bearbetningsdjupet oftast mellan 2-10 cm. Grund bearbetning är ett relativt nytt odlingssystem. Carrier är designad med grund bearbetning som huvuduppgift. Precis som vid plöjning finns det vid grund bearbetning en risk att det bildas ett förtätat skikt precis under bearbetningsdjupet om inte djupet varieras tillräckligt mellan åren. För att uppnå tillräcklig variation i bearbetningsdjup kan man exempelvis bearbeta djupare inför de grödor som speciellt gynnas av detta, t.ex. ärter, sockerbetor och raps. Halmhantering. Grunden för ett lyckat resultat i grund bearbetning läggs med tröskan. Bra hackning och fördelning av skörderesterna är en förutsättning. Kort hackad halm blandas lättare in i jorden och ger ett bättre bearbetningsresultat.

13 GRUND BEARBETNING Med falsk såbädd menas att man stimulerar frön av ogräs och spillsäd att gro med en första Carrieröverfart. De nyss uppkomna plantorna kan sedan bekämpas med en andra överfart vid ett senare tillfälle. Eftersom samtliga spillsädes- och ogräsfrön förblir i såbädden vid grund bearbetning är ogräsbekämpningen extremt viktig. Ogräsbekämpningen kan utföras antingen kemiskt eller mekaniskt eller i kombination. För att lyckas med grund bearbetning är halmhanteringen mycket viktig. Bra hackning och spridning är grundförutsättningar för att kunna blanda in skörderesterna väl. Vid grund bearbetning bör man göra allt för att undvika spårbildning i fälten. Dubbelmontage och korrekta lufttryck är bra åtgärder för att uppnå detta. Eftersom samtliga ogräsfrön och spillkärnor förblir i såbädden vid grund bearbetning är ogräsbekämpningen särskilt viktig i detta system. Bekämpningen kan utföras antingen med glyfosat innan sådd, vanliga herbicider efter sådd eller genom att skapa en falsk såbädd och bekämpa mekaniskt. För att lyckas med att etablera en falsk såbädd bör första överfarten göras till ett djup av 2-4 cm omedelbart efter skörd. Redskapet som används bör ha återpackning som tex Carrier för att maximalt antal frön ska gro. När ogräs och spillsäd så kommer upp kan de lätt bekämpas med antingen en andra bearbetning eller med kemisk ogräsbekämpning. Maskiner Carrier är förstahandsvalet för grund bearbetning. En till två överfarter med Carrier bör räcka om det följs av en bearbetande såmaskin som Rapid eller Spirit. Beroende på ogrästrycket kan även sprutning behöva sättas in. Moderna kultivatorer med återpackning som t.ex Cultus fungerar också väl även om det kan vara svårt att uppnå full utskärning vid mycket grunda bearbetningsdjup. Vid grund bearbetning fungerar kultivatorn bäst som ett alternativt redskap för djupare bearbetning någon gång i växtföljden som tex inför raps eller ärter, eller för att korrigera uppkomna skador i spår och på vändtegar. Carrier är även förstahandsvalet vid vårbearbetning. På våren kan även vanliga harvar som NZ Aggressive göra ett bra jobb vid måttliga halmmängder. 13

14 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Rapid och Spirit är särskilt väl lämpade för sådd vid grund bearbetning. Kan man vara säker på nederbörd efter sådd kan Carrier Drill vara ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ framförallt för mindre gårdar. Ekonomi Grund bearbetning är ett ekonomiskt tilltalande alternativ. Den förhållandevis lilla jordvolym som bearbetas ger låga bearbetningskostnader och en mycket hög kapacitet. Dessutom krävs få maskiner och ett förhållandevis lågt dragkraftsbehov. Carrier är grunden i systemet, kompletterad av Rapid, Spirit eller Carrier Drill. Den sparsamma användningen av kultivator (Cultus, TopDown) gör att detta redskap med fördel kan samägas eller hyras in vilket minskar investeringskostnaderna. Förutsatt en god förfrukt bör skördenivån i grunt bearbetade system vara på likvärdig nivå som plöjda system. Vissa grödor, som ärter och sockerbetor, verkar enligt försök kräva något djupare luckring för att ge full skörd. Den kostnad som framförallt kan öka är växtskydd. Även vid en god växtföljd krävs generellt något högre doser eller ytterligare behandlingar med ogräspreparat och svampmedel. Med grund bearbetning ökar risken för spridning av sjukdomar från smittade skörderester, och växtföljden blir ett viktigt instrument för sjukdomskontrollen. Idealet är en växt-följd där spannmålsgrödor växlas med avbrottsgrödor. Kornets bladfläcksjuka sprids lätt med infekterade skörderester. Se upp för svampsjukdomar för att säkerställa en hög skörd Sjukdom Mottaglig spannmål Riskförfrukt Snömögel Höstspannmål Spannmål Stråknäckare Höstspannmål Höstspannmål, vårkorn Brunfläcksjuka Vete, rågvete Vete Vetets bladfläcksjuka Vete, rågvete Vete Axfusarios Vete, korn Spannmål, majs Kornets bladfläcksjuka Korn Korn Sköldfläcksjuk Korn, råg, rågvete Korn, råg, rågvete Gulstrimsjuka Höstspannmål Höstspannmål, vissa gräs Stinksot Höstvete Höstvete Dvärgstinksot Höstvete Höstvete Mjöldryga Spannmål, främst råg Spannmål, vissa gräs Källa: Göran Gustafsson & Peder Waern, SJV Växtskyddscentralerna Väderstads rekommendationer Få maskiner Falsk såbädd En första överfart med Carrier blandar in halmen i jorden och stimulerar ogräs och spillsäd att gro. I efterföljande överfart med Carrier bekämpas uppkomna plantor och halmen blandas in ytterligare. En sista bearbetning sker med Rapid vid sådd då även återpackning sker i samma överfart. Totalt Modell Carrier 650 Carrier 650 Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0,17 0,17 0,23 0,57 Bränsle (l/ha) 7,7 7,7 7,9 23,3 14

15 Fält med små halmmängder på ytan Detta bearbetningssystem är lämpligt om endast små halmmängder finns på ytan. Carrier blandar in halmen i jorden och stimulerar ogräs och spillsäd att gro. Efter uppkomst bekämpas dessa med kemisk bekämpning. En sista bearbetning utförs av Rapid GRUND BEARBETNING vid sådd då även återpackning sker i samma överfart. Totalt Modell Carrier 650 Spruta 24m Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0,17 0,05 0,23 0,45 Bränsle (l/ha) 7,7 1,2 7,9 16,8 Lättare jord Detta bearbetningssystem rekommenderas på lättare jordar. En första överfart med Carrier (eller Spirit med såaggregatet upplyft) blandar in halm i jorden och stimulerar ogräs och spillsäd att gro. Vid behov görs en andra djupare bearbetning med Cultus (eller Carrier) en tid senare. De uppkomna plantorna bekämpas och halmen blandas in ytterligare i jorden. En sista bearbetning görs av Spirit vid sådd då även återpackning sker i samma överfart. Totalt Modell Carrier 650 Cultus 420 Spirit 600 Tid (tim/ha) 0,17 0,34 0,23 0,74 Bränsle (l/ha) 7,7 12,5 7,9 28,1 Låg kostnad i fuktigt klimat Detta bearbetningssystem rekommenderas på lätta eller medelstyva jordar i områden där nederbörden är regelbunden. En första överfart med Carrier Drill blandar in halmen i jorden och stimulerar ogräs och spillsäd att gro. Vid behov görs en andra överfart för ytterligare inblandning och bekämpning av uppkomna plantor. En sista bearbetning görs i samband med sådden i samma överfart. Vältrullen återpackar även marken i samma överfart. Totalt Modell Carrier Drill 300 Carrier Drill 300 Carrier Drill 300 Tid (tim/ha) 0,46 0,46 0,46 1,38 Bränsle (l/ha) 7,6 7,6 7,6 22,8 Vi har låtit såmaskinerna bestämma traktorstorlek och anpassat arbetsbredden på övriga redskap efter detta. Siffrorna på bränsleförbrukning avser genomsnittligt arbetsdjup. I praktiken är ofta den första bearbetningen grundare medan den andra ofta är djupare. Fler maskinsiffror presenteras på sid

16 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Kostnadsjakten inom jordbruket fortsätter. För att öka sin lönsamhet har en del lantbrukare uteslutit all bearbetning och sår istället direkt i föregående grödas stubb. Besparingarna är som alla förstår mycket stora, men för att lyckas behövs kunskap, skicklighet och kanske en gnutta tur emellanåt. Vid direktsådd är målet att etablera den nya grödan i föregående grödas såbädd med minimal påverkan på jorden. Halm och skörderester från förfrukten ligger kvar orörda på markytan och skapar ett gott skydd mot erosion och avdunstning. Förutom skydd ger skörderesterna tyvärr stor risk 16 Att så direkt i stubben direktsådd för överföring av halmburna sjukdomar. När skörden begränsas av andra faktorer Idag är direktsådd särskilt vanligt i torrare områden på jorden, där vattentillgången vanligtvis är den begränsande faktorn för skörden. Canada, delar av USA, Ryssland, Australien, Ukraina etc. har en relativt stor andel lantbrukare som direktsår. När maxskörden av spannmål ligger mellan 2-5 ton per ha finns väldigt lite utrymme för bearbetningskostnader. Direktsådden har här visat sig väldigt konkurrenskraftig. Såmaskinerna som används har vanligtvis skivbillar, kultivatorbillar eller knivbillar. Växtföljd Eftersom skörderesterna från förfrukten ligger kvar på markytan under hela säsongen måste grödvalet ges viss eftertanke. För att uppnå höga skördar i ett direktsått system krävs en varierad växtföljd. En mindre varierad växtföljd kan accepteras vid direktsådd i torrare klimat, där både skörden och svampsjukdomar begränsas av torka. Metoder För att lyckas med etableringen bör fälten vara jämna och spårfria eftersom ingen bearbetning förekommer. Marken bör heller inte ha några förtätade skikt. Halmhantering. Beroende på såmaskin ställs olika krav på hackningsgraden av halm. Oberoende av såmaskin måste dock fördelningen vara jämn av både halm och boss. Ogräs och spillsädeskontroll kan vara speciellt komplicerat i direktsådd. Vid gynnsamt väder med

17 DIREKTSÅDD nederbörd efter skörd kan ogräs och spillsäd gro och ge bra möjligheter till kemisk bekämpning innan sådd. Själva sådden kommer dock troligen att stimulera ytterligare frön att gro, till stor del beroende på hur mycket såmaskinen rör om i jorden. I de flesta fall är det därför viktigt att se till att möjlighet finns till bekämpning efter sådd/uppkomst. Växtföljden är här det primära verktyget. Ju mer såmaskinen bearbetar jorden, desto mer ogräs och spillsäd kommer troligen att gro. Detta är något att tänka på framförallt när Rapid och Spirit används till direktsådd ska förredskapen användas eller inte? Om de används får man de fördelar som grund bearbetning erbjuder med inblandning av skörderester och mer lös jord för att täcka de sådda kärnorna, men samtidigt kan man räkna med att mer ogräsfrön gror och att man förlorar fukt som vid all bearbetning. Maskiner Seed Hawk är en specialiserad ickebearbetande direktsåmaskin med ett antal unika fördelar. De smala billarna ger minimal störning av jordytan, billformen är gjord för att flytta halm bort från såraden så att plantorna under optimala förhållanden ska komma upp i en halmfri omgivning. Detta reducerar risken för tidiga svampinfektioner. Billutformningen tillsammans med packarhjulet är designat för att placera kärnan i fuktig jord men med bara ett kort avstånd upp till markytan. Detta ger snabbare uppkomst och bättre konkurrens mot ogräs. Rapid och Spirit fungerar bra för att så direkt men de har inte de speciella fördelar som Seed Hawk erbjuder. Det är därför än viktigare att vara noggrann, speciellt vad gäller halmhanteringen när man direktsår med Rapid och Spirit. För de lantbrukare som endast undantagsvis, när förutsättningarna är de rätta, direktsår fungerar dock Rapid och Spirit mycket bra. Ekonomi Genom att exkludera all bearbetning, förutom såmaskinen, är na- 17

18 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR turligtvis direktsådd det etableringssystem som har de lägsta maskinkostnaderna för etableringen. Vid sidan av såmaskinen bör även kalkylen innefatta ett något högre bruk av kemiska bekämpningsmedel för att kontrollera ogräs och spillsäd. Skördenivån vid direktsådd beror till stor del på etableringens resultat. Om man får ett fullgottt bestånd efter sådd finns alla möjligheter att få lika hög skörd som med andra etableringssystem. Risken att misslyckas vid etableringen är dock något högre och i kalkylen bör man räkna på en viss skördesänkning i genomsnitt. Kommentar om 25 cm radavstånd Seed Hawk arbetar med 25 cm radavstånd, något som är normalt (eller till och med tätt) radavstånd i icke-bearbetande direktsådd. Fördelen med 25 cm eller större radavstånd är att det ökar såmaskinens möjligheter att klara halm och skörderester utan problem. Även dragkraftsbehov och slitdelsförbrukningen minskar naturligtvis. I de torrare områden där nederbörden sätter direkta gränser för avkastningen får man faktiskt inte högre skörd med tätare radavstånd, och 25 cm eller större radavstånd är alltså att rekommendera där. I fuktigare områden ser man en skillnad mellan olika grödor beroende på grödans möjlighet att sprida ut sig. Raps och oljeväxter har god utbredningsförmåga och klarar större radavstånd bra. För spannmål har höstsäd generellt sett bättre utbredningsförmåga än vårsäd. Bland grödor som missgynnas av stora radavstånd märks framförallt vårvete och ärter som har dålig förmåga att breda ut sig. En varierad växtföljd är det bästa sättet att försäkra sig om en god skörd. Spannmål bör odlas omväxlat med t.ex. raps. Grödor sådda med Seed Hawk skyddas till viss del av föregående grödas stubb, och uppkomsten är snabb och jämn. Skadegörare att se upp med Insekter och andra skadegörare påverkas ofta mindre av bearbetningen än svampar eftersom de aktivt kan flytta sig till ett fält. Det finns dock ett par undantag. Sniglar kan ge stora skador på höstsådda grödor, speciellt efter blöta somrar. För att utvecklas, behöver sniglarna utrymmen där de skyddas från sol och värme. Om din bearbetning skapar hålrum och kokor gynnar det sniglarna även om bearbetningen i sig går hårt åt dem. Om bearbetningen skapar en fin yta utan kokor och hål missgynnas de. Dålig halmhantering kan också gynna sniglarna då halmen skyddar mot uttorkning. Sniglar som upptäcks i tid kan ofta punkt- eller kantbehandlas tills grödan kommit förbi sitt känsliga stadium. Höstraps är den gröda där skador är vanligast, men även spannmål kan drabbas. Den randiga dvärgstriten sprider virussjukdomen vetedvärgsjuka vilken kan ge stora skador på främst höstvete. Spillplantor av vete är här ett stort problem och fungerar som smittkällor varifrån stritarna sedan sprider viruset vidare till grödan. Bekämpning av spillplantor och rätt såtidpunkt minskar risken betydligt. Vetemyggor och sadelgallmygga är andra insekter som gynnas av reducerad bearbetning och direktsådd. 18

19 Väderstads rekommendationer DIREKTSÅDD Minimal jordpåverkan Seed Hawk specifikt designad för direktsådd utan bearbetning Seed Hawk är konstruerad för direktsådd med minimal jordpåverkan och exakt placering av fröet. Seed Hawk följer markens konturer väldigt väl och placerar fröet exakt även när marken inte är helt jämn. Genom sin minimala jordpåverkan sparas markfukten, vilket har stor betydelse i torrare klimat. Det ger också ett mycket lågt dragkraftsbehov. Totalt Modell Spruta 24 m Seed Hawk 600 Tid (tim/ha) 0,05 0,26 0,31 Bränsle (l/ha) 1,2 6,6 7,8 Kraftigare jordpåverkan Rapid under goda betingelser Rapid fungerar väl som direktsåmaskin under goda betingelser. Med goda menas jämna fält och mindre halmmängder som är väl fördelade. Optimalt är om halmen förts bort efter skörd. Vid större halmmängder kan System Disc användas för att blanda in, men det påminner då mer om grund bearbetning än om direktsådd. Totalt Modell Spruta 24 m Rapid RDA 600S Tid (tim/ha) 0,05 0,23 0,28 Bränsle (l/ha) 1,2 7,9 9,1 Vi har låtit såmaskinerna bestämma traktorstorlek och anpassat arbetsbredden på övriga redskap efter detta. Fler maskinsiffror presenteras på sid

20 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Allt är inte svart eller vitt när vi diskuterar val av etableringssystem. De flesta lantbrukare som tillämpar reducerad bearbetning använder ett flertal olika system beroende på de faktiska förhållanden som råder i fältet. Det finns dock ett antal situationer där ett visst system är att föredra. Plöjning I växtföljder där spannmål odlas flera år i rad, i värsta fall även samma sädesslag, är plöjning både den tillförlitligaste och totalt sett lönsammaste metoden. De besparingar som kan uppnås med reducerad bearbetning äts oftast upp av ökade besprutningskostnader och minskad skördesäkerhet. På lättare 20 Val av bearbetningssystem jordar där man kan få en acceptabel såbädd på en till två överfarter efter plogen är systemet även relativt billigt. De största nackdelarna är den ökade erosionsrisken, förlusten av markfukt och den låga kapaciteten per timme. Djup reducerad bearbetning Djup bearbetning utan plog har sin största fördel i minskad tidsåtgång och totalt sett lägre bränsleåtgång per hektar. Det ger också högre andel organiskt material i markytan vilket ger mindre problem med skorpbildning, slamning och erosion. Djup reducerad bearbetning är framförallt intressant på struktursvaga jordar som behöver regelbunden luckring. Det kan också vara av intresse inför specifika grödor som är känsliga för packning, t.ex. raps och ärter. Grund reducerad bearbetning Målet i grund reducerad bearbetning är att med minimal bearbetning blanda in skörderesterna i ytlagret för en snabb nedbrytning, och med samma överfarter kontrollera ogräs och spillsäd. Grund bearbetning ger stora tids- och kostnadsvinster jämfört med djupare bearbetning. På grund av det ringa bearbetningsdjupet ger detta system begränsade möjligheter att korrigera spårbildning och packning. Då man lämnar alla skörderester ytligt ställs även höga krav på växtföljden för att få en acceptabel säkerhet på skördenivån. En stor fördel med den höga mängden organiskt material i ytan är den ökade bärighet och minskade spår-

21 PLÖJT ELLER PLÖJNINGSFRITT bildning som uppnås med tiden. Efter djupare bearbetning som plöjning får man i jämförelse en kraftig spårbildning i princip av alla överfarter. Direktsådd utan bearbetning I äkta direktsådda system sker sådden direkt i den orörda stubben av föregående års gröda. Detta ställer stora krav på växtföljd, halmhantering och markstruktur. Det ger å andra sidan den klart billigaste etablering som man kan få. I områden där torka, odlingssäsongens längd eller andra icke påverkbara faktorer begränsar skörden mer än t.ex. gödslingsnivå, kan direktsådd vara det enda sättet att uppnå en acceptabel lönsamhet. Direktsådd med bearbetande såmaskiner som Rapid är egentligen mer likt systemen med grund bearbetning eftersom hela markytan bearbetas vid sådden, i äkta direktsådd vill man störa marken minimalt. Den gyllene medelvägen Bäst resultat uppnås i praktiken oftast där man anpassar sin bearbetning efter de faktiska förutsättningarna i varje enskilt fall snarare än att låsa in sig i ett visst system. Det finns inget som talar emot att kombinera plöjning och direktsådd på samma fält under en växtföljd. Den största nackdelen med att kombinera olika bearbetningssystem är den stora mängd maskiner som behövs. Om arealunderlaget inte finns på den egna gården för de maskiner man önskar använda, kan inhyrda maskiner eller samarbeten vara en framkomlig väg för maskiner som används i mindre utsträckning. 21

22 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Val av bearbetningssystem på gårdsnivå Besvara de 10 frågorna på motstående sida och se var dina svar placerar dig avseende vilket/vilka system du bör välja. Frågorna har definitivt olika värden och resultaten kan inte summeras. Begränsande faktorer Frågor du besvarar med 1 eller 2 visar de faktorer som i nuläget skulle skapa mest problem om du skulle vilja börja med plöjningsfri odling eller direktsådd. Saker att förbättra? När du besvarat alla frågor, identifiera de frågor där du fått de lägsta svaren och fråga dig själv: Kan jag förbättra det här? Kom ihåg att även i plöjda system får man fördelar av goda förutsättningar. Hur fritt kan du välja? De bearbetningssystem som anges är bara förslag. Om du besvarat alla frågor med 4 eller 5, betyder det bara att du har goda förutsättningar oavsett vilket bearbetningssystem du väljer. Har du svarat 1 eller 2 på många frågor betyder det bara att du bör vara försiktig med de mer reducerade systemen innan du kunnat åtgärda problemen. Tidseffektivitet Slutligen en liten kommentar om fråga 10. Hur kan det vara en nackdel att ha mycket tillgänglig fälttid? Självklart är det inte så, men många av de maskiner som används i reducerad bearbetning har mycket hög kapacitet, för att få kostnadsfördelar på dem behöver de utnyttjas till fullo. Hög tillgänglig fälttid indikerar att utnyttjandet blir för lågt. Om tiden inte är begränsande minskar dessutom motiven för att tillämpa tidsbesparande system som reducerad bearbetning. 22

23 VAL PÅ GÅRDSNIVÅ 1 Vilken växtföljd tillämpas? 1=Liten variation med mycket spannmål 3=Avbrottsgrödor följt av 2-3 år spannmål 5=Varierad växtföljd, inte spannmål efter spannmål 2 Vilken jordart dominerar? 1=Lättjord 3=Blandade jordarter från lätt till styvt 5=Styva jordar 3 Hur är markstrukturen? 1=Packningsskador förekommer ofta 3=Endast begränsade packningsskador på vändtegar etc. 5=Inga packningsskador finns 4 Har du problem med spårbildning? 1=Ja, mycket, både efter sprutning, tröska och bearbetning 3=Huvudsakligen i körspåren 5=Nej 5 Hur väl hackad/fördelad är halm/boss? 1=Stora mängder, ojämnt fördelad/dåligt hackad 3=Måttliga mängder, jämnt fördelad 5=Små mängder, jämnt fördelad eller pressad/eldad 6 Hur är ogrästrycket? 1=Stort, konkurrenskraftiga arter 3=Normalt 5=Litet, konkurrenssvaga arter, lättbekämpat 7 Hur ofta behöver du spruta fungicider(svampmedel)? 1=Ofta (2-3 ggr/år) 3=Normalt (1-2 ggr/år) 5=Sällan (0-1 ggr/år) 8 Hur ofta kontrollerar du grödan under säsong? 1=Sällan, från bilen 3=Ett par gånger per månad 5=Åtminstone 1 gång per vecka, till fots 9 Hur mycket risk vill du ta i odlingen? 1=Bälte och hängslen tack 3=Lite risktagande är okej 5= Den som vågar vinner är mitt motto 10 Är tiden en begränsande faktor i din odling? 1=Nej, jag har gott om tid till etableringen 3=Till viss del 5=Ja, jag behöver minska tidsåtgången i etableringen Rekommenderat val av bearbetningssystem Plöjning Plöjning (Plöjning) Blandat Blandat Blandat Plöjningsfritt Plöjningsfritt Direktsådd 23

24 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Val av bearbetningssystem fältnivå Detta flödesschema är till för att smidigt kunna få ett förslag på bearbetning och etablering för enskilda fält och år. Genom att beakta förfrukt, jordart, jordstruktur, ogrästryck, skörderester etc. kan man ge Lättare jordar ett översiktligt råd om vad som är möjligt på fältnivå. Vilken jordart dominerar? Styvare jordar Hur är markstrukturen? Bra Mindre bra Hur är fördelningen av skörderester? Bearbeta djupt eller plöj. Är spårbildning ett huvudproblem? Sämre/stor mängd Bra/mindre mängd Ja Nej Mindre bra Bra Hur är markstrukturen? Bra START Är förfrukten bra eller dålig för den gröda som ska odlas? (Generellt är samma art eller närbesläktade arter dåliga förfrukter) Hur är fördelningen av skörderester? Sämre/stor mängd Bra/mindre mängd Inte så bra Lättare jordar Hur är markstrukturen? Bra Mindre bra Finns det mycket ogräs eller svårbekämpade ogräs? Bearbeta djupt eller plöj. Finns det mycket skörderester? Nej Vilken jordart dominerar? Styvare jordar Mindre bra Bearbeta djupt eller plöj. Att odla en fånggröda eller en flerårig gröda kan förbättra strukturen. 1. Förfrukt Ja Bearbeta djupt eller plöj. 2. Jordart Hur är markstrukturen? Bra Finns det mycket ogräs eller svårbekämpade ogräs? 3. Markstruktur 4. Ogrästryck / Skörderester 24

25 METODVAL PÅ FÄLTNIVÅ Kan skörderesterna fördelas t.ex. med en halmharv? Om så är fallet följ pilen. "Bra/mindre mängd". Annars bör du bearbeta djupt. Ja Bearbeta grunt med en falsk såbädd. Finns det mycket ogräs eller svårbekämpade ogräs? Bearbeta djupt, åtminstone i spåren. Nej Vilken skördenivå förväntar du dig? Normal eller hög Lägre Direktså eller bearbeta grunt. Direktså. Bearbeta djupt eller plöj. Odling av en fånggröda eller flerårig gröda kan förbättra strukturen. Bearbeta grunt med en falsk såbädd. Kan skörderesterna fördelas med en halmharv? Om då är fallet, följ pilen. "Bra/mindre mängd". Annars bör du bearbeta djupt. Ja Direktså eller bearbeta grunt. Normal eller hög Finns det mycket ogräs eller svårbekämpade ogräs? Nej Vilken skördenivå förväntar du dig? Lägre Direktså. Ja Nej Ja Nej Bearbeta djupare eller plöj. Vilken skördenivå förväntar du dig? Om ogräsen inte kan bekämpas i grödan bör du plöja eller bearbeta djupare. Om möjligt, bekämpa ogräsen med glyfosat innan sådd eller mekaniskt. Ja Normal eller hög Lägre Normal eller hög Hur stor risk är du villig att ta? Direktså eller bearbeta grunt. Överväg en tidig svampbehandling. Hur stor risk är du villig att ta? Stor risk Liten risk Stor risk Liten risk Grund bearbetning. Överväg en tidig svampbehandling. Bearbeta djupare eller plöj. Överväg en tidig svampbehandling. Grund bearbetning. Överväg en tidig svampbehandling. Bearbeta djupare eller plöj. Överväg en tidig svampbehandling. Vilken skördenivå förväntar du dig? Lägre 5. Förväntad skördenivå, risk Direktså eller bearbeta grunt. Överväg en tidig svampbehandling. 25

26 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Ett system med en överfart spar tid och pengar Väderstad TopDown är en flexibel multikultivator som uppnår det du vill i en överfart, säger Philip Reck, driftsledare på Walter Furlong s Dranagh Farm, Irland. Genom att gå till ett system med en överfart med vår 6m TopDown har vi minskat traktortimmarna för bearbetning med en tredjedel, från 500 tim till 350 tim, enligt mr Reck. Alvluckraren är ersatt Vår TopDown är nu det huvudsakliga redskapet för bearbetning av de 1000 ha mark vi brukar, såväl ägd och arrenderad som mark under skötselavtal. Hela den öppna växtodlingen bestående av höstvete, höstkorn, hösthavre och höstraps etableras med minimerad bearbetning. Vi behövde få en såbädd i en överfart, samtidigt som vi vill kunna bryta förtätade skikt i marken på samma gång. Det är viktigt för oss att inte behöva göra flera överfarter, och med nuvarande system har alvluckraren utgått. Nu görs allt med TopDown i en överfart. TopDown är en mycket mångsidig maskin som lätt ställs om från grund bearbetning med tallrikarna för att blanda in halm, till djupare bearbetning för att bryta upp åtpackade skikt och körspår, tillägger mr Reck. Maskinen blandar in halmen effektivt och lämnar ett jämnt fält som gör sådden smidig och problemfri. Maskinen är extremt flexibel. Med individuell justering för varje del, är det lätt att få precis det bruk vi vill ha, förklarar mr Reck. Vårt minimerade bearbetningssystem med Väderstad TopDown och Rapid ger oss väldigt jämna fält. Marken har nu brukats med reducerad bearbetning i sex år, och det organiska materialet från den nedbrukade halmen gör onekligen marken mer lättbrukad. Vår TopDown har med åren blivit lättare att dra, tillägger mr Reck. I våra mellanleror har vårt ekipage inga problem att uppnå 4 ha/tim vid en hastighet på km/tim. Bränsleförbrukningen är i snitt 12 liter/ha. Vi behövde ett prisvärt redskap för att göra allt i en överfart. Med vår erfarenhet av TopDown kan vi nog säga att bättre redskap hittar ni inte det kan helt enkelt inte gå fel, avslutar mr Reck. FAKTA Lantbrukare: Philip Reck, Walter Furlong s Dranagh Farm, Wexford, Irland Areal: 1000 ha Jordart: Mellanleror-styva leror, fuktigt klimat Grödor: Höstgrödor- vete, korn, havre och raps. 26

27 ODLARERFARENHETER Med Cultus sparar jag både fukt och tid Den största fördelen med reducerad bearbetning är tidsbesparingen. Bränslekostnaden sjunker också, men det beror naturligtvis på bearbetningsdjupet. En annan fördel är att man lättare behåller groningsfukten i marken. Jerzy Swierczek, ägare till gården Barlewiczki i norra Polen, håller med. Reducerad bearbetning har använts på vår gård de senaste två åren. Höstbearbetningen består av en överfart med Carrier 420 följt av en överfart med Cultus 420 innan vi sår med en Rapid 300S. För vårgrödor plöjs jorden fortfarande innan sådd. Att bevara markfukten är viktigt Även om plöjning ibland är nödvändigt, är följden ofta att markfukt försvinner, något som inte är önskvärt där torr väderlek förekommer. -Om skörden försenas och tiden mellan skörd och sådd blir för kort för att hinna påbörja nedbrytningen av halmen, så plöjer vi, bearbetar och sår med Rapid. Men om skörden är normal, eller tidig som detta år, kör vi med reducerad bearbetning. För halmnedbrytningen anser jag att syre är viktigt, det behövs naturligtvis även tillsättas lite kväve, men resultatet blir bäst när det finns lagom mängd syre i jorden, förklarar Jerzy Swierczeck. Jerzy behövde inte göra några ytterligare investeringar när han beslöt att börja med reducerad bearbetning på sin gård. Lämpliga maskiner och en tillräckligt stor traktor är allt som behövs. Eftersom vår Cultus var den första i Polen, hade jag ingen möjlighet att se maskinen i arbete innan köpet. Trots det fick mina tidigare goda erfarenheter av Väderstads redskap och min tilltro till företaget mig att våga investera i en Cultus. Vi har aldrig haft problem med maskinerna. Materialen är otroligt slitstarka, vilket är viktigt för att undvika haverier under säsongen. FAKTA Lantbrukare: Jerzy Swierczek, Gården Barlewiczki, norra Polen Areal: 500 ha åker, 100 ha beten Jordart: Mellanleror Grödor: ärter, raps, vete 27

28 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Grund bearbetning frigör värdefull tid För Per Dolk är tiden den begränsande faktorn. Grund bearbetning är lösningen. Carrier passar där som hand i handske. Grund bearbetning frigör tid för Per Dolk utanför Sparreholm i Sörmland, Sverige. Han brukar 500 ha, har en växande dikobesättning på 220 kor och 500 ungdjur samt driver en bygg- och entreprenadfirma med 5 anställda. Tiden räcker inte till, men med grund bearbetning kan vi frigöra mer tid. Målet är att bearbeta så grunt som möjligt för att spara tid, som vi sen kan lägga på annat arbete, säger Per. Variation av bearbetningsdjupet Carrier fungerar otroligt bra för grund bearbetning mellan 5-7 cm. Den blandar väl in skörderesterna i jorden, bearbetar snabbt och effektivt och drar lite diesel per ha. Per 28 är dock noga med att lägga in en variation av bearbetningsdjupet. Uppskattningsvis var fjärde år plöjs marken för att variera djupet och undvika en bearbetningssula. Räddad uppkomst Den övergripande strategin är dock grund bearbetning i första hand. Denna vår fick den grunda bearbetningen möjlighet att visa vad den kan. Våren blev torr och två grunda överfarter med Carrier följt av Rapidsådd var den strategi som valdes för att spara fukt och etablera vårkornet. Uppkomsten blev perfekt. Hade vi bearbetat djupare med kultivatorn hade jorden torkat ut för mycket och hade vi plöjt på våren kan jag lova att vi inte hade haft någon gröda alls. Fördelen med det grunda När Per Dolk sammanfattar sina åsikter om grund bearbetning med Carrier, förekommer orden tillväxt och skörd flitigt. Ekonomin är dock central. Vid plöjning kan de klara 1 ha per timme utan att räkna in de följande harvningarna, med Carrier når de 4-5 ha per timme. Vi sparar tid och bränsle. Det är de största fördelarna med grund bearbetning, säger Per. FAKTA Lantbrukare: Per Dolk, Sparreholm, Sverige Areal: 500 ha Jordart: Mjälig, lätt och mellanlera Grödor: Vall, höstvete, rågvete, åkerböna, ärter, korn, havre/ärter i blandning

29 ODLARERFARENHETER Direktsådd sparar tid, bränsle och jord Om jag inte direktsådde skulle jag inte klarat av att utöka arealen och därmed få en bättre lönsamhet i företaget, säger Don Zwar, Wirrabara, South Australia, Australien. En granne uppmuntrade honom att prova direktsådd på 80-talet. Halvvägs in i sådden av ett fält i mars bestämde de sig för att direktså resterande del. Vid skörden syntes ingen skillnad. Direktsådd är mer lönsamt Dons son Russell tror att den huvudsakliga orsaken till att direktsådden är mer lönsam är att de kan så i rätt tid. Vi kan så våra grödor tidigt innan det blir för blött, eftersom framkomligheten på fälten är bättre utan bearbetning så att vi kan så tidigare. Seed Hawk har en exakt placering av utsädet Don och Russell har provat olika såmaskiner med varierande resultat. De har nyligen köpt en Kanadabyggd Seed Hawk. Vi vill odla mer raps och tror att Seed Hawk kommer att ge oss en bättre etablering. Årets grödor såddes för en vecka sedan och kommer redan upp, beståndet ser tjockare ut än någonsin, trots att vi sänkt utsädesmängden. Mindre erosion Direktsådden har ett flertal fördelar. Under senare år har de minskat kvävegivan vid sådd eftersom leveransen av markkväve tycks öka. Växtskyddskostnaderna är marginellt högre men det är försumbart i jämförelse med den skada på marken du gör med vanlig bearbetning. Erosionsrisken är minimal. På branta sluttningar är vår erfarenhet av direktsådden att inte ens vid kraftigt regn får vi någon nämnvärd erosion. Vår jord har också med tiden blivit mer lättbrukad och strukturen tycks förbättras hela tiden, säger Don. Avsevärd bränslebesparing Far och son Zwar har noterat en avsevärd minskning av bränsleförbrukningen sedan de började med direktsådd. I år har vi en större såmaskin, men samma traktor som dragare, och traktorn drar ändå mindre bränsle än förut. Bränslebesparingen beror inte bara på att vi kör mindre, utan jorden blir även lättare att bruka med tiden, förklarar Russell. FAKTA Lantbrukare: Don och Rusell Zwar, Southern Flinders Ranges, Wirrabarra, South Australia Areal: 1000 ha Nederbörd: 550 mm/år Grödor: Spannmål, vall, raps 29

30 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Rapid På alla jordar Mycket exakt placering av utsädet Kraftigt bearbetande Lätt jord Styv jord Spirit På lättare jordar Kraftigt bearbetande Exakt utsädesplacering vid höga hastigheter Lätt jord Styv jord 30

31 MASKINER FÖR ALLA SITUATIONER Carrier Drill Två maskiner i en Lätta och medelstyva jordar under gynnsamma förhållanden Låg kostnad Lätt jord Styv jord Seed Hawk Direktsådd utan bearbetning Hög kapacitet Noggrann utsädesplacering Lätt jord Styv jord 31

32 VÄLJ RÄTT ETABLERINGSMETOD NZ Aggressive Stabilt arbetsdjup Hög frigång Kraftfull utjämning TopDown Bearbetar både djupt och grunt, 3-25 cm Sparar tid Alla moment i en överfart Cultus Intensiv bearbetning ned till 25 cm Kan utrustas för såväl lätt som styv jord Hög frigång 32

33 MASKINER FÖR ALLA SITUATIONER Rexius Både för återpackning och utjämning Robust konstruktion Lågt underhåll på grund av gummifjädring Carrier Grund bearbetning, 3-10 cm Hög kapacitet, gummi- eller stålrulle Halmharv för körning efter tröskning Carrier Crossboard Grund bearbetning, 3-10 cm Hög kapacitet, gummi- eller stålrulle Crossboard ger extra bearbetning på plöjd mark 33

34 ETABLERINGSMETODER FÖR DINA FÖRUTSÄTTNINGAR Modell Arbetsbredd Körhastighet Effektivitetsfaktor* meter km/tim Plog 9-skärig 4,1 8 0,55 7-skärig 3,2 8 0,55 6-skärig 2,75 8 0,55 5-skärig 2,3 8 0,55 4-skärig 1,85 8 0,55 Rexius RS ,2 10 0,75 RS 820 8,2 10 0,75 RS 650 6,5 10 0,75 NZ Aggressive NZA ,75 NZA ,75 NZA ,75 NZA ,75 Carrier CR 820 8,2 12 0,75 CR 650 6,5 12 0,75 CR ,75 TopDown TD ,7 TD ,7 TD ,7 TD ,7 Cultus CS 620 6,2 10 0,7 CS ,7 CS 420 4,2 10 0,7 Rapid RDA ,6 RDA ,6 RDA ,6 RD ,6 RD ,6 Seed Hawk SH ,7 Spirit ST 600 6,0 12 0,6 Carrier Drill CRD ,6 Spruta ,7 * Effektivitetsfaktorn tar hänsyn till vändtegskörning, påfyllning, överlappning och transporttid **Kapaciteten i tim/ha beräknas genom : (arbetsbredd*körhastighet*effektivitetsfaktor/10) 34

35 MASKINER KAPACITET OCH BRÄNSLEKOSTNADER Kapacitet Kapacitet** Traktor Bränsle ha/tim tim/ha hk l/ha 1,8 0, ,2 1,4 0, ,3 1,2 0, ,1 1,0 0, ,4 0,8 1, ,2 7,7 0, ,1 6,2 0, ,5 4,9 0, ,4 9,0 0, ,9 8,1 0, ,9 7,2 0, ,4 6,3 0, ,4 7,4 0, ,7 5,9 0, ,7 4,5 0, ,7 4,9 0, ,8 3,5 0, ,6 2,8 0, ,1 2,1 0, ,0 4,3 0, ,5 3,5 0, ,6 2,9 0, ,5 5,8 0, ,9 4,3 0, ,9 2,9 0, ,9 2,9 0, ,9 2,2 0, ,9 3,8 0, ,6 4,3 0, ,9 2,2 0, ,6 18,5 0, ,2 35

36 Din lönsamhet vår drivkraft Vår drivkraft är att skapa flexibla maskiner för jordbearbetning och sådd som gör ett utmärkt jobb, oavsett vilket odlingssystem som tillämpas. Alla våra maskiner gör flera moment per överfart och har hög kapacitet allt för att spara tid, energi och pengar. Maskinernas långa livslängd och höga andrahandsvärde gör dem kostnadseffektiva och håller nere maskinkostnaden. Väderstad investerar mycket i produktutveckling. Tio procent av vår arbetsstyrka är involverad i produktutveckling och ett antal viktiga patent har registrerats genom åren. Väderstad har levererat högkvalitativa maskiner och idéer till lantbrukare sedan Väderstad är ett svenskt familjeägt företag som verkar i 30 länder runt om i världen. VÄDERSTAD LTD VÄDERSTAD SARL VÄDERSTAD GmbH VÄDERSTAD VÄDERSTAD OÜ VÄDERSTAD SIA VÄDERSTAD UAB VÄDERSTAD Sp.z o.o VÄDERSTAD LLC VÄDERSTAD Kft Huvudkontor Dotterbolag Importör VÄDERSTAD LLC SVVV Ver. 02 Mjölby Tryckeri AB/Desktopteknik AB

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland Program Teori Rapsetablering i Östergötland Direktsådd i Östergötland Stödet för minskat

Läs mer

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningssystem JORDBEARBETNING ssystem Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland sfrågor har redan från starten av de regionala försöken rönt ett stort intresse i försökskommittén och bland lantbrukarna.

Läs mer

Effekter av packning på avkastning

Effekter av packning på avkastning Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.

Läs mer

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Några fakta om svenskt lantbruk Total areal: 45 miljoner ha Åkermark: 2.8 millioner ha Viktigaste

Läs mer

Jordbearbetningsstrategier

Jordbearbetningsstrategier jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder

Läs mer

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Plöjningsfritt till sockerbetor går det? 62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU Lite gammalt och lite nytt 1.Krav på såbäddens utformning 2.Exempel höstvete och våroljeväxter 3.On-linemätning av såbäddsegenskaper och ny forskning

Läs mer

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst En säker uppkomst i våroljeväxter förutsätter ett sådjup där det finns tillräckligt med växttillgängligt vatten och ett avdunstningsskydd av fina aggregat.

Läs mer

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov. Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010

Läs mer

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder

JORDBEARBETNING. Jordbearbetningsstrategier, L Jordbearbetning. Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder JORDBEARBETNING sstrategier, L2-4049 Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Östergötland Bengt Liljedahl, Väderstadverken Olika jordbearbetningsstrategier och etableringsmetoder har diskuterats under

Läs mer

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare Projektredovisning 2011-01-11. Sammanställning: Gunnar Lundin & Hugo Westlin, JTI Under 2009-2010 genomfördes en tävling mellan

Läs mer

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster. Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning

Läs mer

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne

Reducerad jordbearbetning, L Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne Reducerad jordbearbetning, L2-4048 Vad kan vi lära oss och vad är aktuellt inom jordbearbetningen? Marcus Willert, HIR Skåne L2-4048 Försök med reducerad jordbearbetning Start: 2004 Försöksplatser: Sandby

Läs mer

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU

Etablering och markstruktur till höstoljeväxter. Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Etablering och markstruktur till höstoljeväxter Johan Arvidsson m.fl., inst. för mark och miljö, SLU Frågor vi speciellt ville besvara var bl.a.: Är höstraps mer packningskänsligt än övriga grödor? Hur

Läs mer

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER Johan Arvidsson, Karin Gustafsson och Thomas Keller Institutionen för markvetenskap, SLU, Box 714,

Läs mer

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel Sida 1(5) Namn Adress Postadress Markpackning (12A) Datum för besök: Sammanfattning Försök få din markägare på arrendemarken att bli intresserad av dränering. Han/hon kanske ska vara med på dräneringsrådgivningen?

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp Smart Tillage Marcus Willert HIR Skåne Alnarp 2018-01-24 Smart? Synonymer: Skicklig, klok, flexibelt, driven, fiffig, listig Osmart: Dum, ointelligent, trögfattad, korkad Smart tillage: Flexibel Situations-

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton 20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt! Släppa igenom vatten Inte slamma Växtnäringsförsörjning Lågt dragkraftsmotstånd Stabilitet Egenskaper hos en drömjord Vattenförsörjning

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Etablering och snigelförsök

Etablering och snigelförsök Oskar Gustafsson, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps SAMMANFATTNING Årets etableringsförsök visar att valet av teknik

Läs mer

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU Packning vad är problemet?? Packning minskar den luftfyllda porositeten, dvs de största porerna Därmed minskar gastransport

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.

Läs mer

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering

Läs mer

Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd. för reducerad bearbetning Tips och Råd för reducerad bearbetning Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns

Läs mer

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Jordbruksinformation 1-2019 Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling Se upp för hästhov i ekologisk odling Hästhov (Tussilago farfara) kan bli ett ogräsproblem i ekologisk odling. Tidig blomning och fröspridning

Läs mer

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter 2017-2019 Deltagare & möten Jordbruksverket - ansvariga Kemikalieinspektionen Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverket Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön!

Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Ett lyckat resultat av reducerad jordbearbetning kräver kunskap och intresse hos lantbrukaren. För att nå en hög miljönytta bör skörden inte

Läs mer

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning

Läs mer

Ekologiska demonstrationsodlingar

Ekologiska demonstrationsodlingar Ekologiska demonstrationsodlingar i sockerbetor 2000 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring.

Läs mer

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

13 dagar gav 14 säckar

13 dagar gav 14 säckar 13 dagar gav 14 säckar Det stora fältet hitom den röda långtradaren såddes den 20 augusti med en Amazone Cirrus utan någon föregående bearbetning och efter vårkorn med halmen hackad. 13 dagar senare etablerades

Läs mer

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.

Läs mer

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion

Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Jordbruksinformation 16 2016 1 Åtgärder mot kvickrot i ekologisk produktion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Sammanfattning Kvickroten är en kväveälskare

Läs mer

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse OSKAR GUSTAFSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg oskar.gustafsson@hushallningssallskapet.se Etablering och snigelförsök i raps Årets etableringsförsök visar att teknikvalet har betydelse för rapsbeståndet

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.

Läs mer

Ogräsharvning 1 Jordbruksinformation

Ogräsharvning 1 Jordbruksinformation Ogräsharvning Jordbruksinformation 02 2015 1 Ogräsharva rätt I den här skriften redovisar vi hur du kan ogräsharva effektivt och undvika negativa effekter på gröda och miljö. Ogräsharvning har bara effekt

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Varför sjunker spannmålsskördarna? Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

Sådd direkt eller i skydd?

Sådd direkt eller i skydd? Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna

Läs mer

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället

Läs mer

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Kerstin Berglund, SLU, Uppsala Seminarium Odling i Balans, Nässjö20100120 Marken som växtplats- utnyttjar vi potentialen för hög skörd? Tisdagen

Läs mer

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11

Innehåll. Strategiska och taktiska beslut 4. Vår/sommar 7. Höst 9. Efter skörd 11 Innehåll Strategiska och taktiska beslut 4 Vår/sommar 7 Höst 9 Efter skörd 11 Detta är en checklista med listade faktorer som är viktiga för skörden. Faktorerna är indelade i strategiska beslut, beslut

Läs mer

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem

Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Dragkraftsbehov och maskinkostnad för olika redskap och bearbetningssystem Johan Arvidsson, Olov Hillerström, Thomas Keller, Marcus Magnusson, Daniel Eriksson I. Bakgrund Denna rapport innehåller en slutredovisning

Läs mer

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor

Läs mer

ETABLERING AV HÖSTVETE MED REDUCERAD JORDBEARBETNING

ETABLERING AV HÖSTVETE MED REDUCERAD JORDBEARBETNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet ETABLERING AV HÖSTVETE MED REDUCERAD JORDBEARBETNING ESTABLISHMENT OF WINTER WHEAT WITH MINIMUM TILLAGE SYSTEM Elias Åkesson Handledare: Allan Andersson (Institutionen

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i

Läs mer

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling

Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Nya odlingstekniker - en intervjuundersökning 2009-2010 bland lantbrukare som använder radhackningsteknik i ekologisk spannmålsodling Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Madeleine Arnqvist och Per

Läs mer

Delta Flex och Vibro Flex 7400

Delta Flex och Vibro Flex 7400 Delta Flex och Vibro Flex 7400 Stubbkultivatorer med styva eller vibrerande pinnar Moving agriculture ahead Stubbearbetning Vad uppnås med en korrekt stubbearbetning? Inblandning av halm och växtrester.

Läs mer

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005 1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande

Läs mer

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord SJV, Skövde, 17 jan 2008 1. Odlingssystemet påverkar jorden - gröda och mark växelverkar 2. Fältförsök

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd

Läs mer

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion

I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion I. Optimal markstruktur för oljeväxtodling introduktion Johan Arvidsson Under 2006 startades projektet Optimal markstruktur för oljeväxtodling. Det övergripande syftet var att studera oljeväxternas reaktion

Läs mer

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Markpackning, 12A Förutom försämrad markkvalitet, lägre skördepotential och ökat dragkraftsbehov innebär markpackning även en ökad risk för växtnäringsförlust

Läs mer

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från

Läs mer

Tidig och sen växtreglering

Tidig och sen växtreglering Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.

Läs mer

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt

Läs mer