Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien"

Transkript

1 Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

2 Långline odling 4 8 m Cirka 200 m

3 Photo; Pia & Karl Norling

4 En musselodling är en del av ekosystemet

5 Försök med långlineodling X X X X = test sites

6

7 Kalmarsund, 14 månader Biomassan efter drygt ett år var 4 kg m -1 odlingsband eller 16 kg m -1 långlina.

8 Kalmarsund

9 Musselodling vid Kumlinge i den östra Åländska skärgården Efter första året på Åland var biomassan av musslor 1 kg/m odlingsrep eller 8 kg/m långlina. Efter drygt två år var biomassan över 2 kg/m odlingsrep eller ca 20 kg/m långlina. Torbjörn Engman vid Seglinge Forell inspekterar sin musselodling, vars syfte är att kompensera för näringsutsläpp från fiskodlingen.

10 Skörd per hektar havsyta Biomass ton ha month Åland Kalmarsund West Coast

11 Agro-Aqua kretslopp Musselodling = kretsloppsmotor Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor

12 Agro-Aqua kretslopp Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor

13 Agro-Aqua kretslopp 1. Mat 2. Foder 3. Gödning Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor

14 Musslorna används som del i foder eller som gödning Agro-Aqua kretslopp i Östersjön x Miljöstöd, utsläppshandel Närsalter till havet: 80% diffusa källor, 20% punktkällor Musselodling = kretsloppsmotor En levande mussla innehåller cirka 4 % kol 0,85 % kväve 0,06 % fosfor

15 Handel med utsläpp knyter samman ekonomierna Miljöekonomi Marknadsekonomi Musselodling Kustvattenkvalité Handel med utsläpp Ägare av utsläpp

16 Lysekil först i Sverige med handel med kväveutsläpp 39 ton N 70% kväverening vid Långeviksverket i Lysekil Kväverening (tar bort 28 ton N) 12 ton N Årlig kostnad: 2,1 milj kr

17 Lysekil först i Sverige med handel med kväveutsläpp Långevik 39 ton N Musselodling för 100% kväverening i Lysekil Musslor 39 ton N Musselodling ton Årlig kostnad för Lysekil: 1,4 milj. kr Bonus: 2,7 ton fosfor.

18 Jordbrukets miljöstöd jämfört med musselodling + = + vårplöjning fånggröda musselodling och skörd Lantbrukare kompenseras med ett arealstöd på ca 1300 kr/ha för vårplöjning och fånggrödor. Kostnaden per kg kväve är ca 100 kr. 100 kr per kg kväve motsvarar att musselodlaren erhåller ca 85 öre/kg musslor. Samtidigt med kvävet avlägsnas ca 0,1 kg fosfor och 4 kg kol.

19 Våtmark jämfört med musselodling + = + musselodling och skörd Våtmark: kostnaden per kg kväve är 230 kr enligt Havsmiljökommissionen. 230 kr per kg kväve motsvarar att musselodlaren erhåller ca 2 kr/kg musslor. Samtidigt med kvävet avlägsnas ca 0,1 kg fosfor och 4 kg kol.

20 Fritt val av foder Kokt musselkött Vanligt foder

21 Kontroll, 10 % musselkött och fritt val

22 Hönsförsök på SLU

23 Försökskompostering av musslor

24 Kompost av musslor och bark Oharpad och harpad havskompost vid Siviks återvinningsstation i Lysekil, september Varje hög är ca 35 m 3.

25 Uppskattning av potentialen av musselodling kuststräckan Blekinge Stockholms skärgård Tillgänglig yta för musselodling Skörd musselbiomassa Beräknad odlingsvolym Skörd av kväve Skörd av fosfor 700 hektar 130 ton/hektar och år ton/år 700 ton/år 53 ton/år

26 Beräknad marginalkostnad för skörd av N och P genom musselodling SEK / kg N SEK / kg P Kattegat Öresund Southern Baltic Northern Baltic (From Gren et al., submitted manuscript)

27 Några miljögifter, gränsvärden och innehåll i blåmussla från Västkusten Substans Livsmedel mg/kg TS Foder mg/kg TS Gödsel mg/kg TS Miljöklass mg/kg TS Blåmussla mg/kg TS Bly 10 11,4 100 < 3 1,9 72 Kadmium 6,7 2,3 2 < 2 1,25 87 Nickel < 5 1,4 73 PCB(7) - 0,23 0,4 < 0,33 0, Dioxin 27 x ,4 x < 1,33 x ,3 x 10-6 * 8 0,83 x Sum DDT - 0,06 - < 0,013 0,004 8 * äldre data n Utdrag ur rapport till Ekhaga-stiftelsen: Sammanställning av miljögifter i blåmussla.

28 BALTIC Fortsatt teknisk utprovning och optimering av musselodling i Östersjön 2. Fortsatt beräkning av odlingspotentialen och närsaltseffekten av musselodling i Östersjön 3. Riskvärdering av musslor från Östersjön som foderråvara eller gödning 4. Tillverkning av musselmjöl från Östersjömusslor för försök vid SLU och hos ägg/kycklingproducenter 5. Utveckla och förfina SLU s modellering av det ekonomiska värdet av musselodling i Östersjön 6. Utöva påtryckningar för att handel med utsläpp och kompensationsåtgärder blir ett fungerande verktyg.

29 Gör Östersjön en tjänst - Ät mera musselägg!

30

31 Harvest per hectar sea surface The Baltic (Åland): First year 60 ton mussel biomass after one year. Estimated content: 2.4 ton C, 0.5 ton N and 36 kg P Second year 160 ton mussel biomass after two years. Estimated content: 6.4 ton C, 1.3 ton N and 100 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 7.5 ha of sea area.

32 Harvest per hectar sea surface The Baltic (Kalmarsund): 130 ton mussels after one year. Estimated content: 5.1 ton C, 1 ton N and 76 kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 16 ha of sea area.

33 Harvest per hectar sea surface Swedish west coast: Up to 300 ton mussels in 12 to 18 months. Harvests: 12 ton C, ton N and kg P One hectar of mussel farm utilises the primary phytoplankton production from 25 ha of sea area.

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn

Läs mer

Musselodling i miljöns tjänst

Musselodling i miljöns tjänst Musselodling i miljöns tjänst Ett pilotprojekt i åländska vatten Slutrapport Torbjörn Engman, Ålands fiskodlarförening rf Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Placering och

Läs mer

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Odd Lindahl och Sven Kollberg Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Musslor Naturbete i havet Nyckelord: musselodling, kretslopp, övergödning,

Läs mer

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav.  Olle Stenberg t Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se Olle Stenberg olle@marinbiogas.se t. 0706 45 72 71-1 - Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende av fossil

Läs mer

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Biogödsel från rötning av musslor

Biogödsel från rötning av musslor Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet

Läs mer

Konsekvensanalys rörande musselodling

Konsekvensanalys rörande musselodling Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.

Läs mer

Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN

Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN Examensarbete Stockholm 2007 Markus Wessman MUSSELODLING EN ALTERNATIV RENINGSMETOD FÖR KVÄVEUTSLÄPP I ÖSTERSJÖN Handledare

Läs mer

Musslor som foder till värphöns

Musslor som foder till värphöns Projekt Utredning om affärsmodell för eko-effektivt vattenbruk: systemlösningar för musselodling i kombination med biogasgödsel- och foderproduktion. Musslor som foder till värphöns En förstudie gjord

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 - - 1 - Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav Fredrik Norén, Marin Biogas Uppstartsteamet Fredrik Norén (FoU ansvarig) Fil dr. Marin ekologi Grundare av Marin Biogas Uppfinnare och entreprenör

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Minnesanteckningar från Bilaga 1 KUSTMILJÖKONFERENS V I BERGKVARA 18 september 2007

Minnesanteckningar från Bilaga 1 KUSTMILJÖKONFERENS V I BERGKVARA 18 september 2007 1 Minnesanteckningar från Bilaga 1 KUSTMILJÖKONFERENS V I BERGKVARA 18 september 2007 Konferensens öppnande: Landshövding Sven Lindgren öppnade konferensen och hälsade välkomna till denna jubileumskonferens

Läs mer

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE 1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk

Läs mer

Vad har vi lärt oss om kvävet!

Vad har vi lärt oss om kvävet! Vad har vi lärt oss om kvävet! Kort sammanfattning av Vattendagarna 2006 Bengt Nihlgård Kemin ännu värre än vi trodde! N 2 går tillbaka till Big Bang NO 3 kan bli både N 2 och NH 4, och NH 4 kan blir både

Läs mer

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag

Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Skriftliga sammanfattningar av några av dagens föredrag Göran Bengtsson, Länsöverdirektör, Länsstyrelsen Västra Götalands län Hälsningsanförande vattenbruksseminarium den 15 februari 2011 1 Eskil Erlandsson,

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter En populärrapport utarbetad i samarbete mellan två Interregprojekt Blåskjellodling og nitrogenkvoter Sammanställning av: Maj Persson

Läs mer

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se

Rädda Östersjön. Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön. augusti 2006. www.centerpartiet.se Rädda Östersjön Sju punkter för förstahjälpen åt Östersjön augusti 2006 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Utsläppsrätter i för kväve och fosfor...4 3 Östersjöregering...4 4 Övergödningen...

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

Djupa sedimentlager på botten Fintrådiga alger täcker vattenytan. Igenväxta stränder

Djupa sedimentlager på botten Fintrådiga alger täcker vattenytan. Igenväxta stränder Djupa sedimentlager på botten Fintrådiga alger täcker vattenytan Igenväxta stränder there were 7 municipalities who got together KSK evolutionstrappa??? Östersjö Initiativet 76 milj Kalmarsundskommiss

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95 INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET KALMAR LÄN Kunskapssammanställning biogas - nya substrat från havet BILAGA 1

REGIONFÖRBUNDET KALMAR LÄN Kunskapssammanställning biogas - nya substrat från havet BILAGA 1 BILAGA 1 Alger 1 Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla - steg 1 (007) Detox AB åt Trelleborgs kommun Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla

Läs mer

Värdet av musselodlingar som reningsåtgärd i en kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön

Värdet av musselodlingar som reningsåtgärd i en kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön Värdet av musselodlingar som reningsåtgärd i en kostnadseffektiv rening av kväve och fosfor från Östersjön Martin Lindqvist SLU, Institutionen för ekonomi. ExamensarbeteNr 517 Magisteruppsats i nationalekonomi.

Läs mer

INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET

INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET 2012-07-16 LR INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET Ålands landskapsregering Interimrapport gällande uppföljningen av Vattenåtgärdsprogrammet En interimrapport ska upprättas enligt vattendirektivets

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Etablering av musselodling i Hallands län. Möjligheter och förutsättningar

Etablering av musselodling i Hallands län. Möjligheter och förutsättningar Etablering av musselodling i Hallands län Möjligheter och förutsättningar Dokumentuppgifter och uppgifter om utförare Datum: 2011-02-15 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Hallands län Utförare: Thorsson &

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring. --6 Skogsgödsling = miljövänligt nyttjande av växtnäring från slam. BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring. Fördelar med Bionäring som gödselmedel Medverkar

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson

Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson Kompletterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar 2013 Lars Olrog, Erling Christensson Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2013 Innehållsförteckning: Inledning 3 Syfte och mål 3 Tidigare undersökningar

Läs mer

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu. Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Musselmjöl Foderalternativet som renar haven

Musselmjöl Foderalternativet som renar haven Musselmjöl Foderalternativet som renar haven ALEXANDER NILSSON JOHANNA ÖHRLING MG101X Examensarbete inom Maskinteknik MG103X Examensarbete inom Design och Produktframtagning Stockholm, Sverige 2013 1 Musselmjöl

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Rädda Burgsviken 2 ett åtgärdsprojekt genomfört av Forum Östersjön med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen på Gotland.

Rädda Burgsviken 2 ett åtgärdsprojekt genomfört av Forum Östersjön med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen på Gotland. Rädda Burgsviken 2 ett åtgärdsprojekt genomfört av Forum Östersjön med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen på Gotland. Bakgrund Burgsviken är Gotlands största vik. Viken kännetecknas av att den är mycket

Läs mer

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Lars Drake Vetenskaplig rådgivare, KemI Adjungerad professor, SLU Hälsoeffekter av kadmium Benbrott Njurskador Cancer Fertilitet (misstänkt)

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Fosfor en outtömlig resurs

Fosfor en outtömlig resurs Fosfor en outtömlig resurs Utvinning av råfosfat i Togo, Västafrika I diskussionen om slamspridningen har det förts fram som det kanske främsta argumentet för spridning, att vi går mot en brist på gruvutvunnen

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

DOM 2013-06-04 Stockholm

DOM 2013-06-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060108 DOM 2013-06-04 Stockholm Mål nr M 8456-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-04 i mål M 1842-12, se bilaga

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer ÅMI-01-8 Beslutsdatum 15.02.2005 Postningsdag 15.02.2005

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur

Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur 04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) Hönsförsök. Försöket startade 24/7 2003 efter några veckors acklimatisering och mognadsprocess så att hönorna vid denna tidpunkt värpte i stort sett normalt. Hönsen var

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

Värdet av vall i växtföljden

Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn. Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,

Läs mer

Blåmusslor klarar västkustens vatten

Blåmusslor klarar västkustens vatten Blåmusslor klarar västkustens vatten KUNGL. SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIENS TIDSKRIFT Nummer 4 2005 Årgång 144 Ansvarig utgivare Bruno Nilsson, sekreterare och VD, KSLA Grafisk form Kerstin Hideborn Alm

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer