Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården"

Transkript

1 Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, , kl Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff)

2 Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge Petra Granholm, utredare av fysiska förutsättningar för musselodling På uppdrag av LR:s miljöbyrå + styrgruppen för pilotprojektet Syfte: informera allmänheten och samla in synpunkter ang. en eventuell musselodlings lokalisering deltagande och dialog på ett tidigt skede! Resultat: Petras utredning om fysiska förutsättningar i slutet av 2011 Om de ekonomiska förutsättningarna finns eventuell musselodlingsförordning

3 Eventuell negativ miljöpåverkan Sedimentering av musslans restprodukt, samt diffusutsläpp av ammonium Hur undvika? God genomströmning, och /eller flytta odlingen med jämna mellanrum OBS! Försöken i Kumlinge har inte uppvisat farliga halter av miljögifter, men på Sveriges västkust har man haft problem med algtoxiner i mussla, som ommöjliggör mänsklig konsumtion(men ejder och höns tål toxinerna) 3

4 Att tänka på vid placering av musselodling 1. Vattengenomströmning för med sig musslans mat (plankton) 2. Vattenbytestiden 3. Exponering p.g.a. Issituationen 4. Befintlig data på salinitet, syre, klorofyll, kväve och fosfor från olika provtagningspunkter runt Åland 5. Djup nät 3 m djupa, minst 5 m djupt! 6. Ägoförhållanden 7. Befintlig lagstiftning 8. Kommunens planering inför framtiden 9. Lokalbefolkningens intresseområden? T.ex. yrkesfiske, småbåtsrutter 10. Skyddsområden? 11. Turism, främst sportfiske? 12. Farleder- främst färjerutter? 13. Andra arter, t.ex. fiskarnas lekplatser? 14. Fiskodlingar? 15. Bottenmiljön bra ankarbotten 4

5 Vattenomsättning

6 Vattenbytestid Vattenbytestiden ska vara så snabb som möjligt, d.v.s. Det vi kallar vattenomsättningsklass I (VOK I), 0-9 dagar, men samtidigt 6

7 Exponering får området inte vara för exponerat med tanke på issituationen, vi måste göra en avvägning här. Musslan växer också mindre om den är utsatt för exponering. (Smart Farm håller dock på att utveckla en musselodlingskonstruktion som är enkelt nedsänkningsbar på vintern, så isen kanske inte är ett problem i framtiden) 7

8 Djup Musselrepen är 3 m djupa, så allt djup över 5 m är ok för musselodling. 8

9 Klorofyll d.v.s. mått på övergödning/musselmat 9

10 10

11 Salthalt 11

12 Ägoförhållanden Kartor 12

13 Befintlig lagstiftning Vattenlagen + fiskodlingsförordningen Plan- och bygglagen: kommunens planering Miljöskyddslagen Vattendirektivet Etc. 13

14 Kommunernas planering inför framtiden Generalplan och detaljplaner, kommunöversikt (enligt PBL) Brändö: planerade bostadsområden med sjöutsikt, t.ex. Ramsholm i Baggholma 14

15 Lokalbefolkningens intresseområden 15

16 Skyddsområden och lekplatser 16

17 Turism 17

18 Farleder 18

19 Fiskodlingar 19

20 Vad anser du? Hjälp oss! 20

21 Tack för uppmärksamheten! Kontakt Petra Granholm, landskapsregeringens miljöbyrå, eller tel: Torbjörn Engman, Kumlinge, eller tel: Illustration: Ilmari Hakala för Miljöministeriet. 21

22 Miljönyttan Övergödningen i Östersjön beror på överskott av fosfor (P) och kväve (N) i havet Musslan som filtrerare kan koncentrera diffusa närsaltsutsläpp till odlingen, och detta möjliggör för oss att få upp närsalterna som är bundna i plankton till land Det finns teorier om att överfiske och klimatförändringar förvärrar effekterna av övergödning 22

23 Illustrationer: Christina Esplund, Havet 2010/Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet 23

24 24

25 Musslans ekosystemtjänster Musslan filtrerar vattnet på växtplankton dvs. tar upp kväve (N) och fosfor (P) ur vattnet Vi behöver närsalterna i mat, foder och gödning Planktonalger i Östersjön. Teckning: Ilmari Hakala för miljöministeriet

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,

Läs mer

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Musselodling en lönsam miljöåtgärd Odd Lindahl, Vetenskapsakademien Långline odling 4 8 m Cirka 200 m Photo; Pia & Karl Norling En musselodling är en del av ekosystemet Försök med långlineodling X X X

Läs mer

Utredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland

Utredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland ÅLANDS LANDSKAPSREGERING Utredning av de fysiska förutsättningarna för storskalig musselodling på Åland Petra Granholm 26.2.2012 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden (EFF) Utredning utförd hösten

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer ÅMI-01-8 Beslutsdatum 15.02.2005 Postningsdag 15.02.2005

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Musselodling i miljöns tjänst

Musselodling i miljöns tjänst Musselodling i miljöns tjänst Ett pilotprojekt i åländska vatten Slutrapport Torbjörn Engman, Ålands fiskodlarförening rf Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Placering och

Läs mer

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö Boel Lanne F d läkemedelsforskare, doc biokemi, öbo Ordf Naturskyddsföreningen i Bohuslän Vice ordförande Vattenrådet för Bohuskusten Musselodling:

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING

TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING 1(8) Vattenvårdsenheten Jarl Svahn 010-22 45 203 jarl.svahn@lansstyrelsen.se Delgivningskvitto Saltea Seafood AB Fiskebäcks Hamn 34 426 58 VÄSTRA FRÖLUNDA TILLSTÅND ATT ANLÄGGA OCH BEDRIVA MUSSELODLING

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter En populärrapport utarbetad i samarbete mellan två Interregprojekt Blåskjellodling og nitrogenkvoter Sammanställning av: Maj Persson

Läs mer

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?

Vårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra? Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE 1(5) YTTRANDE Dnr 4.3.17-2396/13 2013-03-07 Fiskerienheten Ulrika Bergman Svea Hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 STOCKHOLM Mål nr 8456-12, rotel 060108, Lars Marstone./. Strandskyddarna Nätverk

Läs mer

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr.

BESLUT. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. ÅLANDS MILJÖPRÖVNINGSNÄMND Strandgatan 25 22 100 Mariehamn Tel.nr. (018) 25000 växel, (018) 25127 direkt Fax.nr. (018) 16595 BESLUT Ärendenummer MPN-01-74 Datum 18.01.2005 Postningsdag 18.01.2005 Sökanden

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Information från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015

Information från. Informationsbrev 22, den 23 november 2015 Nu öppnar havs- och fiskeriprogrammet Den som driver företag eller projekt inom fiskeri- eller vattenbruksnäringen kan nu välja bland ett stort antal olika stöd att söka. Alla företagsstöd och de flesta

Läs mer

Case fiskodling Malmön

Case fiskodling Malmön Case fiskodling Malmön Närsalter, utveckling, etablering Mari5ma klustret Förhindrar miljökvalitetsnormer marin näringsutveckling? Frega?en Stenungsund, 20160825 Carl Dahlberg Synopsis E? fik5vt företag

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust

GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust GIS-analys av lämpliga lokaler för musselodlingar längs Kalmar läns kust Jens Andersson, Alexander Eriksson Finnish Game and Fisheries Research Institute, Helsinki 2012 ISBN 978-951-776-922-8 GIS-analys

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ÅLANDS KUST-, YT- OCH GRUND- VATTEN 2009-2015

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ÅLANDS KUST-, YT- OCH GRUND- VATTEN 2009-2015 ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ÅLANDS KUST-, YT- OCH GRUND- VATTEN 2009-2015 Copyright: Jörgen Eriksson, miljöbyrån. Version 1. 10.12.2009 Åtgärdsprogrammet är upprättat enligt vattenlagen för landskapet Åland och

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Materialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn. Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Odd Lindahl och Sven Kollberg Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet Musslor Naturbete i havet Nyckelord: musselodling, kretslopp, övergödning,

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer 2016-03-08 sid 1 (5) Mark- och miljödomstolen Östersunds tingsrätt Storgatan 6 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten

Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten Åhus, 22 februari 2013 Allmän information Antal deltagare vid hearingen var ca 80 stycken, fördelat på yrkesfiskare, sportfiskare, lokalbefolkning,

Läs mer

Etablering av musselodling i Hallands län. Möjligheter och förutsättningar

Etablering av musselodling i Hallands län. Möjligheter och förutsättningar Etablering av musselodling i Hallands län Möjligheter och förutsättningar Dokumentuppgifter och uppgifter om utförare Datum: 2011-02-15 Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Hallands län Utförare: Thorsson &

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 växel, Fax. (018) 528601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax MILJÖTILLSTÅND Beslut nummer

Läs mer

Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN

Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN Musselodling en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön MARKUS WESSMAN Examensarbete Stockholm 2007 Markus Wessman MUSSELODLING EN ALTERNATIV RENINGSMETOD FÖR KVÄVEUTSLÄPP I ÖSTERSJÖN Handledare

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

WWW.SUND.AX ÅRGÅNG 25, NUMMER 9 24 SEPTEMBER 2011 UTGIVNING AV SUNDSAKTUELLT NR DEADLINE UTG. 10 20.10 29.10 11 10.11 26.11

WWW.SUND.AX ÅRGÅNG 25, NUMMER 9 24 SEPTEMBER 2011 UTGIVNING AV SUNDSAKTUELLT NR DEADLINE UTG. 10 20.10 29.10 11 10.11 26.11 WWW.SUND.AX ÅRGÅNG 25, NUMMER 9 24 SEPTEMBER 2011 UTGIVNING AV SUNDSAKTUELLT NR DEADLINE UTG. 10 20.10 29.10 11 10.11 26.11 Tiden för deadline är 14.00 Annonsavgifter (inkl. moms) Helsida 80,- Halvsida

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav.  Olle Stenberg t Marin Biogas Förnyelsebar energi från ett rent hav www.marinbiogas.se Olle Stenberg olle@marinbiogas.se t. 0706 45 72 71-1 - Samhället står inför stora utmaningar 1 Hur skall vi minska beroende av fossil

Läs mer

Konsekvensanalys rörande musselodling

Konsekvensanalys rörande musselodling Bilaga 2 Konsekvensanalys rörande musselodling Preliminär rapport NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET 5(15) Förord Svensk musselodling med longline-metoden kom i gång på allvar under 1980-talets första hälft.

Läs mer

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön?

Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Östersjön mår inte riktigt bra. Det finns de som har idéer om hur utvecklingen ska vändas. Grafik: Torbjörn Johansson/SVT Mot botten - kan ny teknik rädda Östersjön? Regeringen har avsatt en halv miljard

Läs mer

INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET

INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET 2012-07-16 LR INTERIMRAPPORT FÖR VATTENÅTGÄRDSPROGRAMMET Ålands landskapsregering Interimrapport gällande uppföljningen av Vattenåtgärdsprogrammet En interimrapport ska upprättas enligt vattendirektivets

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Allt går med elektricitet!

Allt går med elektricitet! Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Vetenskap på tvären för ett friskare hav Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet

Läs mer

RIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft

RIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft RIKSINTRESSEN Turism och friluftsliv Naturvård Kulturmiljövård Friluftsliv Yrkesfisket Sjöfart Vindkraft Natura 2000 Riksintressen Länsstyrelsen har redovisat de områden som är av riksintresse - enl. 3

Läs mer

Kampen mot algblomningen

Kampen mot algblomningen Kampen mot algblomningen - Rädda Östersjön genom utsläppsrätter juli 2006 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: Skydda livet i Östersjön genom åtgärder som marina skyddsområden, minskad övergödning,

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Rädda Burgsviken 2 ett åtgärdsprojekt genomfört av Forum Östersjön med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen på Gotland.

Rädda Burgsviken 2 ett åtgärdsprojekt genomfört av Forum Östersjön med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen på Gotland. Rädda Burgsviken 2 ett åtgärdsprojekt genomfört av Forum Östersjön med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen på Gotland. Bakgrund Burgsviken är Gotlands största vik. Viken kännetecknas av att den är mycket

Läs mer

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten

Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson:

Naturväktarna KUST. Redovisningsblankett för. Växterna på land och i vattnet. Datum för undersökningen: Klass/grupp: Kontaktperson: Redovisningsblankett för Naturväktarna KUST Redovisa på hemsidan www.naturvaktarna.wwf.se Vi har tyvärr ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Datum för undersökningen: Klass/grupp:

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Miljötillstånd ÅMHM beviljar med stöd av 17 1 mom. miljöskyddslagen Käringsunds Fisk Ab förnyat miljötillstånd för befintlig fiskodling, i

Miljötillstånd ÅMHM beviljar med stöd av 17 1 mom. miljöskyddslagen Käringsunds Fisk Ab förnyat miljötillstånd för befintlig fiskodling, i ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, 22 100 Mariehamn Tel. (018) 528600 växel, Fax. (018) 528601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax MILJÖTILLSTÅND Beslut nummer

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Nu Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd i augusti 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Samråd och informationsinsatser på Åland under

Samråd och informationsinsatser på Åland under Samråd och informationsinsatser på Åland under 2008-2009 Samarbete har skett i flera olika led och på olika nivåer, både lokalt inom Åland och nationellt med Finland samt internationellt i samarbete med

Läs mer