Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Transkript

1 Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

2

3 Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning Vägnät Byggnader Närhet till slakteri Ev. öppet vatten

4 Förutsättningar Förutsättningar Djupförhållanden Volym Vattenomsättning Temperatur Näringshalter Vattenkvalitet Isförhållanden Vindförhållanden Sedimentförhållanden Konkurrerande intressen/övrigt Markägare Planförhållanden Riksintressen Övriga skyddade områden Jord - och skogsbruk Friluftsliv och turism Djurliv Kulturmiljö Sjöfart Vattentäkt Industri och reningsverk Infrastruktur vägnät, elström

5 Djup Fiskodlingar bör förläggas på djupt vatten Kassar ofta 5-10 meter djupa, moderna kassar med dödfiskhåv kan vara uppemot 20 meter Säkerhet minska risken att fastna i botten Sedimentering Hygien- och sjukdomssynpunkt slam, syrgasförhållanden, risk för sjukdomsspridning Djupa sjöar finns ffa i fjällområdet samt i västra delen av Sverige (och i Västernorrland).

6 Näringshalter Enligt de nya bedömningsgrunderna skall en vattenförekomsts status uppgå till minst God Ekologisk status och den får heller inte försämras. Detta innebär att fiskodling i redan eutrofierade sjöar är olämpligt. Näringsfattiga sjöar är mer lämpade men då statusen beräknas utifrån bakgrundshalt/nuvarande halt behöver en naturligt näringsfattig sjö inte ha stort utrymme för fiskodling.

7 Näringshalter Den sjö som har störst utrymme för fiskodling är därmed en sjö där näringshalten har sjunkit i förhållande till bakgrundshalten -T.ex. en reglerad sjö Höja näringshalten: Till den ursprungliga Till ca 42,8% över den ursprungliga halten (bakgrundshalt/nuvarande halt 0,7) förutsatt att totalhalten inte överskrider 12,5 µg/l.

8 Nationell strategi för Sverige styr fiskodlingen mot regleringsmagasin 1. Stor odlingspotential pga. stora vattenflöden och låg närsaltsbelastning 2. Få eller inga skyddsvärda vilda populationer (nya arter/stammar + sjukdomar) 3. Goda fysiska förutsättningar i form av vattendjup och temperatur 4. Mindre konkurrens med andra nyttjare av resursen 5. Enklare tillgång till vatten (ägarstruktur)

9 Beräkning av odlingspotential Inflöde Vatten Näringsämnen Näringsämnen via foder Utflöde Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion

10 Beräkning av odlingspotential Vad behöver man veta i vattendrag? Vattengenomströmning Fosforhalt -nuvarande värde och bakgrundshalt Utsläpp från fiskodlingen Utspädning, mkt liten retention

11 Beräkning av odlingspotential Vad behöver man veta i sjöar? Sjövolym Vattengenomströmning Omsättningstid Fosforhalt -nuvarande värde och bakgrundshalt Utsläpp från fiskodlingen Retention kan ta tillvara ansenlig andel av fosforutsläppet

12 Bakgrundshalt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder Log(ref-P)=1, ,246*log 10 AbsF - 0,139*log 10 Höjd - 0,197*log 10 Medeldjup Där ref-p är bakgrundshalten av fosfor (μg/l), AbsF är absorbansen mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett, höjd är sjöns höjd över havet (m) och medeldjup är sjöns medeldjup (m). Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder TP jfr (μg/l) = * absorbans f420/5 Där TPjfr är jämförvärdet för fosfor. Denna beräkning ger ett lågt fosforvärde vid en given absorbans, speciellt i klara fjällvatten. Absorbansen i sin tur kan beräknas utifrån färgtalet genom formeln: Abs= Färgtal( mg Pt/l )*0,002.

13 Bakgrundshalt Beräkningsmodellerna är inte anpassade för stora, fjällnära och näringsfattiga regleringsmagasin med stor amplitud där fosforhalterna ligger vid eller under ursprungsvärdet Den nuvarande halten bör enligt SLU användas som referens i dessa lägen. För att med säkerhet identifiera den lägsta nivån för nuvarande halt föreslås att den nedre 90%-iga konfidensgränsen för medelvärdet sätts som referensvärde. Halten kan utifrån detta värde dock dubbleras då vattnet är KMV och endast behöver uppnå God ekologisk potential Detta innebär att vid få provtagningar eller vid stor variation mellan de uppmätta värdena bedöms en mindre fiskodlingsvolym rymmas (säkerhetsbedömning).

14 Fosforutsläpp Fosforutsläpp = mängd fosfor i foder - mängd fosfor som stannar i fisken L = P * (FK * C I - C R ) * 10 L står för fosforutsläppet (kg), P för fiskproduktion (netto, ton), FK för Foderkoefficient, C I för koncentration av fosfor i foder (%) och C R för koncentration av fosfor i fisk (%). C R brukar anges till 0,4%. Tillskottet av fosfor per liter vatten (den flödeskorrigerade förlusten av fosfor (TP in )) TP in = L* /Q Där L är fosforförlusten från odlingen (kg/år) och Q är vattenföringen (m 3 ) och TP in anges i μg/l

15 Teoretiska beräkningsmodeller - sjöar Vollenweider-modellen vanligast Uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, dvs. efter en längre tid med samma fosfortillskott. Nettosedimentationen av fosfor i sjön som en funktion av vattnets uppehållstid. Längre uppehållstid innebär att en större andel av utsläppt fosfor hinner sedimentera i sjön. Den som är bäst anpassad för förhållandena i Norden är OECD(Nordisk kalibrering) TP = 1,12* (TP in / (1+ T)) 0,92 TP = Totalkoncentration av fosfor i sjön vid jämvikt (μg/l) TP in = Inflöde av totalfosfor till sjön från vattendrag eller utsläpp från fiskodling (μg/l) T = Vattnets omsättningstid (år) Beräkningen baseras på HELA sjön

16 Korrelering av beräkningar mot uppmätta halter Korrelering av teoretiska tillskott mot uppmätta värden ( ). P-halt Ajaure Teoretiskt tillskott från Slussfors+ Ankarsund Teoretisk halt referenspunkt Uppmätt halt referenspunkt Teoretiskt tillskott från Luspholmen (sommar) Teoretisk halt dammen (sommar) Uppmätt halt dammen (sommar) 3,52 μg/l 0,87 μg/l 4,39 μg/l 4,31 μg/l 0,92 μg/l 5,32 μg/l 5,00 μg/l

17

18

19 Hur kan miljöpåverkan minimeras? Dimensionering efter de ekologiska förutsättningarna i vattnet! Val av lokalisering - påverkan på närområdet o Strömriktning och styrka o Djup o Infrastruktur o Närboende

20

21 Foder Kvalitet, förvaring, hårdhet, storlek, fosforhalt Ursprung fisk, musslor, växter eller svamp mm. Fiskfoder produceras delvis av havsfångad fisk, numera ingår en stor andel växtprotein och vegetabiliska oljor även i standardfodret. Proteinet i foder för större fiskar utgörs till 30-50% av fiskmjöl medan resten kommer från andra proteinkällor. Fettet utgörs till 30-50% av fiskolja, resterande 50-70% utgörs av vegetabilisk olja. Andelen fiskolja och fiskmjöl är högre i yngelfoder då det är svårare att ersätta detta i yngelfodret med bibehållen tillväxt Energiinnehållet och FK är likvärdiga i de nya fodersorterna jämfört med de äldre Fosforinnehållet i foder har tidigare minskat men minskningen har under de senaste åren stagnerat Fosfor måste tillsättas till fodret då en stor del vegetabilier ingår På försök i Kälarne testas foder av skarpsill från Östersjön, musslor och jäst/bakteriekultur odlad på rester från skogsindustrin, vissa foderförsök (Norge) har gett mer animaliskt protein än det förbrukat

22 Hur kan miljöpåverkan minimeras? Utfodring anpassad efter aptit Temperatur hög/låg temp. eller snabba förändringar Syrgashalt Täthet Även datoriserade utfodringssystem kräver manuell övervakning Kameror och sensorer

23 Hur kan miljöpåverkan minimeras? Öppet eller slutet system (matfisk eller sättfisk) Kasstyp öppna eller slutna Rening av vatten (slutna system) Död fisk Dödfiskhåv och daglig plockning av död fisk Kylförvaring eller myrsyrning (förvara luktfritt) Förbränning i destruktionsanläggning, alternativt upphettning för desinficering, Karlskoga närmast från norra Sverige, tillverkning av biodiesel inte tillåtet i Sverige Risk för smittspridning om detta inte sköts

24

25 Hur kan miljöpåverkan minimeras? Fel täthet i kassarna ger stressade fiskar Sämre aptit Sämre tillväxt Tillgodogör sig mindre mer avföring och fosforutsläpp Större risk för sjukdomar Hålla kassar rena och fria från alger och sediment Bättre genomströmning, bättre syresättning, mindre stressade fiskar Friskare fiskar Men samtidigt blir fisken stressad av hantering Lagom är bäst

26 Fett på ytan Fiskfoder sprött eller svettas fett pga. långvarig förvaring eller tillverkningsproblem Död fisk samlas i botten, bryts ned Sediment ansamling under kassar Svårt att undgå uppkomst helt Kan frigöras vid hantering av kassar (lyft mm) Mer olägenhet än miljöfara Oljeläns Översyn foder och utfodring, hantering av död fisk, bra arbetsrutiner (Strängar) Placering av odling

27

28

29

30 Doft Hantering av död fisk Fett på ytan Svavelvätebildning i sediment Daglig rensning av död fisk och doftfri förvaring och hantering Foder av hög kvalitet Väl avvägd utfodring Goda strömförhållanden

31 Övergödning - algblomning Förhöjd halt av näringsämnen (P-halt >12,5 µg/l och N/P-kvot <30) Endast ca 1/3 av P i sedimentet är biologiskt tillgängligt Vissa cyanobakterier kan vara giftiga Felaktig dimensionering eller speciella förhållanden Algblomningar förekommer även naturligt Dimensionering Placering (strömförhållanden, djup m.m.) Effektiv utfodring (låg FK) Foder av hög kvalitet Regelbunden kontroll

32

33 Rymningar/sabotage Bristfälliga arbetsrutiner, brist på kontroll och/eller slarv Dålig kvalitet på kassar Fastna i föremål på botten Båtmotorer Utterskador Djurrättsaktivister Regelbunden kontroll och reparation av kassar Säkerhetsområde Elektronisk övervakning och larmsystem Val av vilken fisk som odlas Åtgärdsplan för att minimera påverkan (t.ex. återfångst av fisk)

34 Tänk efter före och ta reda på förutsättningarna! Referensdata av vattenkemi och växtplankton, både för bedömningar och beräkningar Lodningar Ev. sedimentprovtagningar Ev. strömutredningar Påverkan via ytvattenproblematik och dricksvattenuttag Dimensionering och placering! Beräkna/bedöm både effekten på hela sjön och i närområdet! Seriösa verksamhetsutövare som tar itu med uppkomna problem

35 Tina Hedlund Bondevägen Storuman tina@aquanord.se