Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Transkript

1 Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum Presentation Senioruniversitetet november 2012

2 Upplägg av seminariet Tänkt mig följande struktur.. Om växt- och djurlivet i Östersjön - anpassningar naturliga förändringar Påverkan av övergödning, miljögifter på växter och djur ett antal exempel - stort och smått - - samverkan mellan miljögifter och övergödning Åtgärder restaurering vad kan göras/görs? Vad kan du och jag göra? Diskussion och frågor under tiden

3 Först om Uppläggning av seminariet Varför är Östersjön ett känsligt hav? Årstidsdynamik plankton och algsamhället Tångskogen och dess rika djursamhälle Anpassningar evolution hos växter till ett liv i vatten Nya arter nya ekosystem

4 Varför är Östersjön ett känsligt hav? Ungt hav Få arter - antingen med marint eller sötvattensurspung Lever under konstant salthalts stress Story om tång och lite om musslor - men först om algblomningar C. Bollner

5 Hur länge sedan är det sen marina arter koloniserade? Littorina Sea max salthalt år sedan varmt och fuktigt Ytsalthalten i Bottenviken 8-10 psu Egentliga Östersjön psu Estniska kusten 8-15 psu Två perioder med lägre salthalt år sedan år sedan Även små salthalts skillnader under förökningsperioden kan påverka en arts förekomst

6 Anpassningar hos växter till ett liv i vatten Rotade vattenväxter har ett ursprung från land En blomma som skall pollineras av vind eller insekter Vad är viktiga egenskaper för ett liv i vatten?

7 Hur tar de upp sin näring?

8 Vattenväxter kan ta upp tungmetaller och göra dem tillgängliga för betande snäckor och insekter Gamla synder som ligger långt nere i sedimentet kan dyka upp igen

9 Algblomning Hur reagerar Du på detta ord? Negativt - äckligt- farligt eller Positivt - viktigt för att havet skall fungera? Svenska Naturskyddsföreningen

10 När våren och ljuset kommer tillbaka -- då blommar också havet! Den största produktionen sker på våren --- men det ger inga rubriker fast det borde den

11 för den är jätte viktig och består av pansarflagellater och kiselalger som tar upp den tillgängliga näringen som frigjorts under vintern Det mesta regnar ner till botten och blir till mat för bottenlevande musslor och havsborstmaskar som i sin tur äts av plattfiskar som flundror och piggvar

12 Vad gör näringsämnen i avloppsvatten särskilt problematiska? Avloppsvatten tillförs under hela året det innebär att det finns närsalter hela tiden även under sommaren Vilket ämne, fosfor eller kväve som begränsar blomningen beror på tillförseln och tillgången i vattenmassan Ofta är fosfor begränsande - men även kväve och kisel kan vara begränsande för växtplankton produktionen

13 Cyanobakterier -blommar bäst när det är soligt och varmt Vid lugnt väder flyter de upp till ytan och drivs av vinden in till någon av kusterna -- stora rubriker vid blåsigt väder - sjunker de till botten -- inga rubriker

14 Orsaken är att Nodularia, katthårsalgen gynnas av varmt vatten och flyter upp till ytan lungt väder Blomningen syns! Aphanizomenon som utgör en stor del av blomningen växer i kallare vatten och flyter inte upp till ytan Blomningen syns inte utan sjunker till botten - ger syrebrist och båda arterna tar sitt kväve från kvävgas

15 Algblomningar inget nytt i Östersjöns historia Tycks historiskt hänga samman med varma perioder och syrefria bottnar Men människans aktiviteter har ökat dem

16 Vattenutbytet i Östersjön Kattegat Östersjön Utflöde av sötvatten Brackvatten Tillfälliga inflöden av saltvatten Salthalten i Östersjön varierar vertikalt Bottenvattnet är saltare och därmed tyngre än ytvattnet. Vid omkring meters djup finns salthaltssprångskiktet (haloklinen), där salthalten ökar snabbt med flera promille då man går mot större djup. Denna skiktningen är stabil och stormar förmår inte röra om vattnet. När bottenvattnet inte blandas med det syrerika ytvattnet uppstår lätt syrebrist i djuphålorna och giftigt svavelväte bildas. Enda sättet som syrerikt vatten kan nå djuphålorna är via slumpartade, sällsynta inflöden av salt vatten från Kattegatt.

17 Tillgång på syre i olika djupskikt av Östersjön Hansson och Gustafsson 2010, manus

18 Östersjöns öknar de djupa syrefria områdena Stora honor större ägg Sjunker inte lika djupt Högre överlevnad

19 Hur påverkar fisket fiskebestånden? Tydliga effekter av trålningsförbud i Öresund Torsk Fiskeriverket informerar 2002:6 Kolja

20 Förvalta fisken - en lönsam affär Fångsterna hade kunnat ge ytterligare 1-2 miljarder kr/år

21 Vilka effekter har ökade mängder närsalter på Östersjöns kustvattenmiljöer? Fler algblomningar och förändrad artsammansättning av alger och vattenväxter Minskat siktdjup och djuputbredning av bottenvegetation Ökad sedimentation och ökad utbredning av syrefria bottnar Utslagning av bottenfauna på djupa mjuka bottnar

22 .. i tångbältet startar också tillväxten på våren tången blir brunluddig av kiselalger och trådalger - mat till många småkryp som lever där

23 Tångbältet - Östersjöns skogar ger skydd föda leksubstrat En planta kan bli mycket gammal

24 och nu lite om makroalgsblomningar av trådalger Brunalger på våren och grönslick och rödslick på sommaren Trådalgerna lossnar och bildar drivande algmattor Vissa producerar giftiga substanser

25 Problematiska rödalgsblomningar driver iland på Öland Förr drev blåstång iland---- idag är det rödalger Förändringen inträffade under talet Orsaken till förändringen är inte klarlagd Inge Lenmark Dyk och undervattensfoto Gräver sig ner i sanden och för badstränderna. Producerar giftiga föreningar Som liknar flamskyddsmedel Foto T. Malm

26 Vad använder trådalgerna de bromerade fenolära föreningar till? Antibakteriella - vissa liknar Triclosan Förhindra påväxt av andra alger och djur Mindre aptitliga för betande djur t.ex. Havsgråsugga Tångmärla

27 .så vad kan algerna användas till? Lämplig kompost i energiskog och krukväxt odling, golfbanor, parkanläggningar Kanske som energiråvara, förbränning, gasproduktion Krav för lönsamhet: lokal produktion, korta avstånd Problem: Ojämn tillgång, Bristfällig teknik för skörd innehåll av metaller och organiska miljögifter

28 Den vanligaste frågan är Hur mår Östersjön? - Svaret beror på vilken art vi frågar Missgynnar Övergödning Gynnar Blåstång Algblomningar Torsk Fintrådiga alger Gädda Musslor Abborre Mört och spigg Östersjön inte ett dött hav - mer liv än förr!

29 Blåmusslans roll i Östersjön Det vanligaste djuret i Östersjön 70 % av biomassan 1g mussla filterar ca 1 liter vatten/timme Blåmusslorna omsätter Östersjöns vattenvolym på 1 år. Övergödningen har ökat mängden musslor ca 7 gånger sedan talet.

30 Musselodling vid Askölaboratoriet efter 2år och en bra tillväxt Problem med odling i Östersjön: Långsam tillväxt Liten storlek Svag byssus - ramlar lätt av Liten biomassa per m rep även efter lång tid ger liten renings effekt av fosfor och kväve höga kostnader för struktur Vad skall musslorna användas till?

31 Mussel odling och handel med närsalts utsläpp Nordsjön Östersjön Avloppsreningsverk i Lysekil Musselodling kan effektivt ta upp P och N ton musslor tar upp närsalter till halva kostnaden jmf med ett vanligt reningsverk - sparar ca Euro /år utan att räkna med vinsten av att sälja musslorna Integrerad mussel och fiskodling på Åland, Musselodling för att kompensera för uppsläpp av närsalter från en närliggande fiskodling. Studier visar att det kan vara lönsamt trots att små Östersjömusslor har lågt värde Foto Odd Lindahl