Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006
|
|
- Mats Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DATUM: INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning Blomningarna av cyanobakterier i Egentliga Östersjön sommaren 2006 visade sig bli de mest intensiva under perioden (de hade både stor utbredning och varade under en lika lång period som under rekordåret 2005). En strålande varm sommar och höga fosforhalter i ytvattnet i de södra och främst de sydvästra delarna av Östersjön gjorde att just dessa områden drabbades hårdast av blomningarna. Sydliga vindar förde dessutom ytansamlingar av den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena ut i Öresund och södra Kattegatt. Övriga delar av Östersjön blev mer skonade från stora cyanobakterieblomningar. En blomning i södra Bottenhavet i början av augusti spred sig emellertid snabbt söderut och gav Stockholms norra skärgård ett par veckor med kraftiga cyanobakterieblomningar. Under året försämrades syresituationen i Östersjöns bottenvatten kraftigt på grund av uteblivna inflöden av syrerikt vatten från Kattegatt. Syrgashalter under 2 ml per liter har observerats på djup överstigande 60 till 80 m i hela Östersjön och områdena med svavelväte (syrefria områden) ökade både i utbredning och i volym. Detta har lett till ökad frisättning av fosfor från bottensedimenten till bottenvattnet och därmed ökad risk för algblomningar kommande år. Informationscentralen gjorde under 2006 om sina webbsidor för att göra informationen mer lättillgänglig och i samband med detta fick Informationscentralen en ny webbadress, För att förbättra den regionala algövervakningen i Stockholms skärgård, Ålands hav och finska Skärgårdshavet har Informationscentralen under 2006 inlett ett närmare samarbete med några av Skärgårdsstiftelsens tillsyningsmän, algombudsmannen på svenska Utö samt besättningarna på några av Viking Lines fartyg. Algobservationer gjorda av dessa kontaktpersoner har rapporterats in till Informationscentralen som förmedlade informationen på sin webbplats. Länkar till motsvarande regionala informationsinitiativ på Gotland och Öland har också tillhandahållits på webbplatsen. Hela årsrapporten finns att läsa på Helena Höglander och
2 2 DATUM: INFORMATION NR: 2/07 Prognos för algblomningar i sommar Mätningar av näringshalter i Egentliga Östersjön under senvintern och våren har visat att förhöjda fosforhalter, som är en viktig förutsättning för stora cyanobakterieblomningar, bara har förekommit i de södra och sydvästra delarna av Östersjön. I de centrala och norra delarna har halterna legat mer kring normala nivåer. Vår prognos för sommaren är att kraftigare blomningar av cyanobakterier främst kan förväntas uppstå i de södra och sydvästra delarna. Risken för kraftiga blomningar bedöms som mindre i de norra och centrala delarna. Samtidigt spelar väderleken en stor roll för utvecklingen. Riskerna ökar med långvariga, lugna och soliga högtrycksperioder och minskar vid regnigt, svalt och blåsigt väder. De senaste åren har de första stora blomningarna dykt upp vid månadsskiftet juni-juli. Pollenansamlingar som kan förväxlas med algblomningar väntas Den här tiden på året är det många trädslag som släpper ut pollen i stora mängder, bland annat tall och flera lövträd. När träden släpper sina pollenkorn förs dessa iväg i luften och faller så småningom ner över mark och vatten. Resultatet blir ofta en kraftig gulfärgning av markytor, bilar och annat. Pollen som faller ner på vattenytor förs ofta ihop av vind och vågor och kan bilda gulfärgade stråk ute på öppna vattenytor eller ansamlingar vid stränder. När pollenmängderna legat ett tag i vatten kan de bli mer gulbruna och likna ytansamlade cyanobakterier. Sådana kraftiga pollenförekomster förekommer normalt i senare delen av maj och början av juni. Då brukar inte cyanobakterierna förekomma i ytansamlingar. Pollenansamlingar är harmlösa medan ansamlingar av cyanobakterier kan utgöra ett hälsoproblem, speciellt för vissa husdjur och småbarn. DATUM: INFORMATION NR: 3/07 Algsituationen Det finns fortfarande cyanobakterier (blågröna alger) i hela området söder om Ålands hav till södra Östersjön. Arten Aphanizomenon sp. dominerar ofta men inslag av Nodularia spumigena (katthårsalg) finns både i norra och i södra Östersjön. Det är den senare arten (Nodularia spumigena) som kan ge giftiga blomningar och täta ansamlingar på vattenytan. Aphanizomenon sp. är inte känd att vara giftig i Östersjön, men bör ändå behandlas som sådan. Den senaste veckan har inga större ansamlingar observerats på ytan mer än lokalt i Skärgårdshavet och i Finska viken. Däremot har höga halter av cyanobakterier grumlat vattnet i hela Egentliga Östersjön. Lokala kustblomningar, dominerade av Aphanizomenon sp., förekommer dessutom i Stockholms yttre skärgård. Dessa har lokalt gett upphov till mindre stråk av alger på ytan. I Trosas yttre skärgård finns även en del Nodularia spumigena. Utmed Gotlands eller Ölands kust har det emellertid inte förekommit några större mängder cyanobakterier den gångna veckan.
3 3 Algprognos I norra Egentliga Östersjön har halterna av näringsämnet fosfat minskat i ytvattnet vilket gör att ingen större tillväxt av cyanobakterier i området är att vänta. De Nodularia spumigena trådar som redan finns i vattnet, som är i slutfasen av sin blomning och i dåligt skick, kan emellertid bilda ansamlingar på ytan om svaga vindar råder. Risken för detta är emellertid låg de närmaste dagarna eftersom måttliga vindar kommer att fortsätta att råda och därmed hålla cyanobakterierna nedblandade i vattnet. I södra Östersjön (hela området söder om Öland) finns det fortfarande fosfat kvar i ytvattnet. Det gör att mängden av cyanobakterier kan fortsätta att öka i området. Risken för stora ansamlingar på ytan de närmaste dagarna är emellertid låg på grund av de rådande måttliga vindarna. I kommande vecka kan vädret eventuellt stabilisera sig och ge mer sol, värme och svaga vindar. Om detta skulle ske finns risk för ytansamlingar av cyanobakterier i stora delar av Egentliga Östersjön. Utvecklingen för resten av sommaren är sedan helt avhängt av hur vädret blir de kommande veckorna. Vid soligt och lugnt väder ökar risken för ansamlingar av cyanobakterier medan blåsigt väder gör att risken för ansamlingar på ytan minskar. Allmänna råd vid algblomning Eftersom det är svårt att skilja ofarliga och giftiga ansamlingar av cyanobakterier åt rekommenderar vi att man alltid undviker bad på de platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar. Som riktvärde kan man ha att är det så grumligt av algpartiklar att du inte ser dina fötter på 0.5 m djup så bör bad undvikas. Rekommendationen gäller både människor och husdjur. Observera att algblomningar kan vara mycket lokala, även om en vik är drabbad kan en intilliggande vara fri från blomningar. Helena Höglander Den här rapporten baserar sig på information från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Systemekologiska Institutionen (Stockholms Universitet), Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Stockholm Vatten AB, Kustbevakningsflyget, Toxicon AB, Östersjöportalen (Finska Havsforskningsinstitutet) och samtal till Informationscentralen från privatpersoner. DATUM: INFORMATION NR: 4/07 Nu är det dags att tvätta båtbotten! Havstulpanerna har nu satt sig fast på båtbottnar och andra hårda ytor i delar av Östersjön i stora mängder. De har också vuxit till sig så att det har blivit tid att tvätta av båtarnas bottnar längs stora delar av den svenska östersjökusten (åtminstone Stockholms skärgård och Smålandskusten).
4 4 Havstulpanen (Balanus improvisus), eller slät havstulpan som den också kallas, är ett havslevande kräftdjur som bildar hårda kalkskal omkring sig för att dels kunna sitta fast på underlaget och dels för att inte bli uppätna. Den är en invandrad främmande art från Nordamerika som observerades för första gången i svenska vatten kring mitten av 1800-talet. Efter ett frisimmande larvstadium slår den sig ner på hårda ytor i de översta metrarna i havet. När de är små, upp till någon millimeter, går de fortfarande lätt att tvätta bort. När de blivit större sitter de hårt fast och bidrar också till att öka friktionen mellan båtens skrov och omgivande vatten. Det ökar bränsleförbrukningen och leder till ökade utsläpp av miljöstörande ämnen. Tvättas havstulpanerna bort i stället för att använda giftiga bottenfärger kan användningen av sådana minskas och utsläppen av miljöstörande ämnen kan reduceras. Som båtägare kan du själv känna på båtens botten och avgöra när det är dags att tvätta den. I början efter fastsättningen är havstulpanerna små och går lätt sönder vid beröring. När de når en storlek av lite drygt en millimeter börjar de hårdna och de blir så småningom svårare att borsta bort. Om båten inte är för stor och vattentemperaturen inte är för oangenäm kan du själv borsta bort merparten av dem med en styv, långskaftad borste. En mekanisk båttvätt är emellertid oftast effektivare. Båttvättar finns på några platser längs den svenska kusten, bland annat i Gävle, Stockholm, Nynäshamn och Trosa. Läs mer om havstulpaner på vår hemsida om Havstulpanprojektet ( och på hemsidan om marina främmande arter ( Den här rapporten baseras på information från Havstulpanprojektet där Karin Strandfager, Skärgårdsstiftelsen, är projektledare. DATUM: INFORMATION NR: 5/07 Algsituationen Cyanobakterier (blågrönalger) finns över större delen av Egentliga Östersjön i varierande mängder. I de södra och sydvästra delarna är mängderna låga på de flesta håll. I de centrala delarna runt Gotland är mängderna något högre och större ytansamlingar har förekommit till havs. Vid Slite har idag mindre mängder observerats vid land. I Stockholms skärgård förekommer cyanobakterier i nästan hela skärgården och lokalt kan ansamlingar vara ganska kraftiga, bl.a. öster om Runmarö. Kraftiga förekomster har dessutom förekommit i Skärgårdshavet öster om Åland samt i Finska Viken och utanför S:t Petersburg samt vid Ösel och Dagö och i Rigabukten. Förekomsterna har på flera håll, i synnerhet i de nordligare delarna och västra delarna, dominerats av arten Aphanizomenon sp. som inte är känd för att vara giftig. Mängderna är oftast inte så stora även om det i vissa områden finns ytansamlingar. Det finns inslag också av den ofta giftiga arten Nodularia spumigena, katthårsalgen, som dessutom på vissa håll har ökat. Arten dominerade i prover tagna till havs sydost och öster om Gotland.
5 5 Prognos Vädersituationen väntas inte förändras särskilt mycket de närmaste dagarna och därför kan förekomster fortsatt väntas i de områden där de idag förekommer. Möjligen kan vindar och strömmar även föra in ansamlingar mot delar av svenska kustavsnitt där cyanobakterierna inte har observerats än. Liksom nu kan förekomsterna förväntas variera i styrka från område till område och även under dygnet. Om vinden ökar till över 6 7 m/s minskar risken för ansamlingar. Allmänna råd vid algblomning Eftersom det är svårt att skilja ofarliga och giftiga ansamlingar av cyanobakterier åt rekommenderar vi att man alltid undviker bad på de platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar. Som riktvärde kan man ha att är det så grumligt av algpartiklar att du inte ser dina fötter på 0,5 m djup så bör bad undvikas. Rekommendationen gäller både människor och husdjur. Observera att algblomningar kan vara mycket lokala, även om en vik är drabbad kan en intilliggande vara fri från blomningar. Den här rapporten baserar sig på information från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Systemekologiska Institutionen (Stockholms Universitet), Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Stockholm Vatten AB, Frivilliga flygkåren, Gotland.info, Kustbevakningsflyget, Toxicon AB, Viking Line, Östersjöportalen (Finska Havsforskningsinstitutet) och samtal till Informationscentralen från privatpersoner. DATUM: INFORMATION NR: 6/07 Algsituationen Mängderna av cyanobakterier (blågrönalger) i ytan har i allmänhet minskat under den senaste veckan över större delen av Egentliga Östersjön. Kraftiga ansamlingar har blivit mer sällsynta och har mestadels förekommit i estniska vatten och i Finska Viken. Senast de observerades var i början av veckan i Pärnubukten och nära Helsingfors. Även svaga ytförekomster var vanliga vid förra veckoslutet på flera håll men har därefter minskat. Cyanobakterietrådarna är till stora delar åldrade och i dålig kondition och täcks ofta av kiselalger. Det blåsiga vädret har blandat ner merparten av cyanobakterierna i vattenmassan. Algprognos De närmaste dagarna förväntas vädret bli blåsigare i samband med en lågtryckspassage. Sommaren går mot sitt slut och cyanobakteriernas tillstånd gör att det inte är speciellt troligt att några omfattande ansamlingar av dessa längre är att vänta. Däremot kan det lokalt framöver och under hösten uppstå små, begränsade ansamlingar främst inne vid stränder under perioder med svaga vindar.
6 6 Allmänna råd vid algblomning Eftersom det är svårt att skilja ofarliga och giftiga ansamlingar av cyanobakterier åt rekommenderar vi att man alltid undviker bad på de platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar. Som riktvärde kan man ha att är det så grumligt av algpartiklar att du inte ser dina fötter på 0,5 m djup så bör bad undvikas. Rekommendationen gäller både människor och husdjur. Observera att algblomningar kan vara mycket lokala, även om en vik är drabbad kan en intilliggande vara fri från blomningar. Den här rapporten baserar sig på information från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Systemekologiska Institutionen (Stockholms Universitet), Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Östersjöportalen (Finska Havsforskningsinstitutet) och Viking Line. DATUM: INFORMATION NR: 7/07 Fiskätande kammanet funnen inne i norra Egentliga Östersjön och i Bottenhavet Forskare från finska Havsforskningsinstitutet har nu konstaterat att den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi har lyckats vandra långt in i Östersjön enligt uppgifter från igår. Larver av arten påträffades i nordöstra Egentliga Östersjön och västra Finska viken under provtagning i augusti i år vilket antyder att den skulle kunna fortplanta sig i våra vatten. Vuxna maneter fångades rikligt i djupvattnet i Ålands hav samt i mycket stora mängder i norra Bottenhavet på över 200 m djup. Det är därför troligt att arten finns även på många andra håll i Östersjön. Arten har i år också varit mycket vanlig på svenska Västkusten. Mnemiopsis har under 1980-talet slagit ut fisket i Svarta havet eftersom arten är ett rovdjur som gärna lever på fiskyngel. Kammaneten Mnemiopsis leidyi utanför Torekov på Bjärehalvön augusti Länsstyrelsen i Stockholms län efterlyser ett rapporteringssystem för främmande arter. Det är viktigt att kunna följa spridningen av invandrande arter, särskilt potentiellt skadliga arter som Mnemiopsis leidyi. Ett system för rapportering av främmande arter skulle samla uppgifter från bl.a. den nationella och regionala miljöövervakningen. Det skulle underlätta tidiga upptäckter
7 av icke-inhemska arter och eventuella åtgärder för att begränsa deras spridning. Samarbete med grannländerna är också betydelsefullt. Läs mer om behovet av ett rapporteringssystem för främmande arter i rapporten (Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter, Naturvårdsverket Rapport 5694, 2007). (Länk: Mer om Mnemiopsis finns även på webbplatsen om Främmande arter i svenska hav, Länk till Finska Havsforskningsinstitutets rapport med karta: ( 7
Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009
Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009 2009-01-22 Välkommen till Informationscentralen och ett nytt år med nyheter om händelser i Egentliga Östersjön Vi börjar med att be om
Läs merÅrsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport 2006 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport 2006 Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning Blomningarna av cyanobakterier i Egentliga
Läs merNyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011
Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011 2011-12-19 Informationscentralen för Egentliga Östersjön önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År 2011-11-29 Havet 2011, miljötillståndet
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merÅrsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön
Fakta 2015:5 Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2015-03-20 Dnr. 502-21790-2014 Författare Sture Nellbring Kontakt: Informationscentralen
Läs merÅrsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Läs merRapport 2008:07. Årsrapport 2007. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Rapport 2008:07 Årsrapport 2007 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2008:07 Årsrapport 2007 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Omslag: Ytterskärgården vid Tjärven Fotograf:
Läs merÅrsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning i Bornholmsgattet, 1 augusti 2011. Foto: Kustbevakningen 1 Naturvårdsverket dnr: NV2474-11, Överenskommelse nr: 2181101 Lst
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merÅrsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön
Fakta 2015:X Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2014-03-07 Dnr. 2014 Författare Sture Nellbring (ej kvar på länsstyrelsen) Kontakt:
Läs merBottniska viken 2004
Bottniska viken 2004 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet 1 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Naturvårdsverket. Rapporten
Läs merBOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.
BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande 94.0410
Läs merÅrsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning syd Hoburgen 25 juli 2012. Foto: Kustbevakningen 1 Havs- och vattenmyndigheten dnr: 2891-12, Överenskommelse nr: 4-2012-19
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merSommarens stora algblomning
Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero
Läs merDatum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Läs merSIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merRapport 2009:04. Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Rapport 2009:04 Årsrapport 2008 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2009:04 Årsrapport 2008 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Omslag: Färjan Isabella och pollenstråk i åländska
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merVäxt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merSÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012
SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 Vi är åtta personer, varav två är ledare, Mats och Heléne. Inför paddlingen har vi önskningar att vädret ska tillåta oss besök på Håkansskär och Torskär
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merstrandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)
Vattenkvalitet vid strandbad 1 Programområde: Kust och Hav Sötvatten : Vattenkvalitet vid strandbad (se SNFS 1996:6 MS:89) Mål och syfte Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om den hygieniska
Läs merBADVATTENPROFIL SANDBANKEN
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker
Läs merFAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.
FAKTABLAD NR 47 2010 Växtplankton Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter,
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merSLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA
PROSPEKT BIGWASH SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA - för bekvämare båtliv och renare miljö Fördelar Inget målade Inget slipande Inget skrapande Lägre bränsleförbrukning Högre fart Inte dyrare än att måla Bättre
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merMätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Läs mer6sätt att slippa bottenmåla
6 sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Algerna och djuren som vill bosätta sig på din båt. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar
Läs merHär kommer Västsveriges flotta
1984 Här kommer Västsveriges flotta Här kommer en tredjedel av västkusten hela flotta Lysekil en 30 år gammal vedettbåt. Ett lilleputtfartyg som skall övervaka Västerhavet från norska gränsen till kullen
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merSyresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merBadvattenrapport i Landskrona 2015
1(5) Miljöförvaltningen Badvattenrapport i Landskrona 2015 Hanna Brost & Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:2 December 2015 Dnr: 2016-130/1 2(5) Inledning I Landskrona finns sex offentliga badplatser,
Läs merCHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön
CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön Projekt under Bonus Viable ecosystems Koordinator SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Mia Dahlström Sjögren www.changeantifouling.com www.facebook.com/changeaf
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merHej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?
Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak
Läs merBOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!
BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar
Läs merALGBLOMNING - Några frågor och svar
ALGBLOMNING - Några frågor och svar Gunnar Aneer, Susanna Löfgren och Sture Nellbring Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning i Egentliga Östersjön, särskilt blomningar av cyanobakterier
Läs merÅrsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
215 NYTT: Tillståndet längs kusten Allt om sommarens algblomning Från skitbärarkäringar till moderna reningsverk Miljögifter i fisk och sediment Sjöfåglar med problem Svealandskusten Årsrapport 211 Svealands
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Läs merMagnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola
Magnus Dahlström Chalmers tekniska högskola Marin påväxt Minskar farten och ökar bränsleförbrukningen med upp till 40 procent Påverkar manövrerbarheten negativt Ökar slitaget och hotar funktionen på skrov,
Läs merOmblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Läs merProvtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017
Provtagning av strandbadvatten 2017 Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten (MHE) har under sommaren 2017 bedrivit tillsyn på badplatserna i Österåker
Läs merMiljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov
s rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov Det finns idag inga nationella riktvärden för vad som ska anses vara höga eller låga halter av olika metaller på båtskrov. Skrovmålet,
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Läs merÖvervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merDet går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg
Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg 1 (4) Datum Information om risker vid sanering av båtbottenfärg Det har kommit till Transportstyrelsens kännedom att kunskapen varierar
Läs merBåtbottenfärger ett miljöproblem
Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Läs merÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av
Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merRekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Läs merFINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merIndikator för algblomningar i kustzonen. Rapporter om natur och miljö nr 2006: 1
Indikator för algblomningar i kustzonen Rapporter om natur och miljö nr 2006: 1 2 Indikator för algblomningar i kustzonen INGUNN TRYGGVADOTTER Omslagsbild: Algblomning vid ön Asunden sommaren 2005. Foto:
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--13-1-- Undersökningsområde:
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merMiljöpolicy. Skogsviks båtklubb
Miljöpolicy Skogsviks båtklubb Fr.o.m. i år är det förbjudet att tvätta båtbotten målad med giftfärg på hamnplan! Måla med hårda färger och tvätta under säsongen! Se sid 6 under Miljöregler Beslutad vid
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merFAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merav organiska tennföreningar
Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Läs merBilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd
Läs merFAKTABLAD NR 46 2010
FAKTABLAD NR 46 2010 Vågor i svenska hav Vind och vågor möter den som ger sig ut på havet. Vinden kan vara besvärlig men de vågor den skapar är den största faran. Att ha kunskap om vad man kan förvänta
Läs mer