Algblomning och Envisats frånfälle

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Algblomning och Envisats frånfälle"

Transkript

1 Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg

2 SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på 7-dagars komposit med de dagliga kartorna. Rapporterar till Marina Infocentraler efter behov. Svarar på förfrågningar (telefon, mejl) från allmänhet och media om blomningar. Säsongssammanställning till 30 september (HELCOM). Underlag till SMHIs samt Havs- och Vattenmyndighetens årsberättelse. Underlag till SMHIs månadspublikation Väder och Vatten. 2

3 Cyanobakterieblomningar - vad är det? Foto: Kustbevakningen 3

4 Varför cyanobakterieblomningar? De näringsämnen som upplagrats i vattnet under hösten och vintern omsätts snabbt under vårblomningen. Vårblomningen upphör när näringsreserven är uttömd. Oftast återstår dock en rest av fosfat i ytvattnet 4

5 Varför cyanobakterieblomningar? Cyanobakterier kallades tidigare sig blågröna alger. De är dock inte alger utan ett slags bakterier. Vissa av arterna kan vara giftiga. Cyanobakterier kan tillgodogöra sig luftkväve som är löst i vattnet, och kan då utnyttja den kvarvarande fosfatpoolen i havsvattnet. Denna process är energikrävande och cyanobakterierna blir därför utkonkurrerade i vårblomningen. Men på sommaren har de fritt spelrum 5

6 Varför cyanobakterieblomningar? Foto: Kustbevakningen och kan då växa till stora mängder när konkurrensen är svag. 6

7 Satellitdata, tolkning och presentation Dagliga produktionsrutiner: Ladda hem data från den senaste passagen av de satelliter vi använder. Läsa in data i vårt ENVI + IDL-system. Köra automatklassning som jämför den normaliserade radiansen i två band, 551 och 667 nm (Modis) samt 560 och 665 nm (Meris). Editering av förslaget. Vid molnigt väder kolla andra informationskällor. Kör Seatrack Web för driftprognos, skriv rapport, Utspegling på smhi.se 7

8 Satellitdata, tolkning och presentation Satellitdata Bildtolkning MERIS AVHRR MODIS O&SI-SAF ENVI / IDL script Öppna kanaler/projektion/molnmask Årssammanställning, kartor och normaliserat index utbredning, varaktighet och intensitet Rapporter SMHI HaV HELCOM Artiklar Bildbehandling BEAM Analys/tolkning ROIs Algkarta Textfiler ROIs statistik Högupplöst RGB Daglig algkarta Text - algsituationen 7-dagars komposit Driftprognos SMHI.se Högupplöst RGB Daglig algkarta Text - algsituationen 7-dagars komposit Sea Track Web SST Driftprognos SMHI Intern 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 Envisat SMHIs användning av satellitdata EOS Aqua Detta har hänt: Från början användes data från AVHRR-sensorn på NOAA:s vädersatelliter, sedan 2007 kompletterat med data från ESA:s Envisat (MERIS). Tolkningen var först helt manuell, men 2010 infördes en rutin för automatisk klassning av blomningar. Då togs data från Envisat (MERIS) och NASA:s EOS Aqua (MODIS) in i produktionen, och AVHRR användes endast som backup. I april 2012, efter 10 års tjänst, upphörde Envisat plötsligt att sända data. ESA:s planerade ersättare, Sentinel skjuts upp allra tidigast hösten Vi hade då endast MODIS-data att lita på förra sommaren, med AVHRR-data som backup. Inför sommaren 2012 skulle vi delta i ett projekt tillsammans med Metria för att kunna få tillgång till filer i Envisat N1-format kort efter passage. Detta blev dock av naturliga orsaker inte av. 14

15 EOS Terra SMHIs användning av satellitdata EOS Aqua Förra sommaren: Då Envisat slutade sända data den 8 april 2012 försvann vårt skarpaste öga i övervakningen av cyanobakterieblomningar. Det var också strax innan säsongen skulle börja, så vi var med rätta lite bekymrade. Under tiden innan planerade vi för att vara med som användare i ett projekt tillsammans med Metria, där vi skulle få tillgång till Envisat Meris N1-data mycket snart efter satellitpassage. Detta skulle ha varit en stor fördel för oss. Eftersom det var så kort tid kvar fanns inte mycket annat att göra än att förlita oss på den satellit vi fortfarande hade tillgång till, EOS Aqua. En åtgärd vi kunde göra på den korta tid som stod till buds var att ta in data från EOS Terra i samma flöde som vi använt för Aqua. Produktionen under förra sommaren löpte ändå nästan felfritt, undantaget ett bortfall av data i samband med ett stort strömavbrott i USA kring 1 juli. 15

16 Suomi NPP Sentinel 3 SMHIs användning av satellitdata Framtiden: Sent 2011 sköt NOAA/NASA upp satelliten Suomi NPP, vars instrument VIIRS nu trimmas in för att kunna ge ocean color-data av hög kvalitet, jämförbara med de som MODIS ger. Suomi NPP (VIIRS) är den första i en serie som inom en snar framtid ska ersätta både NOAA (AVHRR) och EOS Aqua (MODIS), vilka båda passerat sin beräknade livstid. För att säkerställa fortsatt tillgång på satellitdata planerar vi inför kommande sommar att använda oss av data från Suomi NPP i produktion. Dessa data kan vi, i likhet med data från MODIS, ta emot med den nya X-bandsantennen på taket till SMHIs huvudkontor i Norrköping. Det krävs dock ännu en del arbete, för att dessa data ska kunna användas på bästa sätt i vårt system. Sedan återstår det att se när Sentinel 3 kan tänkas komma upp 16

17 2013??? Sammanställning av säsongerna Den senaste sommaren blev blomningen lindrig, beroende på det kalla och blåsiga vädret. 17

18 18

19 19

20 Tack för att ni lyssnade! 20

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet

Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet Satellitbaserad statusklassificering av Sveriges kustvattenförekomster ett underlag till vattendirektivsarbetet Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande 94.0410

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:

Läs mer

FAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.

FAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle. FAKTABLAD NR 47 2010 Växtplankton Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter,

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning

Läs mer

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net

Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net Effektiv administration av älg & viltskötsel områden VILTSYS, är ett databas baserat system framtaget av Wiking Gruppen för en effektiv administration av vilt och älgskötselområden via Internet. Systemet

Läs mer

GMES vår vaktpost i rymden

GMES vår vaktpost i rymden GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Sommarens stora algblomning

Sommarens stora algblomning Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

RESE Miljömål. Projektpresentation 2004

RESE Miljömål. Projektpresentation 2004 RESE Miljömål Projektpresentation 2004 denna denna rapport presenteras tio projekt som genomförs inom I RESE Miljömål. RESE Miljömål genomförs under perioden 2003 2005 som en staffettväxlingsfas efter

Läs mer

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Melissa Chierici Associate professor Department of Chemistry Marine Chemistry University of Gothenburg Upplägg Introduktion till Antarktis

Läs mer

Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning i Bornholmsgattet, 1 augusti 2011. Foto: Kustbevakningen 1 Naturvårdsverket dnr: NV2474-11, Överenskommelse nr: 2181101 Lst

Läs mer

Mångfalden av liv i Östersjön

Mångfalden av liv i Östersjön Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och

Läs mer

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Fjärranalys på SMHI. Adam Dybbroe

Fjärranalys på SMHI. Adam Dybbroe Fjärranalys på SMHI Adam Dybbroe Introduktion Ämnesområden Meteorologi Hydrologi Oceanografi Användning Nowcasting Modellering (Assimilation) Klimat Observation Satellit Radar Introduktion Vilka (MHO-)parametrar

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor

Läs mer

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö UAV inom precisionsodling - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö För att producera en jämn gröda av rätt kvalitet, behövs kunskap om marken och grödan för att fatta

Läs mer

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och

Läs mer

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens

Läs mer

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta

Läs mer

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002

Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 IP/03/1267 Bryssel, 18 September 2003 Kommissionens forskning bidrar till att hitta orsakerna till det minskade antalet vilda djur och växter i Östersjön sommaren 2002 Den kraftiga minskningen av antalet

Läs mer

Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011

Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011 Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011 2011-12-19 Informationscentralen för Egentliga Östersjön önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År 2011-11-29 Havet 2011, miljötillståndet

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel

Läs mer

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar Claes Hernebring DHI Urbana högupplösta nederbördsdata Hur har det sett ut hittills Historik Är det möjligt att få till ett samlat

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Vilka fågelarter förekommer här?

Vilka fågelarter förekommer här? Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst

Läs mer

Badvattenprofil Vikens havsbad

Badvattenprofil Vikens havsbad Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder

Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder DLR Fjärranalysdagarna 2009-03-10 Johan Rasmusson Informationssystem Översikt Inledning Insamling av information till marklägesbilden

Läs mer

Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning syd Hoburgen 25 juli 2012. Foto: Kustbevakningen 1 Havs- och vattenmyndigheten dnr: 2891-12, Överenskommelse nr: 4-2012-19

Läs mer

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Copernicus och Swea. Björn Lovén Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri

Läs mer

Fjärranalys för kommuner

Fjärranalys för kommuner Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)

Läs mer

Atmosfäriska systemet, väder

Atmosfäriska systemet, väder Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande

Läs mer

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30.

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-30. Hej på er alla, Navigation Ytterligare en vecka har lite drygt gått sedan förra brevet och vi har lyckats ta oss vidare från Laptevhavet och vidare in i Östsibiriska

Läs mer

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen

Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen Riktlinjer och stöd för våra leverantörer inför upphandlingen Upphandlingsprocessen ut ett leverantörsperspektiv Analys, planering & förfrågan När en upphandling startar görs flera

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Liselotte Aldén Ljud från vindkraftverk Av Annika Melin Det sista öppna seminariet kring vindkraft under 2012 hölls måndagen den 15 oktober i en hörsal på Högskolan på Gotland. Temat var ljud från vindkraft

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter och allmänna råd om redovisning av förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för grundvatten;

Läs mer

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015 MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Höglund 010-240 50 83 anna.hoglund@msb.se Enligt

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE

Läs mer

Gör så här för att rapportera:

Gör så här för att rapportera: Cykla och gå till jobbet 2012 Gör så här för att rapportera: OBS! Se till att du har anmält dig innan du gör detta. Om du inte vet hur man gör, klicka här. Steg 1: Skriv ut redovisningspapperet Gå till

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Bottniska viken 2004

Bottniska viken 2004 Bottniska viken 2004 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet 1 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Naturvårdsverket. Rapporten

Läs mer

FULL KOLL. på mätdatan överallt

FULL KOLL. på mätdatan överallt FULL KOLL. på mätdatan överallt Mäter Övervakar Larmar Dokumenterar Trådlöst hela vägen. Från givare till basstation till molnet till mobil eller dator Celsicom - systemet Trådlösa radiogivare för t.ex.

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Lägg till bilder i Disgen

Lägg till bilder i Disgen Lägg till bilder i Disgen 4 I Disgen finns möjlighet att lägga in såväl porträtt som andra bilder. Med bilder i Disgen får du lätt släkttavlor och släktböcker som är roliga att ge bort vid födelsedagar

Läs mer

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation

Läs mer

Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav?

Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav? Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav? Bodil Hernroth Högskolan Kristianstad och KVA, Sven Lovén Center för marina vetenskaper-kristineberg bodil.hernroth@hkr.se Atmosfärens växthuseffekt

Läs mer

Planering. Terra preta i Sverige? Finns det? Funktion? Hur tillverka?

Planering. Terra preta i Sverige? Finns det? Funktion? Hur tillverka? Planering Terra preta i Sverige? Finns det? Funktion? Hur tillverka? Bildförslag Brasbilder koltillv. kakelugn. SERO:s årsmöte. Seminarium 16 maj 2009, 11:00 Terra preta i Sverige? Folke Günther Kurt Hansson

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen

Läs mer

Alice och världens väder

Alice och världens väder Handledning för pedagoger AV-nummer: 100701tv 1 5 programlängd: 10 min Åtta program om väder á 10 minuter för skolår 0-3 Den animerade figuren Alice bor på en planet där det inte finns något väder överhuvudtaget.

Läs mer

vattenweb.smhi.se Esa Falkenroth, work@falkenroth.se, SMHI Molntjänster för GIS, Stockholm 2011-11-29

vattenweb.smhi.se Esa Falkenroth, work@falkenroth.se, SMHI Molntjänster för GIS, Stockholm 2011-11-29 vattenweb.smhi.se Esa Falkenroth, work@falkenroth.se, SMHI Molntjänster för GIS, Stockholm 2011-11-29 vattenweb.smhi.se Sedan starten år 2008 har SMHI arbetat med att utveckla, förvalta och tillgängliggöra

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

En enkel segelflygprognos

En enkel segelflygprognos En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................

Läs mer

KONTROLLSKÅP WEATHERMATE 6 & 12

KONTROLLSKÅP WEATHERMATE 6 & 12 BRUKSANVISNING KONTROLLSKÅP WEATHERMATE 6 & 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KONTROLLSKÅP WM Sid. El installation 1 Att komma igång med Weathermate 2 Introduktion 3 Funktioner 3 Att ställa in datum och tid 3 Grundläggande

Läs mer

Hitta Vindkraften med hjälp av molnet

Hitta Vindkraften med hjälp av molnet Hitta Vindkraften med hjälp av molnet Hur kan kartan och geografiska analyser hjälpa till att ta rätta beslut vid vindkraftsplanering? Metria ger svaren och förklarar hur man smart kan samla all nödvändig

Läs mer

Totalozon Arbetsmaterial : 1997-05-26

Totalozon Arbetsmaterial : 1997-05-26 1 Programområde: Luft : Mål och syfte med undersökningstypen att långsiktigt kunna följa utvecklingen av det stratosfäriska ozonskiktet att kortsiktigt kunna följa utvecklingen vid episoder att ge indata

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006

Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten

Läs mer

ÖVERSVÄMNINGS- SKYDDSPLAN för Ekeby avloppsreningsverk Sigurd Melin, Terra Firma 2008-04-21 Förord Denna översvämningsskyddsplan är resultatet av ett utvecklingsprojekt som pågått sedan årsskiftet 2006/2007.

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer