BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.
|
|
- Daniel Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.
2 Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande Omslagsfoto: Magdalena Westerberg Layout: FRI reklambyrå i Umeå AB Repro, original: Zircon Media AB Tryck: Länsstyrelsens Tryckeri, Umeå 2010 Upplaga: 150
3 Förord Det har gått 17 år sedan Informationscentralen startade. Verksamheten har utvecklats på många områden som exempelvis kontaktnätets uppbyggnad, nya verktyg för att upptäcka algblomningar och utvecklandet av hemsidorna för Informationscentralen och Främmande arter. Här är en sammanställning av verksamhetens utveckling och de händelser som rapporterats in från starten 1993 till Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar, döda fiskar längs stranden eller döda sälar. Ett stort tack till alla kontaktpersoner för all den information som ni har lämnat till oss genom åren! Ni är mycket viktiga för att vår verksamhet ska fungera. Tiina Kumpula Anneli Sedin 1
4 Foto: Kustbevakningen Sammanfattning av vår verksamhet under åren Inrättandet av Informationscentraler i Sverige I slutet av 80-talet drabbades Västerhavet av omfattande algblomningar och säldöd. Behovet av snabb, korrekt och samlad information till myndigheter, massmedia och allmänhet var stort. Därför beslöt riksdagen 1990 (Miljöpropositionen 1990/91:90) att län med marina centra skulle inrätta marina informationscentraler, för att kunna ge information i samband med akuta händelser till havs. Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) inrättades på Länsstyrelsen i Västerbotten Informationscentralens uppgift ICBV har som uppgift att ta emot rapporter om ovanliga och akuta händelser till havs och snabbt nå ut med korrekt information till berörda. Det kan vara förekomst av algblomningar, sjuka eller döda djur samt förekomst av främmande arter. ICBV har ett kontaktnät från Haparanda i norr till Uppsala i söder, med ca 130 representanter (figur 1). Inom nätet finns representanter från centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, media, företag och föreningar. Figur 1 Informationscentralens kontaknät 2
5 Foto: Johnny Berglund Centrala myndigheters olika uppgifter Uppgiftsfördelningen ser ut så här: ver, bistår med sakkunskap samt rapporterar in förekomst av alger om de upptäcker sådana vid sina provtagningsexkursioner. formation om ytvattenströmmarnas riktning m.m. Detta är nödvändigt underlag för att vi ska kunna uttala oss om händelseutvecklingen av en algblomning. För att upptäcka algblomningar ute till havs är satellitbildstolkning ett viktigt verktyg. Det är SMHI som är ansvarig för att analysera och tillgängliggöra information om algsituationen från dessa bilder, något de gör via det webbaserade systemet BAWS (Baltic Algae Watch System) som du kan läsa mer om nedan. utfört giftighetstester på algprover. Dessutom samordnade de inventeringar under 2005, 2006 och 2007 för att kartlägga trutdöden. Döda djur skickas till SVA för obduktion och analyser. eller flyg i området och de rapporterar in observationer till Informationscentralen. sälar samt obducerar dem om de är i tillräckligt bra skick. Informationscentralen har även kontaktpersoner vid massmedia och Räddningstjänster i händelse av varningar till allmänheten. Informationscentraler i landet Informationscentralen för Bottniska viken drivs av länsstyrelsen i Västerbottens län på uppdrag av Naturvårdsverket. Dess ansvarsområde är Bottniska viken, som utgörs av Bottenviken, Norra Kvarken och Bottenhavet. Informationscentralen för Egentliga Östersjön finns i Stockholm och Informationscentralen för Västerhavet finns i Göteborg. 3
6 Vad har hänt sedan starten 1993? Utveckling av kontaktnät och informationskanaler Kontaktnätet har ökat från 120 kontakter i starten till drygt 130 idag. Kontaktpersoner byts ut löpande när de byter arbete eller arbetsuppgifter. Från början skedde informationsutbytet mycket genom utskick via vanlig post och fax men har över tiden övergått till information via e-post och webbsidor. Mycket av den dagliga kontakten sker per telefon med enskilda kontaktpersoner eller andra uppgiftslämnare. Informationscentralen ringer alltid upp uppgiftslämnaren för att ta reda på mer och ge råd vid behov. Antalet inrapporterade händelser har ökat sen starten. Ökningen i antalet rapporter beror troligen på att kontaktnätet fungerar bättre och bättre och på en ökad medvetenhet hos allmänhet och media. År 2000 gjordes en informationskampanj för kontaktnätet, vilket resulterade i en ökning av antalet inkomna rapporter. År 2009 fick Informationscentralen in flest antal rapporter under perioden, det som rapporterades var både algblomningar under sommar och höst samt förekomst av döda sälar. Du kan läsa mer om inkomna rapporter i kommande avsnitt. Verksamheten beskrivs i årsrapporter, även de har utvecklats över åren. Dessutom har en informationsbroschyr om algblomningar, Algblomning Vad är det?, tagits fram i samarbete med de tre informationscentralerna och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. År 2004 togs nya webbsidor fram för Informationscentralen, med bl a. en nyhetssida som blev mycket uppskattad av såväl kontaktnätet som media. Informationscentralen har även deltagit i utveckling av webbplatsen En webbplats med information om arter som förts in av människan och som kan ha stora effekter på ekosystemet. Kontakterna med media har ökat under åren, dels genom en ökad medvetenhet och dels genom skapandet av nyhetssidan där information läggs in löpande. Resultatet har främst varit artiklar i tidningar, men även inslag i radio och TV. Utveckling av verktyg Informationscentralen deltog i projektet BEWERS (Baltic Early Warning Reporting System) under Projektet tog fram listor med aktörer som jobbar med information kring Östersjön samt riktlinjer för rapportering. Informationscentralens roll är att samordna informationen och skapa en helhetsbild innan vi går ut med information till media och allmänheten. Algblomningar är den vanligaste händelsen och för att följa dem har SMHI utvecklat olika verktyg. År 2000 startade projektet BAWS (Baltic Algae Watch System) som använder satellitbilder tillsammans med mätningar och modeller. Det webbaserade systemet lanserades Förutom tolkade satellitbilder tillhandahålls information om temperatur i ytvattnet, resultat från mätningar och väderprognoser. Sedan 2007 görs även driftsprognoser. Då används Sea Track Web, ett modellverktyg som ursprungligen användes för att förutsäga hur oljeutsläpp transporteras via vind och strömmar, men som anpassats för att studera spridningen av ytliga algansamlingar. BAWS utvecklas kontinuerligt, framöver kommer bilder från nya satelliter att användas och sättet att redovisa driftsprognoserna kommer att utvecklas. 4
7 Detaljerade fakta om inrapporterade händelser Antalet rapporter per år Antalet rapporter har ökat under åren (figur 2). Det kan till viss del bero på kontaktnätet som fungerar bättre och bättre samt en ökad medvetenhet. Under 2000 hade Informationscentralen en informationskampanj för kontakt- nätet, något som kan ha lett till en ökad inrapportering. Antalet rapporter är till stor del beroende av kontaktnätet och algblomningar utgör den största delen. År 2003 kom BAWS igång vilket ökade antalet rapporter om algblomningar i utsjön. Figur 2. Inrapporterade händelser till ICBV sedan starten
8 Algblomningar Det är normalt att det finns alger i havsvatten men ibland får man massförekomster, s.k. algblomningar. Dessa kan se ut på olika sätt, som rabarbersoppa eller färgskiftningar i vattnet eller likna utspilld turkos målarfärg på stranden. Även detta är en normal företeelse och utgör en viktig del av havens ekosystem. Vissa algblomningar består dock av arter som kan producera gifter. Blomningar av blågrönalger (cyanobakterier) är av särskilt intresse eftersom en stor andel, ca 50 %, av dem är giftiga och kan ge hälsoeffekter hos djur och människor. Blomningar av blågröna alger uppstår under sensommaren och hösten. Endast en rapport har inkommit om djur som drabbats av förgiftning som en följd av algblomning. År 2001 dog två hundar efter att ha druckit av vatten under pågående algblomning. Ett vattenprov skickades till SVA och blomningen visade sig innehålla blågrönalgen Planktothrix agardhii. Provet innehöll hög koncentration av algtoxin, neurotoxin, vilket ledde till cirkulationssvikt hos hundarna. Människor med symtom som klåda och utslag har rapporterats in 2003 och 2006, men där är orsaken troligen inte alger utan cerkaria, badklåda. Det orsakas av en larv som normalt drabbar fåglar och är inte farlig för människor. Antalet rapporter om algblomningar skiftar från år till år (figur 3). Mest beror det på att algblomningar gynnas av speciella väderförutsättningar som t.ex. lugnt och soligt väder och rätt strömförhållanden. De gynnas även av god tillgång på näring och vattnets temperatur påverkar också. Under sensommar och höst kan näring frigöras genom nedbrytningsprocesser och om detta sammanfaller med gynnsamma förhållanden kan algblomningar uppstå. Katthårsalgen (Nodularia spumigena) kräver högre temperaturer medan knippvattenblom (Aphanizomenon sp.) kan blomma sent in på hösten. Vi får in fler rapporter om kustnära algblomningar medan utsjöblomningarna är färre men varar längre. I diagrammet nedan ser det ut som om algblomningarna ökat i antal (figur 3). Till viss del beror det dock på att antalet rapporter till ICBV har ökat tack vare ett väl fungerande kontaktnät och tack vare satellitbildstolkning m h a BAWS som startade Under 2008 kom det inte in många rapporter om algblomningar från kontaktnätet, däremot uppstod en ganska omfattande algblomning ute till havs. Algblomningarna har främst rapporterats in från Bottenhavet (figur 4), detta p.g.a. ökad tillgång på näring längre söderut. Foto: Magdalena Westerberg Foto: Magdalena Westerberg 6
9 Figur 3. Totala antalet inrapporterade algblomningar samt antalet algblomningar som troligen består av blågröna alger. #$"%&'('#)*+,--./,--0 #$"%&'('#)*+,--./,--0 %&'#$ %&'#$ +2#''#34#$ +2#''#34#$ #$ 56,.27'-.*12 +&,-.*/'' 0&-12.*/'' #$ 56,.27'-.*12 +&,-.*/'' 0&-12.*/'' ()*'# #$"%&('#)*+(+1%22'(34)+5(46' 869:;;< 869:;;: 869:;;= 869:;;> 869:;;? ()*'# #$"%&('#)*+(+1%22'(34)+5(46' 869:;;< 869:;;= 869:;;> 869:;;? Figur 4. Kartor över inkomna rapporter om kustnära algblomningar under åren Endast algblomningar som sannolikt består av eller bekräftats bestå av blågröna alger redovisas i kartorna. 7
10 Under 2004 iakttogs en blomning i centrala Bottenhavet via satellitbilder. Det var första gången en så omfattande blomning i öppna havet rapporterades till ICBV. Utsjöblomningar var innan dess ovanliga i Bottniska viken. Dessa utsjöblomningar bestående av katthårsalger har blommat årligen sedan dess (figur 5). Orsaken är oklar men en teori är att näringsrikt vatten kommer in från Egentliga Östersjön. De kan också ha börjat blomma i Egentliga Östersjön och sedan förts till Bottenhavet med strömmarna. Blomningarnas omfattning och varaktighet är avsevärt mindre i Bottenhavet jämfört med i Egentliga Östersjön. Figur 5. Antal dagar med cyanobakterieblomningar. Källa: SMHI:s satellitbildsövervakning (BAWS). 8
11 Döda sälar Sälar kan dö naturligt eftersom de kan drabbas av olika sjukdomar eller svälta ihjäl. Mänsklig påverkan i form av utsläpp av kemikalier, gifter eller olja kan också orsaka säldöd. Det ökande antalet rapporter om döda sälar beror troligen inte på ökad dödlighet hos sälarna, utan speglar snarare en ökning av populationen (figur 6). De rapporter som kommer in till Informationscentralen kommer främst från Västerbottens län. Möjligen får de andra länen in rapporter från sina kuststräckor, men skickar informationen direkt till Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Det har funnits tre utbrott av säldöd de senaste åren men den drabbar inte gråsäl som finns i Bottniska viken på samma sätt som knubbsälen som finns längre söderut. Döda sälar är ändå intressanta ur forskningssynpunkt och skickas till NRM för obduktion om de är i bra skick. Obduktionerna har visat att det är en ganska stor andel av sälarna som har tarmsår, ca 20 % år Orsaken är inte helt känd men man misstänker miljögifter. Prover av olika organ lagras i en miljöprovbank, för framtida studier av till exempel miljögifter. Figur 6. Antalet inrapporterade döda sälar. 9
12 Döda fåglar Större ansamlingar av döda fåglar är inte normalt. Större mängder döda fåglar rapporterades från fågelkolonier i Bottniska viken åren 1994 och (figur 7). År 1994 var det mås- och trutdöd runt Örnsköldsvik där 78 fåglar dog, men orsaken fastställdes aldrig. Större mängder döda gråtrutar observerades i Blekinge våren Från 2002 till 2007 genomförde Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) inventeringar av gråtrut längs Sveriges kustband för att kartlägga utbredningen av denna s.k. trutdöd. I Bottniska viken utfördes inventeringar under , något som kan leda till fler inkomna rapporter jämfört med år utan riktade inventeringar. Förhöjd dödlighet (över 3 %) iakttogs i Gävleborgs och Västerbottens län åren 2005 och De symptom som fåglarna uppvisade var förlamade ben och vingar och efter ca en vecka dog fågeln. Orsaken är inte helt känd men det är troligt att det är förruttnelsebakterien Clostridium botulinum som orsakar förgiftning, botulism, hos trutarna. Under inventeringarnas gång minskade dödligheten för att år 2007 åter ligga på en normal nivå. Förutom gråtrutar har även döda gäss och andra döda måsfåglar rapporterats in. Figur 7. Antalet rapporter om större mängder döda fåglar. 10
13 Foto: Fredrik, Sjunnesson Döda fiskar Mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja kan orsaka massdöd. Det är därför viktigt att få in snabba rapporter. Fiskar kan även dö i samband med syrefria förhållanden. Under sommar och sensommar är det vanligt med observationer av död spigg i större mängd. Efter spiggens lek blir det alltid en viss dödlighet. Förutom syrebrist i de grunda lekområdena är den utlekta fisken även försvagad och därför mer mottaglig för svamp- och parasitangrepp. Naturlig fiskdöd kan även bero på att de drabbas av olika sjukdomar. Döda och sjuka fiskar har rapporterats i olika omgångar till ICBV (figur 8). Under 1994 och 1998 rapporterades döda laxar. Laxarna hade sår kring munnen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) meddelade att der rörde sig om sjukdomen lymfosarkom. Det är ingen ovanlig förete- else och kan bero på höga tätheter vid leken och nedsatt kondition hos lekande fisk. Under 2004 rapporterades döda fiskar; gädda, braxen och id, i fjärdar kring Luleå. Förklaringen var troligen surt älvvatten. När grundvattennivån är låg kan sulfidleror vid kusten oxideras. När nederbörd sedan faller blir vattnet surt och metallhalterna kan också öka, något som får en negativ påverkan på fisken. Samma år rapporterades knöliga och uppsvällda strömmingar norr om Gävle. Vattnet var vitfärgat i ett större område och det kan ha rört sig om strömmingslek. I augusti samma år kom det även in en rapport om mörtar med svarta vårtor och gäddor med sår och blåsor. Gäddorna har troligen drabbats av sjukdomen lymfosarkom. Figur 8. Antalet rapporter om större mängder döda fiskar längs Bottniska viken. 11
14 Främmande arter En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Detta kan ha skett avsiktligt eller av misstag. En del av de främmande arterna har funnits så länge att de uppfattas som inhemska. Det går inte att förutse vad som kan hända om en främmande art får fäste i en ny miljö, den kan få stora effekter på ekosystemet. Det är därför viktigt att få in information så tidigt som möjligt om nya främmande arter för att kunna vidta åtgärder. Kommunikation mellan länder är särskilt viktigt för att få en tidig varning. I Bottniska viken tillhör många av de främmande arterna gruppen ryggradslösa djur, som t.ex. havstulpan och ullhandskrabba. Det finns även exempel på arter som tagits in för odling men som sedan smitit ut i naturmiljön. Exempel på detta är regnbåge och mink. Det har bara kommit in enstaka rapporter om främmande arter till Informationscentralen (figur 9). Det finns behov av ett bättre rapporteringssystem för de främmande arterna och information om hur man känner igen dem. Idag är det främst fiskare och media som rapporterar in till Informationscentralen. Medvetenheten om detta problem ökar och därmed även antalet rapporter Ullhandskrabba Ullhandskrabba Ullhandskrabba Foto: Robert Bernhoft Nässeldjur Kammanet Nässeldjur Foto: Karin Strandfager Figur 9. Rapporter om främmande arter som har kommit in till Informationscentralen. 12
15 Foto: Karin Strandfager Fynd av kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) har rapporterats de senaste åren. Det rör sig om en eller ett par fynd per år. Ullhandskrabban lever i vattendrag men tar sig ut till mynningen för att föröka sig. Den kan dock inte föröka sig i Sverige eftersom den då kräver högre salthalter. Därför utgör den inget direkt hot. En ny art av kammanet återfanns 2007 i stora mängder i Bottenhavet. Man trodde då att det var en invandrad amerikansk kammanet, som kan ha stora ekologiska effekter då den äter fiskyngel. Genetiska studier visade att det var en arktisk kammanet, Mertensia ovum. Det är ännu osäkert om den ska betraktas som en främmande art i Östersjön eller om den är en s.k. glacialrelikt. Som tur var har den inte samma dramatiska effekter på ekosystemet som den amerikanska kammaneten. Nässeldjuret, Cordylophora caspia, har spridit sig och är numera vanlig runt kusterna vid Bottniska viken. Den kan ibland sätta igen fiskeredskap och det är främst på det sättet den upptäcks. Temperaturen är viktig för artens förökning och varma somrar kan leda till mer riklig förekomst. Besök gärna webbplatsen för främmande arter i svenska hav för att läsa mer om våra främmande och vad man kan göra för att minska risken för att de sprids: 13
16 Foto: Kustbevakningen Föroreningar Endast tre rapporter om misstänkta föroreningar har kommit in till Informationscentralen sedan I juni 2004 kom det in en rapport om mörkt färgat vatten utanför Kalixälvens mynning. Provet indikerade att det rörde sig om utsläpp som höll på att brytas ner, möjligen från sanitärt avlopp eller träfiberbankar. Ärendet överlämnades till ansvarig tillsynsmyndighet. I oktober samma år rapporterades brunt vatten i Gullviksfjärden. Det visade sig att utsläppet inte var av mänskligt ursprung utan organiskt material och insekter, troligtvis från Moälven eller havsbotten. Fynd av tunnor med misstänkt innehåll av kvicksilverföroreningar rapporterades från Sundsvall 2006 och notis lades ut på hemsidan. Länsstyrelsen i Västernorrland utreder frågan. Föroreningar av olja övervakas av Kustbevakningen. De sköter även information om och sanering av utsläppen samt evakuering vid behov. 14
17 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå ISSN
Bottniska viken 2004
Bottniska viken 2004 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet 1 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Naturvårdsverket. Rapporten
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merÅrsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs mer2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs mer2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merBeslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,
Läs merTillsyn av båtklubbar 2014
Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund
Läs mer2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merBeslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut
Läs mer2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Läs merDetta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-23 Ärendenr: NV-02943-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare Beslut Naturvårdsverket
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merOlja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merInventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Läs merBilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd
Läs merSkanör- Falsterbokatastrofen. Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9
Skanör- Falsterbokatastrofen Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9 Skanör-Falsterbo Tillhör Vellinge kommun Ca 7000 bofasta invånare 55% av bostäderna och det mesta av samhällsservicen (skolor, affärer,
Läs merBKD (Rs, bakteriell njurinflammation)
BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen
Läs merGemensamt delprogram för stormusslor
Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merInformation till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merResultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merBedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013
Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av
Läs merALGBLOMNING - Några frågor och svar
ALGBLOMNING - Några frågor och svar Gunnar Aneer, Susanna Löfgren och Sture Nellbring Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning i Egentliga Östersjön, särskilt blomningar av cyanobakterier
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merRekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Läs merBadvattenprofil Grumlan, Östanå
Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merAktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN
Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merViltskadestatistik 2009
Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merSemesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merAtt hantera MER INFORMATION OM SKJUTNA ROVDJUR. SVA:S WEBBPLATS www.sva.se. E-POST Björn: bjornjakt@sva.se Lodjur: lojakt@sva.se Varg: vargjakt@sva.
KONTAKT Vid frågor kontakta: Peter Mortensen, Naturhistoriska riksmuseet, NRM, tel 08-519 542 45, e-post. peter.mortensen@nrm.se Arne Söderberg, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tel 018-67 40
Läs merwww.lansstyrelsen.se/orebro
Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro
Läs merArbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat
Läs merÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM
FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merVälkommen till KUSTBEVAKNINGEN
Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs mer2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT
2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former
Läs merSläketäkt gynnar gäddlek
Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår
Läs merSäkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015. Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02
Säkerhetsrelaterade händelser säsongen 2014/2015 Rapport från SSSK:s säkerhetsgrupp 2015-11-02 Säsongen 2014/15 Säsongen 2014/2015 började sent i Stockholms närhet, och blev tämligen isfattig med mycket
Läs merÖstersjön ett hotat innanhav
Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merSäldöden på västkusten sommaren 2002 Redovisning av regeringsuppdrag M2002/2980/Na
Sammanfattning Säldöden på västkusten sommaren 2002 Redovisning av regeringsuppdrag M2002/2980/Na Uppdraget har utförts av Fredrik Andréasson och Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne Karin Hernborg,
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merPM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning
Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar
Läs merDelegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter
Läs merWIA Ett verktyg för en säkrare arbetsplats
WIA Ett verktyg för en säkrare arbetsplats Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla
Läs merSIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3
Läs merInventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde
Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar
Läs merSVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT
SVERIGES 18-ÅRINGAR HAR FÅTT EN VIKTIG UPPGIFT 9 Har du någon skada eller andra besvär i fotleder eller fötter? Nej Ja, men besvären är lindriga Ja, jag har måttliga besvär Ja, jag har svåra besvär Källa:
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merInventering av bäver i Nacka kommun
Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merAVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5
29:5 En stor del av befolkningen på en ort insjuknade genom smitta från det kommunala renvattnet. Eftersom smittspridningen inte befanns vara en följd av att kommunen eftersatt sina skyldigheter enligt
Läs merPROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12
PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merÖversikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs mer2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012
1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Uppdragsnr: 10223501 1 (5) SAMRÅDSREDOGÖRELSE, BEGÄRAN OM BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Samråd inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enl. 11 kap. miljöbalken och miljöfarlig verksamhet enl.
Läs mer