BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren."

Transkript

1 BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

2 Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande Omslagsfoto: Magdalena Westerberg Layout: FRI reklambyrå i Umeå AB Repro, original: Zircon Media AB Tryck: Länsstyrelsens Tryckeri, Umeå 2010 Upplaga: 150

3 Förord Det har gått 17 år sedan Informationscentralen startade. Verksamheten har utvecklats på många områden som exempelvis kontaktnätets uppbyggnad, nya verktyg för att upptäcka algblomningar och utvecklandet av hemsidorna för Informationscentralen och Främmande arter. Här är en sammanställning av verksamhetens utveckling och de händelser som rapporterats in från starten 1993 till Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar, döda fiskar längs stranden eller döda sälar. Ett stort tack till alla kontaktpersoner för all den information som ni har lämnat till oss genom åren! Ni är mycket viktiga för att vår verksamhet ska fungera. Tiina Kumpula Anneli Sedin 1

4 Foto: Kustbevakningen Sammanfattning av vår verksamhet under åren Inrättandet av Informationscentraler i Sverige I slutet av 80-talet drabbades Västerhavet av omfattande algblomningar och säldöd. Behovet av snabb, korrekt och samlad information till myndigheter, massmedia och allmänhet var stort. Därför beslöt riksdagen 1990 (Miljöpropositionen 1990/91:90) att län med marina centra skulle inrätta marina informationscentraler, för att kunna ge information i samband med akuta händelser till havs. Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) inrättades på Länsstyrelsen i Västerbotten Informationscentralens uppgift ICBV har som uppgift att ta emot rapporter om ovanliga och akuta händelser till havs och snabbt nå ut med korrekt information till berörda. Det kan vara förekomst av algblomningar, sjuka eller döda djur samt förekomst av främmande arter. ICBV har ett kontaktnät från Haparanda i norr till Uppsala i söder, med ca 130 representanter (figur 1). Inom nätet finns representanter från centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, media, företag och föreningar. Figur 1 Informationscentralens kontaknät 2

5 Foto: Johnny Berglund Centrala myndigheters olika uppgifter Uppgiftsfördelningen ser ut så här: ver, bistår med sakkunskap samt rapporterar in förekomst av alger om de upptäcker sådana vid sina provtagningsexkursioner. formation om ytvattenströmmarnas riktning m.m. Detta är nödvändigt underlag för att vi ska kunna uttala oss om händelseutvecklingen av en algblomning. För att upptäcka algblomningar ute till havs är satellitbildstolkning ett viktigt verktyg. Det är SMHI som är ansvarig för att analysera och tillgängliggöra information om algsituationen från dessa bilder, något de gör via det webbaserade systemet BAWS (Baltic Algae Watch System) som du kan läsa mer om nedan. utfört giftighetstester på algprover. Dessutom samordnade de inventeringar under 2005, 2006 och 2007 för att kartlägga trutdöden. Döda djur skickas till SVA för obduktion och analyser. eller flyg i området och de rapporterar in observationer till Informationscentralen. sälar samt obducerar dem om de är i tillräckligt bra skick. Informationscentralen har även kontaktpersoner vid massmedia och Räddningstjänster i händelse av varningar till allmänheten. Informationscentraler i landet Informationscentralen för Bottniska viken drivs av länsstyrelsen i Västerbottens län på uppdrag av Naturvårdsverket. Dess ansvarsområde är Bottniska viken, som utgörs av Bottenviken, Norra Kvarken och Bottenhavet. Informationscentralen för Egentliga Östersjön finns i Stockholm och Informationscentralen för Västerhavet finns i Göteborg. 3

6 Vad har hänt sedan starten 1993? Utveckling av kontaktnät och informationskanaler Kontaktnätet har ökat från 120 kontakter i starten till drygt 130 idag. Kontaktpersoner byts ut löpande när de byter arbete eller arbetsuppgifter. Från början skedde informationsutbytet mycket genom utskick via vanlig post och fax men har över tiden övergått till information via e-post och webbsidor. Mycket av den dagliga kontakten sker per telefon med enskilda kontaktpersoner eller andra uppgiftslämnare. Informationscentralen ringer alltid upp uppgiftslämnaren för att ta reda på mer och ge råd vid behov. Antalet inrapporterade händelser har ökat sen starten. Ökningen i antalet rapporter beror troligen på att kontaktnätet fungerar bättre och bättre och på en ökad medvetenhet hos allmänhet och media. År 2000 gjordes en informationskampanj för kontaktnätet, vilket resulterade i en ökning av antalet inkomna rapporter. År 2009 fick Informationscentralen in flest antal rapporter under perioden, det som rapporterades var både algblomningar under sommar och höst samt förekomst av döda sälar. Du kan läsa mer om inkomna rapporter i kommande avsnitt. Verksamheten beskrivs i årsrapporter, även de har utvecklats över åren. Dessutom har en informationsbroschyr om algblomningar, Algblomning Vad är det?, tagits fram i samarbete med de tre informationscentralerna och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. År 2004 togs nya webbsidor fram för Informationscentralen, med bl a. en nyhetssida som blev mycket uppskattad av såväl kontaktnätet som media. Informationscentralen har även deltagit i utveckling av webbplatsen En webbplats med information om arter som förts in av människan och som kan ha stora effekter på ekosystemet. Kontakterna med media har ökat under åren, dels genom en ökad medvetenhet och dels genom skapandet av nyhetssidan där information läggs in löpande. Resultatet har främst varit artiklar i tidningar, men även inslag i radio och TV. Utveckling av verktyg Informationscentralen deltog i projektet BEWERS (Baltic Early Warning Reporting System) under Projektet tog fram listor med aktörer som jobbar med information kring Östersjön samt riktlinjer för rapportering. Informationscentralens roll är att samordna informationen och skapa en helhetsbild innan vi går ut med information till media och allmänheten. Algblomningar är den vanligaste händelsen och för att följa dem har SMHI utvecklat olika verktyg. År 2000 startade projektet BAWS (Baltic Algae Watch System) som använder satellitbilder tillsammans med mätningar och modeller. Det webbaserade systemet lanserades Förutom tolkade satellitbilder tillhandahålls information om temperatur i ytvattnet, resultat från mätningar och väderprognoser. Sedan 2007 görs även driftsprognoser. Då används Sea Track Web, ett modellverktyg som ursprungligen användes för att förutsäga hur oljeutsläpp transporteras via vind och strömmar, men som anpassats för att studera spridningen av ytliga algansamlingar. BAWS utvecklas kontinuerligt, framöver kommer bilder från nya satelliter att användas och sättet att redovisa driftsprognoserna kommer att utvecklas. 4

7 Detaljerade fakta om inrapporterade händelser Antalet rapporter per år Antalet rapporter har ökat under åren (figur 2). Det kan till viss del bero på kontaktnätet som fungerar bättre och bättre samt en ökad medvetenhet. Under 2000 hade Informationscentralen en informationskampanj för kontakt- nätet, något som kan ha lett till en ökad inrapportering. Antalet rapporter är till stor del beroende av kontaktnätet och algblomningar utgör den största delen. År 2003 kom BAWS igång vilket ökade antalet rapporter om algblomningar i utsjön. Figur 2. Inrapporterade händelser till ICBV sedan starten

8 Algblomningar Det är normalt att det finns alger i havsvatten men ibland får man massförekomster, s.k. algblomningar. Dessa kan se ut på olika sätt, som rabarbersoppa eller färgskiftningar i vattnet eller likna utspilld turkos målarfärg på stranden. Även detta är en normal företeelse och utgör en viktig del av havens ekosystem. Vissa algblomningar består dock av arter som kan producera gifter. Blomningar av blågrönalger (cyanobakterier) är av särskilt intresse eftersom en stor andel, ca 50 %, av dem är giftiga och kan ge hälsoeffekter hos djur och människor. Blomningar av blågröna alger uppstår under sensommaren och hösten. Endast en rapport har inkommit om djur som drabbats av förgiftning som en följd av algblomning. År 2001 dog två hundar efter att ha druckit av vatten under pågående algblomning. Ett vattenprov skickades till SVA och blomningen visade sig innehålla blågrönalgen Planktothrix agardhii. Provet innehöll hög koncentration av algtoxin, neurotoxin, vilket ledde till cirkulationssvikt hos hundarna. Människor med symtom som klåda och utslag har rapporterats in 2003 och 2006, men där är orsaken troligen inte alger utan cerkaria, badklåda. Det orsakas av en larv som normalt drabbar fåglar och är inte farlig för människor. Antalet rapporter om algblomningar skiftar från år till år (figur 3). Mest beror det på att algblomningar gynnas av speciella väderförutsättningar som t.ex. lugnt och soligt väder och rätt strömförhållanden. De gynnas även av god tillgång på näring och vattnets temperatur påverkar också. Under sensommar och höst kan näring frigöras genom nedbrytningsprocesser och om detta sammanfaller med gynnsamma förhållanden kan algblomningar uppstå. Katthårsalgen (Nodularia spumigena) kräver högre temperaturer medan knippvattenblom (Aphanizomenon sp.) kan blomma sent in på hösten. Vi får in fler rapporter om kustnära algblomningar medan utsjöblomningarna är färre men varar längre. I diagrammet nedan ser det ut som om algblomningarna ökat i antal (figur 3). Till viss del beror det dock på att antalet rapporter till ICBV har ökat tack vare ett väl fungerande kontaktnät och tack vare satellitbildstolkning m h a BAWS som startade Under 2008 kom det inte in många rapporter om algblomningar från kontaktnätet, däremot uppstod en ganska omfattande algblomning ute till havs. Algblomningarna har främst rapporterats in från Bottenhavet (figur 4), detta p.g.a. ökad tillgång på näring längre söderut. Foto: Magdalena Westerberg Foto: Magdalena Westerberg 6

9 Figur 3. Totala antalet inrapporterade algblomningar samt antalet algblomningar som troligen består av blågröna alger. #$"%&'('#)*+,--./,--0 #$"%&'('#)*+,--./,--0 %&'#$ %&'#$ +2#''#34#$ +2#''#34#$ #$ 56,.27'-.*12 +&,-.*/'' 0&-12.*/'' #$ 56,.27'-.*12 +&,-.*/'' 0&-12.*/'' ()*'# #$"%&('#)*+(+1%22'(34)+5(46' 869:;;< 869:;;: 869:;;= 869:;;> 869:;;? ()*'# #$"%&('#)*+(+1%22'(34)+5(46' 869:;;< 869:;;= 869:;;> 869:;;? Figur 4. Kartor över inkomna rapporter om kustnära algblomningar under åren Endast algblomningar som sannolikt består av eller bekräftats bestå av blågröna alger redovisas i kartorna. 7

10 Under 2004 iakttogs en blomning i centrala Bottenhavet via satellitbilder. Det var första gången en så omfattande blomning i öppna havet rapporterades till ICBV. Utsjöblomningar var innan dess ovanliga i Bottniska viken. Dessa utsjöblomningar bestående av katthårsalger har blommat årligen sedan dess (figur 5). Orsaken är oklar men en teori är att näringsrikt vatten kommer in från Egentliga Östersjön. De kan också ha börjat blomma i Egentliga Östersjön och sedan förts till Bottenhavet med strömmarna. Blomningarnas omfattning och varaktighet är avsevärt mindre i Bottenhavet jämfört med i Egentliga Östersjön. Figur 5. Antal dagar med cyanobakterieblomningar. Källa: SMHI:s satellitbildsövervakning (BAWS). 8

11 Döda sälar Sälar kan dö naturligt eftersom de kan drabbas av olika sjukdomar eller svälta ihjäl. Mänsklig påverkan i form av utsläpp av kemikalier, gifter eller olja kan också orsaka säldöd. Det ökande antalet rapporter om döda sälar beror troligen inte på ökad dödlighet hos sälarna, utan speglar snarare en ökning av populationen (figur 6). De rapporter som kommer in till Informationscentralen kommer främst från Västerbottens län. Möjligen får de andra länen in rapporter från sina kuststräckor, men skickar informationen direkt till Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Det har funnits tre utbrott av säldöd de senaste åren men den drabbar inte gråsäl som finns i Bottniska viken på samma sätt som knubbsälen som finns längre söderut. Döda sälar är ändå intressanta ur forskningssynpunkt och skickas till NRM för obduktion om de är i bra skick. Obduktionerna har visat att det är en ganska stor andel av sälarna som har tarmsår, ca 20 % år Orsaken är inte helt känd men man misstänker miljögifter. Prover av olika organ lagras i en miljöprovbank, för framtida studier av till exempel miljögifter. Figur 6. Antalet inrapporterade döda sälar. 9

12 Döda fåglar Större ansamlingar av döda fåglar är inte normalt. Större mängder döda fåglar rapporterades från fågelkolonier i Bottniska viken åren 1994 och (figur 7). År 1994 var det mås- och trutdöd runt Örnsköldsvik där 78 fåglar dog, men orsaken fastställdes aldrig. Större mängder döda gråtrutar observerades i Blekinge våren Från 2002 till 2007 genomförde Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) inventeringar av gråtrut längs Sveriges kustband för att kartlägga utbredningen av denna s.k. trutdöd. I Bottniska viken utfördes inventeringar under , något som kan leda till fler inkomna rapporter jämfört med år utan riktade inventeringar. Förhöjd dödlighet (över 3 %) iakttogs i Gävleborgs och Västerbottens län åren 2005 och De symptom som fåglarna uppvisade var förlamade ben och vingar och efter ca en vecka dog fågeln. Orsaken är inte helt känd men det är troligt att det är förruttnelsebakterien Clostridium botulinum som orsakar förgiftning, botulism, hos trutarna. Under inventeringarnas gång minskade dödligheten för att år 2007 åter ligga på en normal nivå. Förutom gråtrutar har även döda gäss och andra döda måsfåglar rapporterats in. Figur 7. Antalet rapporter om större mängder döda fåglar. 10

13 Foto: Fredrik, Sjunnesson Döda fiskar Mänsklig påverkan i form av utsläpp av organiskt material, kemikalier, gifter eller olja kan orsaka massdöd. Det är därför viktigt att få in snabba rapporter. Fiskar kan även dö i samband med syrefria förhållanden. Under sommar och sensommar är det vanligt med observationer av död spigg i större mängd. Efter spiggens lek blir det alltid en viss dödlighet. Förutom syrebrist i de grunda lekområdena är den utlekta fisken även försvagad och därför mer mottaglig för svamp- och parasitangrepp. Naturlig fiskdöd kan även bero på att de drabbas av olika sjukdomar. Döda och sjuka fiskar har rapporterats i olika omgångar till ICBV (figur 8). Under 1994 och 1998 rapporterades döda laxar. Laxarna hade sår kring munnen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) meddelade att der rörde sig om sjukdomen lymfosarkom. Det är ingen ovanlig förete- else och kan bero på höga tätheter vid leken och nedsatt kondition hos lekande fisk. Under 2004 rapporterades döda fiskar; gädda, braxen och id, i fjärdar kring Luleå. Förklaringen var troligen surt älvvatten. När grundvattennivån är låg kan sulfidleror vid kusten oxideras. När nederbörd sedan faller blir vattnet surt och metallhalterna kan också öka, något som får en negativ påverkan på fisken. Samma år rapporterades knöliga och uppsvällda strömmingar norr om Gävle. Vattnet var vitfärgat i ett större område och det kan ha rört sig om strömmingslek. I augusti samma år kom det även in en rapport om mörtar med svarta vårtor och gäddor med sår och blåsor. Gäddorna har troligen drabbats av sjukdomen lymfosarkom. Figur 8. Antalet rapporter om större mängder döda fiskar längs Bottniska viken. 11

14 Främmande arter En främmande art är en växt, ett djur, en svamp eller en mikroorganism som med människans hjälp har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. Detta kan ha skett avsiktligt eller av misstag. En del av de främmande arterna har funnits så länge att de uppfattas som inhemska. Det går inte att förutse vad som kan hända om en främmande art får fäste i en ny miljö, den kan få stora effekter på ekosystemet. Det är därför viktigt att få in information så tidigt som möjligt om nya främmande arter för att kunna vidta åtgärder. Kommunikation mellan länder är särskilt viktigt för att få en tidig varning. I Bottniska viken tillhör många av de främmande arterna gruppen ryggradslösa djur, som t.ex. havstulpan och ullhandskrabba. Det finns även exempel på arter som tagits in för odling men som sedan smitit ut i naturmiljön. Exempel på detta är regnbåge och mink. Det har bara kommit in enstaka rapporter om främmande arter till Informationscentralen (figur 9). Det finns behov av ett bättre rapporteringssystem för de främmande arterna och information om hur man känner igen dem. Idag är det främst fiskare och media som rapporterar in till Informationscentralen. Medvetenheten om detta problem ökar och därmed även antalet rapporter Ullhandskrabba Ullhandskrabba Ullhandskrabba Foto: Robert Bernhoft Nässeldjur Kammanet Nässeldjur Foto: Karin Strandfager Figur 9. Rapporter om främmande arter som har kommit in till Informationscentralen. 12

15 Foto: Karin Strandfager Fynd av kinesisk ullhandskrabba (Eriocheir sinensis) har rapporterats de senaste åren. Det rör sig om en eller ett par fynd per år. Ullhandskrabban lever i vattendrag men tar sig ut till mynningen för att föröka sig. Den kan dock inte föröka sig i Sverige eftersom den då kräver högre salthalter. Därför utgör den inget direkt hot. En ny art av kammanet återfanns 2007 i stora mängder i Bottenhavet. Man trodde då att det var en invandrad amerikansk kammanet, som kan ha stora ekologiska effekter då den äter fiskyngel. Genetiska studier visade att det var en arktisk kammanet, Mertensia ovum. Det är ännu osäkert om den ska betraktas som en främmande art i Östersjön eller om den är en s.k. glacialrelikt. Som tur var har den inte samma dramatiska effekter på ekosystemet som den amerikanska kammaneten. Nässeldjuret, Cordylophora caspia, har spridit sig och är numera vanlig runt kusterna vid Bottniska viken. Den kan ibland sätta igen fiskeredskap och det är främst på det sättet den upptäcks. Temperaturen är viktig för artens förökning och varma somrar kan leda till mer riklig förekomst. Besök gärna webbplatsen för främmande arter i svenska hav för att läsa mer om våra främmande och vad man kan göra för att minska risken för att de sprids: 13

16 Foto: Kustbevakningen Föroreningar Endast tre rapporter om misstänkta föroreningar har kommit in till Informationscentralen sedan I juni 2004 kom det in en rapport om mörkt färgat vatten utanför Kalixälvens mynning. Provet indikerade att det rörde sig om utsläpp som höll på att brytas ner, möjligen från sanitärt avlopp eller träfiberbankar. Ärendet överlämnades till ansvarig tillsynsmyndighet. I oktober samma år rapporterades brunt vatten i Gullviksfjärden. Det visade sig att utsläppet inte var av mänskligt ursprung utan organiskt material och insekter, troligtvis från Moälven eller havsbotten. Fynd av tunnor med misstänkt innehåll av kvicksilverföroreningar rapporterades från Sundsvall 2006 och notis lades ut på hemsidan. Länsstyrelsen i Västernorrland utreder frågan. Föroreningar av olja övervakas av Kustbevakningen. De sköter även information om och sanering av utsläppen samt evakuering vid behov. 14

17 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå ISSN

Bottniska viken 2004

Bottniska viken 2004 Bottniska viken 2004 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet 1 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Naturvårdsverket. Rapporten

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren

Läs mer

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material 26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-08-28 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län Beslut

Läs mer

Detta beslut gäller även om det överklagas.

Detta beslut gäller även om det överklagas. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-23 Ärendenr: NV-02943-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare Beslut Naturvårdsverket

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område 2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Bottniska viken 2003

Bottniska viken 2003 Bottniska viken 2003 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Länsstyrelsen Västerbottens län FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) BKD (Rs, bakteriell njurinflammation) Drabbar ffa laxfisk, vild som odlad, alla åldrar Sprids både vertikalt och horisontellt Stress är en utlösande faktor Hög dödlighet i odlingar (>80%), betydligt lägre

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Säldöden på västkusten sommaren 2002 Redovisning av regeringsuppdrag M2002/2980/Na

Säldöden på västkusten sommaren 2002 Redovisning av regeringsuppdrag M2002/2980/Na Sammanfattning Säldöden på västkusten sommaren 2002 Redovisning av regeringsuppdrag M2002/2980/Na Uppdraget har utförts av Fredrik Andréasson och Charlotte Carlsson, Länsstyrelsen i Skåne Karin Hernborg,

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

ALGBLOMNING - Några frågor och svar

ALGBLOMNING - Några frågor och svar ALGBLOMNING - Några frågor och svar Gunnar Aneer, Susanna Löfgren och Sture Nellbring Denna skrift presenterar det mesta du behöver veta om algblomning i Egentliga Östersjön, särskilt blomningar av cyanobakterier

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Algblomning och Envisats frånfälle

Algblomning och Envisats frånfälle Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på

Läs mer

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Viltskadestatistik 2009

Viltskadestatistik 2009 Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av

Läs mer

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren) Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse

Läs mer

Skanör- Falsterbokatastrofen. Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9

Skanör- Falsterbokatastrofen. Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9 Skanör- Falsterbokatastrofen Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9 Skanör-Falsterbo Tillhör Vellinge kommun Ca 7000 bofasta invånare 55% av bostäderna och det mesta av samhällsservicen (skolor, affärer,

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Badvattenprofil Grumlan, Östanå

Badvattenprofil Grumlan, Östanå Badvattenprofil Grumlan, Östanå Sammanfattning Östanå badplats är en relativt liten insjö, ca 4 km2 belägen i Vetlanda kommun med ca 250 m lång sandstrand. Vid badet finns bryggor samt hopptorn. Badplatsen

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde

Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde Inventering av enskilda avlopp i Gisekvarns fritidsområde 2011 En samlad bedömning och beskrivning av de enskilda avloppens funktion i Gisekvarns fritidsområde Bakgrund Miljökontoret i Trosa kommun arbetar

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Att hantera MER INFORMATION OM SKJUTNA ROVDJUR. SVA:S WEBBPLATS www.sva.se. E-POST Björn: bjornjakt@sva.se Lodjur: lojakt@sva.se Varg: vargjakt@sva.

Att hantera MER INFORMATION OM SKJUTNA ROVDJUR. SVA:S WEBBPLATS www.sva.se. E-POST Björn: bjornjakt@sva.se Lodjur: lojakt@sva.se Varg: vargjakt@sva. KONTAKT Vid frågor kontakta: Peter Mortensen, Naturhistoriska riksmuseet, NRM, tel 08-519 542 45, e-post. peter.mortensen@nrm.se Arne Söderberg, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tel 018-67 40

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN

Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Juni 2012 Välkommen till KUSTBEVAKNINGEN Kustbevakningen arbetar för en hållbar havsmiljö och ökad säkerhet till sjöss. Vi finns längs med hela Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar dygnet

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017. 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013

BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13. Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-04-25 Ärendenr: NV-02072-13 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl 2013 Beslut Naturvårdsverket

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

De internationella midvinterinventeringarna

De internationella midvinterinventeringarna 4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT

2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede. Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT 2008-11-24 1 (5) Omvårdnad vid livets slutskede Grundläggande för all vård och omsorg är: ATT ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT ATT få bestämma över sitt eget liv få bästa möjliga vård få dö under värdiga former

Läs mer

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén

RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5 29:5 En stor del av befolkningen på en ort insjuknade genom smitta från det kommunala renvattnet. Eftersom smittspridningen inte befanns vara en följd av att kommunen eftersatt sina skyldigheter enligt

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer