Östersjön ett hotat innanhav

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Östersjön ett hotat innanhav"

Transkript

1 Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015

2

3 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV MED STORA MILJÖPROBLEM - ETT DÖENDE HAV - NÅGOT ANNAT

4

5 FRÅGA: VAD TYCKER DU ÄR ÖSTERSJÖNS STÖRSTA MILJÖPROBLEM? - MILJÖGIFTER - ÖVERGÖDNING - ÖVERFISKE - KLIMATFÖRÄNDRINGAR - NÅGOT ANNAT

6

7

8 Vad är ett ekosystem? Ett ständigt flöde av energi och materia Ofta stora rums och tidsskalor Gener Individer - Populationer Samhällen - Ekosystem Interaktioner mellan arter Yttre hot organism Omvärldsfaktorer Genetiska förutsättningar Fysiologiska och morfologiska anpassningar

9 Avrinningsområde ca 4 ggr så stort som havets yta 9 länder delar kusten och avrinningsområdet befolkas av över 90 miljoner människor i 14 länder med intensivt jordbruk och industri Mycket litet vattenutbyte med Västerhavet, år

10 Östersjöns historia Östersjön är ett ungt hav Under endast år har vattnet växlat från smältvattensjö till Atlantvik till insjö till brackvattenhav Baltiska issjön Yoldiahavet Ancylussjön Littorinahavet Dagens Östersjön

11 Västerhavet Östersjön Utflöde av utsötat ytvatten Brackvatten Tillfälliga inflöden av tungt saltvatten Salthalten i Östersjön varierar vertikalt Bottenvattnet är saltare och därmed tyngre än ytvattnet. Vid omkring meters djup finns salthaltssprångskiktet (haloklinen), där salthalten ökar snabbt med flera promille då man går mot större djup. Denna skiktningen är stabil och stormar förmår inte röra om vattnet. När bottenvattnet inte blandas med det syrerika ytvattnet uppstår lätt syrebrist i djuphålorna och giftigt svavelväte bildas. Enda sättet som syrerikt vatten kan nå djuphålorna är via slumpartade, sällsynta inflöden av salt vatten från Kattegatt.

12 Salthaltsgradient i Östersjön Röda siffror visar antalet makroskopiska marina arter Illustrationer visar nordliga utbredningsgränsen

13 Remanekurva

14 Livet i Östersjön Östersjön uppvisar ett lågt artantal men med en unik sammansättning Östersjöns växt- och djurvärld utgörs av en blandning av arter som hör hemma antingen i marin miljö eller i sötvatten Bristen på rovdjur och växtätare gör att de arter som finns här är mer långlivade och gör att blåmusslor kan bilda enorma musselfält

15 Östersjön -ett känsligt ekosystem Östersjöns organismer lever under konstant salthaltsstress Det kostar mycket energi att hantera detta, oavsett om du är en marin eller sötvattensart Många arter blir också mindre än på Västkusten De är också känsliga för ytterligare stress, t ex miljögifter Att Östersjön har så få arter gör också systemet känsligt - om en art slås ut finns förmodligen ingen annan som kan utföra den sysslan i ekosystemet

16 Havets olika livsrum

17 Artrikaste bottentypen - 2% av areal - ca 80% av arterna Stor variation av livsrum Arter zonerar sig beroende på ljustillgång och vågrörelser (exponeringsgrad) Bottenlevande djur sitter fast

18

19

20 Mjuka bottnar -98% av areal - fåtal arter enhetliga livsmiljöer sekundära hårdbottnar - musselskal och stenar kärlväxter (med rötter) havsborstmaskar - viktig grupp för syresättningen

21 J Hansen/Azote

22 Pelagial - den fria vattenmassan Havets gräs - mikroskopiska planktonalger - svarar för 90% av primärproduktionen Algblomningar Vissa växtplankton kan producera gifter Djurplankton vandrar upp och ner i vattenmassan Effektiv fortplantning med planktoniska larver

23 Pelagial - den fria vattenmassan Havets gräs - mikroskopiska planktonalger - svarar för 90% av primärproduktionen Algblomningar Vissa växtplankton kan producera gifter Djurplankton vandrar upp och ner i vattenmassan Effektiv fortplantning med planktoniska larver

24 Medusa Ctenophor Krill (kräftdjur) Copepod Diatoméer Dinoflagellat

25

26 NASA's Goddard Space Flight Center/USGS

27

28 Övergödning (eutrofiering) Ökad produktion av växtplankton Mer fintrådiga, ettåriga alger Ökat nedfall av organiskt material till bottnar Kväve (N) och Fosfor (P) I egentliga Östersjön är kväve det begränsande ämnet = vårproduktionen avstannar när det blir ont om N = ett P-överskott när sommaren kommer

29 Mer organiskt material -ger syrebrist -hotar torskens förökning ev bottendöd Ökad produktion Fintrådiga alger -blåstångens djuputbredning minskar Algblomningar -grumlar vattnet -ändrad artsammansättning -möjlighet till rekreation minskar Fintrådiga alger -ålgräset minskar -sandbottnar växer igen -möjlighet till rekreation minskar

30

31 Syrebrist är ett resultat av att förbrukningen av syre är större än tillförseln till djupvattnet

32

33 Area (km 2 ) Syrefattig areal nära genomsnitt SYRESITUATIONEN I EGENTLIGA ÖSTERSJÖN ml/l 0 ml/l Syrefri areal dubblerad efter 2000

34 Salta arter med nyckelposition i ekosystemet

35 Rekryteringsproblem Torsk äggen är svävande i vattnet För låg salthalt äggen sjunker Syrebrist äggen dör Stora fiskar lägger större bättre flytande ägg Fisket i Östersjön inriktar sig på de stora torskarna Strömming och skarpsill äter torskägg och yngel Västerhavstorsk kan ej reproducera sig i Östersjön

36

37 Abborre och gädda minskat från Blekinge och norrut tom Trosa skärgård Rekrytering av abborre i Östersjön

38

39 Kustekosystemet Öppet hav

40 Ingen påverkan STORA ROVFISKAR Övergödning STORA ROVFISKAR Övergödning + Överfiske STORA ROVFISKAR Fiske SMÅ ROVDJUR SMÅ ROVDJUR SMÅ ROVDJUR ALGBETARE ALGBETARE ALGBETARE PÅVÄXTALGER PÅVÄXTALGER PÅVÄXTALGER VEGETATION N+ VEGETATION N+ VEGETATION

41 Ingen påverkan STORA ROVFISKAR Övergödning STORA ROVFISKAR Övergödning + Överfiske STORA ROVFISKAR Fiske SMÅ ROVDJUR SMÅ ROVDJUR SMÅ ROVDJUR ALGBETARE ALGBETARE ALGBETARE PÅVÄXTALGER PÅVÄXTALGER PÅVÄXTALGER VEGETATION N+ VEGETATION N+ VEGETATION

42 Ingen påverkan STORA ROVFISKAR Övergödning STORA ROVFISKAR Övergödning + Överfiske STORA ROVFISKAR Fiske SMÅ ROVDJUR SMÅ ROVDJUR SMÅ ROVDJUR ALGBETARE ALGBETARE ALGBETARE PÅVÄXTALGER PÅVÄXTALGER PÅVÄXTALGER VEGETATION N+ VEGETATION N+ VEGETATION

43 Regime shifts in the Baltic Sea

44 Exempel på skadliga ämnen: Tungmetaller: kadmium, bly, kvicksilver, koppar Klorerade kolväten : DDT, PCB, Dioxiner Bromerade flamskyddsmedel Övrigt, tex hormonliknande kemikalier

45 Fortfarande okända hot Var i ekosystemet hamnar ämnet? Biotillgängligt, bioackumulerbart, biomagnifierbart? Toxiska effekter? Cocktaileffekter?

46 Biotic factors Parasites Physical and chemical factors Pollutants Diseases Salinity Starvation Temperature Competition Oxygen levels

47 Fysiologisk approach - Pg:R Autotrof: Produktion (fotosyntes) syreökning (ljus) Respiration syreminskning (mörker) Pg:R

48 Fysiologisk approach - energibudget Heterotrof: AE SFG Scope for Growth J/h g Konsumtion L/h g Exkretion µg/h g Respiration mg/h g

49 Fördelar med de fysiologiska metoderna låg dos-respons nivå; sub-letala förändringar kan mätas integrerar organismens totala respons konvertering till energiekvivalenter; direkt koppling till fitness tidig varningssignal

50 Effekt på högre organisationsnivå Ekosystem Förändringar i energioch näringsflöden Samhälle Förändringar i strukturell och funktionell diversitet Population Förändringar i tillväxt, reproduktion, ökad mortalitet

51 J Hansen/Azote

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket

Läs mer

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Vetenskap på tvären för ett friskare hav Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta: Östersjöambassadör Östersjö är ett uikt me hotat hav. Efter de här lektioe kommer du att veta: vilke betydelse Östersjö har som ekosystem varför Östersjö är ett hotat hav vad du ka göra för att rädda Östersjö

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN

SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN SMÅKRYP I OLIKA SLAGS VATTEN Olika vattenmiljöer, stillastående (sjöar och större dammar) och rinnande vatten (från rännilar till stora floder) utgör livsrum för många helt olika små organismer. En väldigt

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Barnens Östersjöprotest

Barnens Östersjöprotest Vårt hav Östersjön Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man alltid blir tillfrågad om vad man tycker

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust.

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. B IO I O L OG O G I Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. Kungskrabbor invaderar Nordnorge TEXT & FOTO ANDERS SALESJÖ/SJÖHAREN

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Vision. Beskrivning av det geografiska området. Programförslag 1998-02-04

Vision. Beskrivning av det geografiska området. Programförslag 1998-02-04 Östersjön Programförslag 1998-02-04 Vision En östersjöregion där naturen är bevarad och återskapad och där alla naturliga resurser används långsiktigt till fördel för allt levande - inklusive människan.

Läs mer

Landskronas havsmiljö

Landskronas havsmiljö Landskronas havsmiljö Landskrona kommun Rapport 1998:8 Miljöförvaltningen Innehåll Landskronas havsmiljö 1 Inledning 1 Grunda havsområden 1 Sanden döljer ett rik djur- och växtliv 2 I havssanden frodas

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Östersjön & miljögifter

Östersjön & miljögifter MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Status för Öresunds Havsmiljö

Status för Öresunds Havsmiljö Status för Öresunds Havsmiljö Øresundsvandsamarbejdet Öresundsvattensamarbetet Titel: Status för Öresunds Havsmiljö Utgiven av: Öresundsvattensamarbetet Utarbetat av: Jane Brøns Hansen, Charlotte Carlsson,

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Sammanfattning Undersökningsverksamhet och forskning Förundersökningarna Basundersökningarnas kontrollundersökningarna jämförelseområden.

Sammanfattning Undersökningsverksamhet och forskning Förundersökningarna Basundersökningarnas kontrollundersökningarna jämförelseområden. 1 Sammanfattning Undersökningar för att klarlägga miljöeffekterna av användningen av kylvatten vid de svenska kärnkraftverken har pågått sedan början av 1960-talet och fortgår alltjämt. Parallellt med

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar

Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2602 av Ulf Berg m.fl. (M) Politik för levande hav och sjöar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING ÖVERGÖDNING ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN VÅRT GRISIGA HAV LEON GREEN BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN. Klimatets påverkan Höga TBT-halter Stor syrebrist Havsörnar varnar Sälar på uppgång

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN. Klimatets påverkan Höga TBT-halter Stor syrebrist Havsörnar varnar Sälar på uppgång OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN 27 Klimatets påverkan Höga TBT-halter Stor syrebrist Havsörnar varnar Sälar på uppgång HAVET om miljötillståndet i svenska havsområden ges ut av Naturvårdsverket

Läs mer

Barnens Hav. Västerhavet. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel!

Barnens Hav. Västerhavet. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! Barnens Hav Ett På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! läromedel från Naturskyddsföreningen om livet och miljön under ytan i Västerhavet. Västerhavet Lärarhandledning årskurs 1 6 Foto:

Läs mer

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Nedan: Ormstjärnornas armar täcks av skyddande kalkplattor, formen på dessa plattor är ofta bra att nyttja sig av vid artbestämning. Hos arten Ophiopholis

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Hav i balans samt levande kust och skärgård MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag?

Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag? Anförande 2007-07-20 Vem skall rädda Östersjön - forskare, politiker du eller jag? Här följer inledningsanförandet "Som om inget hade hänt" av Kryssarklubbens miljörepresentant Solgerd Björn-Rasmussen,

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Havsutsikt. Hav och klimat. Nr 2 2014. Om havsmiljön och svensk havsforskning

Havsutsikt. Hav och klimat. Nr 2 2014. Om havsmiljön och svensk havsforskning Havsutsikt Om havsmiljön och svensk havsforskning Nr 2 2014 TEMA Hav och klimat havsutsikt 2 2014 1 Foto: Tony holm/azote Pust vad varmt det är, jag känner mig helt urlakad! innehåll Havsutsikt Havsutsikt

Läs mer

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån)

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån) 1 Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån) Abiotiska faktorer t. ex. fysikaliska och kemiska faktorer Biotiska faktorer t. ex. påverkan från andra varelser, födotillgång Optimumkurvan

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

MILJÖRISKER FRÅN FARTYGSVRAK

MILJÖRISKER FRÅN FARTYGSVRAK MILJÖRISKER FRÅN FARTYGSVRAK REGERINGSUPPDRAG 2009/4683/TR 2011-01-14 1 MILJÖRISKER FRÅN FARTYGSVRAK REGERINGSUPPDRAG 2009/4683/TR 2011-01-14 Datum: 2011-01-14 Vår beteckning: 090602-09-02375 Tel: Fax:

Läs mer

Mångfalden av liv i Östersjön

Mångfalden av liv i Östersjön Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och

Läs mer