Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR"

Transkript

1 Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Lösning... 4 Analys och konsekvenser... 6 Motivering av vårt forskningsanslag... 7 Källor... 7 Syrebrist Sammanfattning Vi har valt att fördjupa oss i syrepumpar som ska ge syre åt syrefattiga bottnar i Östersjön. Anledningen till att det överhuvudtaget uppstår bottendöd är på grund av utsläpp från industrier, jordbruk, bilavgaser och annat avfall vi människor gör av med. Utsläppen leder till övergödning vilket överväxtlighet av näringsämnen, alger och växter som på olika sätt gör att inte fotosyntes kan ske, vilket är en av orsakerna till syrefattiga bottnar. För att nu förbättra det förorenade vattnet och för att ge fisk och annat levande fler möjligheter, så har vi valt att lösa detta dilemma med hjälp av syrepumpar. Alla de olika syrepumpar som har konstruerats har i uppgift att pumpa ner syrerikt vatten till de syrefattiga vattenskikten. Följ vår väg till ett renare och badvänligare Östersjön! 2

3 Bakgrund Under de närmaste åren har städer som ligger vid Östersjöns kust, tagit tag i dilemmat kring ökad uppkomst av syrefattiga bottnar. Många utav Sveriges kommuner har påbörjat undersökningar utav nära havsområden och har via beräkningar kommit fram till stora förändringar i Östersjöns ekosystem. För att bedöma vattnets hälsa gör man olika beräkningar såsom att analysera vattenkemin, vegetationen i grundområden, och gör efterforskningar kring tillförseln av närsalter från land till hav. 1 Belastningen av jordbruket var lika stor under senare 1800-talet, och orsaken var då den tidens stora utsläpp av kväve och nitrat via svartträda. Idag påverkas Östersjön utav alla de utsläpp som de förändrade levnadsvillkoren har orsakat t.ex. fosforrika tvättmedel, vattentoaletter, duschar, tvättmaskiner, diskmaskiner, ett förändrat jordbruk med bruk av handelsgödsel och en aktiv turism. Även sjöar har sjunkit, vattendrag rätats och våtmarker utdikats, som har lett till att vi förlorat stora områden av reningskapacitet. Även olika icke miljövänliga ämnen såsom kväve och fosfor når tillslut Östersjön via floder och åar, vilket leder till en ökad växtlighet av alger. Även jord och humus (nerbrutna växtdelar som fallit ner på marken) sköljs ut till havet vid bastanta regn och höga flöden, som även dem forslar med sig ej hälsosamma ämnen. Vid omrörning såsom muddring kan fosfor avskiljas från sedimentet och då även bidra till ökad alguppkomst. Hela processen bildar en ond cirkel. 2 Den ökade överväxtlighet kallas för algblomning, och har på senare tiden lett till problem för både individer och djur. Algblomningen leder till ökad nedbrytning av de alger som faller ner till botten, på grund av minskat siktdjup. Det minskade siktdjupet beror på att tångbältet flyttas närmre havsytan då makroalgerna inte får tillräckligt med solljus. När det organiska materialet ska brytas ner, behövs en stor mängd syre för att cellandningen ska kunna ske. Ämnen såsom fosfor och ammonium frigörs från sedimenten vid syrebrist och bidrar till övergödningen. Som sagt, då vattenutbytet mellan skikten är dåligt, och då svavelväte bildas vid syrebrist, dör en stor mängd bottendjur som inte har en chans att fly undan. Detta leder till minskad syrehalt i havet, vilket också orsakar obalans i ekosystemet Östersjön. 3 Skikten beror på att saltvatten från Västerhavet strömmar in i Östersjön, och samlar sig i ett skikt på botten under det bräckta och de söta vattenskikten. Men dessa inflöden är mycket oregelbundna och inträffar bara under speciella väderförhållanden. T.ex. så är ytvattnet homogent (välblandat) under vinterhalvåret, och under sommaren så försvåras uppblandningen på grund av att sommarvärmen värmer upp de övre skikten, vilket leder till ännu grövre skiktningar. Även bottens utseende gör skillnad, eftersom att bottnen är oerhört ojämn och har många djupa dalar så gör det också att vattnet förlorar sin förmåga att blandas upp ordentligt. Även oljefartyg kan påverka syrehalten i Östersjön, då stora mängder olja vid ett antal tillfällen har släppt rätt ut i vattnet. Både algblomningen och oljetäcket gör att inte någon fotosyntes kan ske, då solljuset inte har någon chans att nå ner genom det grumliga vattnet. 1 Kustvårdsplan för Torsås kommun, sid 6 2 Kustvårdsplan för Torsås kommun, sid av meteorologer vid smhi 3

4 Lösning Det finns många olika lösningar för att syresätta Östersjöns döda bottnar. Det hjälper inte att bara uppmärksamma en åtgärd utan det krävs mycket mer än bara att minska utsläppen, även om det är en bra början på förbättring. Småsaker som privatpersoner kan göra är se över avloppen från sitt hem respektive sommarstuga och försöka att använda bilen så lite som möjligt kanske är cykeln ett förslag? Det borde byggas oljefartyg med dubbla skrov, vilket resulterar i mindre risk för farliga utsläpp, och inom fiskeindustrin bör det användas nät med större hål för att ge de mindre fiskarna chansen att klara sig och ge Östersjöns näringskedja större möjligheter. Men det vi anser vara ett bra och effektivt förslag är syrepumpen, som kan förändra Östersjöns framtid! Syrepumpen finns i många olika storlekar och former, och kan kosta allt mellan ett tusental till flera miljoner kronor. Men dess aktivitet är densamma och syrepumpens huvuduppgift är att ge liv åt dött och förstört vatten. Ett exempel på en variant i mindre format och som används i vardagen, är en luftpump i ett akvarium. Den fungerar på ungefär samma sätt som en syrepump som vi planerat att införa i Östersjöns vatten. Som sagt finns det syrepumpar i alla de former, men alla har samma uppgift. En slags syrepump som valts att sätta ut längs Södra Sveriges östkust är den här typen av syrepump, som även kallas miljöinjektor. Syrepumpen har uppfunnits för att sättas ut i grunda igenslammade vikar som behöver syresättas. Allt började med att konstruktören ville sätta ut en av pumparna på försök, efter att man gjort en hel massa syremättnadsprover och insett att syresättningen i vattnet blev bättre i anslutning till syresättningsmaskinen. Det kunde skilja så mycket som att på vintern under isen i Östersjön, låg syremättnaden på 0 %, medans där syresättningsmaskinen var placerad kunde syrehalten ligga på mellan % 4. Syresättningsmaskinen står på i tolv timmar om dygnet, och varje injektor syresätter cirka 1000 kvadratmeter. Men hela viken syresätts på grund av den förbättrade vattengenomströmningen, efter att även igenväxta grund mellan öar har grävts igenom och vass har röjts undan. Syrepumpens funktion går ut på att pumpen blandar luft med vatten, vilket gör att små luftbubblor bildas och sedan sker syresättningen vid bottenytan. Det negativa med pumpen; som går på 200 watt, är att den är eldriven vilket skapar vissa kostnader. Syresättningspumpen kostar 5000 kronor plus moms, och kommer att stå på i 270 dygn och hela tiden göra Östersjön till ett renare och trevligare hav! 5 Det kommer att göras många undersökningar under den tiden, för att inspektera de förändringar som kommer att 4 Kontakt med biolog Kerstin Ahlberg, från Miljöförvaltningen Torsås kommun Avsnitt senaste nytt 4

5 ske. Bengt Elofsson, konstruktören av syresättningsmaskinen är nu också i full gång att tillverka någon form av syrepump som går på solceller. 6 Syrepumpen som även kallas för vågfångaren (se bild nedan) är 100 meter lång och flyter på vattenytan. Den placeras i de syrefattiga områdena i Östersjön, och med sina rör ner i djupet har de en diameter på upp till 6 meter. Genom vattenvågens tryck, fylls behållarna i syrepumpen med syrerikt vatten. Vattnet forsar sedan ner genom rören med hjälp av trycket och tillsätter tillslut de döda bottnarna med syrerikt vatten. Det som är bra med denna pump är att den syresätter en extremt stor area omgivningen omkring sig och drar heller ingen el utan använder sig av vågornas kraft. 7 Den så kallade vågfångaren har inte använts någonstans i världen ännu, men det har planerats att sätta ut 85 stycken vågfångare som skall ge balans åt Östersjöns syrefattiga vatten inom en snar framtid. Tanken är att syreverket ska vara som en konstgjord strand där de starka vågorna sköljer in över syreverket och samlas i reservoaren (Punkt 2 på bilden) och vattnet pumpas sedan ner till djupare nivåer. Beroende på hur pass syrefattigt vattnet i ett speciellt område är så kommer syreverken placeras i grupp eller ensamma vid lägliga platser. Syreverken byggs på ett effektivt sätt och konstrueras i betong och kräver oerhört lite underhåll för sin enorma storlek. Dess kapacitet är cirka 5 kubik kilometers pumpvolym per år. 8 6 Kontakt med biolog Kerstin Ahlberg från Miljöförvaltningen Torsås kommun,

6 Analys och konsekvenser Vi anser att vår lösning kommer att fungera till en början, men är bara en tillfällig lösning. För att Östersjöns hälsa verkligen ska förbättras och för att få balans i ekosystem krävs enormt mycket mer. På kort sikt är syrepumpar en bra lösning, såsom att hjälpa naturen på traven genom att gräva igenom igenväxta sund för att få bättre genomströmning. Men för förändring på lång sikt krävs att vi ändrar på våra vanor för att hindra att dåliga ämnen hamnar i Östersjön. Som sagt vill vi att det ska fungera på naturlig väg, detta är bara en hjälp på vägen att ge de abiotiska faktorerna liv, vilket gynnar de biotiska faktorerna. Det påverkar helt klart både ekosystem och kretslopp på positiv väg. Men vi måste godta andra åtgärder för att få det att fungera i framtiden. Vi måste först och främst drastiskt minska utsläppen av kväve och fosfor (från tvättmedel, jordbruk, industri, bilar) för att inte öka växtligheten som är den främsta faktorn till syrefattiga bottnar. Något annat man dessutom kan göra är något som kallas reglerad dränering. Detta är både kostnadseffektivt och minskar utsläppen av främst kväve och fosfor. Reglerad dränering går till på så sätt att man återskapar naturliga våtmarker, genom att dikta ut våtmarker, sänka sjöar och räta ut vattendrag, nära intill stora jordbruk. I och med detta försvann naturens egna naturliga filter, då jordbruksmark dränerades och dikades ut för att kunna odlas. Med våtmarker finns det en möjlighet att minska transporten av kväve och fosfor från land till hav med rinnande vatten ifrån jordbruket. Man avskiljer helt enkelt kväve, fosfor och andra partiklar ifrån det rena vattnet som sedan kan hamna i Östersjön utan följder. 9 Konsekvenserna av att placera ut syreverk/syresättningspumpar i Östersjön blir att vi ger liv åt kretsloppet och ekosystemet. T.ex. då Östersjön lider av syrebrist leder detta till mindre tillgång av torsk, men med hjälp av syrepumparna gynnar vi näringskedjan i Östersjön. När vi gynnar t.ex. torsken leder det till en jämn balans i näringskedjan för skarpsillen, djurplankton och växtplankton. Eftersom att algblomningen minskar när det blir en jämn balans i näringskedjan gynnar detta även hälsan för både djur och människor, då algblomning gett sjuk- och dödsfall. 10 När algblomningen minskar ökar även ljusintaget för allt levande på botten och fotosyntes kan ske. På liknande sätt påverkar växthuseffekten vårt hav här i Norden. Växthuseffekten berör alla på vår jord, men Östersjön är som bekant ett mycket känsligt hav på grund av dess bräckta vatten där inte alla växter och djur trivs till fullo. Växthuseffekten påverkar helt klart Östersjön men på tal om klimatförändringar som har blivit en stor debatt i samhället, så tror vi att det kan påverka Östersjön och syrepumpar även i framtiden pga. Till exempel grövre skiktningar vid ökad temperatur. Enligt Ola Hermansson som vi har haft kontakt med, har en sjö i Älvsjö återuppstått med hjälp av syrepumpar. Sjön var från början helt död, men efter att man satt in ett antal syrepumpar av ungefär samma sort som ovan (sid.3) under en vinter på cirka 3 månader, har det bildats ett helt nytt ekosystem med levande organismer. 11 Frågan är vad som händer om vi skulle ha syrepumpar i hela Östersjön? Skulle det få konsekvenser vi inte ens kan förutse? Vi vet ju inte vad som kommer att hända när man börjar experimentera med ekosystemet. 9 Kustvårdsplan för Torsås kommun, sid Ola Hermansson, styrelseledamot i villaägarförening i Älvsjö

7 Följderna utav att vi sätter in syrepumpar kan vara ekonomiskt negativa också, såsom vågfångaren som har en budget på cirka 50 miljoner, eller såsom den eldrivna syresättningsmaskinen, men vi tycker ändå att man ska satsa på syrepumpen. Detta eftersom att den är effektiv och gör Östersjön till en frisk sjö! 12 Men vad vet vi? Vi kanske inte överhuvudtaget har en möjlighet att rena hela Östersjön till 100%, det kanske är alltför skadat utav vårat moderna och masskonsumerande levnadssätt. En annan fråga vi ställer oss är hur Östersjön kommer att ha reagerat om vi väljer att sätta ut ett stort antal syrepumpar i Östersjön. Vi anser att det beror på Sverige, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen och Tysklands engagemang. Såsom att Ryssland borde ta ett stort ansvar och ta tag i utsläppen från Kaliningrad. Motivering av vårt forskningsanslag Vi anser att syrepumpen är den bidragande faktorn för positiv förändring i Östersjöns vatten gällande bottendöd. Den kommer att förändra livet för både människa, djur och natur. Syrepumparna vi föreslår är billiga i drift men dyrare att tillverka, men med tanke på vad den gör för framtida generationer och miljön, så anser vi att den är kostnadseffektiv! Bekräftat ifrån våran telefonkontakt med biologen Kerstin Ahlberg, så höll hon med oss om att syrepumpen är ett bra förslag för ett miljövänligare Östersjön. Syrepumpen är lätt att installera och vi vet, och har bevis på att den har gjort skillnad på ett positivt sätt. Därför är vi säkra på att syrepumpen jämsides med andra åtgärder kommer att göra skillnad och ge tillbaka Östersjön den hälsa som den hade innan 40-talet. Syrepumpen kan återställa Östersjön till dess naturliga balans, och ge möjligheter för våra barn och barnbarn att bada i ett rent och hälsosamt vatten. Källor Kustvårdsplan för Torsås kommun Berit Holmgren Ola Hermansson Kerstin Ahlberg cument

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig, Växjö kommun De första människorna som vandrade in i våra trakter efter att

Läs mer

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:20

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:20 Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:20 Kom hem för en liten stund sedan från Kalv. Jag har haft privilegiet att få vara med klubbens ungdomar på deras fiskeläger i Kav. Att så många härliga ungdomar

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm

Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin. Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Fosfor ett element i den cirkulära ekonomin Karl-Johan Lehtinen Miljöchef Nordiska Miljöfinansieringsbolaget 2.10.2014 Östersjöseminarium Stockholm Vilka är de stora problemen i ekologiskt hänseende? En

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2. ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Från tvättmaskin till algruska

Från tvättmaskin till algruska Från tvättmaskin till algruska WWF s projekt Skärgårdsskolor P-STOPP, fokus på övergödning Vi, årskurs 7`s arbetslag på Norrsundsskolan på Väddö bestämde redan hösten 2006 att vi skulle ha skolstarten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön?

Vad anser du är viktigast att göra för att skydda och förbättra havsmiljön? Vad behöver göras? Vattenrådet för Bohuskusten har låtit representanter för myndigheter, kommuner, branscher, universitet och intresseorganisationer med ansvar och engagemang för havet svara på frågor

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk

Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Helmaltsbryggning med minimalt bryggverk Hur besvärligt är det egentligen att brygga öl på helmalt? Behöver man verkligen en massa utrustning för att åstadkomma ett bra öl? Går det inte med vanlig köksutrustning?

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ

ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ ÖSTERSJÖN VÅRT VÄRDEFULLA HAV EKONOMI FÖR EN FRISK HAVSMILJÖ Sammanfattning 2 BALTIC STERN Att rädda Östersjön ger välfärdsvinster på 9 14 miljarder kronor årligen Det internationella forskarnätverket

Läs mer

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21 Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21 Lina Petersson Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Båtlivets miljöfrågor Båtmiljörådet Töm inte i sjön Alkylat

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Handledning till JASON XIV Expedition Koster Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Lathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus

Lathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus Lathund Fo r o versva mningshotade fritidshus Fo re Under Efter Ö versva mningar Enkelt uttryckt beror en översvämning på att mer vatten rinner till ett vattendrag än vad det klarar av att ta hand om.

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Drift och underhållsblad för Haddock 600

Drift och underhållsblad för Haddock 600 Drift och underhållsblad för Haddock 600 1 2 Innehållsförteckning Översyn Sid 3 Luftning Sid 3 Kemisk Fällning Sid 3 Filterbyte Sid 3 Filterbyte Fortsättning Sid 4 Tömning, Dränering, Deponi och Slamsugning

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

HGU 2008 Examensarbete

HGU 2008 Examensarbete Per-Martin Ekberg Headgreenkeeper Sankt Jörgen Park Golf HGU 2008 Examensarbete Algmedel i vattendrag 1 Innehållsförteckning Algmedel i vattendrag 1. Bakgrund sid 3 2. Frågeställning sid 4 3. Metod sid

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

Entreprenörer som jobbar med Rent Dagvatten skapar nytta för kommuner, fastighetsägare och byggherrar!

Entreprenörer som jobbar med Rent Dagvatten skapar nytta för kommuner, fastighetsägare och byggherrar! Entreprenörer som jobbar med Rent Dagvatten skapar nytta för kommuner, fastighetsägare och byggherrar! Bland Rent Dagvattens delägare och samarbetspartners finns ett flertal entreprenörer. Vilka specialkunskaper

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM FISKE STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN ALLA TORSKAR ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen Mattias Klum

Läs mer

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer