Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning till JASON XIV Expedition Koster"

Transkript

1 Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna. Frågorna är grupperade efter huvudlänkarna som finns på första sidan. De är här markerade med versaler och röd färg. ÅLGRÄS Åk till närmaste grunda havsvik med mjuk botten. Sätt på dig snorkel och cyklop och försök hitta lite ålgräs. Ta med dig en blyertspenna och en plastskiva och anteckna/skissa noggrant vad du ser. När du kommer hem kan du sen med hjälp av böcker och Internet, försöka ta reda på vad du sett. 1. Ålgräs är en växt och inte en alg. Vad är det för skillnad? 2. Varför kallas växten just för ålgräs? 3. Ålgräsängen fungerar som en bra barnkammare i havet. Varför då tror du? 4. Kan du tänka dig någon annan barnkammare som finns i havet? Fundera lite! 5. Varför trivs så många djur i ålgräsängen? Fundera över detta! Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att leva i en ålgräsäng. 6. Hur har djuren som lever i ålgräsängen anpassat sig till sin livsmiljö? 7. Varför finns inte ålgräs på stenbotten? Fundera över detta! 8. Skulle man kunna jämföra ålgräsängen med någon livsmiljö på land? 9. Finns det ålgräsängar i alla jordens hav? Sjöar? Sök på Internet och i böcker och försök ta reda på dess utbredning. 10. Hur har vi, människan, utnyttjat ålgräsängen genom tiderna?

2 KORALLREVET 1. Vad är koraller för slags djur? Vilka är deras närmaste släktingar? 2. Vad äter korallerna och hur äter de? På vilka sätt kan andra fastsittande djur i havet få tag på mat? 3. Hur förökar koraller sig? 4. Jämför korallreven som finns i tropiska hav och tempererade hav (våra hav). Försök att hitta likheter respektive skillnader mellan dem och försök med hjälp av litteratur och Internet att hitta förklaringar till skillnaderna. Rita ett korallrev med de olika djuren som kan leva där. 5. Finns det koraller i sjöar och åar? SÄLAR 1. Sälarna härstammar från djur som en gång i tiden levde uppe på land. Vilka av dagens landlevande djur är närmast släkt med sälarna? 2. Finns det andra sälarter förutom gråsäl, vikare och knubbsäl längs Europas kuster? FYREN 1. Varför har det varit viktigt att tända fyrar? 2. När man släkte fyrarna på Nordkoster så tändes några nya. Vilka? 3. Nu mer är alla fyrar automatiserade. Hur var det förr i tiden? URSHOLMEN 1. Ursholmen är känd för en annan sak än fyrar. Vad då? 2. Finns det några fyrar där du bor?

3 GRISBÅDARNE 1. Fyrskepp, vad är det? Varför placerade man ut sådana? 2. Idag finns inga fyrskepp. Varför? 3. Grisbådarnes fyrskepp flyttades, som sista anhalt innan nedläggningen, till ett grundområde i Kattegatt som heter Fladen och döptes om till Fladen. Fyrskeppet finns kvar och ligger vid Lilla Bommen i Göteborg som museum. Där kan ni besöka det om ni vill, KOSTERBOR Den del av webbsidan som heter Kosterbor innehåller ett omfattande material där människor som i dag lever och verkar på Kosteröarna berättar om arbete, historia och vardagsliv. Genom att lyssna noggrant på Kosterbornas berättelser framträder en mångfacetterad bild av livet i det yttre havsbandet. För att skärpa uppmärksamheten kan några frågor till materialet underlätta. Svaren är inte alltid entydiga och några personer belyser saken på lite olika sätt. Fisket 1. Det talas mycket om hummerfisket på Koster. Hur går det till? Vilka verktyg används? Hur ser reglerna ut som styr verksamheten? Vad tror du att hummerfisket betyder för befolkningen? 2. Ett omdiskuterat och viktigt fiskevatten för Kosterborna är Grisebådarna. Vad är det för område? Vad har det för historia? Lyssna särskilt på Ove Kosterbärg och Folke Larsson. 3. På Sydkoster ligger Håkan Johanssons räktrålare. Lyssna på Håkans berättelse om räkfisket. Hur går det till? Var fiskar han? Vad är det som bestämmer priset på räka? Bofast i skärgården 1. Det är svårt för Koster att överleva som ett åretruntsamhälle. Varför är det så? Vad tycker du borde göras? Lyssna särskilt på vad Hans Arén, Wally Kosterbärg och Ester Larsson berättar. 2. Barnen på Koster tycker mycket om att bo på öarna. Vad är de mest förtjusta i? Lyssna särskilt på vad Benjamin von Bothmer och Martina Andersson berättar.

4 Olika arbeten 1. De som arbetar på Koster har ofta flera olika arbeten samtidigt. Varför är det så? Lyssna till exempel på Kenneth Axelsson och Magnus Larsson. Odling 1. Många kvinnor på Koster är engagerade i odlingsprojekt. Hur fungerar det? Vad odlar man? Lyssna på Camilla Anderssons och Helena von Bothmers erfarenheter. 2. Företaget Koster Trädgårdar som drivs av Stefan och Helena von Bothmer arbetar med något som kallas permakultur. Vad är det för något? Helena von Bothmer berättar: lyssna på henne. Dialekt 1. I dag är det inte många som talar kostermål längre. En som gör det är Folke Larsson. Lyssna på vad han berättar om fåglarna på Koster och gör en lista på vilka fåglar han nämner och försök lista ut vad det heter på vanlig svenska. Berättare 1. En av Kosters storfiskare, Kenneth Axelsson, rodde härom året längs hela den svenska kusten. Lyssna på hans berättelse och gör en karta av den svenska kusten och pricka ut de platser han nämner. SKOLAN 1. Nämn för och nackdelar med att gå i skola på Koster. Där finns ju väldigt få elever. Jämför med din skola. LANDSKAPET Under länken Landskapet kan du finna beskrivningar av Kosters olika landskap. Koster har många landskap, såväl över som under vattenytan. Ser man närmare på öarna kan man därför säga att landskapet består eller byggs upp av ett antal olika delkomponenter. Några av dem är påtagliga och synliga för blotta ögat: det geologiska-, odlings- och marina landskapet. Men det finns också andra slags landskap exempelvis det historiska landskapet som lever sitt eget liv i människors minnen, i reseskildringar och politiska beslut som tagits långt bortom Kosters horisont. Koster rymmer också ett arbetslandskap där dagens

5 kosterbor korsar spår som lämnats av de som verkat på öarna för länge sedan. Ytterligare en aspekt av Koster är fritidslandskapet som befolkas av badgästerna, sommarstuge-ägare och segelturister. Nedan kan du finna några olika frågor som berör de olika landskapen på websidan. Arbetslandskapet 1. Vilket har varit det huvudsakliga sättet att försörja sig på Koster? Hur är det idag? 2. Vilken fiskart har varit den viktigaste att fiska under de senaste 500 åren? Vem köpte fångsten förr och vem köper den idag? 3. Från 1945 fram till idag har antalet fiskare i Sverige minska kraftigt. Varför? Fritidslandskapet 1. Varför står så många hus tomma på Koster under vintern? 2. Var kom de flesta turisterna ifrån som besökte Koster förr i tiden? 3. Vad menar man när man säger att turismen har ersatt sillen som inkomstkälla? 4. Varför är det ett problem för de bofasta när sommargäster köper hus på Koster? Geologiska landskapet 1. När bildades berggrunden i det Bohuslänska landskapet? 2. Vad är Hin Håles harvedrag och hur har de bildats? 3. Varför var Kosteröarna täckt av vatten för år sedan? 4. Vad är stenmalar? Hur har strandvallar bildats? Finns det något liknande där du bor? Historiska landskapet 1. När blev Bohuslän svenskt? 2. Vad gjorde Per Kalm på Koster?

6 3. Hur såg det ut på Koster för 100 år sedan jämfört med idag? Vem ägde Koster förr i tiden? 4. Sillen har i olika perioder betytt mycket för skärgårdsbefolkningen. Förklara hur och varför? När och hur började man ta hand om avfall i Sverige? Marina landskapet 1. Varför är det svårt att göra landskapskartor under vattnet? 2. Alger kan inte växa på så stora djup. Varför inte? Odlingslandskapet 1. Från när är de första bosättningarna på Koster? Hur levde man på den tiden? 2. Hur och varför byggdes muren på Nordkoster? 3. Vem ägde marken förr i tiden? Hur har jordbruket förändrats med tiden? Hur bildas naturreservat? Varför är det bra med naturreservat? Känner du till något naturreservat? Hur ser det ut där du bor? PÅVÄXT 1. Studera själva påväxt i naturen! Sätt ut någon typ av föremål i vattnet, vanliga CD-skivor exempelvis. Man kan studera påväxt både i sött och i salt vatten. Har ni tillgång till både och? Jämför påväxten mellan de olika miljöerna. Universiteten i Göteborg, Bergen och Maryland har ett samarbetsprojekt (VIRTUE) där de bland annat tittar på påväxt. Gå in och titta på deras hemsida (på engelska) och få tips på hur man kan gå tillväga.

7 TJÄRNÖLABORATORIET 1. Under länken Tjärnölaboratoriet kan du gå in på Upptäck havet! för att få tips på vad man kan göra när man besöker en havsstrand. Det finns också en översikt över alla delar i Expedition Koster! Den kan också laddas ner från JASON-webben.

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Nät, natur och nationalparker

Nät, natur och nationalparker Nät, natur och nationalparker Nät, natur och nationalparker Inbjudan till Bohuslän av Evert Taube Som blågrå dyning bohusbergen rullar i ödsligt majestät mot havets rand. Men mellan dess kala urtidskullar

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Välkomna till. Naturväktarna Kust FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda

Läs mer

Kragenäsprogram, 2015

Kragenäsprogram, 2015 Vi arbetar ständigt med att förnya vårt program och kommer inom en snar framtid att lägga upp 2016 års programdokument med nya spännande aktiviteter. KRAGENÄS FASTA PROGRAM Finns på plats och klart att

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

SVEA RIKE. En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015

SVEA RIKE. En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015 SVEA RIKE En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015 PRESENTATIONSVISA 1. Vi vill här presentera för Er ett avlångt land, som har rätt många delar, vi kommer hand i hand. Här nere, där bor

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Var och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista.

Var och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista. Storylinens namn: Globala Båten Planeringsmatris version 1 av Meta Tosteby, meta.tosteby@falun.se Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Organisation Material Resultat Vad en människa behöver Vad tror du en

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

EKOTURISM i fjällen. Elevblad. både som besökare och anordnare ska ta ansvar för miljön.

EKOTURISM i fjällen. Elevblad. både som besökare och anordnare ska ta ansvar för miljön. EKOTURISM i fjällen DU ÄR EN FÖRETAGARE som vill locka turister till den unika fjällvärlden där du vill att de ska få uppleva naturen men samtidigt få nya kunskaper. Du vill visa det växt- och djurliv

Läs mer

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Boskär. Natur. Historia

Boskär. Natur. Historia Boskär Natur Allra, allra längst ut bland utöarna sydost om Vinö ligger Boskär. I norr och söder skär, bådor, holmar och flader; tillsammans den yttersta landbarriären, vågbrytaren mot en vräkande Östersjö.

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Barnens Östersjöprotest

Barnens Östersjöprotest Vårt hav Östersjön Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man alltid blir tillfrågad om vad man tycker

Läs mer

Att skriva om natur. Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr

Att skriva om natur. Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr Att skriva om natur Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr 1. Vad vill vi berätta? En del intressantare lokaler påträffades vid Inre Verkanliden t.ex. häckningsplatser för tretåig hackspett

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Se upp för havets kvinnor

Se upp för havets kvinnor HAENYO Se upp för havets kvinnor Utanför den sydkoreanska kusten ligger ön Jeju, känd för sin speciella matkultur. Vi tog oss dit för att uppleva dess unika gastronomi och passade på att träffa de kvinnliga

Läs mer

StTallholmen och Örnholmen

StTallholmen och Örnholmen StTallholmen och Örnholmen Natur Strax norr om Hulöhamnslandet ligger två små och ganska likartade holmar, Tallholmen och Örnholmen. Båda lite oregelbundet avlånga till formen, men med riktning nordväst-sydost,

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d

Mötesplats Varberg I n f o r M a t I o n t I l l d I g s o M ä r n y I n f l y t t a d Mötesplats Varberg Information till dig som är nyinflyttad 1 Välkommen t Hej! Jag heter Ann-Charlotte Stenkil och är kommunstyrelsens ordförande här i Varberg. Vi är en kommun som växer och du är en av

Läs mer

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv

Sjölejonen höjer knappt på ögonbrynen. Galapagos ett hotat världsarv Efter 50 år som nationalpark blinkar varningslamporna för Galapagosöarna. Den känsliga floran och faunan hotas av kraftig befolkningstillväxt och ökande turism. För två år sedan satte FN-organet Unesco

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Nycklar till LANDSKAPET En utbildningsdag på Hovdala slott

Nycklar till LANDSKAPET En utbildningsdag på Hovdala slott Nycklar till LANDSKAPET En utbildningsdag på Hovdala slott Onsdag 15 augusti 2012 för lågstadie- och mellanstadielärare och fritidspedagoger Torsdag 16 augusti 2012 för högstadie- och gymnasielärare Hur

Läs mer

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald

Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och

Läs mer

Omholmens reningsverk

Omholmens reningsverk Sotenäs kommun Göteborg 2010-03-25 Datum 2010-03-25 Uppdragsnummer 61461038379 Tomas Trapp Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

RIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft

RIKSINTRESSEN. Turism och friluftsliv. Naturvård. Kulturmiljövård. Friluftsliv. Yrkesfisket. Sjöfart. Vindkraft RIKSINTRESSEN Turism och friluftsliv Naturvård Kulturmiljövård Friluftsliv Yrkesfisket Sjöfart Vindkraft Natura 2000 Riksintressen Länsstyrelsen har redovisat de områden som är av riksintresse - enl. 3

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

VÄRLDENS LÄNDER RESAN LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

BOHUSLÄN - LYSEKIL - SKAFTÖ - FISKEBÄCKSKIL - STOCKEVIK. Östra Stockevik LATITUD N58 23.57 LONGITUD E11 44.34

BOHUSLÄN - LYSEKIL - SKAFTÖ - FISKEBÄCKSKIL - STOCKEVIK. Östra Stockevik LATITUD N58 23.57 LONGITUD E11 44.34 BOHUSLÄN - LYSEKIL - SKAFTÖ - FISKEBÄCKSKIL - STOCKEVIK Östra Stockevik LATITUD N58 23.57 LONGITUD E11 44.34 Från skiss till verklighet. Vi hade en önskan om att skapa ett nytt bostadsområde med en speciell

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.

Vad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria. I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och

Läs mer

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 4

Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 4 Vi i Femman 2012 Kvartsfinal 4 Snabbfrågor del 1 Lag Lag 1. Vad heter huvudstaden i Danmark? Svar: Köpenhamn 2. I veckan delades pris ut till bästa svenska film. Vad heter priset? Svar: Guldbagge (Kommentar:

Läs mer

1(7) VISION ÖREGRUND 2015

1(7) VISION ÖREGRUND 2015 1(7) VISION ÖREGRUND 2015 BAKGRUND Öregrund fick sitt privilegiebrev 1491 av Sveriges rikes råd i Uppsala. Skälet till att staden grundades var att Östhammarsborna ville flytta sin stad som var på väg

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

Havsnomaderna urak lawoi. Thailand:

Havsnomaderna urak lawoi. Thailand: Thailand: Havsnomaderna urak lawoi [Thailand: urak lawoi] Ann-Charlotte Lotta Granbom, socialantropolog från Lunds universitet, har som enda västerlänning bedrivit antropologiska fältstudier och skildrat

Läs mer

En stark kommunal ekonomi är förutsättning för att Tjörn ska kunna utvecklas och kunna svara upp mot ökade krav på service och omsorg.

En stark kommunal ekonomi är förutsättning för att Tjörn ska kunna utvecklas och kunna svara upp mot ökade krav på service och omsorg. Jämställdhet Vår politik tar sin utgångspunkt i alla människors lika värde. Hur arbetsmarknaden fungerar är viktigt för jämställdheten. Fortfarande tjänar kvinnor mindre än män, tar större ansvar för hushållsarbetet

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer

Balans- ett spel om hållbar utveckling

Balans- ett spel om hållbar utveckling Svenska Aralsjösällskapet presenterar Balans- ett spel om hållbar utveckling En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda

Läs mer

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt

Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Resebrev 14 september - 15 oktober, Sicilien runt Från Malta o till Sicilien är det bara en Skagen resa i våra mått, det skuttet tog vi den 14 september o hamnade i viken Rada Di Portopalo på södra delen

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Slutrapport. Projekt: Skärgårdshamnar

Slutrapport. Projekt: Skärgårdshamnar Projektet har delfinansierats av europeiska unionen Regional utvecklingsfonden Mål2 Öarna Slutrapport Projekt: Skärgårdshamnar - småskalig infrastruktur till gagn för utvecklingen av Karlskrona skärgård

Läs mer

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till?

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till? Ett odjur i Jämtland Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Adams pappa satt framför datorn. Vilka ord på dialekt känner du till? Vilken dialekt är det? Hur såg odjuret ut som kom upp ur grytan?

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN

SPORTFISKE I LJUNGANDALEN SPORTFISKE I LJUNGANDALEN Om du söker ett varierat fiske i otillgängliga vildmarksvatten, med sina åar, tjärnar och insjöar eller lättåtkomliga lugna vatten belägna vid allfarvägarna. Då har du kommit

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas

Läs mer

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1

Fettjestad 6:9 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2010:2. Arkeologisk utredning etapp 1 Rapport 2010:2 Arkeologisk utredning etapp 1 Fettjestad 6:9 Intill RAÄ 12 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Östersjön & miljögifter

Östersjön & miljögifter MILJÖGIFTER Östersjön & miljögifter - VAD VI BÖR VETA STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN DEN andra vågen ULLA ARNBY OUR BALTIC SEA MEDIA PROJECT 1 Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund

Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund Mellankommunalt och regionalt Planeringssamarbete för vindkraft Två exempel Öland och Kalmarsund Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Bild 1: Vindkraft en mellankommunal

Läs mer

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser Våra naturresurser Människorna har i alla tider använt sig av naturen för att kunna överleva. Allting i naturen som vi kan använda eller ha nytta av kallas naturresurser eller naturtillgångar. Naturresurserna

Läs mer

Först kom nomaderna som följde vildrenens vandring mot norr när inlandsisen

Först kom nomaderna som följde vildrenens vandring mot norr när inlandsisen De första fiskarna och jägarna Först kom nomaderna som följde vildrenens vandring mot norr när inlandsisen drog sig tillbaka. Det fanns en landbrygga mellan Skåne och Danmark och det kom djur som vildren

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra

Läs mer

Läs med oss. Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd 1 08-06-18 15.36.16. Manual digitalt lärarstöd till.

Läs med oss. Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd 1 08-06-18 15.36.16. Manual digitalt lärarstöd till. Pojken och Tigern Läs med oss Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd 1 08-06-18 15.36.16 Manual digitalt lärarstöd till Pojken och Tigern Välkommen! Välkommen till vårt digitala lärarstöd

Läs mer

Långörens arkiv. Böcker och skrifter

Långörens arkiv. Böcker och skrifter Långörens arkiv Böcker och skrifter Andersson, Knut Minnen från Ungskär Blekinge läns Hushållningssällskaps Tidskrift, Nr 1 1981 Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 1981 Anglert, Marit Glimtar ur Ytteröns

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

Minihandledning. till Kompassresan och Arbetsboken

Minihandledning. till Kompassresan och Arbetsboken Minihandledning till Kompassresan och Arbetsboken I Kompassresan får eleverna läsa om Adam och hans pappa som gör en lång resa genom Sverige. De två första kapitlen utgör en inledning till berättelsen.

Läs mer

ANSÖKAN OM OSTRONAKADEMIENS STIPENDIUM

ANSÖKAN OM OSTRONAKADEMIENS STIPENDIUM bakgrund akgrund Vi ansöker om Ostronakademiens stipendium 2012 med bakgrund av vårt examensarbete OSTRON- NKEN som vi presenterade på rkitektskolan i Lund i februari 2012. Vårt intresse för ostron startade

Läs mer

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg

Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Grönland 2016 Grönland Midnattssol, valar och mäktiga isberg Trackers erbjuder som enda researrangör i Europa en unik paddlingsresa i ett av Grönlands mest spektakulära områden Uummannaqfjorden på nordvästra

Läs mer

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND

ANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND 1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

12 Sörmlands museum, Utveckling av informationsverksamheten vid Stendörren. att godkänna den i bilagda program föreslagna verksamheten, samt

12 Sörmlands museum, Utveckling av informationsverksamheten vid Stendörren. att godkänna den i bilagda program föreslagna verksamheten, samt PROTOKOLL DATUM DIARIENR Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet 2006-06-07 KN-KUS06-209 12 Sörmlands museum, Utveckling av informationsverksamheten vid Stendörren Redovisades tjänsteutlåtande

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,

Läs mer

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314 Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Förekommer rikligt i vissa vatten och finns i

Förekommer rikligt i vissa vatten och finns i Välkommen att fiska i destination Funäsdalen Här finns hundratals upplåtna vatten i ett område med en mängd sjöar, tjärnar och åar. Vi är ett spännande gränsområde där skog möter fjäll, vilket innebär

Läs mer

Ölands Vattenråd. Nyhet sbrev 2015:2. Augusti 2015. Om Vattenpriset, östersjömånaden augusti och vattenrådet som remissinstans.

Ölands Vattenråd. Nyhet sbrev 2015:2. Augusti 2015. Om Vattenpriset, östersjömånaden augusti och vattenrådet som remissinstans. Ölands Vattenråd Nyhet sbrev 2015:2 Augusti 2015 Om Vattenpriset, östersjömånaden augusti och vattenrådet som remissinstans. Vattenpriset 2015 Augusti Östersjömånaden! Tillsammans med Ölands Naturskyddsförening

Läs mer