Barnens Hav. Västerhavet. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnens Hav. Västerhavet. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel!"

Transkript

1 Barnens Hav Ett På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! läromedel från Naturskyddsföreningen om livet och miljön under ytan i Västerhavet. Västerhavet Lärarhandledning årskurs 1 6 Foto: Göran Borgström

2 Om Naturskyddsföreningen och Havsnätverket Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har runt medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är föreningens drivkraft. Naturskyddsföreningen sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Föreningen arbetar även med att påverka politiker och myndigheter, såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är Naturskyddsföreningen viktigaste arbetsområden. Föreningen står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval, som är en del i arbetet med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval. Det här läromedlet är sammanställt av Naturskyddsföreningens Havsnätverk. Havsnätverket består av runt 525 medlemmar som är intresserade av havsmiljön. Nätverket driver kampanjer, utbyter kunskap, ordnar utbildningar och hjälper Naturskyddsföreningens rikskansli att föra ut miljöbudskap genom samordnade insatser i hela landet. Flera av föreningens länsförbund längs kusten har också havsmiljö- och vattengrupper som driver regionala frågor, anordnar studiecirklar och bidrar med synpunkter i lokala eller regionala miljöfrågor som gäller hav, kust och inlandsvatten. Tillsammans väcker vi opinion och påverkar politiken. Läs mer om Naturskyddsföreningens Havsnätverk på Innehåll Naturskyddsföreningen vill förändra världen tillsammans med skolan. 4 Så använder du lärarhandledningen 4 Vad säger läroplanen? 5 1 Strandbesök Förberedande lektion På stranden Tillbaka i klassrummet 14 2 Västerhavet Havsområdena och strömmar Undervattenslandskapet Djur och växter Lite om Västerhavet Övningar 26 3 Miljöproblem i Västerhavet Övergödning Miljögifter Ohållbart fiske Övningar 35 4 Hållbart fiske Hållbart fiske i Västerhavet Att äta fisk Övningar 40 På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! 5 Vad kan jag göra? I hemmet I skolan På fritiden Grön guide Övningar 43 Författare: Anna Bengtsson, Göran Borgström, Astrid Hylén, Kristin Johansson, Hanna Sallén Lennerthson, Max Lindmark, Charlie Wijnbladh, alla i Naturskyddsföreningens Havsnätverk och Ellen Bruno, Naturskyddsföreningens Rikskansli. Layout: Sofia Liljander 6 Ordlista 46 7 Mer information 47 2 BARNENS HAV BARNENS HAV 3

3 Naturskyddsföreningen vill förändra världen tillsammans med skolan. Havet är en helt annan miljö än den på land. Havet i sig är också mycket varierande, här finns grunda bottnar med tångskogar och ålgräsängar till djupa hav med berg och milsvida slätter. Sverige är ett land med mycket kust och en varierande kust. Västerhavets geografiska läge med nära anknytning till Nordsjön och Atlanten ger goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv - det myllrar av liv här. Alla världens hav är mer eller mindre drabbade av miljöproblem orsakade av oss människor: överfiske, höga halter av gifter, skräp och övergödning med t.ex. algblomningar och döda bottnar som följd. För att rädda haven krävs förändring snarast. För att åstadkomma långsiktig förändring är det viktigt att dagens unga har kunskaper om vårt fantastiska hav och hur det bör vårdas. Klokt är att börja med havet närmst som man kan relatera till och vara med att påverka. Läromedlet Barnens Hav syftar till att ge dig som lärare i årskurs 1-6 underlag och praktiskt stöd för att arbeta med Västerhavet och dess miljö, både teoretiskt och praktiskt i fält. Materialet är framtaget av Naturskyddsföreningens Havsnätverk. Första handledningen som togs fram handlade om Östersjön. Det har redan används vid fyra lärarutbildningar under 2013 och Kul att du också vill vara med tillsammans kan vi förändra världen! Så använder du lärarhandledningen Den här lärarhandledningen beskriver hur du som lärare i årskurs 1-6 kan arbeta med livet och miljön under ytan i Västerhavet. Lärarhandledningen innehåller fem kapitel: Strandbesök, Västerhavet, Miljöproblem i Västerhavet, Hållbart fiske samt Vad kan jag göra? Enklast är att arbeta med kapitlen i samma ordning som de presenteras här i lärarhandledningen, till exempel under ett temaarbete om Västerhavet. Det går även utmärkt att välja en annan ordning och lägga till eller ta bort övningar efter förutsättningar och intresse. Strandbesöket, som beskrivs i kapitlet Strandbesök, kan exempelvis genomföras när som helst under arbetet med Västerhavet. Det kan dock vara bra att göra besöket så tidigt som möjligt för att väcka elevernas intresse för havet och ge dem erfarenheter att bära med sig under resten av arbetet. Det är också smart att göra besöket så nära sommaren som möjligt - då är det enklare att hitta arter och vattentemperaturen är behagligare. Alla kapitlen, utom Strandbesök, inleds med en faktabakgrund som tar upp sådant som är intressant att känna till om Västerhavet. Faktabakgrunden är tänkt att ge dig som lärare relevant information att utgå ifrån när du undervisar om havets liv och miljö. Sedan följer ett antal övningar, med tydlig koppling till faktabakgrunden, som du och dina elever kan göra tillsammans i klassrummet eller på stranden. Det är inte nödvändigt att du gör alla övningarna. Välj de som du och dina elever tycker verkar roliga och intressanta! Några av övningarna involverar även föräldrarna eller andra vuxna, och förhoppningsvis blir även de nyfikna på vad som försiggår i klassen. Till exempel innehåller flera av kapitlen rubriken Veckobrevet som kan vara lämpligt att skicka till föräldrarna via mejl. Under denna rubrik finns texter som beskriver den kommande veckans arbetsområde och aktiviteter. Det här läromedlet är också utformat så att det ger förutsättningar för att skapa en gemensam utställning och/eller ett kompendium till varje elev. Tanken är att utställningen och kompendiet innehåller sådant material som eleverna producerat under arbetet med Västerhavet, till exempel undervattenslandskap, algtavlor, fisktexter och mycket annat. Om klassen vill göra en utställning eller ett kompendium är det bra att redan tidigt tänka på att genomföra sådana övningar som resulterar lämpligt material, se avsnitt och I övrigt ger materialet stora möjligheter till egna idéer och påhitt! Lycka till! Vad säger läroplanen? I Skolverkets läroplan för grundskolan från 2011 nämns i de inledande kapitlen fyra perspektiv, varav såväl miljöperspektivet som det etiska perspektivet går bra att utveckla under arbetet med detta utbildningsmaterial: Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. I kapitlet om undervisning i biologi står att: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Vidare står att undervisningen i årskurs 1 till 3 ska behandla: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. 4 BARNENS HAV BARNENS HAV 5

4 Eleverna ska även kunna utföra enkla fältstudier och observationer i närmiljön, göra enkla naturvetenskapliga undersökningar samt kunna dokumentera dessa med text, bild och andra uttrycksformer. Vidare står att undervisningen i årskurs 4 till 6 ska innehålla: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön, samt naturen som resurs. Dessutom ska eleverna kunna planera, utföra och utvärdera enkla fältstudier och experiment. Utbildningen ska även innehålla: Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter samt tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Detta utbildningsmaterial bidrar till att uppfylla samtliga av ovanstående krav. 1. Strandbesök Det här inledande kapitlet beskriver hur klassen kan förbereda och genomföra ett strandbesök. Kapitlet innehåller ingen faktabakgrund, utan istället beskrivs massor av roliga övningar att göra före strandbesöket, på stranden och när ni är tillbaka i klassrummet igen. Strandbesöket kan ske när som helst under arbetet med Västerhavet, men gör det gärna tidigt så att elevernas intresse för havet vaknar! 1.1 Förberedande lektion Innan strandbesöket är det bra att fundera över hur det ska gå till. Diskutera hur ni kan undersöka stranden. Vad är bra att samla in? Var är det smart att leta efter det ni vill hitta? Vad behöver ni ha med er? Hur ska ni vara klädda? Ska ni äta matsäck på stranden? Det är absolut inte nödvändigt att köpa dyra grejer för att kunna undersöka stranden det är kul att samla och bygga eget! Fråga efter hinkar i skolköket, de som har innehållit crème fraiche är lagom stora. Be föräldrarna att bidra med gamla kräftlådor. Gå till en butik och kolla om de har överblivna godisburkar. Ta även med några skedar, gärna av plast, till stranden. I följande avsnitt beskrivs hur ni kan bygga vissa saker tillsammans i klassrummet Tillverka en egen håv För att tillverka en håv behövs ett kvastskaft, en sil och några skruvar. Montera håven enligt bilden. Håven tål att dras över stenar och i sandbotten! Så här ser den färdiga håven ut. Foto: Anna Bengtsson Strandutflykt. Foto: Kristin Johansson 6 BARNENS HAV BARNENS HAV 7

5 1.1.2 Bygg en vattenkikare En vattenkikare består av ett rör, med en fönsterruta i ena änden, och används för att kunna spana ner i böljan blå. Material som behövs till en enkel vattenkikare är konservöppnare, plåtburk, kraftigt gummiband, plastpåse eller plastfolie. Ta, med hjälp av en konservöppnare, bort botten på en plåtburk. Trä en plastpåse (eller plastfolie) över ena öppningen på burken och spänn plasten ordentligt. Fäst med ett gummiband. Klart! Istället för en konservburk kan även en mjölkkartong eller en bit avloppsrör i plast fungera Bygg en fiskfälla Låt eleverna bygga fiskfällor! Kopiera gärna upp instruktionsbilderna och dela ut i klassen. Det som behövs är en tom tvåliters pet-flaska, ett 1,5 meter långt snöre, en tändsticka eller liten pinne, stark tejp och en vass kniv. Genom att lägga en krossad blåmussla i fällan kan ni locka in småfisk som annars är svåra att fånga med håv. Fiskarna har lätt att hitta in i flaskan genom hålet, men väl inne har de svårt att hitta ut Intervjua en expert Kanske vill en expert följa med till stranden? En marinbiolog, en yrkesfiskare, någon från Naturskyddsföreningen eller en förälder som är intresserad av havet? I så fall är det roligt att låta eleverna intervjua experten. Låt gärna eleverna fundera ut intervjufrågor i förväg. Till exempel kan de diskutera möjliga frågor i grupper och tillsammans enas om några frågor att ställa. Om tid finns kan det vara kul att sedan skriva egna tidningsartiklar med utgångspunkt i intervjusvaren. En annan idé är att rita teckningar om det experten berättade. 1.2 På stranden Nu är det dags att göra massor av roliga strandövningar! I det här avsnittet presenteras ett gäng övningar som tillsammans tar två till tre timmar att genomföra, plus eventuellt för- och efterarbete i klassrummet. Syftet med övningarna är att eleverna ska få en uppfattning om vilka villkor som gäller för de djur och växter som lever i vattnet vid en havsstrand, samt förstå hur arterna samverkar och hur de har anpassats till olika miljöförhållanden. Skriv gärna ut arbetsbladet Havsstranden och låt eleverna använda det när de undersöker stranden. Arbetsbladet är indelat i sex delar: Mångfald, Anpassning, Kretslopp, Trolla med tång, Algtavla och Strandkonst. Arbeta med en del i taget och låt eleverna besvara frågorna genom att undersöka det de finner på stranden. Eleverna kan med fördel arbeta i smågrupper på olika platser utmed den gemensamma strandsträckan. Det här behöver ni: Håvar eller silar, med eller utan skaft Hinkar, baljor, burkar Plastskedar Plastpåsar Luppar Kanske några vattenkikare och fiskfällor Under ytan i Västerhavet eller annan bestämningslitteratur, gärna anpassad för barn Mångfald I den här övningen undersöker klassen strandens mångfald av växter och djur. Undersökningen utförs i grupper längs en strandsträcka på mellan tio och trettio meter. Låt varje grupp välja ut en mindre ruta på ungefär tre gånger tre meter, precis i strandkanten. Sedan är det dags för grupperna att beräkna hur många arter som finns i rutan. Alla eleverna i gruppen undersöker rutan och varje elev plockar upp ett exemplar av de arter hen hittar i rutan. Sedan sorterar gruppen tillsammans växterna och djuren i olika högar, en hög per art. Antalet högar blir då lika med antalet arter och ett mått på hur stor mångfalden i rutan är. Eleverna kan sedan artbestämma djuren och växterna, men det är inte helt nödvändigt - bara genom att titta på arterna lär de sig mycket Anpassning Låt eleverna välja ut en växt ur rutan och studera hur den har anpassat sig. Utgå ifrån vilka behov växten har: Hur får den ljus och näring? Hur sitter den fast? Kan alla växtens behov uppfyllas idag? Hur gör den för att klara sig under andra tider på året? Till vilket växtslag hör växten? Är den grön, brun eller röd? Skuggas växten av andra växter som finns ovanför den? Hade den fått mer eller mindre ljus om den växt djupare ner eller närmre ytan? Har växten på något vis anpassat sig till hur mycket ljus den får? Kretslopp Hämta ett gäng tångruskor från vattenbrynet och studera dem närmare. Tång på sten Leta upp en bit tång som sitter fast på en sten. Testa att bara hålla i tången stenen sitter kvar! Ibland behövs en riktigt rejäl skakning för att få loss tången. Hur kan tången sitta fast så hårt i stenen utan rötter? Om ni undersöker fästplattan (där tången sitter fast i stenen) ser ni att den har små fästtrådar som borrar sig in i stenen och gör att den sitter riktigt hårt fast. Det behövs när vågorna sliter och drar i den hela tiden! Hur kan vi räkna ut tångens ålder? Vissa typer av tång lever i flera år, till exempel blåstång och sågtång. Tången tillväxer i grenspetsarna; den äldsta delen är därför fästskivan och de yngsta delarna är grenspetsarna. Varje år förgrenar sig tången och därför är det möjligt att räkna ut dess ålder. Första gången den delar sig har den levt ett år, andra gången två år och så vidare. Ibland kan tång bli riktigt många år. Försökatt hitta den äldsta tången! Vem bor i tången? Ta en tångruska, förslagsvis blås- eller sågtång, från havet och lägg direkt i en hink med havsvatten. Skaka tången och se vilka djur som hamnar i hinken. Diskutera vad dessa små djur gör i tången! Vilka djur lever i en tångruska? Vad lever de av? Vad äter de och vem äter dem? Det är vanligen olika små kräftdjur som har tången som bostad. I tången får de skydd och hittar mat. Tånggråsuggan äter till exempel på tången och får sin färg beroende på vilken tång den ätit. Titta noga på tångruskan: finns det något som sitter på den? Djur eller växter? Till exempel kan ni hitta olika fintrådiga alger, havstulpaner och mossdjur. Diskutera var på tången de sitter. Är det i de yngre grenspetsarna eller i de äldre delarna? Varför sitter de här? Vad händer med tångruskan om det är för mycket som sitter på den? Prata om kretslopp och näringskedjor! Rita en näringskedja, till exempel: blåstång - tånggråsugga -storspigg -skarv 8 BARNENS HAV BARNENS HAV 9

6 Illustration: Kristin Johansson Så gör du en fiskfälla Så gör du en fiskfälla Ta en tom tvåliters pet-flaska, ett 1,5 meter långt snöre, en tändsticka Ta en tom eller tvåliters liten pinne, pet-flaska, stark tejp ett och 1,5 en meter vass långt kniv. snöre, en tändsticka eller liten pinne, stark tejp och en vass kniv. 1. Mångfald 1. Mångfald Hur många sorters växter finns i Hur många sorters växter en ruta finns på 3x3 det i meter en ruta på i vattnet 3 x 3 längs stranden? meter i vattnet längs stranden? Havsstranden 2. Anpassning 2. Anpassning Undersök tång i vattnet. Hur sitter Hur den sitter fast? den fast? Varför sitter den fast? Hur gammal är den? Hur gammal är den? Vad lever den av? Vad lever den av? Undersök tång i vattnet. Varför sitter den fast? 1. Ta av korken 2. Skär av toppen så 1. Ta av och korken etiketten. och etiketten. att 2. Skär du får av toppen tratt. så att du får en tratt. 3. Gör ett litet snitt (0,5 cm) i 3. Gör botten ett litet av snitt flaskan. (0,5 cm) i botten av flaskan. 4. Knyt fast en tändsticka i ena änden av snöret. Trä andra änden 4. Knyt genom fast flaskan en tändsticka och ut i genom ena änden det av lilla snöret. snittet Trä i andra botten änden genom flaskan och ut genom det lilla snittet i botten 3. Kretslopp 3. Kretslopp Vilka djur lever i tången? Vilka djur lever i tången? Vad gör Vad de gör här? de här? Vad äter Vad de äter och de vem och vem äter äter dem? Vilka kom Vilka först kom först och och vilka vilka kom sedan? sedan? Rita en näringskedja. Rita en näringskedja. 4. Trolla med tång 4. Trolla med tång Doppa algbitar i hett vatten. Vilken färg Vilken blir färg kvar? blir kvar? Vilken nytta gör denna färg? Doppa algbitar i hett vatten. Vilken nytta gör denna färg? 5. Sätt 5. Sätt ner ner tratten i i flaskan och fäst fäst den den med med tejp längs kanten. 5. Algtavla 5. Algtavla Samla och pressa alger. Samla och pressa alger. 6. Strandkonst 6. Strandkonst Gör ett konstverk av strandfynd. Var kommer Var kommer fynden fynden ifrån? ifrån? Hur har Hur de fått har de sin fått form? sin form? Gör en lek med fynden. Gör en lek med fynden. Gör ett konstverk av strandfynd. 6. Lägg en bit 6. räka Lägg eller en bit krossad räka eller blåmussla krossad blåmussla i flaskan. i flaskan. Lägg den Lägg på den botten på botten bit en ut bit i vattnet ut i och förankra den vattnet med hjälp och förankra av snöret den i med exempelvis hjälp av en snöret sten. i exempelvis Nu är det en bara sten. att Nu vänta. är det Fiskarna bara att känner doften av mat vänta. och Fiskarna hittar lätt känner in genom doften det av mat stora och hålet, hittar men lätt in när genom de väl det är stora inne hålet, i flaskan men har när de de väl är inne i flaskan har de svårt att hitta ut genom det lilla hålet. Glöm inte att ta svårt att hitta ut genom det lilla hålet. Glöm inte att ta med er all utrustning tillbaka till skolan när med er all utrustning tillbaka till skolan när ni varit på stranden. ni varit på stranden. Fiskfällan är lätt att glömma i vattnet! Fiskfällan är lätt att glömma i vattnet! Illustration: Kristin Johansson

7 Påväxtalgerna (de alger som växer på tångruskan) sätter sig gärna i tångens grenspetsar. De vill vara högst upp för att nå solljuset, som de får sin energi från. Det skapar problem för tången, som också får sin energi från solljuset. Dessutom behöver tången kunna använda grenspetsarna till att ta upp näring från vattnet. Tången har ju inga rötter, kärlsystem, grenar eller blad, som växter på land. Eftersom påväxt kan vara direkt livshotande för tången har den utvecklat ett skydd: den kan utsöndra gifter och slem som gör livet svårt för påväxtalgerna. Blåstångens blåsor Diskutera varför blåstången har blåsor. Vad finns inuti dem? Jo, i blåsorna finns luft som gör att blåstången håller sig upprätt. Testa att trycka sönder alla blåsor och lägg tången i vattnet igen. Då sjunker den! Blåstångens blåsor hjälper den att stå upprätt i vattnet så att den kan fånga solljuset så effektivt som möjligt. De andra blåsorna, som sitter i grenspetsarna, är könsorgan. Visste ni att blåstången bara fortplantar sig under fullmånens sken i maj och juni? Algtavla Samla in alger att pressa när ni kommit tillbaka till klassrummet. Om ni inte kan pressa dem genast är det bra att lägga dem i plastpåsar i frysen. Tänk på att brunalger är slemmiga och behöver ligga i egna påsar för att inte förstöra de andra algerna Gör ett strandkonstverk Leta material på stranden till att göra ett gemensamt konstverk, till exempel tång, snäck- och musselskal, pinnar, stenar, skräp och annat ni hittar. Diskutera varför skräpet finns på stranden. Hur kom det hit? Var kommer snäck- och musselskalen ifrån? Var levde djuren någonstans? Hur har de fått sin form? Välj ut det ni vill ta med hem till ert konstverk och bygg det i klassrummet Trolla med tång Växter behöver sin gröna färg, sitt klorofyll, för att fotosyntetisera och därmed fånga energin i solljuset. Hur kommer det sig då att många alger är röda eller bruna? Testa att doppa ner en bit blås- eller sågtång i hett vatten i en halv minut. Exempelvis kan ni ha med er vatten i en termos. När tången tas upp ur vattnet igen har den doppade biten blivit klargrön. Detta beror på att tångens färgpigment förstörs av det varma vattnet och istället syns den underliggande gröna färgen. Tång fotosyntetiserar alltså med hjälp av grönt klorofyll, precis som andra växter. Ibland är havsvattnet för djupt. Foto: Anna Bengtsson 12 BARNENS HAV BARNENS HAV 13

8 1.2.7 Håva efter småkryp i vattnet Att håva efter växter och småkryp i vattnet är riktigt spännande! Ni behöver inte artbestämma alla småkryp ni hittar, bara genom att titta på dem kan ni få reda på mycket. Det kan vara bra att inleda håvandet med en frågeställning, till exempel: Hur många djur kan vi hitta? Förslagsvis kan hälften av eleverna börja med att håva och resten kan vara djurskötare. Efter ett tag byter ni. Djurskötarnas uppgift är att sortera djuren så att samma arter hamnar i samma burkar. Gör gärna ett fint akvarium med olika djur och växter som passar ihop. Fotografera! När alla har fått håva en stund är det dags att samlas. Titta på djuren och diskutera följande frågor: Hur ser djuren ut? Hur rör de sig? Var lever de? Vad äter de? Vilken roll har de i det marina ekosystemet? Varför har de olika färger? Glöm inte att släppa ut alla djuren i havet igen när ni tittat på dem! 1.3 Tillbaka i klassrummet Väl tillbaka i klassrummet gäller det att tillvarata allt ni samlat in och bearbeta alla intryck Pressa alger gör algtavlor Ta med er ett gäng alger hem till klassrummet och gör vackra algtavlor! Det här behöver ni: Enfärgade papper (gärna lite kraftigare sort) Liten balja Plexiglasskiva eller liknande med slät yta Wettexduk eller nylonväv Sax Liten pensel Tidningspapper Två skärbrädor eller plankbitar Eventuellt spännband eller grova gummiband Tung sten eller bok som tyngd vid pressningen Alger av olika slag Fångst utanför Ängelholm. Häll några centimeter saltvatten i en balja: tag 2-3 matskedar salt per liter kranvatten om ni gör algtavlorna inomhus, annars går det bra med havsvatten. Lägg ner en plexiglasskiva (eller något liknande med slät yta) och ett papper ovanpå. Skivan skall vara lite större än pappret. Lägg en alg ovanpå pappret. Ju tunnare den är desto lättare är den att pressa. Lyft skivan lite snett uppåt och arrangera algen snyggt med hjälp av fingrarna eller en pensel. Fintrådiga alger blir väldigt vackra om de breds ut ordentligt. Lyft plattan med papper snett upp ur vattnet så att överflödigt vatten kan rinna av. Lägg algpappret på ett tidningspapper och täck algen med en bit wettexduk eller nylonväv så att den inte klibbar fast vid tidningen som läggs ovanpå. När ni har gjort så många tavlor som ni önskar läggs allt i press mellan exempelvis två skärbrädor eller ett par brädbitar. Bind ihop alltsammans med ett par grova gummisnoddar eller spännband och lägg på några böcker som tyngd. Byt tidningar efter ett par timmar och nästa dag om det behövs. Tavlorna är torra efter ett till två dygn Experiment med filtrerande blåmusslor På land rör sig djuren för att skaffa mat: de kryper, jagar, gräver, flyger och så vidare. Liksom många andra djur som lever i havet sitter blåmusslan fast på ett ställe större delen av sitt vuxna liv. I havet har den allt den behöver i vattnet runt omkring sig. Vattnet rör sig och levererar ständigt ny mat, så blåmusslan behöver inte röra sig. Genom det här experimentet går det att se hur blåmusslorna filtrerar vattnet och gör det renare. Det här behöver ni: 2-4 levande blåmusslor Förvara dem i saltvatten i kylskåp till de ska användas. 3-5 teskedar pulver av nyponsoppa 2 glasburkar 3-4 deciliter saltvatten av bra kvalitet 1. Blanda nyponpulvret i havsvattnet. Häll blandningen i glasburkarna. 2. Lägg blåmusslorna i en av burkarna. Den andra burken är kontrollburk. Det kan vara bra att göra mer än en burk med musslor för att vara säker på att experimentet fungerar; då behövs mer musslor, vatten och pulver. Ha en vit bakgrund till burkarna för att göra det enklare att se förändringen. 3. Låt burkarna stå helt ostörda och inte i solsken. Blåmusslor är lite blyga djur. Se vad som hänt efter en timme. Vad lär vi oss av experimentet? Blåmusslor filtrerar vatten för att få mat och syre. De har ett större ingångsrör med fransar och ett mindre utgångsrör utan fransar. Inne i musslan finns gälmagen där musslan filtrerar vattnet och här tas näring och syre upp. Maten består av mycket små partiklar, med bland annat näringsämnena kväve och fosfor, som också gör att havet blir övergött. Vuxna blåmusslor är mycket effektiva på att filtrera vatten, minst två liter per timme, och därför kallas de för havens reningsverk. När vi skördar blåmusslorna, det vill säga plockar upp dem för att äta dem eller göra biogas av dem, tar vi bort näringsämnena ur havet och hjälper på så vis till att rena haven och minska övergödningen. Det finns fler djur som filtrerar vatten, till exempel svampdjur, mossdjur och vissa kräftdjur, men de är inte lika effektiva som blåmusslorna. 14 BARNENS HAV BARNENS HAV 15 Foto: Kristin Johansson

9 2. Västerhavet Havet längst den svenska västkusten delas upp i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Tillsammans kallar vi detta område för Västerhavet. Området ligger nära Nordsjön, som är ett hav mellan de subtropiska områdena i söder och Arktisk kalla områden i norr. Våra vatten kallas tempererade och har ofta en blandning av djur och växter från både kalla och varmare vatten. Vi får också ofta besök av arter som här kan leva på gränsen av vad de klarar, till exempel sanktpersfisk och svärdfisk från varmare vatten i söder och håkäring och klorocka från norr. 2.1 Havsområdena och strömmar 2.1 Havsströmmarna påverkar livet i havet och klimatet på land. Vindar och temperaturskillnader i vattenmassan styr havsströmmarna. Den Baltiska strömmen består av utströmmande Östersjövatten som rinner ut via Öresund längs den svenska västkusten. I Bohuslän förstärks denna nordgående ström av Jutska strömmen som kommer via Skagen rakt mot den svenska kusten. Den Jutska strömmen har salt, kallt och näringsrikt vatten med sig. Det salta vattnet är tyngre vilket gör att det strömmar under Baltiska strömmen. Det mesta av Jutska strömmen går norrut men en del viker av söderut in via Öresund till Östersjön. Vilket gör att hela Västkustens ytvatten går från en salthalt på ungefär 10 promille i Öresund till 34 i norra Skagerrak. Öresund Detta vattenområde mellan Sverige och Danmark förbinder Östersjön med Kattegatt. Öresund 4 km brett som minst och 28 km brett som mest. Det största djupet på ca 50 m finns sydost om Ven. Limhamnströskeln mellan Köpenhamn och Malmö har ett maxdjupe på mindre än 10 meter. Bräckt östersjövatten strömmar ut via Öresund till Kattegatt med Baltiska strömmen. Den har ofta en kraftig ström på upp emot 5 knop. Salt vatten från Kattegatt kommer samtidigt in längs botten med Jutska strömmen. De två mycket olika vattenmassorna blandas knappt, istället skapas ett språngskikt på meters djup. Vid språngskiktet övergår vattnet mycket snabb från bräckt vatten till saltvatten. Man kan säga att Öresund är två hav ovanpå varandra. Språngskiktet gör att omblandningen i djupled blir dålig och syrerikt ytvatten kommer inte ner till botten och det näringsrika bottenvattnet kommer inte upp till ytan. Totalt sett är utflödet från Östersjön mycket större än inflödet av saltvatten. Mängden vatten som rinner ut genom Öresund är lika stort som Mississippiflodens flöde, världens 8:e största flod. Bottnarna i Öresund är varierande, i de grunda bukterna består bottnen ofta av sand eller sten och vattnet kommer från Östersjön. I de djupare områdena består botten ofta av lera och salthalten är hög. I mindre omfattning finns dessutom stenrev, musselbankar och bar berggrund i sundet. Växt- och djurlivet är också mycket varierat, vissa bottnar i söder påminner om Östersjön och i norra delen finns områden som liknar Skagerrak. Kattegatt På sin väg norrut gör den Baltiska strömmen att också Kattegatt blir skiktat med ett språngskikt på cirka 15 meters djup. Även om vattenomsättningen är god i Kattegatt så förhindrar språngskiktet omblandning i djupled. Södra Kattegatts ytvattnet har en salthalt på ungefär 15 promille och i de norra delarna 30 promille, medan djupvattnet ligger ganska konstant på 34 promille. Kattegatt har ett medeldjup 23 meter. Den danska sidan är förhållandevis grund och bottnarna ligger oftast ovanför språngskiktet. Bottnarna längst kusten består ofta av sand med sten i varierande storlek och på djupare vatten övergår sanden till lera och även här finns en hel del spridda stenar. Den svenska sidan har i norr Djupa rännan med djup nära 100 m. Längre söderut är djupförhållandena oregelbundna och största djupet är här cirka 130 m. djur och växter så har Kattegatt drygt 800, Skagerrak har runt och i Östersjön strax söder om Gotland har endast drygt 70 arter. Skagerrak Det riktiga havet, Skagerrak, står i direkt förbindelse med Nordsjön framför allt genom Norska rännan. Salthalten är hög, nära 35 promille och syretillgången god från ytan till botten. I de östra delarna finns en viss skiktning, som den vi ser i Kattegatt, med det utsötade vattnet söderifrån. Men här ligger språngskiktet så pass grunt att vågorna hjälper till att röra om i vattenmassan. Medeldjupet är 218 m och det största djupet finns i Norska rännan utanför Norges sydspets, på drygt 700 m. Både Koster- och Väderöfjorden är förbundna med Norska rännan. Skagerraks kust är mycket lång då den flikas av flera djupa och smala vikar. Kusten har även många öar. Gullmarsfjorden är en 25 kilometer lång tröskelfjord i mellersta Bohuslän. Det är Sveriges mest utpräglade tröskelfjord med ett genomsnittligt djup på meter vid mynningen och ett största uppmätt djup på 118 m. Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö. På grund av fjordens utformning och vattnets skiktning kan många djur som egentligen lever på djupare vatten klarar av att leva i den grundare fjorden. I Skagerrak fullständigt myllrar det av liv. I detta riktiga havsvattnet finns djurgrupper som vi inte alls ser i bräckt vatten, så som tagghudingar, koralldjur och stora kräftdjur. Här finns även mycket fler av de stora algarterna framför allt av både röd- och brunalger. 2.2 Västerhavets bottnar Mjuka eller hårda, grunda eller djupa Den dominerande bottentypen i Västerhavet likt resten jordens hav är djupa mjukbottnar. Mjukbottnar består av lera och/eller sand. Många av djuren lever här nergrävda i botten som t.ex. hjärtmusslan, många havsborstaskar och ormstjärnor. På de grunda mjukbottnar kan det växa ålgräs, i lugna vikar kan dessa breda ut sig och man kallar dem för havets ängar. Hårdbottnar är allt från skalgrus till sten och klippor. Här kan djuren inte gräva utan de flesta djuren sitter fast på botten som t.ex. havsanemoner och havstulpaner. På grunda hårdbottnar sitter tången som skapar bra gömställe för fisk och smådjur. De algklädda områden kallas havets skogar. Djupa bottnar är inte solbelysta och här kan inga växter leva. På djupa bottnar är det stabilt, säger man. Små temperturvariationer, stabil salthalt, stabila strömmar, lite mat, alltid mörkt. De bottnar vi här studerar är de grunda solbelysta bottnarna längst stranden, en helt annan livsmiljö. Grunda bottnar För djur och växter som lever på grunda bottnar nära kusten är det inte bara att de ska klara en lägre salthalt utan framför allt att det är en mycket varierande miljö, salthalten, temperaturen och ljustillgången varierar. Det kan bli lågvatten, gå höga vågor och det kan bli is. En tuff miljö för djur och växter. Att näringstillgången är god, att solen snabbt värmer upp vattnet på våren och växtligheten som ger mat och gömställen är de många fördelarna med att leva här. Detta gör att många djur vandrar hit på våren och hittar mängder av mat, flera djurs larver driver hit med strömmarna för att växa till sig. På hösten när solljuset minskar och vattnet åter blir kallare ger de sig av ut till djupare bottnar där det under vintern är varmare än vid kustens grunda ibland istäckta vatten. Sågtång Sandstubb Strandkrabba Även om Kattegatt har många marina arter så som havskräfta och de flesta av våra marina fiskar så är skillnaden stor jämfört med Skagerrak. Tittar man på antalet större Ytströmmarna i Västerhavet. De stora ytströmmarna i Västerhavet. Röda pilar är Baltiska strömmen, svarta pilar Jutska strömmen. När de två möts lägger sig den Baltiska i ytan och den Jutska längst botten. mellan dem 16 BARNENS HAV finns ett salthaltssprångskikt. BARNENS HAV 17 Grafik: Per Johansson

10 2.3 Djur och växter Västkusten har ett rikt växt- och djurliv. Framför allt salthalten och i viss mån temperaturen styr var arterna kan leva. På de ställen där vattnet är bräckt försvinner en del djur och alger, exempel på dessa är flera röd- och brunalger, koralldjuren, tagghudingar, såsom sjögurkor, sjöstjärnor och sjöborrar samt de större kräftdjuren, hummer och krabbtaska. Vissa av dessa djur- och alger kan som vuxna leva i något utsötat vatten men deras larver klarar sig inte där. De ovan nämnda djuren finns i Östersjöns bräckta vatten. En del av de djur som lever på grunda bottnar i Skagerrak lever även i norra Öresund men då betydligt djupare. Exempel på dessa djur är anemoner, eremitkräfta, sjöpungar och tångborren. De flesta svenska marina fiskarterna finns längs hela Västkusten, enstaka av dessa arter är dock ovanliga i Öresund. Havets växter Ålgräset är en kärlväxt, det vill säga en växt med blommor, frön och rötter. Blommornaär vita och sitter i bladvecken, de är så småatt de knappast syns. De smala bladen kan bli upp till två meter långa. Ålgräs lever på grunda strand- och lerbottnar där de bildar stora undervattensängar. Ängarna ger ett viktigt skydd och föda åt flera djur och producerar under dagtid syre. Syrebubblor kan då ses stiga upp från ängarna! Förr användes ålgräset som stoppning i madrasser och som isolering i hus. Andra växter i havet är alger. Dessa är inte kärlväxter och har inget släktskap men de lever också med hjälp av fotosyntes. De alger vi ser med blotta ögat kallas också tång. De riktigt mikroskopiskt små kallar vi för växtplankton, det är bl.a. dessa det handlar om när det är algblomning. Algerna delas in i grön-, brun-, och rödalger. Till grönalgerna hör t.ex. grönslick och tarmtäng, som är vanliga i strandkanten. De blir inte så stora då de ibland hamnar ovanför vattenytan och då inte kan växa. Till brunalgerna hör bl.a. blåstång och laminaria. Vanliga rödalger är karragentång och gaffeltång. Trots färgen lever de alla genom att utföra fotosyntes, precis som gröna växter. De olika alggrupperna har olika färgämnen då de tar upp ljusets olika våglängder, en anpassning p.g.a. att de konkurrerar om den solbelysta bottnen. Grönalger tar upp solljus som endast finns nära ytan, brunalger kan fånga upp solljus djupare i vattnet och rödalger allra djupast. Alger hittar vi på västkusten ner till c:a meters djup men det finns t.ex. kalkalger och nervtång på c:a 30 meters djup i Bohuslän. Alger har inga rötter utan istället häftorgan med små trådar som borrar sig in i stenar för att inte spolas iväg av vågor. Tången tar upp näringen från vattnet genom hela sin yta. Vissa algarter är ettåriga, de växer upp under våren, vissnar och dör på hösten. Exempel på ettåriga är tarmtång och rödslick. Andra som t.ex. blåstången är flerårig och kan bli långt över 10 år gammal. Ålgräs Ålgräsängarnas unika roll på grunda mjukbottnar gynnar inte bara växter och djur som lever där utan bidrar också med en rad samhällsnyttor, så kallade ekosystemtjänster. En ålgräsäng stabiliserar bottensedimentet och tar upp partiklar och näringsämnen ur vattnet. Detta förbättrar vattenkvaliteten och minskar effekterna av övergödningen. Anemonen, stor sjöros är ett koralldjur som behöver salt vatten, samma gäller för solstjärnan och hummer 18 BARNENS HAV BARNENS HAV 19 Foto: Mikael Brandsten

11 Djur i havet I havet är många av djuren fastsittande till skillnad från djuren på land. Genom att på olika sätt fånga upp mat och syre i vattnet runt omkring behöver de inte förflytta på sig. Några sitter fast genom att gräva ner sig i sedimentet så som sandmussla, hjärtmussla, sandmask och lerbottenormstjärna. Andra sitter på fasta underlag, allt från klippor och sten till större brunalger. Exempel är anemoner, sjöpungar, blåmusslor, havstulpaner, tångbark och kalkrörmaskar. De flesta andra djuren är också knutna till botten där de kryper, gräver eller simmar för att hitta maten. En mindre del av djuren, förutom fiskarna, lever sitt vuxna liv i den fria vattenmassan. Däremot har många av de bottenlevande djuren larvstadier som finns i den fria vattenmassan, t.ex. krabbor, musslor, koraller och sjöborrar. Motsatsen är maneterna som lever sitt korta vuxenliv fritt svävande i vattnet och som larver/polyper fastsittande på klippor eller på stora brunalger. Knubbsälar vid Hallands Väderö Däggdjur På den svenska västkusten finns Sveriges enda val, tumlaren, och en av våra tre sälarter, knubbsälen. Båda dessa arter får man säga att vi har gott om här. Man kan också stöta på Svergiges störst sälart, gråsälen, en liten gråsälskoloni håller till på Falsterbonäset. På västkusten får vi framförallt under sommaren många spännande besökare. Inte helt ovanligt är späckhuggare, grindval, knölval och olika delfiner. Foto: Kjell Stridh Sjöpungar och en vanlig sjöstjärna Så funkar fisken Fiskar är djur som andas med gälar. Gälarna sitter på vardera sidan av fiskens huvud. När havsvattnet passerar gälarna tas syre från vattnet upp av fiskens blod. Sedan pumpas vattnet ut i havet igen. Fiskar har många muskler och ibland kan nästan tre fjärdedelar av deras vikt utgöras av muskler. När en fisk behöver simma snabbt rör den på sina stora sidomuskler och böjer kroppen i en S-form. På så sätt kan den skjuta ifrån i vattnet. Tonfisk kan komma upp i en hastighet av 60 kilometer i timmen. Vissa fiskar kan också hoppa upp ur vattnet. Då simmar de snabbt upp mot ytan och knycker sedan till med stjärtfenan. Simblåsan hjälper fiskarna att hålla sig på rätt djup. Den är fylld med gas, ungefär som en ballong. När fisken vill stiga uppåt i vattnet pumpar den in gas i blåsan och när den vill sjunka pumpar den ut den. Särskilt i karpfiskar är simblåsan häftig eftersom den genom en lång rad ben är sammankopplad med fiskens inneröra. Ljud får simblåsans väggar att vibrera och vibrationen överförs sedan genom benraden och gör så att fisken hör. Makrillen har inte någon simblåsa och måste därför simma hela tiden för att hålla sig på rätt djup. Detta gör att den kan dyka obehindrat utan att behöva reglera trycket i blåsan. Många bottenlevande fiskar har inte heller simblåsa. Alla fiskar har fenor, men alla har inte lika många. De på ryggen kallas ryggfenor och de på stjärten är stjärtfenor. De flesta fiskarna simmar med stjärtfenan. Bakom huvudet sitter bröstfenor och strax bakom dem bukfenor. Till sist sitter analfenan längst bak under stjärten. Fenorna använder fisken för att styra, bromsa och hålla balansen. Vissa bottenlevande fiskar använder sina fenor som ben och går, klättrar eller gräver med dem. Fiskens fjäll skyddar fisken mot skador utifrån. Fjällen består av tunna benplattor och sitter så att fisken ändå har möjlighet att röra sig. När fisken växer sig större växer även fjällen och därför är det möjligt att bestämma dess ålder genom att räkna fjällens årsvarv. Fiskens slem har också en skyddsfunktion och gör att exempelvis parasiter har svårt att få fäste på fiskens kropp. Dessutom medför slemmet att friktionen mot vattnet minskar. Många fiskar har även en sidolinje. Den består av känselkroppar som gör att fisken kan känna av rörelser i vattnet runtomkring sig. Eftersom sidolinjen följer fiskens hela längd kan fisken känna av tryckskillnader mellan dess fram- och bakdel och kan på så vis avgöra varifrån en rörelse kommer. Fiskar har även känselkroppar på huvudet som gör att de kan känna av rörelser framför dem. Detta avancerade känselsystem gör att de kan simma i stim utan att krocka. Rödspätta Foto: Kristin Johansson Foto: Mikael Brandsten 20 BARNENS HAV BARNENS HAV 21

12 2.4 Lite om Östersjön Många fiskar livnär sig på plankton som de fångar med hjälp av gälräfständerna. Vattnet silas genom dessa och planktonen fastnar då. Andra fiskar har vassa, spetsiga tänder som de fångar sina byten med. Dessa tänder kan både sitta på tungan och långt ner i strupen. De flesta fiskar är kamouflerade för att bli svårare att upptäcka för rovdjur. Bottenlevande fiskar har samma färg som botten och vissa kan till och med ändra färg efter omgivningen. De flesta havsfiskar är mörka på ryggen och ljusa på magen. Det gör att de är svåra att se underifrån mot den ljusa himlen och ovanifrån mot den mörka havsbottnen. Fiskar förökar sig genom att honorna lägger ägg, vilka kallas rom. Dessa befruktas sedan av en fiskhanes spermier, som sprids över rommen och ser ut som mjölk. Därför är det lätt att komma ihåg att spermierna heter mjölke. Vissa fiskarters rom flyter bara runt i havet, medan andra arter gömmer sin rom på botten eller bygger ett bo åt rommen. Fiskars inre och yttre organ Öster om Sverige ligger Östersjön. Ibland räknas även Öresund och Kattegatt till Östersjön. Men det gör vi inte i detta kompendium. Östersjön delas in i Egentliga Östersjön och Bottenhavet. Gränsen mellan dessa går vid Åland Vattnet Flera förhållanden gör Östersjön till ett mycket speciellt hav. Vattnet är bräckt, en blandning mellan sötvatten och riktigt salt havsvatten. I söder är salthalten cirka 10 promille medan det längst upp i Bottenviken och längst in i Finska Viken är 2 promille, att jämföra med Västerhavets ofta över 30 promille. I Östersjön är vattnet skiktat med ett språngskikt på m djup. Orsaken till den låga salthalten är att väldigt mycket sötvattnet rinner till från floderna i de många omkringliggande länderna. Samtidigt kommer ganska lite havsvatten in genom Bälten och Öresund och mängden varierar mycket år från år beroende på vädret. Östersjön är också ett ungt hav. För år sedan var hela området täckt av is. Därefter har Östersjön varit en sötvattenssjö, ett brackvattenhav, en sötvattenssjö igen och man kan säga att först för cirka 7000 år sedan blev Östersjön ett brackvattenhav ungefär som idag. Vattenomsättningen i Östersjön är mycket liten. Den motsvarar att hela vattenmassan byts ut på 30 år medan det handlar om månader i Kattegatt. I Östersjön är dessutom mycket stora områden på botten syrefria eller har så låg syrehalt att djur och växter inte kan överleva. Där finns i stället svavelbakterier Östersjöns djur och växter Östersjöns korta historia innebär att de djur och växter som finns är de sötvattensarter som finns kvar sedan vattnet senast var sött och som klarar bräckt vatten, samt ett litet antal marina arter som tagit sig in och klarar sig i bräckt vatten. Därtill finns vandringsarter och en del främmande brackvattenarter som har kommit från t ex Svarta Havet eller flodmynningar i Sydostasien eller Nordamerika. Abborren är en sötvattensfisk som trivs längst kusterna i Östersjön. Östersjöns delområden från Bottenviken i norr till Egentliga Östersjön i söder. Foto: Mikael Brandsten Öronmaneten är en marin art som klarar stora delar av Östersjöns bräckta vatten. Illustration: Anna Bengtsson Foto: Mikael Brandsten Bild: Länsstyrelsen Stockholm 22 BARNENS HAV BARNENS HAV 23

13 Skagerrak bebos av runt 1500 större växt- och djurarter, vilket kan jämföras med ungefär 800 i Kattegatt och cirka 70 i Östersjön. Västerhavet har t ex c:a 50 arter musslor mot Östersjöns 5 och c:a 10 fiskar i torsksläktet mot en, torsk, i Östersjön. Individerna är ofta större i Västerhavet än i Östersjön eftersom de slipper lägga lika mycket energi på att försöka överleva i det bräckta vattnet. Det gäller t ex sillen och blåmusslan. I stället är ofta individantalet stort i Östersjön, vilket gäller blåmussla, eller utbredningsområdet i djupled för blåstång. Vanliga marina djurarter i Östersjön är torsk, sill, skarpsill, skrubbskädda, blå- och hjärtmussla, öronmanet, tångräka, havsgråsugga och märlkräfta. Vanliga sötvattensdjur är abborre, mört, gädda och braxen. Marina växter är blåstång, tarmalg och grönslick medan kransalger är vanliga sötvattensväxter. Lax och öring kläcks i sötvatten, vandrar ut i bräckt eller salt vatten och sen tillbaka för lek i sötvatten. Ålen gör tvärtom, kläcks i Sargassohavet på andra sidan Atlanten, driver med strömmarna till Europa och växer upp i sött eller bräckt vatten för att sen vandra tillbaka för lek. Oavsiktligt införda arter är t ex havstulpan, kinesisk ullhandskrabba, en havsborstmask, en kammanet och svartmunnad smörbult Miljöproblem i Östersjön Östersjön har stora miljöproblem då detta hav utsätts på samma sätt som andra hav av övergödning, överfiske, miljögifter och främmande arter. Problemen ofta blir större här då Östersjön är ett ungt, instängt och bräckt. Man brukar kalla Östersjön för världens mest förorenade hav, vilket beror på att c:a 90 miljoner människor lever i Östersjöns nederbördsområde och avloppsreningen har varit eftersatt, särskilt i östra Europa. Dessutom är sjöfarten intensiv. Östersjön är klassat som Particularly Sensitive Sea Area (PSSA), särskilt känsligt havsområde. Det man oftast hör talas om när det gäller Östersjöns miljöproblem är nog algblomningen och döda bottnar. Dessa är symptom på övergödningen. Med algblomning menas ökad produktion av växtplankton men övergödningen leder också till ökad produktion av fintrådiga alger. Dessa leder till minskad biologisk mångfald på flera sätt. Övergödningen drabbar främst Egentliga Östersjön. Miljögifter som hamnar i Östersjön stannar länge här då omsättningen på vatten är så långsam. Miljögifterna vandrar upp i näringskedjorna och stora skador har uppstått på bl.a. säl, havsörn, utter och pilgrimsfalk. Detta var främst under 60- och 70-talet och mycket tack vare Naturskyddsföreningens arbete återhämtar sig detta djur igen. Nya miljögifter har visat sig och nya skador har åter upptäckts på bl.a. gråsäl. Främmande arter ytterligare ett hot mot miljön i det känsliga Östersjön. Då det är ett ungt hav har endast få arter hunnit etablera sig här. I andra bräckta havsområden har evolutionen hunnit skapa fler anpassade arter. När dessa med människans hjälp tar sig till Östersjön så kan det skapa stor påverkan på havet, människors hälsa och ekonomin. Algbloming i Östersjön. Gäddan är ett riktigt rovdjur och är vanlig i våra insjöar och i Östersjöns skärgårdar. De släta havstulpanen (Balanus improvisus) är för Östersjön en främmande art och tros kommit hit på fartygsskrov från Amerika på 1800-talet. På Västkusten finns betydligt fler arter av havstulpaner. Foto: Kjell Stridh Foto: Mikael Brandsten Foto: Rickard Gillberg BARNENS HAV 25

14 2.5 Övningar Veckobrevet till föräldrarna Den här veckan lär vi oss om Västerhavets naturliga förhållanden och hur de påverkar djur och växter som lever där. Vi kommer att lära oss att Västerhavet är en varierad kust. På grund av havsströmmar med vatten från både Östersjön och Atlanten är salthalten olika i olika områden och på olika djup. I norra Bohuslän är det riktigt salt vatten från ytan ner till botten. Längre söder ut i Öresund och södra Kattegatt gör Östersjöns bräckta vatten att det blir två olika vattenmassor. I ytan finns det bräckta och lättare vattnet och vid botten det tunga salta vattnet. Mitt emellan ligger språngskiktet som ett lock. Detta gör att det kan bli syrebrist på djupa bottnar i bl.a. Kattegatt. Västerhavet är det område med mest växt och djurliv i våra vatten. Skagerrak bebos av runt 1500 större växt- och djurarter, vilket kan jämföras med ungefär 800 i Kattegatt och cirka 70 i Östersjön. Västerhavet har t ex c:a 50 arter musslor mot Östersjöns 5. Under veckan kommer vi att lära oss om en del av de djur och växter som lever här. Vi kommer även att dyka ännu djupare ner i havsmiljön genom att måla undervattenslandskap, dissekera fisk och prova smaken på salt-, söt- och brackvatten Intervju Det är viktigt med nyfikna och vetgiriga elever, men det är också fantastiskt bra med engagerade och delaktiga föräldrar. För att uppnå bådadera startar detta projekt med en diskussion eller intervju som eleverna utför hemma med sina föräldrar eller någon annan vuxen. Skriv gärna ut frågorna på A4-papper med utrymme för eleverna att fylla i sina egna och de vuxnas svar. Frågor som eleverna svarar på tillsammans med sina föräldrar eller andra vuxna: Vad vet vi om Öresund/ Kattegatt/ Skagerrak? Vad vet vi om miljöproblemen i havet? Vad vet vi om fisket i Öresund/ Kattegatt/ Skagerrak? Vad skulle vi vilja veta mer om Västerhavet? Smaka på vatten Bjud på salt, bräckt och sött vatten utan att berätta i förväg vad det är. Använd smakprovningen som utgångspunkt för att berätta om att kustvattnet i Västerhavet i söder är mycket påverkat av det utströmmande, bräckta Östersjövattnet. Berätta om strömmarna som gör att vi får en salthaltsgradient längs kusten, från söder till norr. Berätta om de olika arternas svårigheter att leva i bräckt vatten. Berätta även om Östersjön som är ett mycket annorlunda hav på många vis än de vi har på Västkusten. Det här behöver ni: Små plastglas Saltvatten Blanda _ deciliter salt i 1 liter vatten, koka upp och låt svalna. Förvara i flaska. Bräckt vatten Blanda 1 rågad tesked salt i 1 liter vatten, koka upp och låt svalna. Förvara i flaska. Sötvatten, det vill säga vanligt kranvatten Ho att spotta i Måla undervattenslandskap Prata om hur ett undervattenslandskap ser ut! Låt sedan eleverna måla sina egna undervattenslandskap. Låt dem även undersöka var deras fisk, se Min fisk på nästa sida, trivs bäst och rita in den i landskapet. Storleken på målningarna kan vara A4 eller A3, men tänk på att de ska få plats på en eventuell utställning om havet Se på film Det kan vara kul och givande att se en filmsnutt om Havet. Till exempel ger filmen Västerhavets marina liv, som ligger på Youtube en bra översikt och tar upp sådant som detta kapitel gått igenom. Kolla om skolan har avtal med någon som lånar ut filmer, till exempel en mediacentral. Hitta andra länkar till filmer på sidan 47, Mer information Min fisk Nu är det dags för eleverna att ta reda på mer fakta om en fisk. Arbetet med Min fisk pågår sedan löpande under de veckor ni arbetar med Västerhavet. Tanken är att varje elev skriver ett kortare arbete om en fisk, med frågeställningarna i rutan som vägledning. Uppmuntra eleverna att klargöra om fisken bör ätas eller ej. Information om detta finns i Naturskyddsföreningens fisklista, men även WWFs stora fiskguide är bra och ger detaljerad information om varje fisk. Se under rubriken Mer information längst bak för fler källor och länkar. Fiskar som är mer eller mindre vanligt förekommande längst Västkusten och som är lämpliga att skriva om är: makrill, pigghaj, hälleflundra, tånglake, lax, stensnultra, torsk, ål, gråsej, piggvar, rödspätta, sill, skarpsill, skrubbskädda och öring. Frågor som är bra att utgå ifrån: Hur ser fisken ut? Leta upp en bild på fisken! Beskriv fiskens utseende i text. På vilka platser i havet lever fisken? Är den vanlig i Öresund/Kattegatt/Skagerrak? Har fisken några speciella egenskaper? Hur påverkas fisken av miljöproblem och överfiske? Kan vi äta fisken eller är den utrotningshotad? Hur fångas fisken? Dissekera fisk Att titta på de yttre och inre organen hos fisk är spännande och ger förståelse för fiskarnas undervattensliv och hur deras organ fungerar. Fiska själv, be att få fisk från en lokal fiskare eller köp ej urtagen fisk i fiskaffären. Tag lagom stora fiskar; en stor kan vara väldigt svår att öppna, medan en liten sill är för liten att kunna hitta något i. Tag gärna fiskar av olika arter för att titta på skillnaderna dem emellan, till exempel torsk/sill eller rödspätta/makrill/ Ha gärna med några andra havsdjur, till exempel en blåmussla, hjärtmussla, märla, räka eller en tångruska. Var beredd på att några kan klaga på lukten! Låt dem inte ta hem fisk ens till katten - du kan inte ansvara för hygienen! Det här behöver ni: Plastdukar eller byggplast Ett par saxar Hushållspapper Sopsäck Fiskar Titta ordentligt på fiskens yttre och låt eleverna känna på den! Tag loss ett fjäll och låt eleverna titta på det. Visa även fiskens tänder och gälar. Titta på gällock och slem. Vad är slemmet bra för? Titta på rygg-, anal-, stjärt-, bröst- och bukfenor. Hur många fenor har den? Är de mjuka eller hårda? Vad används de till? Förklara eventuellt sidolinjen. Börja sedan med att visa eleverna hur de ska göra när de dissekerar fisk. Klipp försiktigt upp buken. Använd inga knivar! Visa på de enklaste inälvorna: rom/mjölke, lever, mage, hjärta och simblåsa. Finns något identifierbart i magen? Hur och vad äter fisken? Förklara hur simblåsan fungerar! Prata om fortplantningen med utgångspunkt från rommen eller mjölken. Låt sedan eleverna dissekera fisk i grupper om två till fem elever. Ge instruktioner om det är fiskar de kan göra sig illa på (abborre, gädda, hornsimpa och även flundra). Ge eleverna en tydlig uppgift, till exempel att plocka ut (några av) lever, hjärta, rom/mjölke, en gälbåge, simblåsa (endast i fallet mört eller annan karpfisk) eller en bit muskel. Låt dem skriva ned en beskrivning av vad de hittar: vilken fisk, vilket organ, färg, storlek och så vidare. 26 BARNENS HAV BARNENS HAV 27

15 3. Miljöproblem i Västerhavet Miljöproblemen finns i hela Västerhavet men det ser lite olika ut på olika ställen. Övergödningen märks i Bohuslän med tjocka algmattor som kväver allt inne i stilla vikar. Kattegatt har framför allt ett kollapsande torskbestånd pga ett högt fisketryck. Miljögifter så som rester från båtbottenfärger finns i miljön men har en minskande trend. 3.1 Övergödning Organismer med fotosyntes, som växter och alger, behöver näring för att växa. Kväve och fosfor är näringsämnen som spelar en stor roll i havet. Förhöjning av näringshalten kallas övergödning eller eutrofiering, vilket kan ske som följd av naturliga processer eller genom mänsklig aktivitet. Delar av Västerhavets kustvatten är övergödda då tillförsel av näringsämnen sker via atmosfären och vattendrag från bland annat jordbruk, industrier, avlopp och trafik. När näringshalten i vattnet ökar gynnas vissa organismer och andra inte. Fintrådiga alger och växtplankton växer fort och ökar i biomassa. Detta kan skugga och öka grumligheten i vattnet, vilket minskar den livsviktiga ljustillgången för andra fotosyntetiserande arter, som ålgräs och blåstång. När dessa snabbväxande alger dör sjunker de till botten och bryts ned. Vid nedbrytningen går det åt mycket syre och är det stora mängder organiskt material kan det medföra syrebrist framförallt vid botten. De arter som kan flyr till syrerikare vatten, men arter som lever i sedimentet eller som Övergödningen gör att de fintrådiga algerna breder ut sig på grunda bottnar. är sessila har svårare att flytta på sig. När allt syre är förbrukat tar Trofiska andra organismer kaskadeffekter över nedbrytningsprocessen, där svavelväte Det är inte bildas. bara halterna Svavelväte är kväve giftigt, och fosfor de bottenlevande som påverkar mängden som fintrådiga är kvar dör. alger. Övergödning Forskning tyder kan på således organismerna bidra att till även förändrad överfisket sammansättning spelar en stor roll av för arter, deras vilket fram-oftasfart och minskad minskandet diversitet. av bottenvegetation, Ålgräs och tång främst kan minska ål- i innebär konkurrens gräs. om ljuset, vissa arter klarar syrebrist bättre än andra, vissa arter kan fly och andra inte. När stora rovfiskar som till exempel torsk (Gadus morhua) minskar, växter minskar på grunda också mjukbottnar, predationen på vilket mindre innebär Ålgräsängar att rovdjur de kan som vara fisk, utsatta krabbor för och mänsklig räkor. De påverkan mindre rovdjuren ökar i antal från och land deras och föda olika som typer bland av annat exploatering. är i form av näringstillförsel Ålgräsängar algbetare, är minskar. inte bara Vilket ängar är av till sjögräs. fördel för De de spelar fintrådiga en viktig roll algerna, i ekosystemet eftersom på de flera inte sätt. betas Rollen ned lika som mycket barnkammare, när framförallt betarna försvinner. under yngelstadierna Så förändringar många i näringsväven, kräftdjur och arter som av följd fisk som av fisketryck, t.ex. torsk tillsammans och ål. Ängarna med övergödning utgör en skyddande gör att miljö fintrådiga från rovdjur alger växer och tillgången snabbt och på mycket. föda är relativt hög. Vilket De bidrar i sin tur även påverkar till högre bottenvegetationen vattenkvalitet och minskad andra övergödning organismer genom att ljusbegränsning stabilisera bottensedimentet och syrebrist. och ta upp näring. BILD?? Sedan 1980-talet har utbredningen av ålgräsängar i Bohuslän minskat med runt 60 %. Dels som följd av övergödning och exploatering men överfiske och trofiska kaskadeffekter verkar också ha bidragit till minskandet. Trofiska kaskadeffekter Det är inte bara halterna av kväve och fosfor som påverkar mängden fintrådiga alger. Forskning tyder på att även överfisket spelar en stor roll för deras framfart och minskandet av bottenvegetation, främst ålgräs. När stora rovfiskar som till exempel torsk (Gadus morhua) minskar, minskar också predationen på mindre rovdjur som fisk, krabbor och räkor. De mindre rovdjuren ökar i antal och deras föda som bland annat är algbetare, minskar. Vilket är till fördel för de fintrådiga algerna, eftersom de inte betas ned lika mycket när betarna försvinner. Så förändringar i näringsväven, som följd av fisketryck, tillsammans med övergödning gör att fintrådiga alger växer snabbt och mycket. Vilket i sin tur påverkar bottenvegetationen och andra organismer genom ljusbegränsning och syrebrist. 3.2 Miljögifter Det vi kallar Västerhavet är en del av världshaven och har jämfört med t.ex. Östersjön en snabb omsättning av vattenmassan. Det hindrar inte att näringsämnen och miljögifter, till exempel kemikalier och tungmetaller, kan stanna i kustområdena under lång tid och utgöra problem för de havslevande organismerna. En del ämnen kommer också med havsströmmarna från andra länder och verksamheter till havs, t ex oljeutvinning. (2, 14). är giftigt. Dessutom lägger vi kadmiuminnehållande konstgödsel och slam på våra åkrar, och när det regnar förs det giftiga kadmiumet ut i havet via diken och åar. Vi har också använt gifter i färger för att slippa att havstulpaner och alger sätter sig på våra fartyg och båtar. Andra farliga kemiska ämnen bildas genom sopförbränning. Dioxin, som är ett av de giftigaste ämnena vi idag känner till, bildas till exempel när vi förbränner klorhaltiga plaster. På senare tid har även användningen av giftiga bromerade och fluorerade ämnen ökat kraftigt. De bromerade ämnena finns exempelvis i datorer, telefoner och möbler för att skydda mot brand, medan de fluorerade ämnena finns i många av våra kläder. En del farliga ämnen har förbjudits, men oftast långt efter det att forskare visat deras giftverkan. Det gäller till exempel kvicksilverhaltiga ämnen i jordbruket, PCB, vissa båtbottenfärger, se faktaruta, och de giftigaste bromerade och fluorerade ämnena. Tack vare förbuden och andra ansträngningar, inte minst genom Naturskyddsföreningen, har till exempel pilgrimsfalken och uttern överlevt och är nu på väg att återhämta sig Mediciner Hittills har man forskat ganska lite på medicinernas miljöpåverkan till havs. Vi vet idag att många mediciner går oförändrade igenom kroppen på djur och människor och kommer ut i toaletten. Tyvärr fångas de flesta inte heller upp i reningsverken, utan går rakt ut i våra vattendrag och hav. Detta gäller till exempel östrogenliknande ämnen i P-piller, kolesterolsänkande statiner, inflammationsdämpande diklofenak och ångestdämpande mediciner typ Sobril. Man har sett effekter på t ex könsutveckling och beteenderubbningar hos fiskar och andra djur Kemiska föroreningar Förutom näringsämnen, som leder till övergödning, har Västerhavet länge tagit emot många olika kemiska föroreningar. Det sker fortfarande och antalet ämnen ökar. En del av dessa är omedelbart giftiga för djur och växter, medan andra kan ha långsiktig verkan genom att exempelvis vara cancerframkallande eller störa det hormonella systemet. De mest problematiska är de stabila som ofta koncentreras högre upp i näringskedjorna. En hel del av gifterna har kommit ut i havet genom avsiktlig användning. Till exempel har vi bekämpat skadeinsekter i jordbruket med farliga kvicksilverhaltiga ämnen. Vi har även använt farligt PCB i byggnader och maskiner, från början utan att känna till att det Nanopartiklar Nanopartiklar finns i allt från ytbehandlingsmaterial för bilar till skidkläder och smink. Det är partiklar som är extremt små och som tagits fram för att de har mycket speciella egenskaper. Hur dessa verkar när de når djur och växter vet vi idag väldigt lite om, men de misstänks kunna medföra risker av olika slag Skräp Marint skräp är ett stort problem i hela världen. Flera miljoner ton skräp hamnar i havet varje år, ingen vet exakt hur mycket. Det mesta av skräpet sjunker medan en stor del flyter runt i haven eller spolas upp på stränder. Just Foto: Kristin Johansson 28 BARNENS HAV BARNENS HAV 29

16 Bohusläns kust är hårt drabbad av skräp eftersom flera ytströmmar som tar med sig skräp från Nordsjöområdet möts här. Det finns uppskattningar på att 8000 kubikmeter skräp spolas iland längs Bohuskusten varje år. Det marina skräpet ställer till stora problem. Turism, sjöfart och fiske påverkas ekonomiskt av skräp som förfular och förstör redskap. Dessutom drabbas många djur av vår nedskräpning. Varje år dör mer än 1 miljon sjöfåglar och marina däggdjur världen över på grund av marint skräp. Många djur förväxlar skräpet med mat och äter upp det. Skräpet kan ge en falsk mättnadskänsla och göra att djuren svälter ihjäl eller fysiskt skada djurens mag- och tarmkanaler. De kan även fastna i skräp och drunkna, svälta ihjäl eller få problem med att växa som de ska. En stor del av skräpet i haven och på stränderna är plast. Plast finns nästan överallt i samhället och bryts ner ytterst långsamt om det hamnar i naturen. Ofta bryts plasten sönder till mindre och mindre delar och blir till slut mikroskopiska plastpartiklar (mikroskräp). Mikroplaster kommer också ut i havet från våra reningsverk. Plastfibrer lossnar från våra kläder när vi tvättar dem och plastpartiklar används i vissa hygienprodukter, exempelvis ansiktsskrubb. Vad mikroskräpet får för effekter i naturen vet vi inte i dagsläget. Skräppartiklarna kan vara lika stora som djurplankton och bli uppätna av till exempel musslor, maneter och fiskar. Många miljögifter fastnar på mikroskräp, särskilt plast, och kan på så sätt komma in i djuren. Det är också troligt att även mikroskräpet kan orsaka fysisk skada i djuren Havsförsurning Ofta när man pratar om problem orsakade av våra koldioxidutsläpp tänker man på den globala uppvärmningen. Mer sällan pratar vi om det som brukar kallas för det andra koldioxidproblemet, nämligen havsförsurning. All extra koldioxid vi släpper ut stannar inte kvar i luften, en del av den tas upp av havsvatten. När koldioxiden reagerar med vattnet bildas kolsyra. Kolsyran som är just en syra gör att havsvattnet blir surare. I framtiden kommer havsvattnet alltså att vara surare samtidigt som det blir varmare. Detta innebär stora förändringar för livet i havet. Många havsdjur och alger i bygger skal och kroppsdelar av kalk, till exempel sjöstjärnor, koraller, musslor och kräftdjur. Syra gör att kalk löser upp sig, så när havsvattnet blir surare blir det svårare att bygga kalkskal. Vi vet inte tillräckligt i dagsläget för att göra förutsägelser om vad som kommer hända. Vissa arter verkar må dåligt av surare havsvatten, medan andra ser ut att klarar sig bättre än idag. Det är också viktigt att komma ihåg att djuren och algerna samverkar med varandra, så om en art påverkas kan det ge effekter i hela ekosystemet. Det enda vi vet med god säkerhet är att havsförsurningen kommer ha en stor inverkan på det marina livet. Den kan leda till minskad biologisk mångfald, utrotade arter och förändrade ekosystem. Haven kommer inte dö, men de kommer bli annorlunda. Vi människor påverkas också av havsförsurningen. Nästan 8 procent av jordens befolkning försörjer sig direkt eller indirekt på fiske eller akvakultur. Dessa människor kan drabbas hårt om de organismer som de fiskar och odlar påverkas negativt av havsförsurningen. Även turismen kan påverkas. Mer algblomningar, lokala matråvaror som försvinner och förstörda korallrev kan resultera av försurningen och minska folks vilja att besöka kusten och havet. Slutligen kommer havets förmåga att fungera som koldioxidbuffert minska. Mindre koldioxid kommer tas upp av havsvattnet i framtiden, och andra effekter av koldioxidutsläppen kommer att märkas mycket fortare än vad det gör idag. Död albatrossunge som matats med plast av sina föräldrar i tron att det är mat. Skräp Foto: Chris Jordan Foto: Kristin Johansson 30 BARNENS HAV BARNENS HAV 31

17 Båtbottenfärger och havstulpaner Havstulpanen är ett litet kräftdjur. Som larv lever den frisimmande några veckor innan den fäster på en hård yta: en sten, ett musselskal eller ett båtskrov. Motståndet i vattnet blir mycket större för en båt med havstulpaner på. Därför har båtskrov länge målats med giftiga färger, innehållande tenn eller koppar, som är tänkta att hålla havstulpanerna borta. Tyvärr är dessa färger giftiga även för andra djur och slits av när båten används och rengörs. Speciellt TBT, ett ämne som nu är förbjudet i båtbottenfärger, har ställt till mycket problem. I Östersjön kan man använda en app eller titta på webben för att få veta när havstulpanerna nyss satt sig. Då är det lätt att borsta bort dem. I Västerhavet är havstulpanerna tuffare. Där får man använda andra knep, som båttvättar, tätslutande dukar runt skrovet eller ultraljudsvågor. Ett annat smart tips är att förvara båten på land, då slipper man dessutom oroa sig för stormar. Det finns alltså miljövänliga sätt att slippa havstulpaner på båten! Foto: Mikael Brandsten Havstulpan på strandsnäcka. 3.3 Ohållbart fiske En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Detta innebär att vi inte kan utarma våra naturresurser, för då kommer inte framtida generationer att få tillgång till de resurser de behöver. Ohållbart fiske är ett mycket stort problem i hela världen, även i Västerhavet. Det ohållbara fisket har, på en global nivå, bland annat lett till att 4 % av fiskebestånden är utfiskade, 28 % är överfiskade och 53 % är maximalt fiskade. Inom EU bedöms 80 % av de kommersiellt viktiga fiskbestånden vara överfiskade. Världsbanken har beräknat att överfisket kostar det globala fisket hissnande 50 miljarder dollar per år. Det finns flera orsaker till att fisket är ohållbart. Ur ett ekonomiskt perspektiv är fisket ohållbart eftersom yrkesfiskarnas lönsamhet ofta är dålig. Detta medför att många tvingas dra upp alltför stora mängder fisk för att få sin ekonomi att gå runt. Detta trots att fiskeindustrin är kraftigt subventionerad av staten. Ur ett socialt perspektiv är fisket ohållbart eftersom de minskade fiskebestånden leder till osäkra arbetsförhållanden för yrkesfiskarna. Det medför att Sveriges kustsamhällen inte förblir levande på det vis vi önskar enligt Sveriges miljömål. På andra håll i världen leder de kraftigt minskade fiskbestånden till att människor får stora svårigheter att finna mat för dagen. Om världens fiske, till skillnad från idag, vore hållbart skulle 20 miljoner av världens fattiga befolkning slippa undernäring. Ett annat problem med bristen på fisk i fattiga länder är att fiskare, för att få mat, tvingas ut på öppet hav i sina mycket, mycket små båtar. Detta är naturligtvis väldigt farligt och en risk ingen människa ska behöva utsättas för. Ur ett ekologiskt perspektiv är fisket ohållbart eftersom så många av fiskebestånden är hotade och haven är ur balans. I faktarutan beskrivs några anledningar till att fisket är ohållbart. Dålig fiskeförvaltning Den tyngsta anledningen till att dagens fiske är ohållbart är att det inte regleras på ett bra sätt. Varje år drar världens yrkesfiskare upp cirka 94 miljoner ton fisk, vilket närmast kan liknas vid en dammsugning som angriper allt i havens alla hörn. Idag fiskas det allt djupare och på allt mer otillgängliga platser såsom kring polerna. Vi fiskar även sådana arter som vi förr inte ens var intresserade av och fiskar som är så små att de ännu inte hunnit föröka sig. Denna desperation i fisket beror på att fiskbestånden minskat så kraftigt att det knappt finns någon fisk kvar. Bifångster Bifångst är sådan fångst som fiskaren egentligen inte vill ha, det vill säga sådant som råkar följa med i redskapen under fisket. Bifångster kan innehålla fiskarter som fiskaren inte är intresserad av, till exempel på grund av att de är för små, fridlysta (så att vi inte får fiska dem), ger dålig vinst eller att fiskaren inte har kvoter för fiskarten. Bifångster kan även innehålla sjöfåglar, sälar, tumlare och havsväxter. Bifångsten kastas för det mesta direkt tillbaka i havet, men har då ofta tagit skada av den omilda behandlingen och klarar inte att överleva. Det är dock möjligt att undvika bifångster genom att använda selektiva fiskeredskap och ta till vara all fisk som fångas. Skadliga fångstmetoder Flera av de fiskemetoder som används orsakar fysiska skador på havsbottnarna och dess organismer. Mer om detta i avsnittet Fångstmetoder. Svartfiske Det olagliga fisket i världen, eller det så kallade illegala, oreglerade och orapporterade fisket, omsätter stora pengar och är svårt att kontrollera. Det drivs av de rika ländernas ökade efterfrågan på fisk och bedrivs ofta av fartyg med bekvämlighetsflagg. För att komma till bukt med svartfisket måste spårbarheten i fisket öka Läget i Västerhavet Yrkesfisket på västkustens kustbestånd är ett av de sorgligaste exemplen på misslyckad svensk fiskeförvaltning, inte minst vad det gäller torsken. Västkustens torskbestånd har bestått av en blandning av relativt stationära kustfiskar och Nordsjötorskar som kommit in till kusten för att äta upp sig. Dessa olika bestånd har dock förvaltats och fiskats gemensamt. Situationen för fiskbestånden i Nordsjön är sedan flera år mycket bekymmersam och mängden stora rovfiskar har minskat med över 90 % de senaste 50 åren (torsk, lax, tonfisk, kolja, vitling, havsabborre m.fl.). Men det hårda fisketrycket har reducerat också de kustnära torskbestånden så kraftigt att de idag i princip är utrotade från alla västkustens fjordar förutom Havstensfjorden och Gullmarsfjorden. Idag bedömer forskarna att torsken i Kattegatt är på historiskt låga nivåer och lider av reproduktionsstörningar samtidigt som exploateringsgraden är högst osäker och utkasten har ökat. Situationen är i princip lika allvarlig för andra kommersiella bestånd i Kattegatt (hälleflundra, tunga, kolja, långa, marulk och rödspätta). Det svenska fiske som finns kvar riktar därför in sig på havskräfta. I havskräftfisket används i allt högre grad burar och bottentrålarna förses med så kallade sorteringsrister för att sortera ut småfisk från fångsten. Dock är bifångsten av små havskräftor fortfarande väldigt höga och bottentrålningen med dess negativa effekter på bottenhabitatet fortgår. Några av de djur som farit mest illa av det ohållbara fisket på västkusten är hajar, rockor och djuphavsfiskar. Idag är den förr så vanliga slätrockan nationellt utdöd och småfläckig rödhaj och pigghaj rödlistade. Marulk, havskatt och hälleflundra minskar i snabb takt. Dessa arter delar alla samma känslighet för fiske då de har sen könsmognad och låg och långsam reproduktion. Många har också en kroppsform som gör dem extra utsatta för bifångst i nät redan som unga. För att skydda dem behövs ett lägre fisktryck, både generellt och i särskilt viktiga områden, och mer kunskap om dessa arters specifika krav. För att skydda västkustens kustbestånd av torsk, hälleflundra, tunga, kolja, långa, marulk, och rödspätta måste fisket förändras och förutsättningar ges för en återhämtning av bestånden. Detta kan ske genom ett minskat fisketryck inte bara i Sverige utan i EUs, Norges och Islands vatten. Dessutom krävs förbud för destruktiva fiskemetoder, framför allt bottentrålning. Erfarenheter från Öresund där bottentrålning har varit förbjudet sedan 1932 visar att den biologiska mångfalden och produktionen där vida överstiger den 32 BARNENS HAV BARNENS HAV 33

18 i Kattegatt. Det behöver tas fram en specifik åtgärdsplan för djuphavsfiskar, hajar och rockor som på grund av sin låga reproduktionsförmåga är särskilt känsliga för överfiske. Se mer under Mer information och på vi-gor/hav. Fiskebåt Fångstmetoder Det finns många olika fiskeredskap och vilket fiskaren väljer beror på vilken fisk som ska fångas. Många av de redskap som används idag medför tyvärr stora bifångster och att havsbottnarnas ekosystem förstörs. Trålfiske En trål är ett nät, format som en påse, som dras efter fiskebåten och fångar det som kommer i dess väg. Bottentrålar används för att fånga bottenlevade fisk, till exempel torsk, och släpas då längs med botten. Flyttrålar flyter istället i det fria vattnet och används bland annat för att fånga sill (20). Problemet med trålning är att trålen även fångar sådant som fiskaren inte är intresserad av att landa. Ofta har trålen maskor eller flyktöppningar som kan släppa ut småfisk och andra organismer, men trots detta kan bifångsterna bli mycket stora. Dessutom orsakar bottentrålning stor förödelse på havsbottnen där den dras fram: många arter krossas och livsmiljöer blir totalförstörda. Att dra fram trålen genom vattnet är tungt, vilket medför att fiskefartygets bränsleförbrukning blir hög, och därför leder trålning även till höga utsläpp av växthusgaser (20). Nät (eller garn) Nät används ofta i grunda, kustnära vatten. Överdelen hålls upp av flöten och underdelen är tyngd av sänken. Detta gör att nätet står vertikalt i vattnet, vid ytan eller på botten, och är skonsamt mot havsbotten. Fiskar som försöker simma genom nätet fastnar i gälarna och kan på så vis fångas. Tyvärr fångas även en mängd andra djur, såsom sjöfåglar, valar, tumlare och sälar. Dessutom tappas många nät bort, vilket innebär att dessa kan driva runt och fiska helt självständigt (spökfiska) under många år. Snörpvad Snörpvaden är ett avlångt nät som ofta är upp till en kilometer långt. Nätet har flöten upptill och blytyngder nedtill. Vid användningen läggs nätet ut i en ring runt ett fiskstim. Sedan dras nätet snabbt ihop med hjälp av en vajer så att det stängs likt en påse (26). På en gång kan snörpvaden då fånga lika mycket fisk som sexton fullastade långtradare väger, det vill säga tusen ton (1). Tyvärr blir bifångsten ibland mycket stor. Krokredskap Krokredskap består av långa linor med fastsatta krokar med en till tre meters mellanrum. Krokarna agnas oftast innan redskapet används för att fånga exempelvis lax och torsk. Krokredskap är skonsamma mot havsbottnarna, men tyvärr lockar betet bland annat sjöfåglar som fastnar och dör. Dessutom nappar även sådan fisk som yrkesfiskarna inte är intresserade av att fiska (20). 3.4 Övningar Veckobrevet till föräldrarna Den här veckan kommer vi att lära oss om hur människan påverkar havet så att det blir svårt för djur och växter att leva där. Framför allt kommer vi att fokusera på övergödning, miljögifter, skräp och det ohållbara fisket. Vi kommer bland annat att prata om att miljögifter som aldrig varit tänkta att hamna i havet ändå gör det tillslut på grund av vattnets kretslopp. Flera av miljögifterna är direkt farliga för djur och växter. Andra kan ha långsiktig påverkan, till exempel genom att vara cancerframkallande. De höga halterna av näringsämnen leder till algblomningar och exempelvis så skuggas de stora, fleråriga algerna som är viktiga skydd-och födosöksområden av algblomning och fintrådiga, ettåriga alger. När dessa alger sedan dör och bryts ner åtgår syre. Detta kan leda till att syret tar slut på djupa bottnar och i skyddade vikar. Vilket leder till att djur och växter dör. Ohållbart fiske är också ett mycket allvarligt problem, både i Västerhavet och i jordens andra hav. Det innebär att vi redan har, eller håller på, att förlora en mängd viktiga arter och på så vis riskerar att sätta de marina ekosystemens balans ur spel. I Västerhavet är exempelvis hajar, rockor och djuphavsfiskar så som marulk och hälleflundra allvarligt hotade. Den här veckan kommer vi även att övergöda vatten i akvarium, bygga fiskar i papper och läsa tidningsartiklar om havet Algblomning Låt eleverna komma med egna förslag på vad som behövs för att en växt i ett akvarium ska trivas. Starta sedan experimentet. Det här behövs: Två stora glasburkar eller mindre akvarier Akvarieväxter, till exempel Elodea eller Cabomba Två lampor Någon typ av blomstergödning Fyll akvarierna med kranvatten. Lägg lika många växter i de två akvarierna. Fixa god belysning med hjälp av lamporna. Tillsätt blomstergödning, enligt förpackningen, till det ena akvariet. Låt sedan eleverna studera vad som händer i de båda akvarierna under några veckors tid. Låt dem skriva, rita och fotografera vad som händer vecka för vecka. Foto: Mikael Blommé 34 BARNENS HAV BARNENS HAV 35

19 Jämför akvarierna. Är det någon skillnad och vad beror i så fall skillnaden på? Vilket akvarium liknar en sjö som håller på att växa igen eller ett algblommande hav? Prata om var blomstergödningen i ett övergött hav kommer ifrån. Prata om algblomningen och hur syrebristen på havets botten medför att djur och växter får svårt att överleva. Berätta om att bottendjuren riskerar att dö vid syrebrist. Är övergödningen något som vi människor kan påverka? Diskussion om ohållbart fiske Diskutera i klassrummet vad som kännetecknar ett ohållbart fiske. Varför är så många fiskarter idag utrotningshotade? Hur bidrar olika fiskeredskap till att fisket är ohållbart? Varför ska vi inte fiska små fiskar? Vad händer om de stora rovfiskarna försvinner? Varför kan en del fiskare frestas att bryta mot reglerna? Läsning av tidningsartikel om fiske i Västerhavet Låt eleverna läsa tidningsartiklar om Västerhavet och gärna om dess fiske. Diskutera innehållet! Hittar ni inget i dagstidningar kan ni söka artiklar på Enkelt experiment kring havsförsurning Våra utsläpp av koldioxid gör att haven blir surare. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra, som är just det en syra. För att se att koldioxid påverkar vattnets ph räcker det med ett enkelt experiment. Utrustning: ett glas med vatten ph-indikator, till exempel BTB (ph-papper fungerar, men är inte lika effektfullt) pipett sugrör Droppa BTB i vattenglaset med hjälp av pipetten. Titta vilken färg ph-indikatorn får det bör vara neutralt eller lite basiskt. Stoppa ner ett sugrör i vattenglaset och bubbla ner luft i vattnet. Håll koll på färgen. (Om ph-papper används: doppa pappret i vattnet före och efter bubbling, jämför ph) Vad händer: Luften vi människor andas ut innehåller koldioxid. När koldioxiden bubblas ner i vattnet bildas kolsyra som gör vattnet surare. Detta reagerar ph-indikatorn på och byter färg. Att prata om: Varifrån kommer koldioxiden som försurar haven blir det bättre om alla människor håller andan? Vad händer med djuren och algerna när haven blir surare? Hur påverkar havsförsurningen oss människor? Min fisk i papper Nu är det dags för eleverna att tillverka sina egna fiskar i papper. Det här behövs: Två pappersark Gärna lite större, A3 är lagom. Färg Tidningspapper Häftapparat Tråd 1. Rita en fisk på ett papper och färglägg den. 2. Lägg det andra pappret bakom och klipp ut fisken i båda papprena. Klipp en halv centimeter utanför den ritade fiskens konturer. Färglägg fisken på det andra pappret, så att fisken får en baksida. 3. Lägg de två fisksidorna på varandra och häfta med en häftapparat runt fisken. Lämna en öppning på cirka 10 centimeter. 4. Stoppa fisken med tidningspappret. Häfta igen öppningen. 5. Sätt i en tråd och häng upp fisken. Foto: Anna Bengtsson Pappersfiskar gjorda av mellanstadieelever på Sankt Olofs skola utanför Simrishamn 36 BARNENS HAV BARNENS HAV 37

20 4 Hållbart fiske I korthet innebär ett hållbart fiske ur en ekologisk synvinkel att fiskbestånden fiskas på en nivå som tillåter att man fortsätter fiska på den nivån för evigt. Dvs att de kommersiella bestånden är så stora att man kan plocka räntan utan att nagga på kapitalet. Dessutom ska fisket inte skada de marina livsmiljöerna genom att vara destruktiva eller ha höga bifångster. Ur socialt och ekonomisk synvinkel innebär ett hållbart fiske att yrkesfiskare ska kunna försörja sig på fisket utan statligt stöd och att de sociala värden som både yrkes och sport-fisket medför respekteras. Samtliga är viktiga faktorer i upprätthållandet av våra levande kustsamhällen. Ett hållbart fiske handlar även om människors rätt att äta fisk: på många håll i världen leder utarmade fiskresurser till brist på mat och därmed kraftigt försämrade levnadsförhållanden. Oberoende av om fisket sker av sportfiskare, husbehovsfiskare eller yrkesfiskare kännetecknas ett hållbart fiske av ett som: Tar av överskottet av stora livskraftiga fiskbestånd, inte av kapitalet. Sker med fiskemetoder som nte skadar botten, inte leder till bifångst av marina däggdjur, fåglar eller fiskar som är för små eller av fel art upprätthåller en naturlig åldersfördelning i fiskpopulationerna ger oss livsmedel utan hälsovådliga nivåer av miljögifter. 4.1 Hållbart fiske i Västerhavet Sedan burfisket efter havskräfta introducerades i Sverige 1984 har den burfångade andelen havskräfta ökat stadigt, och utgör idag närmare 30 % av landningarna. Fisket sker till största delen fortfarande i Norra Bohuslän med små fiskebåtar, men i och med utflyttningen av trålgränsen 2004 kunde det spridas söderut, och idag fiskas det kräfta med bur i Göteborgstrakten men även längre söderut i Kattegatt. Fördelarna med burfångade kräftor är många. Klimatpåverkan är betydligt lägre än hos trålfisket, eftersom det går åt väldigt mycket bränsle att bottentråla. Bottentrålning har ju dessutom ofta en negativ påverkan på bottenlivet. Mängden bifångst är också lägre i burfisket, och oftast kan man släppa tillbaka den levande. Burfisket är inte bara ett mer miljövänligt fiske, det ger också kräftor av större storlek och högre kvalitet på grund av den skonsammare hanteringen. Skräpfiske: Fishing for Litter I våra hav finns stora mängder skräp som absolut inte hör hemma där. Dels kan det skada djur och växter och dels riskerar det att läcka föroreningar som sedan kan spridas i mycket stora områden. Stora mängder av detta skräp fastnar i yrkesfiskarnas trålar. I projektet Fishing for litter har yrkesfiskarna försetts med avfallspåsar, i vilka de kan transportera skräpet till land där det tas om hand och dokumenteras och tas om hand. Bland annat har de fångat bilar, tvättmaskiner och oljefat. Spökgarn 4.2 Att äta fisk Det kan verka svårt att veta vilken fisk som är hållbart fiskad och går bra att äta, men egentligen är det inte så knivigt. Det allra enklaste är att endast köpa fisk som är miljömärkt. Det garanterar nämligen att fisken är fångad från livskraftiga fiskbestånd med god förvaltning. Om det absolut inte går att få tag på miljömärkt fisk är det i alla fall viktigt att kolla att arten inte är hotad. Det finns flera organisationer som regelbundet uppdaterar listor över fiskarter som är okej att äta. Bland annat har Naturskyddsföreningen en sådan lista och adressen till den finns under Mer information. Foto: Kenneth Olsson Karemo Att äta miljömärkt fisk I Sverige finns idag två miljömärkningar för vildfångad fisk och skaldjur: KRAV och MSC (Marine Stewardship Council). Det finns även flera märkningar som ser ut som miljömärkningar men inte garanterar ett hållbart fiske. Nyligen har också en ny märkning för vattenbruk etablerat sig på den svenska marknaden ASC (Aquaculture Stewardship Council). Märkningen har fortfarande ganska låga krav men de kommer att höjas vartefter. Tyvärr certifierar ASC tropiska jätteräkor. Dessa produkter än dock fortfarande helt olämpliga ur miljösynpunkt, se KRAV är en svensk märkning som ursprungligen gällde ekologisk odling, men nu även innefattar hållbart fångade och odlad fisk och skaldjur. För havsfångad KRAV-märkt fisk gäller att: Fisken kommer från livskraftiga bestånd som tål fiske och därmed inte riskerar att minska på sikt. Redskap och fångstmetoder som används har valts för att minimera fiskets miljöpåverkan. Detta innebär bland annat att fisk av fel storlek utsorteras och att risken för att sjöfåglar och däggdjur kommer till skada minimeras. Det ska gå att spåra fiskens resa från fångstplatsen till fiskdisken. De fartyg som används ska vara miljöanpassade med avseende på val av motorbränsle och kemikalier. Gränsvärden för främmande ämnen och miljögifter inte får överskridas (20, 26). KRAV märket Bild: KRAV MSC är en fristående, icke vinstdrivande, internationell organisation som arbetar för ett hållbart fiske. De företag som lever upp till MSC:s tre huvudprinciper får använda miljömärkningen på sina produkter. De tre principerna innebär att: Fiske endast får bedrivas på fiskbestånd som ligger på en hållbar nivå. Dessutom måste fisket utföras på ett sådant vis att bestånden förblir hållbara, det vill säga utan överexploatering. Fiskets inverkan på havsmiljön skall vara sådan att strukturen, produktiviteten, funktionen och mångfalden hos ekosystemen bibehålls. Fisket måste använda ett förvaltningssystem som kan anpassas till förändrade förutsättningar och dessutom uppfylla alla lokala, nationella och internationella lagar (20, 26). MSCs märke Bild: MSC 38 BARNENS HAV BARNENS HAV 39

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Välkomna till. Naturväktarna Kust FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Hantverk i skogsbrynet

Hantverk i skogsbrynet Växtfärg Papper, växter. Stormkök, konservburk att koka i ( så slipper ni färgad kastrull ). Gör så här: Plocka växter och växtdelar, blommor, blad eller bär. Samla dom färgvis. Ta ca 2 dl växter till

Läs mer

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar Sjustrålig smörbult känns lätt igen på en stor, mörk fläck vid stjärtfenans bas. Bilden visar en ung hane som ännu inte fått sin vackert färgade parningsdräkt. B IO I O L OG O G I 20 Sjustrålig smörbult

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!

Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s

Läs mer

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida Reviderad juni 2011 Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73709 08 520 38590 Mats 08 520 73709 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Naturskolan Slutet på Storeksvägen

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola 1. Hur ser en fjäril? har så kallade fasettögon som är sammansatta av upp till 17 000 delögon. Detta ger fjärilen ett mosaikseende. Måla

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Kristian Pettersson Feb 2016

Kristian Pettersson Feb 2016 Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Elevblad biologisk mångfald

Elevblad biologisk mångfald Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Det är vår igen alla knoppar brister ut

Det är vår igen alla knoppar brister ut VÄLKOMMEN VÅREN Himlen är så jätteblå solen den lyser där på Av med strumpor och med skor vi springer ut där blommorna bor! Sen dansar vi i solens sken med våra bara ben.. Välkommen våren, välkommen igen

Läs mer

Valthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs?

Valthornssnäckan, B IO I O L OG O G I. en outnyttjad resurs? B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Valthornssnäckan, Buccinum undatum, trivs bäst på sand och lerbottnar. Valthornssnäckan, en outnyttjad resurs? Valthornssnäckan är vår näst största snäcka.

Läs mer

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust.

B IO I O L OG O G I. Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. B IO I O L OG O G I Kungskrabban har introducerats i Europa av Sovjetunionen från Asien. Nu sprider sig krabborna längs Norges kust. Kungskrabbor invaderar Nordnorge TEXT & FOTO ANDERS SALESJÖ/SJÖHAREN

Läs mer

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första

Läs mer

i m a g e s o f w i l d l i f e

i m a g e s o f w i l d l i f e i m a g e s o f w i l d l i f e B r u t u s Ö s t l i n g P h o t o g r a p h y Nyhetsbrev nr 9 januari 2007 Möte vid gömslet: kungsörn och fotograf: vem betraktar vem egentligen? Beställ Örnarnas rike

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m.

Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. MALMÖ HÖGSKOLA Biologi I HT2010 Lab 4. Undersökning av fisk och ev. daggmask m.m. Syfte med laborationen Syftet med laborationen är att studera anpassningar, likheter och olikheter i olika grundplaner

Läs mer

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Handledning till JASON XIV Expedition Koster Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

Bottenfärger 2015-12-26. Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund

Bottenfärger 2015-12-26. Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund Bottenfärger Bakgrund Under vårterminen 2015 arbetade mina elever i åk 8 med hållbar utveckling. I teknik fördjupade de sig i miljövänlig byggteknik och i kemi och fysik handlade stora delar av arbetet

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

Barnens Hav. Östersjön. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel!

Barnens Hav. Östersjön. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! Barnens Hav På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! Ett läromedel från Naturskyddsföreningen om livet och miljön under ytan i Östersjön. Östersjön Foto: Anna Bengtsson Lärarhandledning

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla

De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla De 6 vanligaste felen när du lär dig att snorkla Undervattensvärlden kan vara fantastisk, spännande och vacker som Edens Lustgård, men har du inte rätt teknik och kan justera din utrustning när du snorklar

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar. Mannen som äger campingen, förklarar Maja. Han sa det när jag ringde. Fråga bara efter Gunnarsson, sa han. De går in i huset. Där inne står konserv burkar och paket på olika hyllor. Hallå, ropar Lasse.

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Text och foto: Hans Falklind/N

Text och foto: Hans Falklind/N Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Lilla lyckohjulet Lina

Lilla lyckohjulet Lina Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv

Läs mer

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper. Strävorna 4B Längdlådor... utvecklar sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande....

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Kerstin Lundberg Hahn Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar, som är tvillingar. En dag, när de kommer till skolan, är fröken sjuk. Deras vikare, Fröken

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna. Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Mål med kursen Baddaren N1

Mål med kursen Baddaren N1 Mål med kursen Baddaren N1 Kunna doppa huvudet under vattenytan, inte vara rädd för att få vatten i ögonen samt att hoppa från kant på djupt vatten. Simmärke: Baddaren Blå Doppa Doppa huvudet 5 gånger,

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015

Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer