Arbetsgrupp om miljögifter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsgrupp om miljögifter"

Transkript

1 Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper är en förutsättning för en säker hantering vid tillverkning, användning, återvinning och destruktion. Bakgrund Användningen av kemikalier är och har varit en viktig och nödvändig del av våra liv och samhällets utveckling. Kemikalier används i produktionen av de flesta varor som vi använder i vår vardag och har bidragit till ett ökat välstånd i många av världens länder. Den tekniska utvecklingen har dock sprungit långt före både vår kunskap om risker och skyddslagstiftning vilket har lett till omfattande skador för både människor och miljö. På 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Hittills har mer än kemiska ämnen som ingår i kemiska produkter registrerats i Kemikalieinspektionens produktregister. Ännu fler ämnen ingår i till exempel bilar, kläder, plastartiklar och byggnadsmateriel. Hur många okända ämnen som kommer in i Sverige via importerade varor är okänt. Dessutom skapas och sprids ämnen på oväntade sätt till miljöer där de inte förväntas finnas. Vår kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas av kemikaliernas olika egenskaper är fortfarande otillräcklig. Därför är riskerna svåra att begränsa. För att minska riskerna och skadeverkningar i miljön och på människors hälsa krävs kraftfulla åtgärder i Sverige, i EU och internationellt. Riksdagen har antagit miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år Att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är en av de viktigaste, mest omfattande och utmanande uppgifterna som vi står inför. Miljösamverkan Sörmland samlar länets kommuner kring tillsynsfrågor och det finns också etablerade samarbeten i länet kring förorenade områden. Vi föreslår därför att arbetsgruppen om miljögifter ska fokusera på gifter i människors vardag. Fokusområde: Miljögifter i människors vardag med särskild fokus på barnen Miljögifter når oss såväl i hemmet som utomhus. Farliga ämnen som sprids i miljön kan hamna i våra livsmedel och i vattnet. I hemmen finns elektronik, leksaker och kemikalier som kan innehålla farliga ämnen. Eftersom barnens kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna. Detta gäller speciellt organsystem som utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Små barn stoppar dessutom mycket i munnen och kan inte skilja på farligt och ofarligt. Undersökningar (från bland annat Stockholms universitet) visar att miljöer där barn vistas mycket, som förskolan, har högre halter av till exempel vissa hormonstörande kemikalier än andra inomhusmiljöer. Sannolikt beror det på att många förskolor är en miljö med många varor/saker som avger kemikalier till omgivningen. Fokus för arbetsgruppen om miljögifter blir att ta fram åtgärder som minskar exponeringen av miljögifter i människors vardag, exempelvis miljökrav i upphandling, information till föräldrar och hållbar konsumtion (kemikalier i varor).

2 Hur ser det ut i Södermanland? En samlad bild av miljösituationen i Södermanland när det gäller miljögifter ges i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö men flera miljömål såsom Frisk luft, Dricksvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö berörs. Förutsättningarna att nå Giftfri miljö har förbättrats genom skärpt lagstiftning inom EU och internationellt men det är inte möjligt att ange någon tydlig utveckling av miljötillståndet. Halterna i miljön av vissa ämnen minskar, medan halterna för andra ämnen ökar. För flertalet ämnen saknas underlag för att bedöma om halter i människa och miljö har förändrats. Utsläpp från industrier och förorenade områden Utsläppen av miljögifter från industrier i Södermanland har minskat och närmar sig nu generellt nivåer som inte ger någon större lokal påverkan. Användningen av de långlivade och svårnedbrytbara kemikalierna som på 1960-talet orsakade stora skador har minskat vilket gett tydliga positiva e ffekter i den sörmländska miljön, såsom ökade antal havsörnar och sälar. Den internationella spridningen av kvicksilver medför att de svenska sjöarna fortfarande belastas med mer än vad naturen tål. I områden med industrier finns också andra föroreningar upplagrade i bottensedimenten i Östersjön och i insjöar, mest påverkan i länet kan ses i Oxelösund och i Eskilstuna. Stora insatser sker för att sanera de förorenade områden som industrier har lämnat efter sig. Inom länet finns 2100 identifierade objekt där miljö farlig verksamhet förekommer eller har förekommit. Till dags dato har efterbehandlingen avslutats i 90 områden varav nio med hjälp av statliga bidrag. För

3 att förorenade områden inte ska utgöra något hot mot människors hälsa eller miljön krävs ett aktivt tillsyns- och bidragsarbete på kommunal och regional nivå med ökade resurser inom undersökningar, tillsyn och åtgärder. Användingen av produkter och bekämpningsmedel Användningen av produkter (till exempel slitage av bildäck, hudkrämer, olika plastprodukter) är idag den främsta källan till föroreningar i miljön. Dessa sprids framförallt via reningsverk, dagvatten och luften. Det finns stora kunskapsluckor kring denna miljöpåverkan men Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att ta reda på mer. Ett exempel är användningen av båtbottenfärger som innehåller tributyltenn, en förorening som påvisats i höga halter i bottensedimenten i kusten. Tributyltenn är mycket giftigt och påverkar bland annat musslors reproduktion. Sedan 1996 har halterna av PCB, bromerade flamskyddsmedel, dioxiner och nedbrytningsprodukter av DDT mätts i modersmjölken hos förstföderskor i Uppsala. Glädjande nog sjunker dessa ämnen. Halten bromerade flamskyddsmedel och dioxiner sjunker dock långsammare än PCB och nedbrytningsprodukter av DDT. Detta är väntat då halterna sjunker efter att användningen stoppats, men sannolikt finns fortfarande ett stort antal produkter med bromerade flamskyddsmedel kvar på marknaden. Dessa samt oavsiktligt skapade dioxiner kommer finnas kvar länge i avfallshantering och kretsloppet. Tidigare spridda ämnen fortsätter alltså att vara ett problem även efter en reglerad användning. När det gäller bekämpningsmedel som används i jordbruket, i parker och i våra trädgårdar visar inte Länsstyrelsens mätningar några höga halter i miljön men vi hittar fortfarande spår av förbjudna ämnen. Det kan tyda på att ämnena fortfarande används i viss utsträckning eller i vissa fall att ämnena har lång nedbrytningstid i naturen. Användningen av särskilt farliga ämnen Nationellt syns en kraftig minskning av särskilt farliga ämnen, så kallade CMR-ämnen i varor. CMRämnen är särskilt farliga ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska. Vi har för lite underlag för att kunna säga något om detta på regional nivå. Enligt produktregistret har företag i Södermanland som är tillverkare, eller importerar från länder utanför EU, satt ut 23 produkter innehållandes CMRämnen på den svenska marknaden under de senaste åren. Hur många produkter på den svenska marknaden som producerats inom EU, och som innehåller CMR-ämnen, saknas det uppgifter om. Miljögifter i modersmjölk Det finns en mängd långlivade organiska ämnen som fått en omfattande spridning och kommer att finnas kvar i miljön och påverka oss under lång tid. Mätningarna i modersmjölk från förstföderskor boende i Uppsalaregionen visar att PCBer, DDE (nedbrytningsprodukt av DDT), dioxiner och PBDE (bromerat flamskyddsmedel) förekommer i modersmjölk. Mellan åren 1996 och 2010 minskade halterna av dioxiner, PCB 153 och PBDE med 5-8 procent per år. Halterna av DDE minskade med 8 procent per år mellan 1996 och Halterna av dessa föroreningar minskar endast långsamt trots att användning och spridning begränsats. PCB och DDT är sedan lång tid förbjudna och användningen har upphört. Vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU och åtgärder har tagits för att begränsa oavsiktlig bildning av dioxiner. Långlivade ämnen som dessa som redan är spridda i varor, byggnader och miljö bidrar till att det är särskilt svårt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Källa: Miljömålsportalen (

4 Sörmländska exempel Engagemanget för en giftfri miljö är stort i Södermanland vilket visade sig på Länsstyrelsens miljögiftskonferens i februari Såväl myndigheter, kommuner, organisationer och ideella krafter deltar i arbetet. På detta uppslag visas några exempel på vad som görs och har gjorts i Södermaland inom området miljögifter. Ökad kunskap: bedömning, statusklassning och analys Inom miljöövervakningen finns ett program för att övervaka miljögifter. Översiktliga så kallade screeningundersökningar av miljögifter görs över hela landet av länsstyrelserna. Olika ämnen mäts olika år och det ger en överblicksbild över om dessa ämnen finns i miljön just då. Inom miljöövervakningen finns även ett särskilt program om miljögifter i slam från avloppsreningsverk. En undersökning av bekämpningsmedel i vattendrag genomfördes Kvicksilver i gädda från sjöar undersöktes Länsstyrelsen genomför provtagningar och statusklassar länets ytvatten, grundvatten, kustvatten och sediment med avseende på miljögifter. Länsstyrelsen tar varje år fram ett program för efterbehandling om länets förorenade områden. I programmet redovisas vad som har gjorts, hur man prioriterar arbetet och vad som ska göras framöver. I samband med detta söker även Länsstyrelsen bidrag för det fortsatta arbetet. Utbildning och rådgivning Länsstyrelsen, kommuner, LRF med flera genomför utbildningar inom exempelvis Greppa näringen som är riktade till lantbrukare om hållbar användning av bekämpnings medel, icke-kemisk ogräsbekämpning mm. Varje år genomför Länsstyrelserna vid Mälaren, Gotland och Dalarna en två-dagars utbildning för kommunerna med olika tema kring förorenade områden den så kallade Mälarlänsutbildningen. Tillsyn av bilskrotar Flera länsstyrelser och ett par kommuner i länet är med i ett regionalt samarbetsprojekt som handlar om hur man klassar och inventerar och bedriver tillsyn gentemot bilskrotar samt utreder ansvarsfrågan, särskilt då det gäller nedlagda bilskrotar.

5 Hälsosam förskola Trosa kommun Under 2013 genomför Naturskyddsföreningen projektet Operation Giftfri Förskola. Syftet är att bidra till en mer hälsosam miljö för barn och personal på förskolor. Med hjälp av aktiva i föreningens Kemikalienätverk inventerar man miljön på förskolor i olika kommuner runtom i landet för att undersöka vilka miljö- och hälsoskadliga kemikalier barn och personal utsätts för. Trosa kommun är med i projektet på kommunnivå och deras förskolar är i full gång med att göra inventeringar av allt från golv- och takmaterial till leksaker och bestick. Varje förskola kommer att få en åtgärdsplan där man stegvis kan förändra det som behövs. Kommunen kommer tillsammans med Naturskyddsföreningen att arbeta med att ta fram upphandlingskriterier med mera inför byggande av nya förskolor. Förorenade områden Eskilstuna kommun har tagit fram en handlingsplan för förorenade områden, Syftet med planen är att den ska vara ett vägledande dokument i kommunens hantering av arbetet med förorenade områden. Handlingsplanen innehåller mål för arbetet, en strategi för hur arbetet ska genomföras och en aktivitetslista som syftar till att få fram en prioriteringsordning för i vilken ordning som områden behöver åtgärdas. Aktivitetslistan är kärnan i handlingsplanen och inne håller det som behöver genomföras för att nå det kommunala målet att Eskilstuna 2020 är så fri från skadliga ämnen och metaller att människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte hotas. Miljökrav i upphandlingar Landstinget Sörmland ställer miljökrav i upphandlingar med avseende på att fasa ut farliga kemikalier. Kemiska produkter är nödvändiga inom exempelvis lokalvård, hygien och fastighetsdrift. För att underlätta valet av kemikalier använder Landstinget handboken Rätt medel vilken informerar om hantering av kemikalier både ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Landstinget ingår också i ett nationellt nätverk med syfte att tillsammans hjälpas åt att ersätta skadliga kemikalier inom hälso- och sjukvård samt forskning, med mindre skadliga alternativ. Gruppen arbetar dels med substitution av rena kemikalier eller kemiska produkter, såsom lösningsmedel, och med kemikalier i varor, exempelvis silver i kläder. Även flera kommuner arbetar med att ställa miljökrav i upphandling med avseende på kemikalier. Och en del kommuner är intresserade av att lära sig mer om detta.

6 Förslag från allmänheten Under våren har Länsstyrelsen efterlyst förslag på åtgärder som behöver genomföras i länet. I februari i år anordnade vi en konferens om miljögifter där deltagarna fick chans att diskutera åtgärder, vi har varit ute på skolor för att fånga upp vad skolungdomar tycker är viktigt att fokusera på samt inhämtat förslag via vår webb. Här listas några av de förslag som kommit in inom området miljögifter. Ta fram information om konsumtion av produkter och varor på mödravården. Idag finns det endast information om födoämnen. Överkonsumtionen av varor är ett problem, det måste därför vara lättare att återanvända produkterna. Det ska vara lätt för industrier, personer etc att lämna det som blivit över så att det kommer till nytta någon annanstans. En hållbar livmedelsproduktion behöver bättre kretslopp av fosfor. Slamåterföring behövs och åtgärder för att minska riskerna med slamåterföring måste prioriteras. Undvik till exempel att blanda rent avloppsvatten från hushåll med dagvatten och industriavlopp. Slammet blir därmed renare. Se över och satsa mer på reningen av kemiska ämnen i reningsverk. Genom att arbeta med exempelvis fördröjning kommer en mindre mängd hormonpåverkande ämnen ut i naturen. Servera mer ekologisk och närproducerad mat i skolorna. Samarbeta mellan kommunerna för att ställa gemensamma miljökrav. Anställ även kemikaliestrateger på kommunerna. Håll seminarier om miljökrav inom offentlig upphandling. Landsting, kommuner och länsstyrelse ges tillfälle att byta erfarenheter om offentlig upphandling samt för att lära sig metoder för att ställa kemikalierelaterade krav och göra uppföljningar. Mer information och tillsyn vid hushållens vårrustning för till exempel båten, bilen, husvagnen. Då används ofta många kemikalier så som man alltid har gjort som åker rakt ned på backen och i vattnet. Substitution av kemiska produkter - ta fram en databas som hjälper företag att hitta bättre och miljövänligare alternativ, produkterna kan rankas utifrån hälso- och miljöskadlighet. Verka för giftfria förskolor och skolor - minska barnens exponering för farliga ämnen inom skola och förskola. Naturskyddsföreningen driver ett arbetet på detta tema: Operation Giftfri Förskola.

7 Exempel från andra län Runt om i landet pågår ett arbete med att ta fram regionala åtgärdsprogram för miljön. Här har vi samlat några exempel på åtgärder som tagits fram i andra län. Beslutad åtgärd i Skånes åtgärdsprogram för miljön: Riktlinjer tas fram för säker hantering av förorenade massor vid mellanlagring, behandling och slutgiltig användning. Vägledning riktas till myndigheter som kommer i kontakt med schaktmassehantering. Information och samverkan med branschen samt genomförande av gemensamt tillsynsprojekt. Huvudaktör för åtgärden: Länsstyrelsen, kommuner, byggbranschen mfl Beslutad åtgärd i Jönköpins åtgärdsprogram för luften och hälsan: Hushållen använder många växtskyddsmedel och hushållskemikalier. De flesta är inte medvetna om dess miljöpåverkan. Ett informationsmaterial tas fram om växtskyddsmedel och hushållskemikalier. Spridning av information sker via befintliga kommunikationskanaler, så som gratistidningar, informationsblad från kommunen med mera. Länsstyrelsen samordnar framtagande av och kommunerna medverkar genom att sprida det. Huvudaktör för åtgärden: Länsstyrelsen och kommuner Föreslagen åtgärd i Kronobergs åtgärdsprogram för miljön: Ekologiska livsmedel och klimatsmart mat ska efterfrågas och köpas in i större omfattning av offentlig sektor. En ökad efterfrågan stimulerar ekologisk produktion. Kommuner och landsting kan styra mycket vid upphandling. Huvudaktör för åtgärden: kommuner, Landstinget Beslutad åtgärd i Skånes åtgärdsprogram för miljön: Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den o ffentliga upphandlingen. Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling används. Verktyg för uppföljning av ställda miljökrav utvecklas. Huvudaktör för åtgärden: kommuner, statliga myndigheter, Region Skåne

8 Plan för arbetet Miljöengagemanget är stort i Södermanland och det är mycket som görs för att minska vår negativa påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Vi vill ta tillvara på den drivkraft som finns hos länets offentliga aktörer, kommuner, företag och föreningar när vi nu sätter igång arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för att nå miljömålen i Södermanland. Tillsammans kan vi hitta inspiration, samarbetsvinster och öka engagemanget för ett hållbart Södermanland! Syftet med åtgärdsprogrammet Det övergripanade syftet med åtgärdsprogrammet är att förbättra miljötillståndet i Södermanland för att skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålen. Programmet kommer att gälla till år 2020 och ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos länets aktörer. Det ska stimulera en ökad samverkan och leda till synergieffekter i det regionala miljöarbetet. Ett stärkt samarbete gör att de sammantagna resurserna för miljöarbetet i länet kan användas mer effektivt. Konkreta åtgärdsförslag Arbetsgrupperna ska formulera konkreta åtgärdsförslag som ska bidra till en bättre miljö i Södermanland utifrån följande kriterier: Åtgärderna ska vara konkreta, genomförbara och förankrade och godkända i berörda organisationer. Åtgärderna ska vara uppföljningsbara. Åtgärderna ska vara av regional karaktär. Med regional karaktär menas i detta fall åtgärder som utförs av en regional aktör eller i samverkan mellan flera lokala och regionala aktörer. Förslagen behöver inte vara helt nya åtgärder utan kan ha sin utgångspunkt i respektive organisations pågående arbete. Pågående arbete inom en organisation kan inom åtgärdsprogrammet utvecklas genom till exempel nya samarbeten eller nya arenor. Åtgärderna ska kunna genomföras av en aktör som är verksam i länet. Det ska tydligt framgå hur och när åtgärden ska genomföras och finansieras samt vem eller vilka som ansvarar för att åtgärden genomförs. Åtgärderna ska gärna vara inom de föreslagna fokusområdena, men det är självklart möjligt att även ta fram åtgärder med ett annat fokus. I varje arbetsgrupp finns en utsedd ordförande och en sekreterare som ska leda och dokumentera diskussionerna och förslagen. Vi räknar med att grupper behöver träffas ytterligare tre-fyra gånger under perioden oktober 2013 till maj/juni Arbetsgrupperna avgör själva hur många möten som behövs samt var, när och hur dessa möten ska äga rum. Hålltider 26 sept 2013 Inledande workshop Höst vinter 2014 Feb/mars 2014 Sommar, tidig höst 2014 Höst 2014 Kontakta oss Arbetsgrupperna följer upp förslagen från workshop med egna träffar och förankring av åtgärdsförslagen i respektive organisation Halvtidsavstämning. Arbetsgrupperna träffas en halvdag för avstämning, erfarenhetsutbyte och inspiration Åtgärdsförslagen färdiga och förankrade. Stor hearing / konferens Beslut och fastställande av åtgärdsprogram Ordförande arbetsgrupp om miljögifter: David Aronsson, Länsstyrelsen, Sekreterare arbetsgrupp om miljögifter: Lisa Rehnström, Länsstyrelsen, Läs mer:

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 2014-06-27 1 Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 Det borde vara alla kommuners mål: Att minska mängden skadliga kemikalier som kommuninvånarna

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att Ärendet i korthet Margareta Lundberg (MP) och.{ke T Carlestam (MP) väckte 2otg-og-27 en motion om att giftexponeringen ska minskas, och då speciellt i kommunens barnmiljöer. I motionen föreslås därför

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor 2013. Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Kemikalier i varor 2013 Regionalt tillsynsprojekt Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT 2013-2 Sid 2 Regionalt tillsynsprojekt 2013 Projektet har genomförts av miljöinspektör

Läs mer

Yttrande över motion Giftfri region

Yttrande över motion Giftfri region 01054 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-09-17 RS140196 Ann-Christin Bengtsson, miljöutvecklare, Expertstödsavdelningen 035-13 49 51, 070-31 30 791 Regionfullmäktige Yttrande över motion Giftfri

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. (AU 394) KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. (AU 394) KS 2014-182 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 30 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. (AU 394) KS 2014-182 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP)

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP) Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2013-11-20 Handläggare Annkristin Axén Telefon: 08-508 27 994 Till Miljö-och hälsoskyddsnämnden 2013-12-18 p.8 Policy för golv med ftalater, svar

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Svar på motion 2014:03 från Anders Grönvall (S) om giftfri förskola UN-2014/357

Svar på motion 2014:03 från Anders Grönvall (S) om giftfri förskola UN-2014/357 Ordförandeförslag Diarienummer 2014-10-01 UN-2014/357 Utbildningsnämnden Svar på motion 2014:03 från Anders Grönvall (S) om giftfri förskola UN-2014/357 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar

Läs mer

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun .hyl Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor Piteå Kommun 1 Varför ska Piteås förskolor vara giftfira? Utbildningsförvaltningen har av fullmäktige fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. I Uppdrag: Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2 Dags att ta steget från ord till handling Uppdrag: Rädda Östersjön! Ni har nu

Läs mer

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011 sid 1(13) Dnr Vår referens / tel.nr e-post Göran Jansson / 040-25 22 61 goran.jansson@m.lst.se Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum 2008-12-19 Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under

Läs mer

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i vår vardag samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i varor- vad är problemet? www.miljosamverkanskane.se Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

2/08. Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen

2/08. Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen PM 2/08 Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Kemikalieinspektionen Sammanfattning av underlag till den andra fördjupade utvärderingen

Läs mer

Giftfria förskolor PROJEKTPLAN

Giftfria förskolor PROJEKTPLAN Giftfria förskolor PROJEKTPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PROJEKTS UPPDRAG 2. BAKGRUND 3. PROJEKTETS SYFTE 4. MÅL OCH DELMÅL 5. AVGRÄNSNINGAR 6. INTRESSENTER 7. PROJEKTORGANISATION 8. AKTIVITETSPLAN 9. TIDSPLAN

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 11 juni 2008 Reviderad av styrgruppen på sammanträde den 16 december 2008 Innehåll VERKSAMHETEN 2009...2

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Avgifta byggandet är ett samarbetsprojekt som syftar till att minska användandet av farliga ämnen inom byggbranschen. I projektet ingår: Fastighetsägarna,

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag KemI:s inspektionsverksamhet Kemikalieinspektionen, KemI, inspekterar företag som tillverkar* och importerar kemiska produkter, biotekniska organismer och

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring

Läs mer

Miljönämndens Barnbokslut 2009

Miljönämndens Barnbokslut 2009 Miljönämndens Barnbokslut 2009 Miljöförvaltningens rapport 1/2010 Miljönämndens Barnbokslut år 2009 tillämpningen av kommunalt handlingsprogram för Förenta Nationernas Barnkonvention i miljönämndens verksamhet-

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM

BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM ANSÖKAN projektmedel Utveckling av landstingets hållbarhetsarbete Dnr HBN13-018 BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM Kontaktperson: Johan Sundqvist, Miljöchef Insatsens

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Banverkets och Vägverkets utbildningsdagar april 2009, HM Miljökonsult 1 Innehåll Sveriges miljömål (16 st.) Giftfri miljö Miljöbalken Lagar och föreskrifter

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.30

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.30 Handlingsplan för giftfri skola och förskola Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 88 Till grund för uppdraget om att ta fram en handlingsplan rörande giftfri skola och förskola ligger en motion från

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

2003 och 2004. Landskrona

2003 och 2004. Landskrona Tillsyn hos tillverkare och importörer av kemiska produkter 23 och 24 Landskrona Sara Edlund Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 25:3 261 8 Landskrona rapport tillsyn tillverkare och importörer.doc

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Bruatorpsån, foto Pernilla Landin

Bruatorpsån, foto Pernilla Landin Bruatorpsån, foto Pernilla Landin Duplikat system =två ledningsnät Avloppsreningsverk Sedimenteringsbassäng Sedimenteringsbassänger Avloppsrening hanterar i huvudsak organiskt material (=syreförbrukande

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden 2015-03-19. Plats och tid Centrumhuset, Henån, Valön (7:an) torsdag 2015-03-19 kl. 08:15-13.00, 13.50-15.

Miljö- och byggnadsnämnden 2015-03-19. Plats och tid Centrumhuset, Henån, Valön (7:an) torsdag 2015-03-19 kl. 08:15-13.00, 13.50-15. 1 Plats och tid Centrumhuset, Henån, Valön (7:an) torsdag 2015-03-19 kl. 08:15-13.00, 13.50-15.30 Beslutande Anne-Marie Petersson Birthe Hellman Sten-Inge Kedbäck Anders Hygrell, ej 72 Peter Lanzén Raymond

Läs mer

Giftfri förskola inköpstips

Giftfri förskola inköpstips Giftfri förskola inköpstips Välj produkter som är tillverkade inom EU, Norden eller Sverige EU:s kemikalielagstiftning reglerar vilka ämnen som får finnas inom unionen. Det medför att produkter tillverkade

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Reach. Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals. November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg

Reach. Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals. November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg Reach Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of CHemicals November 2015 Lisa Ekstig & Elisabeth Kihlberg REACH EU-lagstiftning för kemikalier.. Lagstiftning för kemikalier inom EU EU-förordning

Läs mer

Välkomna till VBF:s miljödag. 2013-11-30 Roland Örtengren

Välkomna till VBF:s miljödag. 2013-11-30 Roland Örtengren Välkomna till VBF:s miljödag 0930 Inledning Avsikten med dagen. Miljöverksamheten inom SBU och VBF 09:40 Presentationsrunda Deltagande klubbar presenterar sig och nämner kort vilka miljöfrågor man arbetar

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen i kommunens verksamheter

Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen i kommunens verksamheter Kommunledningsförvaltningen Stefan Johansson,0550-858 97 stefan.johansson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-03-30 Ks/2013:98 Sida 1(2) Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen

Läs mer

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999 R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Smycken i detaljhandeln - ett nationellt samverkansprojekt 2014

Smycken i detaljhandeln - ett nationellt samverkansprojekt 2014 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2014-5841 Sida 1 (7) 2015-03-16 Handläggare Mari Fagerholm Telefon: 08-508 281 63 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-04-14 p. 23 Smycken i detaljhandeln

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer