Vattnets betydelse i samhället

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattnets betydelse i samhället"

Transkript

1 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från diverse verksamheter (avlopp, dagvatten, industrier etc.). Även efter reningsåtgärder innebär dessa utsläpp en belastning på vattensystemen. Verksamheter såväl i vatten (t.ex. sjöfart och marinor) som på land (t.ex. vägtrafik och jordbruk) kan direkt eller indirekt påverka eller innebära hot mot vattnet på olika sätt. Detta mångfaldiga nyttjande innebär inbyggda konflikter och ställer krav på hänsyn för att inte vattenresurserna ska förstöras. Vattenmiljön utgör dessutom en viktig faktor för biologisk mångfald, rekreation och skönhetsupplevelser. För att säkra en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är det av största vikt att arbeta förebyggande för att bevara och vårda vattentillgångarna. Vattenresurserna måste ses i ett mycket långt tidsperspektiv, 100- till 1000-tals år. Om Mälaren slås ut som dricksvattentäkt kan inte den reservvattenförsörjning som finns i dagsläget täcka behovet under längre tid. De praktiska och ekonomiska konsekvenserna skulle i ett sådant fall bli betydande. Om t.ex. grusåsarna förstörs av grustäkt eller förorening så att de inte kan användas för dricksvattenproduktion går de inte återskapa. I ett långsiktigt uthålligt samhälle måste alla som på ett eller annat sätt nyttjar eller påverkar vattenresurser vara medvetna om konsekvenserna av sitt agerande. Exempel 1 Det mesta av vattnet i vår omgivning ingår i ett naturligt kretslopp med nederbörd, infiltration i mark, växtupptag och avdunstning etc. samt slutligen avrinning till havet via grund- och ytvatten. En del av flödet i det naturliga kretsloppet länkas av människan in i ett tekniskt kretslopp. Av det årliga utflödet av vatten från Mälaren till Östersjön på ca 5 miljarder m 3 vatten används ca 178 miljoner m 3 till Storstockholms vattenförsörjning och går därmed in i det tekniska kretsloppet. På årsbasis innebär detta ett utnyttjande av ca 3,5 procent av utflödet via Mälaren. Under sommarperioden med ringa vattenföring i Mälaren kan dock utnyttjandet uppgå till 50 procent av vattenföringen. Figur 1. Flödena i såväl det naturliga kretsloppet som det tekniska kretsloppet för Stockholms stad, Miljöredovisning 2000 (ref. 3)

2 10 BLÅSTRUKTUREN I STOCKHOLMSREGIONEN Ludvika Fagersta Västerås Uppsala Enköping Örebro Stockholm Mälarens avrinningsområde Sjöar nivå >35 möh Sjöar nivå <35 möh Vattendrag Grusåsar Myrar Öppen mark Skog Tätort Länsgräns km Figur 2. Blåstrukturen i Stockholmsregionen Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2001/4585. Gäller t.o.m

3 11 Förutsättningar och begränsningar Vattentillgångar i länet I Stockholms län finns vatten i många olika former, ca 10 procent av länets yta utgörs av sjöar och vattendrag varav Mälaren svarar för 7 procent. Ca 2 procent av arealen upptas av våtmarker. Det finns dessutom dolda vattenresurser under mark i form av grundvattenmagasin. Till detta kommer kusten och skärgården med ca öar och skär där den totala kuststräckan uppgår till ca mil. Vattnets förekomst som våtmarker, sjöar, vattendrag, hav och grundvatten bildar en omistlig blåstruktur i regionen, se figur 2. Denna regionala struktur i vattnets fördelning över länet kan jämföras med hur naturområden på land bildar en grönstruktur. Mälaren är länets största sjö och landets tredje största sjö. Dess avrinningsområde sträcker sig in i sex län och utgör ca 5 procent av Sveriges yta. Förutom Mälaren finns bara två större sjöar, Erken och Yngern, medan de övriga av länets 850 sjöar är relativt små. Sjöarnas naturliga egenskaper styrs till stor del av den mosaikartade topografin och geologin i länet. De sjöar som ligger lågt i sedimentfyllda dalgångar och jordbruksområden är vanligen grunda och naturligt näringsrika. Flertalet har dessutom sänkts för att vinna jordbruksmark. Sjöar i högre terräng med berg är däremot mer näringsfattiga. I Stockholmsområdet kan en ungefärlig gräns mellan dessa två sjötyper urskiljas vid ca +35 meters höjd över havsnivån. I figur 2 har därför en uppdelning gjorts i sjöar med hänsyn till deras höjdläge (över respektive under 35 meters höjd över havsnivån). Större sammanhängande myr- och mossmarker förekommer framför allt i de lägre delarna av terrängen. På lång sikt sker också för slättsjöarna en naturlig utveckling där de växer igen och övergår i våtmarker. Även grundvattenförhållandena präglas starkt av den heterogena och småskurna geologin i länet. Grundvattenförhållandena redovisas i figur 3. De mest betydande grundvattentillgångarna är knutna till sju stora åsar som genomkorsar länet i nord-sydlig riktning. I SGU:s hydrogeologiska kartering (ref. 4) har en uppdelning gjorts av åsarna med utgångspunkt från tillgänglig grundvattenmängd. Utvinningsbart grundvatten finns också i andra jordlager och i berggrunden, dock i mindre mängder. Även vad gäller möjligheten till grundvattenuttag ur berggrunden har SGU gjort bedömningar. Beträffande grundvattenkvalitet så är kloridhalten en viktig aspekt, eftersom den ger en relativt dyr och svårbehandlad kvalitetsbrist. Salt grundvatten förekommer i nästan hela regionen. Risken för påverkan från havsvatten ökar ju närmare kusten, ju djupare brunn och ju större uttag som görs. Men även i de inre delarna av regionen finns saltvattenrisk. Här är det relikt havsvatten från den tid då havet täckte landområdet efter senaste istiden för ca år sedan. Vissa områden i regionen har också risk för naturligt höga fluoridhalter i grundvattnet, vilket beror på påverkan från omgivande berggrund. Ur hälsosynpunkt är fluoridhalten en viktig parameter. Inom ett smalt intervall erhålls positiva effekter bl.a. på tandhälsan, men strax däröver riskeras negativa effekter, t.ex. emaljfläckar. Även förhöjda halter av radon förekommer i länet (ref. 5). Radon kan orsaka lungcancer, rökare och barn tillhör de största riskgrupperna. De undersökningar som genomförts indikerar att radonproblemet är större i länet än i Sverige i genomsnitt, 11 procent av de brunnar som kontrollerats har halter högre än gränsvärdet (1000 Bq/l) mot 4 procent i landet i övrigt. Över detta gränsvärde bedöms vattnet som otjänligt ur hälsosynpunkt, men formellt gäller gränsvärdet bara för vatten från allmänna vattenanläggningar och är enbart rådgivande för enskilda vattentäkter. Risken för förhöjda radonhalter är störst i nordvästra delen av länet samt i kust- och skärgårdsområdet. Studiens underlag är dock begränsat och ytterligare undersökningar bör genomföras.

4 12 BLÅSTRUKTUREN I STOCKHOLMSREGIONEN Grundvattentillgång i jordlager Mycket stor ( l/s) Stor (5-25 l/s) Måttlig (1-5 l/s) Liten Grundvattentillgång i berggrunden God ( l/h) Tämligen god ( l/h) Mindre god (<600 l/h) Risk för förhöjda halter flourid Risk för förhöjda halter klorid Länsgräns Järnväg Uppsala Väg Norrtälje Enköping Sigtuna Strängnäs Stockholm Värmdö Södertälje Haninge Nynäshamn km Figur 3. Grundvattenförhållandena i Stockholmsregionen Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2001/4585. Gäller t.o.m Källa: SGU

5 13 Generellt sett är tillgången på vatten god inom länet. Vattenresurserna är dock inte geografiskt jämnt fördelade inom regionen, utan det finns lokala bristområden. Detta gäller t.ex. i kustområdena där tillgången till sötvatten kan vara lokalt begränsad både för växtlighet och vattenförsörjning. Regionen är dessutom relativt nederbördsfattig, minst nederbörd faller i ytterskärgården. En regional skillnad finns också vad gäller större grundvattenförande formationer, jämför figur 3. I norr och öster finns endast ett fåtal mindre stråk med åsar medan det i de södra och västra delarna av länet förekommer ett flertal större sådana åsstråk. Vattentillgången varierar dessutom med årstiden och nederbördsförhållandena. Speciellt små vattenmagasin är känsliga för sådana variationer, detta gäller såväl sjöar, vattendrag som grundvatten. Den begränsade vattenvolymen innebär ofta även känslighet för kvalitetspåverkan. Norsborg 40% Figur 4. Vattenförsörjningen i Stockholms län baseras till 92 procent på ytvatten och till 8 procent på grundvatten. De tre vattenverken Görväln, Lovö och Norsborg står för huvuddelen av produktionen Källa: VAV. statistik Övriga 2% Grundvatten 8% Lovö 25% Görväln 25% Vattenförsörjning För vattenförsörjning utnyttjas såväl yt- som grundvatten, genomsnittet för Sverige är 50 procent ytvatten och 50 procent grundvatten med eller utan konstgjord infiltration. I Stockholms län används i nuläget till övervägande del (92 procent) ytvatten och endast en mindre del grundvatten (8 procent), se figur 4. Detta är typiskt för ett storstadsområde med ett stort samlat vattenbehov. I länet utnyttjas grundvatten främst för mindre vattentäkter eller som reservvattentäkter. 90 procent av regionens tätortsbefolkning (motsvarande ca 1,6 miljoner människor) får sitt dricksvatten från östra Mälaren. Vattentillgången är, sett på årsbasis, mycket god och i genomsnitt utnyttjas endast en ringa del av flödet, men vid lågvattensituation utnyttjas närmare hälften av flödet för dricksvattenproduktion. Även det framtida vattenbehov som är prognostiserat till år 2030 täcks för de befolkningsområden som nu försörjs med Mälarvatten. Den kapacitet som finns idag i de stora regionala vattenverken är tillräcklig för framtida behov och ytterligare anslutning till distributionsnäten är möjlig. Områden som ligger utanför de regionala dricksvattennäten är hänvisade till mindre grundvatten- och ytvattenresurser. Tillgången till vatten begränsar här i vissa fall möjligheterna till expansion och utbyggnad. Överuttag av grundvatten, d.v.s. uttag som är större än nybildningen av grundvatten, kan leda till vattenbrist eller saltvatteninträngning. I dagsläget har redan mellan en tredjedel och en fjärdedel av alla brunnar i kustkommunerna saltvattenproblem. Möjligheterna att täcka framtida vattenbehov utanför de regionala systemen varierar i betydande grad.

6 14 BLÅSTRUKTUREN I STOCKHOLMSREGIONEN Exempel 2 I kustområden förekommer saltvattenproblem där det söta grundvattnet kommer i kontakt med saltvattnet. Beroende på densitetsskillnader etableras en skiktning så att sötvattnet vilar som en kudde ovanpå det tyngre saltvattnet (se figur 5 A). Då pumpning görs i en brunn i ett sådant läge kommer gränsskiktet att kona upp då avsänkningstratten utbildas beroende på korresponderande tryck (se figur 5 B). Om inte uttagens storlek och avsänkningen anpassas med hänsyn till detta kan saltvattnet nå brunnen. Grundvattenyta Den starkt centraliserade vattenförsörjningen, med östra Mälaren som bas och ett stort distributionsnät, innebär i sig många fördelar men också en hög sårbarhet. I dagsläget finns inte reservvattenförsörjning som täcker behovet fullt under längre tid. Ur reservoch beredskapssynpunkt representerar äldre, nu nedlagda, kommunala grundvattentäkter ett stort värde. Samordning bör dock ske eftersom resurser erfordras för att kunna upprätthålla dessa i sådant skick att de utgör verkligt användbara reservvattentäkter. Det finns möjlighet att knyta samman de två stora regionala distributionsnäten (Stockholm Vatten AB och Norrvatten), men detta är i dagsläget inte genomfört av tekniska skäl. En ökad säkerhet i distributionen skulle erhållas om sådan sammankoppling genomfördes. Figur 5 A. Sötvattenkudde Figur 5 B. Uppkoning Sötvatten Gränsskikt Q Avsänkningstratt Sötvatten Uppkonande gränsskikt På grund av den stora befolkningstätheten är trycket på vattenresurserna mycket stort i vissa delar av länet. Detta gäller t.ex. många tätt bebyggda fritidsområden där allt fler bosätter sig permanent. Befolkningen varierar också starkt under året, t.ex. i skärgården mångdubblas befolkningen under sommarmånaderna. Recipientkapacitet Såväl yt- som grundvattensystem utnyttjas som recipienter för avloppsvatten. Yt- och grundvatten tar dessutom emot utsläpp och läckage av föroreningar från t.ex. jord- och skogsbruk samt tätorter och industrier. Yt- och grundvatten har en viss förmåga att motstå negativa effekter till följd av föroreningar, främst genom utspädning och nedbrytning av föroreningar. Denna förmåga till självrening varierar med typ och storlek på recipienten, man brukar säga att det för varje recipient finns en viss recipientkapacitet. Möjligheten till utsläpp är en förutsättning för att samhällets tekniska försörjning ska fungera, men dessa utsläpp utgör samtidigt också en begränsande faktor för t.ex. vattenförsörjning. Under 1900-talet har det dominerande omhändertagandet av avloppsvatten inneburit att avloppet släppts ut till ytvatten (sjöar, vattendrag eller hav) eller tillåtits infiltrera till grundvattnet. Till en början skedde detta utan några reningsåtgärder, men kraven på reningsåtgärder har gradvis höjts. De utsläpp av bristfälligt renat avloppsvatten som skett under långa tider har lett till att recipientkapaciteten i de flesta recipienterna i länet, såväl nära tätorter som på landsbygden, har överskridits och att recipienterna kraftigt förorenats. Problemen med övergödning och bristande hygieniska förhållanden har varit särskilt allvarliga i Storstockholmsområdet. På många håll kvarstår alltjämt problem där bebyggelse inte är ansluten till kommunala avloppsnät eller där avloppsnäten är bristfälliga.

7 15 Avrinning mot Mälaren Avrinning mot Östersjön Sötvatten Vattendrag Länsgräns Kommungräns Uppsala Norrtälje Enköping Sigtuna Strängnäs Stockholm Värmdö Södertälje Haninge Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle Medgivande M2001/4585. Gäller t.o.m Nynäshamn km Figur 6. Vattendelare för avrinning mot Mälaren respektive Östersjön För att undanröja problemen har omfattande åtgärder vidtagits, dels för att förbättra uppsamling och rening av avloppsvatten, dels för att helt avlasta sjöar och vattendrag (särskilt Mälaren) från avloppsutsläpp. Det enda kvarvarande större utsläppet till Mälaren inom länet sker från Ekerö. Sedan 1970-talet har en genomgående strategi varit att Mälaren prioriteras för dricksvattenproduktion och att den inte ska belastas med större samlade avloppsutsläpp. Dessa förs istället till Saltsjön. Därför är den vattendelare som skiljer de områden som avrinner mot Mälaren och de som avrinner direkt mot Östersjön av principiell vikt (se figur 6). Förutom att Mälaren utgör regionens viktigaste vattentäkt är den indirekt en förutsättning för att avloppsutsläppen från Storstockholm kan göras i de inre delarna av Stockholms skärgård. Utan dess stora vattenföring skulle föroreningsproblemen vara mycket påtagliga i skärgården.

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Grundvatten i Stockholms län

Grundvatten i Stockholms län Grundvatten i Stockholms län Allmänt om vattenförsörjning Mer än en femtedel av landets befolkning bor i Stockholms län, vilket utgör endast två procent av Sveriges totala yta. Denna befolkningstäthet

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Lena Ojala, Magdalena Thorsbrink, Lars-Ove Lång & Elin Mellqvist SGU-rapport 24:15 SGU-rapport

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-07

DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-07 DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-10-07 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET LIVSVIKTIGA VATTNET 3 Bakgrund Syfte och mål VA försörjning

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Krister Törneke Susanna Bruzell 2011-02-09 Stockholm har dricksvatten i världsklass! Allt detta har inte kommit av sig självt Viktiga strategiska

Läs mer

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö 2011-09-22. Upprättad av: Anders Rydberg

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö 2011-09-22. Upprättad av: Anders Rydberg RAPPORT 2011-09-22 Upprättad av: Anders Rydberg RAPPORT Kund Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret 135 81 TYRESÖ Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60

Läs mer

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö Eva Lotta Thunqvist Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011 KTH Centrum för Hälsa och Byggande Marinens väg 30, 136 40 Handen www.chb.kth.se Sammanfattning

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN

VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN För,, Göteborg 2005-12-14 Slutrapport Härryda kommun Littranr. 700:368 Titel VAplan.doc Datum 2005-12-14 Rev INNEHÅLL Sammanfattning

Läs mer

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: Göran Lundberg Dnr KSL 2010/0047 OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG: ROBUST OCH KLIMATSÄKRAD DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING INOM Vatten och Avloppssamverkan inom Stockholms län (via dess VAS-kommitté) i samarbete

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

UMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät.

UMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät. 5.3 Holmön Bakgrund Holmön saknar verksamhetsområde för vatten och avlopp. Umeå kommun och sedermera UMEVA har ändå tagit en central roll i dricksvattenförsörjningen på ön. Engagemanget har motiverats

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag? Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag? Lena Blad lena.blad@sgu.se Föreningen Vattens Hydrologisektion Seminarium Uppsala, 4 nov 2009 Vattenskyddsområden SGUs roll och arbete underlag för vår

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

Inventeringsplan för enskilda avlopp

Inventeringsplan för enskilda avlopp SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Inventeringsplan för enskilda avlopp Gävle Kommun Handlingsplan För inventering av enskilda avlopp Författare Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014-11-17 Grafisk

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra

Läs mer

UPPRÄTTAD: 2015-12-15 KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign

UPPRÄTTAD: 2015-12-15 KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign VA-TEKNISKT UTLÅTANDE BOSTÄDER VID SKJUTBANEVÄGEN UTREDNING DP PERMANENTHUSOMRÅDE AVSEENDE FASTIGHETERNA BJÖRKFORS 1:29, 1:449, 1:593 OCH 1:626 - HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2015-12-15 Upprättad

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Krister Törneke Lena Tilly Susanna Bruzell 2010-10-19 Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län ett projekt med finansiering

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad 23 maj 2005 Dnr Plan 15/2004 Planavdelningen Emelie Grind Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad Med anledning av pågående planarbete för Årsta havsbad har

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Kommentarer till 2015 års taxestatistik

Kommentarer till 2015 års taxestatistik MEDDELANDE M141 Juni 2015 Kommentarer till 2015 års taxestatistik 12000 Årskostnad typhus A, kr/år 10000 8000 6000 4000 2000 högsta lägsta median 0 < 10 000 10-20 000 20-50 000 50-100 000 > 100 000 Kommunstorlek

Läs mer

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Allmänt...

Läs mer

Vattenprogram för Uppsala kommun

Vattenprogram för Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lifvendahl Zahrah Åhlman Michael Datum 2015-10-20 Diarienummer KSN-2015-1869 Kommunstyrelsen Vattenprogram för Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till

Läs mer

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan? Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen 403 40 GÖTEBORG YTTRANDE Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet 2 Miljöprövningsdelegation

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005 VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun asdf BESLUT 1(10) Vår referens Miljöenheten Samir Moushiy 040/044-25 23 91 Enligt sändlista Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs

Läs mer

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet

Läs mer

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5

Läs mer

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt Sveriges geologiska undersökning 1(8) SGUs generella synpunkter angående geologisk information i översiktsplanering Geologisk information är ett underlag som kan användas i kommunal planering och bidra

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Mötesprotokoll 1. Mötet öppnades av Johanna Larsson. 2. Dagordningen godkändes. 3. Till mötesordförande

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Norråker () 0-0-03 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21)

VA-HANTERING RÖRUM 5:24 (TID 5:21) VA-HANTERING RÖRUM 5:24 Utredning Malmö Uppdragsnummer 3830995 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 VATTENFÖRSÖRJNING...

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

Komplettering till broschyren Bra behandling av avloppsvatten 18.6.04

Komplettering till broschyren Bra behandling av avloppsvatten 18.6.04 BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I GLESBYGDEN I LOJO Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (avloppsvattenförordningen 542/2003) och Lojo stads

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Diarienummer PBN 2008/0550 214. Lv 156. Planområde. Detaljplan för Elledala, del av Björlanda 1:3 PLANBESKRIVNING

Diarienummer PBN 2008/0550 214. Lv 156. Planområde. Detaljplan för Elledala, del av Björlanda 1:3 PLANBESKRIVNING Diarienummer PBN 2008/0550 214 Detaljplan för ELLEDALA, DEL AV BJÖRLANDA 1:3 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Lv 156 Lv 1609 Planområde Hyssna Sätila Upprättad 2006-04-21, reviderad 2011-03-07

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer