Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Transkript

1 Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

2

3 Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

4 Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor: Lantmäteriet Sverigekartan enkel Länsstyrelsen Västerbotten Omslagsfoto: Kristin Dahlgren Tryck: Länsstyrelsens tryckeri, mars 2015 Upplaga: 150 ex ISSN: Länsstyrelsens diarienummer:

5 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Havs- och Vattenmyndigheten. Rapporten har diarienummer Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar, döda fiskar längs stranden eller döda sälar. Informationscentralen har ett kontaktnät som består av ca 130 personer från Haparanda i norr till Uppsala i söder. Inom nätet finns representanter från centrala, regionala och lokala myndigheter, organisationer, media, företag och föreningar. Informationscentralen samverkar särskilt mycket med Umeå Marina Forskningscentrum (UMF), SMHI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Informationscentralen för Bottniska viken vill passa på att tacka alla kontaktpersoner i nätverket för all information ni lämnat under det gångna året! Kristin Dahlgren Anneli Sedin Gunilla Forsgren Johansson 5

6 6 Figur 1. Översikt över årets kustnära algblomningar (2014).

7 AKTIVITETER 2014 Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) har under året arbetat med service- och informationsverksamhet, kommunikation med media, uppdateringar av kontaktnätet samt hantering av 31 inkomna rapporter om händelser i Bottniska viken. ICBV har regelbundet under sommaren lagt ut ny information på Informationscentralens nyhetssida. Nyhetssidan läses av media och personalen vid ICBV har intervjuats sex gånger under året i lokal och riksmedia. Ett telefonmöte (4/6) har hållits under året med representanter från ICBV, UMF och SVA. I övrigt har korrespondensen skett via e-post och telefonsamtal med enskilda kontaktpersoner. Kristin Dahlgren och Anneli Sedin deltog vid Informationscentralernas årliga möte med SMHI för att diskutera verksamheten och möjliga förbättringar. Under 2014 ordnades mötet av Länsstyrelsen i Västerbotten. De tjänster som tillhandahålls av SMHI är ett viktigt underlag för ICBV:s arbete. En av dessa tjänster är det webbaserade systemet BAWS (Baltic Algae Watch System). På webbplatsen finns information om satellitbildsövervakning av algblomningar i Östersjön, underlag för väderprognoser och oceanografisk information. ÅRET SOM GÅTT Under 2014 inrapporterades sommarblomningar (totalt 11 rapporter) av blågröna alger från den 7 april till den 6 augusti. I ett av fallen var det ingen algblomning, utan bara enstaka celler av en blågrön alg. I tre av fallen handlade det om osäkra observationer, i två fall om en trolig observation och i fem av fallen bekräftades förekomsten av blågröna alger genom analys på Umeå marina forskningscentrum. Inga rapporter om höstblomningar har inkommit till Informationscentralen för Bottniska viken. Årets kustnära algblomningar finns redovisade i figur 1. Sex döda sälar har inrapporterats till Informationscentralen under året. Dessa har hittats på fyra olika platser från Skellefteå i norr till Härnösand i söder. Informationscentralen har fått in två rapporter om stora mängder död spigg, en rapport om en död gädda, harr och id samt tre rapporter om döda laxar i Umeälven. Två rapporter om döda fåglar har inkommit. Dessutom har frågor inkommit om befarade algblomningar som visat sig vara vattenväxter, två rapporter om brunt skum, där det i det ena fallet ansågs röra sig om en algblomning som blivit brunfärgad av humösa partiklar och i det andra fallet av en svamp av gruppen Hyphomyceter (figur 2). Informationscentralen har även fått in en rapport om att barn fått kliande utslag efter bad. Detta bedömdes bero på cerkarier (larver som är parasiter på fåglar) då inga tecken fanns på algblomning. En rapport om limegröna geleklumpar med maskliknande djur inuti inkom i juli. Då ingen bild fanns tillgänglig var det svårt att avgöra vad det var. Rapporter kom både in från kontaktnätet och SMHI:s satellitbildstolkning samt från privatpersoner. Algblomningsrapporter kom främst in från kontaktnätet medan övriga händelser, såsom döda sälar, fåglar och fiskar, främst kom från privatpersoner. Figur 2. Brunt skum som mest troligt består av en svamp av gruppen Hyphomyceter. Foto: Leif Vestermark, Skellefteå kommun. Figur 3. Blomning av blågröna alger i Ostnäsfjärden, Umeå kommun. Foto: Karin Ahlman Toyama 7

8 Figur 4. Celler av den blågröna algen D.lemmermanni från Norafjärden i Kramfors kommun. Foto: Magnus Zeilon, Kramfors kommun. Figur 5. Dolichospermum lemmermanni som blommar runt Norrbyskär, Umeå kommun. Foto: Johan Gustavsson Sommarblomningar av blågröna alger Årets första troliga algblomning uppstod i Omnefjärden i Kramfors kommun den 7 april. En fiskare rapporterade in att fiskenät och kläder färgades gröna av vattnet. När prov skulle tas var det borta. Efter diskussion med Umeå Marina Forskningsstation konstaterades att detta kunde röra sig om algmattor som legat på botten och kommit upp till ytan vid omrörning. I slutet på maj fick Informationscentralen in en rapport om en algblomning i Färnsviken, Ullångersfjärden i Kramfors kommun. Prov togs och skickades till Umeå Marina Forskningscentrum för analys. I provet hittade man heterocyster, d.v.s. kvävefixerande celler, av den blågröna algen Aphanizomenon flow-aquae. I början av juli inkom fyra rapporter om algblomningar. Dessa låg i Ostnäsfjärden, Umeå kommun (Figur 3), Östanbäck i Skellefteå kommun, Norafjärden i Kramfors kommun (Figur 4) och Rosvik i Piteå kommun. Prov togs på de tre första blomningarna och efter analys visade de sig alla innehålla den blågröna algen Dolichospermum lemmermanni. Denna art kan vara giftig. I slutet på juli inkom tre rapporter om algblomningar i Sör-Kälsviken och Norrfjärden i Kramfors kommun samt Storsand i Hudiksvalls kommun. Dessa algblomningar försvann snabbt och den i Norrfjärden bedömdes även till stor del bestå av trådformade alger, varför inga prover togs. Den femte augusti fick Informationscentralen åter in en rapport om en algblomning i Sör-Kälsviken i Kramfors kommun. Prov togs och skickades till Umeå Marina Forskningscentrum för analys. Provet visade sig innehålla de blågröna algerna Dolichospermum spp. och Aphanizomenon spp., men det fanns inte så mycket alger i vattnet så att det kan klassas som en blomning. Den 6 augusti uppstod en algblomning runt Norrbyskär i Umeå kommun (Figur 5). Även denna blomning bestod av den blågröna algen D.lemmermanni. I slutet på juli började man se ansamlingar av alger i Bottenhavet. De satelitbilder som tolkas av SMHI visade att ytansamlingar i huvudsak förekom på den finska sidan av Bottenhavet (Figur 6). Ytansamlingen rörde sig något mot centrala Bottenhavet, men var aldrig nära den svenska kusten. Blomningen hade försvunnit i slutet på juli. I slutet på augusti uppstod återigen en algblomning 8

9 Figur 6. Ansamlingar av alger i Bottniska viken sommaren I figuren presenteras endast ett urval av de satellitbilder som tolkats av SMHI under året. Verksamheten är en del av projektet Baltic Algae Watch System (BAWS). i Bottenhavet, men enbart längs finska kusten. Denna hade lösts upp och blandats ner i vattenmassan en dag senare. Informationscentralen följde utvecklingen och informerade via nyhetssidan och nyhetsbrev, men algblomningen nådde aldrig Sveriges kust. Information om algblomningarna har fortlöpande lagts upp på Informationscentralens hemsida. Höstblomningar av blågröna alger Under 2014 har inga höstblomningar rapporterats in till Informationscentralen för Bottniska viken. Rapporter om döda sälar Under 2014 rapporterades sex döda sälar, varav två från Umeå kommun, två från Skellefteå kommun, en vardera från Örnsköldsviks kommun och Härnösands kommun. De döda sälarna påträffades från den 2 april till den 6 augusti. Ingen av sälarna skickades till naturhistoriska riksmuseet (NRM) för analys då de var i för dåligt skick. Vid rapportering av en död säl gör Informationscentralen en bedömning utifrån sälens tillstånd om hela eller delar av sälen bör skickas in till NRM för obduktion. För att underlätta vår bedömning är det önskvärt att bilder bifogas vid rapporteringen. Rapporter om döda fiskar Informationscentralen fick under perioden 13 till 17 juli in tre rapporter om döda laxar i Umeälven i Umeå kommun. Troligen handlade detta om sjukdomen Ulcerös dermal nekros (UDN) med åtföljande svampangrepp. Den här sjukdomen är påvisad på lekvandrande laxfisk i flertalet älvar på den svenska Östersjökusten och förekommer i ojämna intervaller. Typiska symptom för sjukdomen är hudskador i form av cirkelrunda ytliga småsår, som ofta sitter på huvudets översida. Skadorna blir snabbt svampöverväxta. Det är oklart vad orsaken till denna sjukdom är men man misstänker virusinfektion. Den höga vattentemperaturen bidrog troligen till situationen. Den 21 juli inkom ytterligare en rapport från Umeälven, men här rörde det sig om en död fisk vardera av arterna gädda, harr och id. Hög vattentemperatur gör fisken mer mottaglig för skador och svampingrepp. 9

10 Figur 7. Bandmasken Schistocephalus från buken på en spigg. Foto: Lars Lönnström, Laboratoriet för akvatisk patobiologi, Åbo Akademi. Den 25 juli inkom två rapporter om stora mängder död spigg. Den ena rapporten var från Holmsund i Umeå kommun och den andra från Norrfjärden i Kramfors kommun. Stora mängder död spigg är inte ovanligt att hitta under sommaren och sensommaren. Efter spiggens lek blir det alltid en viss dödlighet. Detta tros bero på att fisken är försvagad efter en utdragen lekperiod i kombination med en hög vattentemperatur. Fisken blir då även mer mottaglig för svamp- och parasitangrepp. Det är vanligt att hitta bandmasken Schistocephalus (figur 7) i död spigg. Den här parasiten växer till sig när det börjar bli varmt i vattnet och den bidrar ofta till att döda spiggen. Rapporter om främmande arter Informationscentralen har under 2014 inte fått in några rapporter om främmande arter. 10 Rapporter om döda fåglar Informationscentralen har under 2014 fått in två rapporter om döda fåglar. En rapport rörde en död fågel av okänd art som påträffades i samband med döda laxar i Umeälven. Den andra rapporten rörde döda måsungar som påträffades i Trysunda hamn i Örnsköldsviks kommun. En död måsunge låg i vattnet och den andra hade dagen innan den påträffades död betett sig konstigt. Den gick ostadigt och pickade sig själv i fjädrarna. De som hittade fåglarna hade tyvärr redan hunnit göra sig av med dem när Informationscentralen tog kontakt med dem. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) är intresserade av att få in nyligen döda fåglar för analys.

11

12 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå ISSN