Fjärranalys på SMHI. Adam Dybbroe
|
|
- Håkan Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fjärranalys på SMHI Adam Dybbroe
2 Introduktion Ämnesområden Meteorologi Hydrologi Oceanografi Användning Nowcasting Modellering (Assimilation) Klimat Observation Satellit Radar
3 Introduktion Vilka (MHO-)parametrar vill och kan vi försöka kartlägga med fjärranalysdata: Nederbörd Moln (mängd, höjd, vatteninnehåll, fas, partikelstorlek, etc) Aerosoler (föroreningar, sand, vulkanisk aska etc...) Temperatur- och vattenånga i atmosfären Vind Snö på marken SST samt havsisens utbredning och karakteristik Vattenytans tillstånd (alger, oljeföroreningar) Våghöjder och vattenstånd (även på stora sjöar) Fuktighet i marken...
4 Vilka satelliter? WMO Spaced-based Global Observation System FY3? NPP Radarsat-SAR Senare: Post-EPS (2019), MTG (2018), PCW (2016?)
5 Hur? Direktmottagning (Direct Readout): Polära data för Nowcasting via tracking antenna högupplösta, realtid EUMETCast: EUMETSAT satelliter (Meteosat, Metop, Jason,...) och produkter samt tredjeparts data (NOAA, NASA, CMA,...). DVB mottagning FTP/HTML hämtning: T.ex Envisat MERIS (ESA), Radarsat (via MyOcean) och Terra&Aqua MODIS (NASA).
6 Meteorological Satellite framework National Meteorological services Satellite Application Facilities Central Facilities och ytterligare 4 SAFar
7 Introduktion Men Fjärranalys är annat än Satellit...
8 Introduktion Väderradar BALTRAD EU projekt Leds av SMHI Med syfte att bygga upp en modern och hållbar infrastruktur runt Östesjöregionen för Väderradarinformation
9 Hydrologi: Pågående: Nederbörd - Väderradar Ännu inget avgörande framsteg: Snö på marken MODIS/AVHRR & SAR Kanske i en när framtid: Vattenstånd Altimeter (Jason-2) Möjligen: Fuktighet i marken SAR, Scatterometer
10 Hydrologi Radarnederbörd som indata till hydrologisk modellering Dagens Hydrologiska modeller körs oftast på tidssteget 1 dygn Nederbördsdata samlas in på tidssteget 1 dygn Vissa processor sker dock på kortare tidssteg, t.ex flash floods Det finns ett behov att modellera dessa processer på högre upplösning i tid och rum För att klara detta behov behövs både en hydrologisk modell och nederbörd med hög upplösning i tid och rum
11 Hydrologi Tre kandidater för 1-timmes ackumulerad nederbörd i hög upplösning: Stationsdata interpolerad till ett 4 x 4 km rutnät: Hög kvalitet men glest! MESAN: Analysprodukt driven av HIRLAM (Röda prickar = Radaranläggningarnas placering) Radar: 2 km upplösning
12 Oceanografi: Operationellt: Isutbredning och SST Operationellt: Algkartering Kanske i en när framtid: Vattenstånd Altimeter (Jason-2) Möjligen: Vind över havsyta Scatterometer (ASCAT)
13 Istjänsten vid SMHI Övervakar och karterar isläget kring Sverige Tillhandahåller beslutsunderlag till Sjöfartsverkets isbrytarverksamhet Isprognoser och konsultuppdrag till sjöfart och privat sektor Klimatdata Isrelaterad information till allmänhet och media
14 Oceanografi Satellitbaserad fjärranalys för havsis och ytvattentemperatur RS-2 SCAN SAR-Wide MacDonald, Dettwiler and Associates 2010 Satellit Radarsat-2 Envisat Terra/Aqua NOAA/Metop MODIS channels OSI-SAF (SST) NASA/GSFC, MODIS Rapid Response, 2010 EUMETSAT/NOAA 2010 Typ SAR HH/HV SAR VIS (MODIS) VIS/IR (AVHRR) Upplösning (m)
15 Oceanografi RS-2 SCAN SAR-Wide MacDonald, Dettwiler and Associates 2010
16 Oceanografi BAWS: Baltic Algae Watch System Daglig övervakning av ytansamlinger i Svenska farvatten Photo by Mattias Sköld Bloom of Noctiluca scintillans in the Skagerrak 2002 Cyanobacteria bloom at north cape of Öland 2006 Photo by Swedish Coast Guard, Air Patrol
17 Oceanografi Summary of cyanobacteria observations from satellite JuneAugust 2010, preliminary data Hansson and Öberg
18 Oceanografi Surface accumulations of cyanobacteria blooms Hansson & Öberg, Cyanobacterial blooms in the Baltic Sea, HELCOM Indicator Fact Sheets 2009
19 Oceanografi Ny blomningsdetektering baserat på MERIS & MODIS istället för AVHRR Blomningskarta för 31 Juli 2008 Ny metod Gammal metod Martin Hansson, Per Pemberton, Bertil Håkansson, Anu Reinart, Krista Alikas
20 Meteorologi: Operationellt: Radianser HIRLAM assimilering AMSU high peaking channels Molnmängd och molnhöjd för Nowcasting (SEVIRI, AVHRR) RGB bilder för Nowcasting och Varning/Övervakning (SEVIRI, AVHRR) På gång: Radianser HIRLAM assimilering Molniga radianser AMSU/MHS och även SEVIRI Radar-intensitet
21 Meteorologi Eumetsat Advanced Retransmission Service (EARS): Data (ATOVS) i nära realtid från flera mottagningsstationer: Lämpade för regionala NWP modeller
22 Meteorologi Senaste utveckling av HIRLAM koden: AMSU-A nu också över land och havsis high peaking channels Exempel på dataanvändning från ett assimilerings-tillfälle NOAA-15 NOAA-16 NOAA-18 NOAA-19 Metop-A
23 Meteorologi Tydlig positiv påverkan Medelfel och RMSE (yttrycket): - Ingen ATOVS - Alla tillgängliga ATOVS ATOVS = AMSU-A + MHS
24 Meteorologi Pågående utveckling mot att ta in även SEVIRI Fördelar med SEVIRI: Hög upplösning horisontellt och i tid (varje kvart) Nackdelar: Sämre upplösning vertikalt Ser inte igenom moln
25 Meteorologi SEVIRI data på HIRLAM C22 arean
26 Meteorologi Rymdstyrelseprojekt: Assimilation of high res cloud resolving radiances in high res models with 4D pattern matching algorithms ( )
27 Meteorologi SEVIRI :12 WV-7.3 simulerad fc WV-7.3 Observerad Estimated Tx,Ty SEVIRI
28 Meteorologi SEVIRI :12 WV-7.3 Simulerad & Warped WV-7.3 simulerad fc Estimated Tx,Ty fc(x+tx,y+ty)
29 Meteorologi Nowcasting SAF produkter/parametrar Cloud Mask Cloud Type Cloud Top Temperature & Height Precipitating Clouds Nowcasting: Prognos för de närmsta (ca 6) timmar, fenomen på liten skala, t.ex bymoln RGB
30 Meteorologi PPS: Polar Platform System PPS Processes Cloud and a Precipitation products from Polar orbiting satellites Current processing capabilities for NOAA15-19, Metop, MODIS Preparations for NPP under way Historic AVHRR data processing from GAC Designed for HRPT data streams, but also adapted to other data input Originally designed for Nowcasting, but cloud products also covering needs of wider user communities (climate, land and ocean applications)
31 Meteorologi Samma produkter/parametrar från både polära och geostationära satelliter: SEVIRI Cloud Type AVHRR Cloud Type Met :30 UTC NOAA 18 # :31 UTC
32 Meteorologi SEVIRI RGB ch 1,2,9 AVHRR RGB ch 1,2,4 Met :30 UTC NOAA 18 # :31 UTC
33 Meteorologi Validering av PPS bl.a. med Calipso/CloudSat Calipso/CloudSat data tillsammans med Aqua/MODIS och kollokaliserade AVHRR (Metop-A och NOAA-18&19) utgör et unikt dataset (inte bara) för validering och utveckling av molnprodukter från PPS. Dessa data hjälper också att öka förståelsen för hur moln och aerosoler påverkar vårt klimat
34 Meteorologi Validering med Calipso/CloudSat: PPS Molnhöjd AVHRR Calipso CloudSAT
35 Meteorologi A-train data kan förstås användas till mycket annat också... Eyjafjällajökull utbrottet April-Maj 2010 sett från CALIPSO och Aura: CALIPSO/Caliop 17 April 2010 Aura/OMI 5 Maj 2010: SO2 koncentration
36 Cloud Products and Services Preparation of the first CMSAF AVHRR GAC Cloud dataset covering period (tentative release autumn 2011) Animation of total cloud cover (CFC) for the month of July
37 Meteorologi Mesan mesoskalig analys Komposit från 1 PPS + 2 MSG-scener
38 Meteorologi Produkter till Företag & Media Exemplen: Klassificerat bild till TV & Tidningar Vägverket: Låga moln
39 Meteorologi Produkter till Försvaret: Afghanistan & Afrikas horn Meteosat-7 06:30 UTC 13/ Metop-A 06:22 UTC 13/ Meteosat-7 04:30 UTC 13/ Metop-A 04:37 UTC 13/3-2011
40 Meteorologi Dedikerade uppdrag: Kuwait Meteosat-7 Overview RGB Meteosat-9 Overview RGB Meteosat-9 Dust RGB
41 Meteorologi Ash RGB Fredag 16april 0130 UTC, 2010
42 Tack Med input från: Anna Geidne, Martin Raspaud, Per Dahlgren, Niels Gustafsson, Per Undén, Martin Stengel, Tomas Landelius, Daniel Michelson, Bengt Karlsson, Lisa Lind, Fredrik Wetterhall, Anke Thoss, Karl-Göran Karlsson, Erik Johansson, m.fl.
Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merGMES vår vaktpost i rymden
GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental
Läs merModeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Läs merData assimilering för numeriska väderprognoser
Data assimilering för numeriska väderprognoser Norrköping, torsdag, 4 oktober, 2012 Magnus Lindskog Disposition Introduktion Bakgrundsfält Metodik Observationer Osäkerheter och fel Förbättringsmöjligheter
Läs merMetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013
MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF
Läs merHavsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merSMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Läs merKlicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken
On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merRapporter / Reports Reports written in English are marked with a
Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a Serie RO (Rapport Oceanografi) The series of RO (Reports of Oceanography) 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Läs merMöjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Läs mer2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merSMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Läs merKlimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export
Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merKortfristiga prognoser för solenergi över västra medelhavet
Kortfristiga prognoser för solenergi över västra medelhavet Heiner Körnich, Tomas Landelius, Magnus Lindskog Meteorologiska Metodkonferensen i Enköping, 1/10/2015 Plataforma Solar de Almería http://www.psa.es
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKlimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Läs merGIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merAvbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Läs merProjekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni
Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni Nedan följer statusrapport av projektet Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen som bedrivs av North Environment
Läs merCopernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet
Copernicus -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet Geografiska Informationsbyrån -tre grundare Sara Wiman Tobias Edman Greger Lindeberg www.geografiskainformationsbyran.se Geografiska Informationsbyrån
Läs merTotalozon Arbetsmaterial : 1997-05-26
1 Programområde: Luft : Mål och syfte med undersökningstypen att långsiktigt kunna följa utvecklingen av det stratosfäriska ozonskiktet att kortsiktigt kunna följa utvecklingen vid episoder att ge indata
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merVulkaner och öknar: vad berättar modeller och satellitdata?
Fjärranalysdagarna 2013 Vulkaner och öknar: vad berättar modeller och satellitdata? Lennart Robertson och Michael Kahnert, SMHI Fjärranalysdagarna 2013 Innehåll MACC Monitoring the Atmosphere Composition
Läs merVad händer med jordens klimat?
Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009
Läs merMarine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch
Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merFjärranalysdagarna 2015, 22/10/2015, Solna
Fjärranalysdagarna 2015, 22/10/2015, Solna Historisk väderarkiv för Copernicus klimattjänster Heiner Körnich, Per Undén, Martin Ridal, Per Dahlgren, Esbjörn Olsson, Ulf Andrae, Tomas Landelius, Per Kållberg
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merSatelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Läs merVarningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström
Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på
Läs merThe Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Läs merRadio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2
Läs merCopernicus och Swea. Björn Lovén
Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merSWERAD Produktkatalog
SWERAD Produktkatalog Syftet med detta dokument är att innehålla en komplett beskrivning av alla produkter i SWERAD Produktgenerator, d.v.s. alla produkter som levereras till filtjänst men även de som
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merJoel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller
Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation
Läs merRYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merÖppna data, Metodkonferens SMHI öppnar mer och mer
Öppna data, Metodkonferens 2013 SMHI öppnar mer och mer SMHI PRESENTATION 2013 SMHIs uppdrag Ta fram beslutsunderlag som bidrar till god samhällsplanering att minska sårbarheten i samhället att miljökvalitétsmålen
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merVad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Läs merÅrsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merFRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs merSannolikhetsprognoser för solelproduktion
Sannolikhetsprognoser för solelproduktion Tomas Landelius, Magnus Lindskog & Sandra Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut I samarbete med Tekniska Verken i Linköping AB och finansierade
Läs merFörbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder
Förbättrad marklägesbild med förändringsanalys av högupplösta radarsatellitbilder DLR Fjärranalysdagarna 2009-03-10 Johan Rasmusson Informationssystem Översikt Inledning Insamling av information till marklägesbilden
Läs merHot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23
Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett
Läs merSannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Läs merChantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merUtvärdering av de satellitbaserade. Dimma och Nattdimma. Elin Kindlundh. Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2018: 18
Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2018: 18 Utvärdering av de satellitbaserade dimprodukterna Dimma och Nattdimma Elin Kindlundh INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER Självständigt arbete
Läs merHydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Läs merKlimat och hydrologi
Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28
Läs merRadardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang
Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang Högupplösta observationer i Sverige SMHI har ca 145 automatstationer
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merKatalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län
SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merPatrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?
Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson
Läs merSatellit-navigering. GPS-tillämpningar
Satellit-navigering Magnus Bonnedal bidrag från Christer Berner Rymdstyrelsen RUAG Space 1 GPS-tillämpningar Navigering: Bil, båt, flyg, handburen Prospektering: vägar, stadsplanering, byggen Kartering
Läs merSkillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer
Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer Magnus Johansson Centrum för klimat och säkerhet, KAU Enheten för lärande av olyckor och kriser, MSB Forum för naturkatastrofer Samverkan för bättre
Läs merVilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
Läs merPeter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?
Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro 2019-05-15 Vilka skyfall skall vi förbereda oss på? Vad är ett skyfall? SMHIs definitioner > 50 mm på 60 minuter > 1 mm på en minut Återkomsttider: hur intensivt
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merExtreme Forecast Index
Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)
Läs mer