Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata
|
|
- Pernilla Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Melissa Chierici Associate professor Department of Chemistry Marine Chemistry University of Gothenburg
2 Upplägg Introduktion till Antarktis Observerade klimatförändringar CO 2 i haven kring Antarktis Mätningar på IB Oden Skapa algoritmer m in situ + satellit data Klimatförändring och effekt på CO 2 utbyte
3 Havsisens säsongsvariation spelar en stor roll i södra ishavet 80% smälter på sommaren Istäcket spelar en enorm roll för ekosystem, jordens värmebudget, processer i hav och land osv. FEB Månadsmedelvärde havsiskoncentration ( ; SSMR,SSM/I) USGS (Schweitzer, 1995) AUG
4 Ekosystem Kejsarpingvin Adeliépingvin kejsarpingvin leopardsäl krabbätarsälar isalger krill Antarktisk vikval
5 Havet och strömmarna Antarctic Circumpolar Current Trycker vatten norrut 1. Länk till alla hav 2. hav-luft utbyte av gaser, syre och koldioxid. Södra oceanen koldioxidsänka. 3. Djupvattenbildning och havscirkulationen.
6 Havet påverkar kalvning av landfast is Uppvällning av varmt vatten under isshelfen
7 Observerade förändringar Antarktiska halvön 6 C varmare vintrar sedan 1950 Medel T 0.5 C/ decennium varmare 6 isshelfer har försvunnit 87% minskning av glaciärer (marina) Marina ekosystem förändringar
8 Wilkins Isshelf (WAP) 6 Mars 2008 NSIDC processed these images from the NASA Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS) sensor, which flies on NASA's M.Chierici, Earth Fjärranalysdagarna, Observing System 11 mars, Aqua Djurönäset and Terra satellites.
9 Temperaturförändring på land Trender från T IR data Satellite thermal infrared och data från Automatiska väderstationer Ö. Antarktis V Ö År V. Antarktis Västra Antarktis: ± 0.06 C Östra Antarktis: ± 0.07 C Kontinenten: ± 0.07 C Steig et al., års trender
10 Observerade förändringar: havet ACC varmare och färskare +ACC närmre Antarktis Kortare säsong med is Mindre istäcke men också mer is! Ekosystem förändringar. Isberoende arter har minskat. Krill, Adelié pingviner, diatoméer salper, växtpl.öppet havsarter, icke isberoende pingvinarter
11 Havet: Förändringar i längden av istäcktsäsong Kortare issäsong Halvön Bellinghausen Amundsen Längre issäsong Weddellhavet Rosshavet Stammerjohn et al., 2008
12 Medelårsvärde på isutbredning, %/ decade -7%/ decade
13 Koppling mellan hav och atmosfäriska system SAM = Southern Annular Mode + SAM Starkare västvindar Mer varm luft till vissa delar Halvön Amundsen Bellinghausen Varmare Mindre is Mer uppvällning av djupvatten Rosshavet Kallare Mer is Stammerjohn et al., 2008
14 Processer som påverkar havets CO 2 system Atm. System och temperatur Biologiska processer Havscirkulation CO 2 air CO 2 water Luft-Hav utbyte
15 Unikt för istäckta hav m a p CO 2 Istäcket begränsar gas utbyte*? bildning av is saltlake förstärker CO 2 transport Kallt! hög CO 2 löslighet Djupvattenbildning förstärker CO 2 transport Högt biologiskt CO 2 upptag i iszon, fronter, polynyor, randhav Känsligt för försurning pga CO 2 upptag
16 Global ocean CO2 observing network The Volunteer-Observing-Ships (VOS) ~3 miljoner mätningar Ökningen av pco2 i ytvattnen medel +1.5 µatm/år säsongs variation ~ µatm Takahashi et al., 2009
17 Men Dålig säsongsupplösning Årsvariationer ännu sämre Liten datatäckning på södra halvklotet och ishav Antal månader där mätningar finns Takahashi et al., 2009
18 CO 2 och havet Havet har tagit upp 48% av antropogent CO 2. Södra oceanen (14 S till Antarktis) största sänkan (pco2: +1.8 µatm/år) Fartygsbaserade mätningar Subpolara delen (50-60 S): +2.1 µatm/år Istäckta delen vintern (> 60 S): µatm/år Jmf ökning i atmosfären ca 1.6 µatm/år Takahashi et al., 2009
19 Oden Southern Ocean expeditionerna 3 expeditioner till Antarktis: 2006, 2007/08, 2008/09
20 IB Oden i McMurdo Sound, Rosshavet
21 Amundsen Sea and the Ross Sea Opposing trends of sea ice extent Biogeochemical processes different? Forskningsprojekt: Biologi, kemi, fysik, miljö, däggdjur Klorofyllmätningar för jämförelse av satellit-klorofyll
22 Automatisk mätningar under färd och manuella provtagning i vattenpelaren Luftintag CO2 i luft Huvudlaboratoriet Havsvattenintag på 8 meters djup Rosette med CTD för vattenprovtagning i vattenpelaren
23 Total alkalinitet (AT) -CO 2 system mätningar Totalt löst oorganiskt kol (DIC) ph
24 Mount Erebus
25
26 Södra ishavet 2006, 2007, minuts mätningar CO 2, klorofyll, syrgas, temperatur, salthalt, vind pco2 sänka källa sänka Fransson och Chierici, 2006
27 Klorofyll Syrgas fronter Rosshavspolynyan Väldigt hög biologisk produktion
28 Satelliter ger global täckning av parametrar som kan användas för att beskriva och beräkna CO 2 i ytvattnen. Ocean colour ger Chlorophyll a biologisk produktion Nov 2006 to Dec 2006 Satellit temperatur fronter, fysiska processer Dec 2006
29 Satelliter och pco 2 Satellit temperatur kan användas för att bestämma pco 2sw i N. och Ekv Stilla havet, Sargasso och Karibien X X?
30 QuickTime and a TIFF (Uncompressed) decompressor are needed to see this picture. REmote Sensing of Carbon UptakE Producera CO 2 algoritmer från fartygs- and satellit data Multiregression Algorithm development fco 2 = f(sst, color, MLD) pco2 2 maps Shipboard sampling pco 2, SST, SSS, chl + Regional satellite SST & color data Apply algorithm to regional SST& color fields to obtain seasonal pco 2 maps Flux = k s ² pco 2 Flux maps Remote sensing SST, color & wind Wind data Algorithm development Gas transfer, k = f (U 10,SST)
31 Resultat: Nordatlanten 1-minuts mätningar på CO2 ombord Volunteer Observing Ships ~ mätpunkter Vår och sommar: fco 2 sw = f(sst, chl, MLD) r 2 = 0.720, rms = 11 µatm Höst och vinter: fco 2 sw = f(sst, MLD), r 2 = 0.774, rms = 6 µatm Målsättning för att kvantifiera havens roll i det globala upptaget av koldioxid är en noggrannhet på 0.1 Gt C yr -1, vilket innebär ett max fel i CO 2 beräkningar på 10 µatm i subpolara hav. Chierici et al., DSRII 2009
32 Applicera på data fr södra ishavet SST från AVHRR Modeller/ Satellit eufotisk zon MLD Mixed frånlayer Djup FOAM pco 2 =f(sst, MLD, chl a) CO2 flöde chl a Från SeaWiFS MODIS
33 Havets CO 2 och Klimatförändringar Mindre is mer öppet hav större direkt CO 2 upptag Mindre is mindre växtplankton i isen mindre biologisk CO 2 upptag mindre CO 2 sänka SAM+ starkare västvindar mer uppvällning av CO 2 mindre CO 2 upptag SO mindre sänka/källa? Ändring i ACC mindre/mer värmetransport påverka iskalvning och havscirkulationen Mindre is mindre reflektion av värme ännu mer uppvärmning
34 Isberoende system MIZ CO 2 luft Öppna ocean arter POOZ Ytvatten Diatomeér krill CO 2 vatten phaeocystis salp C c Låg koltransport Djupvatten Effektiv koltransport
35
36 Tack! Svenska Polarforskningssekretariatet Kapten och besättning ombord IB Oden Foto: Daniel Barrdahl
37
38
39
40 Ljuset 24 tim solljus på sommaren 24 tim mörker på vintern Snabb ljusförändring
41 Högfrekeventa on-line mätningar pco 2 mätningar ytvattnet och luft Klorofyll fluorescence Löst syrgas salthalt temperatur
Havsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merNorra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merIsens uppbyggnad och känslighet
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merMöjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED
ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över
Läs merMiljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer
Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Ulf Båmstedt Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum och institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Havsmiljöinstitutet
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merCrafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet
P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merÖvervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merKol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.
Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merKlicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken
On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merAckrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merKlimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?
Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)
Läs merBILAGA. till. kommissionens direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2842 final ANNEX 1 BILAGA till kommissionens direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar
Läs merKlimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.
Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna
Läs merExtremhändelser och klimat
Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merMarcus Löfverström
Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merAnvändning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion
CaswC Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion Gro Lilbæk, Anders Christensen NIRAS, Danmark Nicklas Larsson NIRAS, Sverige RENARE MARK 2019, STOCKHOLM, SVERIGE Interaktion
Läs mer1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden
Hej på er igen! Veckobrev från Isbrytaren Oden 2019-07-14 Då var det dags för Oden att ge sig ut på expedition igen. I år har vi två expeditioner på schemat. Båda expeditionerna startar i Thule som ligger
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merHet forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus
Het forskning i Arktis och Antarktis En vandringsutställning från Teknikens Hus Utställningens delar Årstidssnurren... Isbrytaren Oden... Filmer och Odenmodell... Ice Cube... Islabbet med forskaren...
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merBoendepreferenser och flyttmönster hos äldre Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marab@isv.liu.se Äldres boende idag Det Det stora flertalet
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merBrunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler
Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merSammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1
Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merDet fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi
Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi En förenklad bild av ämnens omsättning i det marina systemet Eller om vi fokuserar
Läs merKlimatförändringar genom jordens historia
Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:
Läs mer1. Observerade förändringar i klimatsystemet
1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merSolaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merÖvergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun
Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merKlimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI
Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merDricksvatten & dess sammansättning
Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11
Läs merHur påverkar klimatförändringar sjöar och hav?
VATTEN Journal of Water Management and Research 68:155 160. Lund 2012 Hur påverkar klimatförändringar sjöar och hav? The potential effects of global climate change on oceans and lakes av Nils Ekelund,
Läs merKan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merDiskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter
Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merMälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merRestaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet
Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Hej på er alla, Navigation Vi har sedan förra brevet fortsatt att kampas med isen. Vi har stött på olika istyper som blandats upp med varandra på ett spännande
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merKlimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merVattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB
Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,
Läs merKlimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Läs merVerkliga utsläpp från fartyg
Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016
Läs merHemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1
Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merThe Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Läs mer