Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata"

Transkript

1 Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Melissa Chierici Associate professor Department of Chemistry Marine Chemistry University of Gothenburg

2 Upplägg Introduktion till Antarktis Observerade klimatförändringar CO 2 i haven kring Antarktis Mätningar på IB Oden Skapa algoritmer m in situ + satellit data Klimatförändring och effekt på CO 2 utbyte

3 Havsisens säsongsvariation spelar en stor roll i södra ishavet 80% smälter på sommaren Istäcket spelar en enorm roll för ekosystem, jordens värmebudget, processer i hav och land osv. FEB Månadsmedelvärde havsiskoncentration ( ; SSMR,SSM/I) USGS (Schweitzer, 1995) AUG

4 Ekosystem Kejsarpingvin Adeliépingvin kejsarpingvin leopardsäl krabbätarsälar isalger krill Antarktisk vikval

5 Havet och strömmarna Antarctic Circumpolar Current Trycker vatten norrut 1. Länk till alla hav 2. hav-luft utbyte av gaser, syre och koldioxid. Södra oceanen koldioxidsänka. 3. Djupvattenbildning och havscirkulationen.

6 Havet påverkar kalvning av landfast is Uppvällning av varmt vatten under isshelfen

7 Observerade förändringar Antarktiska halvön 6 C varmare vintrar sedan 1950 Medel T 0.5 C/ decennium varmare 6 isshelfer har försvunnit 87% minskning av glaciärer (marina) Marina ekosystem förändringar

8 Wilkins Isshelf (WAP) 6 Mars 2008 NSIDC processed these images from the NASA Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS) sensor, which flies on NASA's M.Chierici, Earth Fjärranalysdagarna, Observing System 11 mars, Aqua Djurönäset and Terra satellites.

9 Temperaturförändring på land Trender från T IR data Satellite thermal infrared och data från Automatiska väderstationer Ö. Antarktis V Ö År V. Antarktis Västra Antarktis: ± 0.06 C Östra Antarktis: ± 0.07 C Kontinenten: ± 0.07 C Steig et al., års trender

10 Observerade förändringar: havet ACC varmare och färskare +ACC närmre Antarktis Kortare säsong med is Mindre istäcke men också mer is! Ekosystem förändringar. Isberoende arter har minskat. Krill, Adelié pingviner, diatoméer salper, växtpl.öppet havsarter, icke isberoende pingvinarter

11 Havet: Förändringar i längden av istäcktsäsong Kortare issäsong Halvön Bellinghausen Amundsen Längre issäsong Weddellhavet Rosshavet Stammerjohn et al., 2008

12 Medelårsvärde på isutbredning, %/ decade -7%/ decade

13 Koppling mellan hav och atmosfäriska system SAM = Southern Annular Mode + SAM Starkare västvindar Mer varm luft till vissa delar Halvön Amundsen Bellinghausen Varmare Mindre is Mer uppvällning av djupvatten Rosshavet Kallare Mer is Stammerjohn et al., 2008

14 Processer som påverkar havets CO 2 system Atm. System och temperatur Biologiska processer Havscirkulation CO 2 air CO 2 water Luft-Hav utbyte

15 Unikt för istäckta hav m a p CO 2 Istäcket begränsar gas utbyte*? bildning av is saltlake förstärker CO 2 transport Kallt! hög CO 2 löslighet Djupvattenbildning förstärker CO 2 transport Högt biologiskt CO 2 upptag i iszon, fronter, polynyor, randhav Känsligt för försurning pga CO 2 upptag

16 Global ocean CO2 observing network The Volunteer-Observing-Ships (VOS) ~3 miljoner mätningar Ökningen av pco2 i ytvattnen medel +1.5 µatm/år säsongs variation ~ µatm Takahashi et al., 2009

17 Men Dålig säsongsupplösning Årsvariationer ännu sämre Liten datatäckning på södra halvklotet och ishav Antal månader där mätningar finns Takahashi et al., 2009

18 CO 2 och havet Havet har tagit upp 48% av antropogent CO 2. Södra oceanen (14 S till Antarktis) största sänkan (pco2: +1.8 µatm/år) Fartygsbaserade mätningar Subpolara delen (50-60 S): +2.1 µatm/år Istäckta delen vintern (> 60 S): µatm/år Jmf ökning i atmosfären ca 1.6 µatm/år Takahashi et al., 2009

19 Oden Southern Ocean expeditionerna 3 expeditioner till Antarktis: 2006, 2007/08, 2008/09

20 IB Oden i McMurdo Sound, Rosshavet

21 Amundsen Sea and the Ross Sea Opposing trends of sea ice extent Biogeochemical processes different? Forskningsprojekt: Biologi, kemi, fysik, miljö, däggdjur Klorofyllmätningar för jämförelse av satellit-klorofyll

22 Automatisk mätningar under färd och manuella provtagning i vattenpelaren Luftintag CO2 i luft Huvudlaboratoriet Havsvattenintag på 8 meters djup Rosette med CTD för vattenprovtagning i vattenpelaren

23 Total alkalinitet (AT) -CO 2 system mätningar Totalt löst oorganiskt kol (DIC) ph

24 Mount Erebus

25

26 Södra ishavet 2006, 2007, minuts mätningar CO 2, klorofyll, syrgas, temperatur, salthalt, vind pco2 sänka källa sänka Fransson och Chierici, 2006

27 Klorofyll Syrgas fronter Rosshavspolynyan Väldigt hög biologisk produktion

28 Satelliter ger global täckning av parametrar som kan användas för att beskriva och beräkna CO 2 i ytvattnen. Ocean colour ger Chlorophyll a biologisk produktion Nov 2006 to Dec 2006 Satellit temperatur fronter, fysiska processer Dec 2006

29 Satelliter och pco 2 Satellit temperatur kan användas för att bestämma pco 2sw i N. och Ekv Stilla havet, Sargasso och Karibien X X?

30 QuickTime and a TIFF (Uncompressed) decompressor are needed to see this picture. REmote Sensing of Carbon UptakE Producera CO 2 algoritmer från fartygs- and satellit data Multiregression Algorithm development fco 2 = f(sst, color, MLD) pco2 2 maps Shipboard sampling pco 2, SST, SSS, chl + Regional satellite SST & color data Apply algorithm to regional SST& color fields to obtain seasonal pco 2 maps Flux = k s ² pco 2 Flux maps Remote sensing SST, color & wind Wind data Algorithm development Gas transfer, k = f (U 10,SST)

31 Resultat: Nordatlanten 1-minuts mätningar på CO2 ombord Volunteer Observing Ships ~ mätpunkter Vår och sommar: fco 2 sw = f(sst, chl, MLD) r 2 = 0.720, rms = 11 µatm Höst och vinter: fco 2 sw = f(sst, MLD), r 2 = 0.774, rms = 6 µatm Målsättning för att kvantifiera havens roll i det globala upptaget av koldioxid är en noggrannhet på 0.1 Gt C yr -1, vilket innebär ett max fel i CO 2 beräkningar på 10 µatm i subpolara hav. Chierici et al., DSRII 2009

32 Applicera på data fr södra ishavet SST från AVHRR Modeller/ Satellit eufotisk zon MLD Mixed frånlayer Djup FOAM pco 2 =f(sst, MLD, chl a) CO2 flöde chl a Från SeaWiFS MODIS

33 Havets CO 2 och Klimatförändringar Mindre is mer öppet hav större direkt CO 2 upptag Mindre is mindre växtplankton i isen mindre biologisk CO 2 upptag mindre CO 2 sänka SAM+ starkare västvindar mer uppvällning av CO 2 mindre CO 2 upptag SO mindre sänka/källa? Ändring i ACC mindre/mer värmetransport påverka iskalvning och havscirkulationen Mindre is mindre reflektion av värme ännu mer uppvärmning

34 Isberoende system MIZ CO 2 luft Öppna ocean arter POOZ Ytvatten Diatomeér krill CO 2 vatten phaeocystis salp C c Låg koltransport Djupvatten Effektiv koltransport

35

36 Tack! Svenska Polarforskningssekretariatet Kapten och besättning ombord IB Oden Foto: Daniel Barrdahl

37

38

39

40 Ljuset 24 tim solljus på sommaren 24 tim mörker på vintern Snabb ljusförändring

41 Högfrekeventa on-line mätningar pco 2 mätningar ytvattnet och luft Klorofyll fluorescence Löst syrgas salthalt temperatur

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Algblomning och Envisats frånfälle

Algblomning och Envisats frånfälle Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över

Läs mer

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer Ulf Båmstedt Umeå universitet, Umeå marina forskningscentrum och institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Havsmiljöinstitutet

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken On international oceanographic data exchange and management - Hans Dahlin, Director EuroGOOS present structures and development 1 Data Klicka här 1. för Real att ändra time format data på 2. Delayed mode

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

VA-frågor och klimatförändringar

VA-frågor och klimatförändringar VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global

Läs mer

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)

Läs mer

BILAGA. till. kommissionens direktiv

BILAGA. till. kommissionens direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2017 C(2017) 2842 final ANNEX 1 BILAGA till kommissionens direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG vad gäller de vägledande förteckningar

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion

Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion CaswC Användning av temperatur för bedömning av grundvatten och ytvatteninteraktion Gro Lilbæk, Anders Christensen NIRAS, Danmark Nicklas Larsson NIRAS, Sverige RENARE MARK 2019, STOCKHOLM, SVERIGE Interaktion

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden

Veckobrev från Isbrytaren Oden Hej på er igen! Veckobrev från Isbrytaren Oden 2019-07-14 Då var det dags för Oden att ge sig ut på expedition igen. I år har vi två expeditioner på schemat. Båda expeditionerna startar i Thule som ligger

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Het forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus

Het forskning i Arktis och Antarktis. En vandringsutställning från Teknikens Hus Het forskning i Arktis och Antarktis En vandringsutställning från Teknikens Hus Utställningens delar Årstidssnurren... Isbrytaren Oden... Filmer och Odenmodell... Ice Cube... Islabbet med forskaren...

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Boendepreferenser och flyttmönster hos äldre Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marab@isv.liu.se Äldres boende idag Det Det stora flertalet

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler

Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler Brunare sjöar orsaker och utmaningar för vattenverken! Stephan Köhler med inspel av Dolly Kothawala b, Alexander Keucken a, Elin Lavonen b, Kristina Dahlberg c, Per Ericsson c, Johanna Ansker d, Phillip

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi

Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi En förenklad bild av ämnens omsättning i det marina systemet Eller om vi fokuserar

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

1. Observerade förändringar i klimatsystemet 1(8) Nyckelbudskapen i femte utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel (IPCC 5AR, WGI, Key Findings), Svensk översättning 2013-09- 30 (justerad översättning 2013-10- 15) FÖRKLARINGSNYCKEL

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Dricksvatten & dess sammansättning

Dricksvatten & dess sammansättning Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar sjöar och hav?

Hur påverkar klimatförändringar sjöar och hav? VATTEN Journal of Water Management and Research 68:155 160. Lund 2012 Hur påverkar klimatförändringar sjöar och hav? The potential effects of global climate change on oceans and lakes av Nils Ekelund,

Läs mer

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet BAKGRUND Kallvattenskoraller Ögonkorall Lophelia pertusa Global

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-08-07 Hej på er alla, Navigation Vi har sedan förra brevet fortsatt att kampas med isen. Vi har stött på olika istyper som blandats upp med varandra på ett spännande

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1 Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) 2016-03-23 Nils Pauler 1 400 375 350 CO 2 och klimat över tid (IPCC via SMHI) Klimatet relaterat till CO 2 och metan under istiderna Idag 404 ppm 2016-03-23

Läs mer

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Läs mer

The Arctic boundary layer

The Arctic boundary layer The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:

Läs mer