Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011"

Transkript

1 Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år Informationscentralen för Egentliga Östersjön önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År Havet 2011, miljötillståndet i svenska havsområden Nu finns årets rapport om tillståndet i svenska havsområden, Havet 2011, att beställa eller att ladda ned. Rapporten, som i år är en samproduktion mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Havsmiljöinstitutet, ger en sammanfattning av miljöövervakningen under det senaste året. Resultaten sätts i relation till miljömålen och den utveckling som pågår Syresituationen i Östersjöns djupvatten är mycket dålig Under SMHI:s senaste expedition i Östersjön ingick som vanligt en syrekartering i Östersjön. Man fann åter svavelväte i östra- och västra Gotlandsbassängen, Borholmsbassängen och i Hanöbukten. För första gången sedan slutet av 80-talet uppmättes även svavelväte på station BCS III-10 i Gdanskbukten, sydöstra Östersjön. Enligt SMHI kommer en detaljerad rapport om syreutvecklingen i Östersjön sedan 60-talet att publiceras inom kort Problem med årets utskick av havstulpanvarningar Av olika orsaker blev det problem inom vissa geografiska områden med årets utskick av havstulpanvarningar. En av orsakerna var att projektledaren på Skärgårdsstiftelsen blev sjuk och att det i vissa områden kom in för få rapporter för att kunna göra en analys om det var dags för att tvätta bort havstulpaner från båtskrovet. Rapporteringssystemet bygger på frivillighet och det händer ofta att rapportörerna behöver påminnas om att lämna in resultaten från sina settlingsplattor, vilket inte kunde ske i så stor utsträckning i år. Skärgårdsstiftelsen och andra inblandade i projektet räknar med att återkomma med förnyad styrka nästa år Ny kopparbaserad båtbottenfärg laglig även i Egentliga Östersjön Kemikalieinspektionen har nu godkänt en kopparbaserad båtbottenfärg för fritidsbåtar (egenvikt över 200 kg) med huvudsaklig förtöjningsplats i Östersjön och Västkusten (från Örskär till norska gränsen). Kemikalieinspektionen menar att bara för att färgen är godkänd betyder inte att det inte finns någon risk med att använda den, men ett godkännande innebär att risken är acceptabel. Detta gäller för alla godkända bekämpningsmedel. Färgen ska strykas på båten i endast ett lager för att den ska läcka ut mindre koppar än andra färger. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet är några forskare kritiska till godkännandet Små lokala höstblomningar i Stockholmsområdet I skyddade vikar och sund och mellan båtklubbarnas bryggor i Stockholmsorådet kan vattnet vara färgat grönaktigt. Orsaken är de normalt återkommande höstblomningarna av cyanobakterier. Blomningarna är normalt inte så stora i utbredning men det finns en risk att de kan vara giftiga och därför uppmanas särskilt hundägare att hålla kolla på sina djur så att de inte badar eller dricker av färgat vatten. 1

2 Sommarens algblomning i Östersjön var långvarig Årets storskaliga algblomningar i Östersjön är över sedan en tid. SMHI har nu sammanfattat den och konstaterar att den i år var långvarig. Blomningen började i Finska viken den 29 juni och de sista spåren sågs utanför Gotland så sent som i början av september. Algblomningarna i Bottenhavet började tidigare än vanligt, 22 juli, och varade till slutet av augusti Höstblomning i Mälaren vid Stäketbron Vi har idag fått in rapport om algblomning vid Stäketbron i Kungsängen och förra veckan fanns indikationer på blomning vid Skokloster. Vi är nu inne i den tid på året då det uppstår lokala algblomningar i Mälaren, i andra sjöar och även i våra kustområden. Informationscentralen har ingen övervakning av dessa blomningar då de sker i sötvatten men vi tar gärna emot information om dem från allmänhet och andra. Vi vet inte vilka arter som ingår i blomningarna men ofta är det sötvattensarter som kan var giftiga. Särskilt hundägare bör därför alltid vara observanta och ha kontroll på sin hund när man vistas i närheten av vatten som är färgat av alger Ny rapport visar att syrebristen ökat även i Östersjöns kustzon En rapport som nyligen publicerats i tidskriften Environmental Science & Technology visar att även delar av Östersjöns kustzon drabbas av syrebrist. Att de djupare bottnarna lider av syrebrist är känt sedan länge men inte att så många områden i kustzonen också gör det. Undersökningen har funnit 115 platser som lidit av syrebrist under perioden De flesta incidenterna har varit tillfälliga men kan i vissa fall vara början till säsongsbunden syrebrist. Drabbade områden är bland annat de Danska bälten och Öresund, norra Smålandskusten, Östergötlandskusten, Stockholms skärgård, Finska skärgårdshavet och längs finska sydkusten. Syrebrist (mindre än 2 mg syre per liter) kan ta död på bottenlevande organismer och därmed förändra bottenfaunasammansättningen och ha en negativ påverkan på fisksamhället. Syrebrist kan även påverka de biokemiska cyklerna vilket bland annat kan medföra att fosfor läcker ut från sedimenten vilket i sin tur kan ge ökade algblomningar Havstulpanvarning utfärdad för Blekinge och Östergötland Vi har nu tillräckligt med information för att gå ut med en havstulpanvarning för Blekinge och Östergötland. Berörda båtägare i nämnda område uppmanas nu att tvätta bort havstulpanerna från båtskrovet. Vi har tidigare gått ut med varning för Stockholms skärgård och Kalmar län. Här kan du hitta närmaste båttvätt där du kan tvätta din båt Årets storskaliga algblomningar nu i slutskedet Inga ytansamlingar syns på dagens tolkade satellitbild men det är molnigt över stora ytor av Östersjön så en heltäckande bild av algsituationen är svår att få. Tendenser till ytansamlingar finns kvar nordost om Gotland och i östra delen av Bottenhavet. Väderprognosen för fredagen visar på höga vågor i området NO om Gotland så eventuella ytansamlingar där kommer troligen att blandas ner i vattenmassan. Det finns även tecken i planktonsammansättningen från förra veckans vattenprovtagningar i hela Egentliga Östersjön att de cyanobakterier som bildar ytansamlingar nu kommit in i en nedbrytningsfas. Även ytvattentemperaturkurvan för Egentliga Östersjön verkar nu ha vänt och det är nu ca 1 grad kallare än i början på veckan. Det ser ut som årets storskalig algblomningar nu är över men fortfarande finns risken för att lokala blomningar kan uppstå, särskilt i skyddade vikar och i båthamnar. Ofta rör det sig då om andra arter av cyanobakterier än de som står för de storskaliga blomningarna i Östersjön och även dessa ska enligt försiktighetsprincipen antas kunna vara giftiga. 2

3 Splittrade ytansamlingar kvar Dagens tolkade satellitbild från SMHI visar att det fortfarande finns splittrade ytansamlingar kvar i södra och norra Egentliga Östersjön. Det finns även mer samlade ytansamlingar i södra Bottenhavet. Håvprover från början av augusti visade att den giftiga katthårsalgen Nodularia spumigena var dominerande inslag i norra Egentliga Östersjön men att den ogiftiga Aphanizomenon flos-aqua verkar dominera i södra Östersjön. Många algtrådar var i nedbrytningsfasen men det fanns även mycket fräscha alger varför blomningarna fortfarande kan pågå ett tag även beroende på att ytvattentemperaturen fortfarande är grader i stora delar av Östersjön. Med en beräknad östlig drift av ytansamlingarna bedöms risken för påslag på kust som liten men är störst för Gotlands västra kust De mesta av ytansamlingarna är nu borta Vi har idag ingen satellitbild som täcker den svenska sidan av Östersjön men helgens satellitbilder tyder på att det mesta av ytansamlingarna på den svenska sidan av Östersjön nu blandats ned i vattenmassan. I lördags syntes bara små och spridda ytansamlingar från östra Skånekusten upp till Sörmlandskusten. Med den vädersituation som varit sedan dess är det troligt att de mesta av dessa nu försvunnit. Lokalt i skyddade områden kan gamla blomningar finnas kvar. Vi har inte fått in några nya rapporter om algblomningar längs den svenska Östersjökusten. Väderprognosen de närmaste dagarna tyder på ostadigt och blåsigt väder varför sannolikheten att några nya ytansamlingar ska uppstå bedöms som liten Ytansamlingarna har nu åter ökat Dagens tolkade satellitbild visar att det nu finns ytansamlingar i ett tunt stråk nära land längs östra Skånekusten och längs med hela Blekingekusten. Spridda ytansamlingar ses även ute till havs utanför östra Blekinge. Ytansamlingarna är sparsamma runt Öland men från norra Öland övergår de gradvis till breda ytansamlingar upp till Nynäshamn där de viker av österut i ett brett bälte mot norra Gotland. Stockholms skärgård är i stort förskonat från ytansamlingar men ett svagt bälte med ytansamlingar finns åter i Ålands hav. De största ytansamlingarna finns ute till havs i stora delar av norra Egentliga Östersjön och ner öster om Gotland och vidare ner till Gdanskbukten. Utöver de bilder på ytansamlingar som tagits av kustbevakningsflyget runt Torö och Askö i Stockholms södra skärgård har vi inga rapporter om att ytansamlingar nått kust. De rapporter som kommit in handlar om att det är mycket grumligt i vattnet. Avsaknad av rapporter om ytansamlingars påslag på stränder utesluter dock inte att så redan kan ha skett lokalt på även andra ställen som östra Skånekusten och Blekinge. Då prognosen för kommande helg är ostadigt väder med sydliga till sydvästliga vindar upp till 10 meter per sekund finns det stor chans att mycket av algerna driver till havs och blandas ned i vattenmassan de närmaste dagarna Ytansamlingarna kvar De ytansamlingar som fanns på SMHIs tolkade satellitbilder igår är fortfarande kvar med ungefär samma utbredning. Ytansamlingarna är dock mer koncentrerade i vissa områden. Ytansamlingarna har minskat i Ålands hav men ökat något längs Svealandskusten och norr och öster om Gotland. I södra Östersjön syns nu koncentrerade ytansamlingar söder om Skåne, i Bornholmsgattet, i Hanöbukten och vidare österut. Kustbevakningen har lagt ut bilder på dessa ytansamlingar tagna från kustbevakningsflyget. Vi har inga rapporter om att dessa ytansamlingar kommit in till kust men däremot fortsatt grumligt vatten, som delvis ökat, i stora delar av Stockholms yttre skärgård. Prognosen för drift av ytansamlingarna är att de inte rör sig så mycket det närmaste dygnet men det finns dock en liten risk för påslag av alger i ovan nämnda områden där koncentrationerna ökat Åter syns stora ytansamlingar till havs En molnfri dag gör att vi åter kan se på satellitbilder var ytansamlingarna finns i Östersjön. De finns nu i Ålands hav och i ett område söder om Åland och Åbo ned mot Gotland och lite öster därom. En annan del av ytansamlingarna sträcker sig ned längs Svealandskusten och ned mot Östergötland. I södra Östersjön finns ytansamlingarna splittrat i ett stort fält söder om Öland ned till polska kusten och i Gdanskbukten. 3

4 Även i södra Bottenhavet är ytansamlingar nu etablerade. Detaljer om den senare ingår i Informationscentralens för Bottniska viken anvarsområde. Algblomningar, som troligen är av lokal natur, har rapporterats från Simrishamns kommun och Västervik. Rapporter som kan härledas till de storskaliga blomningarna i Östersjön finns än så länge bara från Landsort och vattnet runt Bullerö i Stockholms skärgård där vattnet är grumligt. Lugnt väder de närmaste dagarna med växlande vindar innebär att ytansamlingarna ligger ganska stilla men samtidigt kan de även öka i utbredning. Störst risk för påslag av alger på kust bedöms vara i Ålands hav, Svealandkusten, Östergötland och norra Gotland Fortsatt osäkert algläge inför helgen Det fortsatt molniga väderläget över Östersjön gör att det från satellitbilder är svårt att få en heltäckande bild var ytansamlingar av cyanobakterier finns. I molnluckorna kan ett stort samlat bälte av ytansamlingar ses utanför Finska viken men i övriga synliga områden verkar ytansamlingarna vara splittrade. Splittrade ytansamlingar kan ses utanför Stockholm ner till norra Smålandskusten med största mängder utanför Bråviken. Algerna verkar ha kommit något närmare kusten. Algläget utanför Gotland är osäkert men det finns risk att tidigare observerade ytansamlingar NV om Gotland finns kvar. Algläget på den svenska sidan i södra Östersjön och Hanöbukten verkar goda med synliga ytansamlingar endast i Gdanskbukten. Det ostadiga vädret fortsätter i helgen men med växlande och svaga vindar som troligen inte förmår blanda ned ytansamlingarna i vattenmassan. Risken för större algblomningar i helgen på kust bedöms som små men det finns ändå en risk att de ytansamlingar som nu syns utanför Stockholm ner till norra Småland lokalt kan komma in till land Algläget och prognos något osäker Det ostadiga vädret med mycket moln över Östersjön medför att det just nu är svårtolkat var det finns ytansamlingar av cyanobakterier. Det finns troligen fortfarande en hel del ytansamlingar i norra Egentliga Östersjön ned mot Öland och Gotland samt i södra Östersjön utanför Polen. Vi räknar inte med att de rör sig så mycket under dagen men vi har fått in rapporter om grumligt vatten och mindre ansamlingar i vikar vid Svealandskusten och på Gotland så lokala påslag kan förekomma. Vi återkommer i morgon med ny prognos inför helgen Havstulpanvarning utfärdad för hela Stockholms skärgård Vi har nu tillräckligt med information för att gå ut med en havstulpanvarning för hela Stockholms skärgård. Berörda båtägare i nämnda område uppmanas nu att tvätta bort havstulpanerna från båtskrovet. Vi har tidigare gått ut men varning för Östergötlands och Kalmar län. Andra områden, som Blekinge, kan snart vara på gång men från flera områden saknas ännu tillräckligt med information. Här kan du hitta närmaste båttvätt där du kan tvätta din båt: Det ostadiga vädret minskar risken för algblomningar Det ostadiga och blåsiga väder som varit den sista tiden och som förväntas fortsätta under helgen gör att risken för påslag av ytansamlingar på kust nu bedöms som små. På dagens tolkade satellitbild från SMHI syns ytansamlingar bara i sydöstra Östersjön utanför Polen men den svenska sidan är täckt av moln så eventuella ytansamlingar där kan inte ses. Ytansamlingarna i Finska viken är nu borta men algerna finns kvar i vattenmassan och vi bedömer att situationen är likartad för norra Egentliga Östersjön, utanför Gotland och troligen även för stora delar av södra Östersjön t.ex. i Hanöbukten. Blomningarna till havs är dock inte över utan det finns gott om alger nere i vattenmassan ute till havs i ovan nämnda områden. Detta innebär att om det sker en stabilisering med högtrycksläge nästa vecka så kan vi åter få ytansamlingar i stora delar av Egentliga Östersjön. Nuvarande prognos tyder dock på fortsatt ostadigt väder efter helgen. 4

5 Det finns så här års även risk för att lokala blomningar kan uppstå i skyddade vikar och båthamnar längs kusten. Det kan då röra sig om andra mer sötvattensanpassade arter av cyanobakterier än de som nu finns ute till havs Årets första havstulpanvarning Vi har nu fått information som säger att havstulpanerna har slagit sig ner i sådana mängder på flera håll i Kalmar och Östergötland samt södra Södertörn i Stockholms skärgård att vi bedömt att det nu är dags att gå ut med en havstulpanvarning. Båtägare i dessa områden bör nu fundera på att tvätta bort havstulpanerna från båtbotten innan de blir för stora och problematiska att få bort. Vissa andra områden, som delar av Norrland, kan vara på gång. När det är högsommar (från början på juli månad) kan båtägare själv känna efter på båtbotten om havstulpanerna finns där och om de är många (om båtens utformning medger det). Med fingerspetsarna kan man känna på botten och om man då hittar "många", dvs. cirka 20 per kvadratdecimeter eller fler, är det definitivt dags. När havstulpanerna slagit sig ner på botten så är de först små, mindre än 1 mm. De har då också tunna skal omkring sig. Man känner dem som tydliga små "knottror" som sticker upp ungefär 1 mm också. De går då lätt att krossa med hand eller kraftig borste eller högtryckstvätt (om du kan lyfta upp båten). Som båtägare kan man även besöka någon båtbottentvätt i närheten. Man har någon/några veckor på sig innan deras skal sedan blir hårdare och de växer sig större. Då blir de svårare att få bort. Här kan du hitta närmaste båttvätt där du kan tvätta din båt Algprognos inför helgen Efter lågtryckets framfart över landet under torsdagen som medförde tidvis kraftiga vindstyrkor är det troligt att ytansamlingarna av alger ute till havs har blandats ner något i vattenmassan. SMHI har dock inte kommit med några nya tolkningar av satellitbilder. Tidigare i veckan har ytansamlingarna legat stabilt ute till havs i ett område från Finska Viken och västerut mot Stockholms ytterskärgård och i sydvästlig riktning ner mot Gotlands norra udde, samt vidare söderut längs ostkusten och mellan Öland och Gotland ner mot ett område söder och öster om Bornholm. Det har även rapporterats att algerna har nått land på några platser, exempelvis vid Ölands östra kust, men detta är hittills bara undantagsfall. I Sverige har man konstaterat att algblomningarna innehåller cyanobakterier, både icke-giftiga arter av Aphanizomenon sp. och Anabena spp men också den giftiga Nodularia spumigena (katthårsalgen). Även i Finlands havsområden har man under den gångna veckan påträffat cyanobakterier i Skärgårdshavet och nära Finska vikens kustområden. Vid täta koncentrationer av alger avråds man därför från bad. Eventuella ytansamlingar i södra och mellersta Östersjön beräknas driva svagt mot nordväst inom det närmaste dygnet, vilket gör att exempelvis södra Stockholms ytterskärgård skulle kunna få ökande mängder indrivande alger. Kommande dagars ostadiga väder kommer dock troligtvis att minska mängderna Fortsatta ytansamlingar av alger i Egentliga Östersjön De senaste dagarnas varma och stabila väder har underhållit ytansamlingarna av alger ute till havs och dessa har på några platser drivit in till land, t.ex. vid Ölands och Gotlands östra kuster och i Stockholms ytterskärgård. Ännu rör det sig dock mest om lätta eller måttliga blomningar. Eftersom katthårsalgen Nodularia spumigena förekommer så avråder vi från bad på platser med kraftig algblomning. Detta gäller framförallt barn och hundar som kan dricka av vattnet Kraftig ökning av ytansamlingar i norra Egentliga Östersjön De sedan länge observerade ytansamlingarna i Finska viken har utökats västerut och täcker nu även ett stort område söder om Åland och ned till Gotland och Ölands norra udde. Det tämligen lugna vädret gör att ytansamlingarna inte förväntas driva så långt utan ligger kvar ute till havs. Samtidigt medför vädersituationen att fler ytansamlingar kan uppstå i andra områden under helgen. 5

6 Ytansamlingarna runt Bornholm är oförändrade men lugnt väder kan medföra att det även här uppstår nya områden med nya ytansamlingar. Det finns en liten risk att dessa kan driva in mot Skånekusten men förväntade västliga vindar på söndagen bör föra ut dem till havs. Förutom i Nynäshamns hamn så har ännu inga rapporter om algblomning längs stränder på vår kust rapporterats in. Vi bedömer dock att det finns en risk för att ytansamlingarna ovan kan driva mot land samt att även lokala blomningar kan uppkomma längs hela kusten. Det går dock med nuvarande information inte att säga om och var det kan ske. Med stor sannolikhet ingår nu katthårsalgen Nodularia spumigena i blomningarna så man bör iaktta försiktighet, särskilt med husdjur och barn, om man vistas i områden med alger Ytansamlingar synliga runt Bornholm Årets första ytansamlingar av cyanobakterier på den svenska sidan av Östersjön syns nu på SMHIs tolkade satellitbilder norr och söder om Bornholm. Ytansamlingarna norr om Bornholm observerades även av kustbevakningsflyget. Det lugna vädret som råder och prognosen för helgen tyder på att algernas utbredning kan komma att öka. Svaga vindar gör att de troligen driver långsamt men det finns en risk för påslag i Hanöbukten. Tillfälligt blåsigt på fredag i samband med en frontpassage kan dock innebära att en del ytansamlingar blandas ned i vattenmassan men därefter förväntas vädret åter bli lugnt. Stora delar av övriga Egenliga Östersjön är täckt av moln som gör att det inte finns satellitdata från det området. Molnigheten gör att en tendens till blomning mellan Öland och Gotland inte går att bekräfta. Blomningen i Finska viken pågår troligen fortfarande men inga nya data finns från det området. Vid nyligen utförd provtagning på BY29 och BY31 (Landsortsdjupet) i norra Egentliga Östersjön fanns inga ytansamlingar men gott om alger i vattenmassan. Det konstaterades att både den ogiftiga Aphanizomenon och den potentiellt giftiga Nodularia (katthårsalgen) finns i vattenmassan. Nodularia dominerade mest på den östligaste stationen (BY29) Något osäker algprognos för helgen På satellitbilder syns nu årets första ytansamlingar av cyanobakterier i inre delen av Finska viken och i Gdanskbukten. Det finns även ett område öster om Bornholm med svaga blomningar under ytan. Det senare området är det som är mest aktuellt för oss vid ett fortsatt högtrycksläge och därmed risk för ytansamlingar. Då ett lågtryck med kraftiga vindar och regn passerar det berörda området under helgen så är chansen stor att algerna istället kommer att blandas ned i vattenmassan. Rapporter om början till lokala blomningar i vattenmassan i fjärdar och vikar från Västervik till Norrtälje har kommit in under veckan. Chansen att lokala blomningar i detta område ska öka är något större än för de södra delarna av Östersjön då vädret här verkar bli något lugnare och därmed något mer gynnsamt för algerna. Risk för algblomningar med ytansamlingar finns och den ökar om det kommer i en ny högtrycksrygg i Östersjöområdet. Väderprognosen för nästa vecka pekar dock på fortsatt ostadigt väder. I dagsläget pekar vattentemperatur och tagna prover att det huvudsakligen är den ogiftiga Aphanizomenon sp. som blommar Liten risk för algblomningar i midsommar Det lågtrycksdominerade väder som råder under midsommarhelgen gör att risken för algblomningar bedöms som liten. Provtagningar som nyss skett ute till havs i Egentliga Östersjön visar ännu inte några tecken på kommande blomning. Kustnära finns lokalt tecken på att den ogiftiga cyanobakterien Aphanizomenon sp. börjat öka. Efter midsommarhelgen finns enligt SMHI en chans till att en högtrycksrygg växer in vilket kan förändra det kustnära algläget. 6

7 Tid för miljövänligt båtliv Nu när båtsäsongen kommer igång på allvar är det viktigt att känna till var det finns tömningsstationer för latrinavfall från fritidsbåtar. Länsstyrelsen i Stockholm har vid fördelningen av bidrag till lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) fokuserat på bl.a. tömningsstationer för båtlatrin. Totalt har 33 tömningsstationer och nio båtbottentvättar i länet fått stöd. Information om båttvättar finns också på båtmiljö.se Ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar planeras att träda i kraft 2014 i bl.a. Östersjön samt i sjöar och inre vattendrag. År 2016 ska förbudet vara infört i hela landet. Redan idag finns det krav på fritidsbåthamnar att ha mottagningsanordningar som kan ta emot toalettavfall från fritidsbåtar om det finns ett behov. Tanken är också att införa ett utrustningskrav, att fritidsbåtar med fast toalettinstallation ska ha en tank med möjlighet till sugtömning, med möjlighet till undantag för äldre båtar. Läs mer hos Transportstyrelsen som har i uppdrag att genomföra förbudet Förändringar på Informationscentralen Gunnar Aneer, som varit ansvarig för Informationscentralen sen starten sommaren 1992, går i pension den 1 juni i år. Han efterträds av Sture Nellbring, som redan varit delaktig i arbetet i flera år. Sture Nellbring har redan tagit över ansvaret för verksamheten. Andra personer som deltar i verksamheten är Ingrid Nordemar och Sonja Råberg. Från 1 juli 2011 finns Informationscentralen för Egentliga Östersjön på Länsstyrelsens webbplats. Den gamla adressen, gäller dock fortfarande Årsrapport 2010 Nu finns Informationscentralens Årsrapport för 2010 för nedladdning var blomningen väl avgränsad till de tre första veckorna i juli och den svenska kusten blev förskonad. 7

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006

Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning

Läs mer

Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009

Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009 Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009 2009-01-22 Välkommen till Informationscentralen och ett nytt år med nyheter om händelser i Egentliga Östersjön Vi börjar med att be om

Läs mer

Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön Fakta 2015:X Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2014-03-07 Dnr. 2014 Författare Sture Nellbring (ej kvar på länsstyrelsen) Kontakt:

Läs mer

Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön Fakta 2015:5 Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2015-03-20 Dnr. 502-21790-2014 Författare Sture Nellbring Kontakt: Informationscentralen

Läs mer

Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning i Bornholmsgattet, 1 augusti 2011. Foto: Kustbevakningen 1 Naturvårdsverket dnr: NV2474-11, Överenskommelse nr: 2181101 Lst

Läs mer

Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning syd Hoburgen 25 juli 2012. Foto: Kustbevakningen 1 Havs- och vattenmyndigheten dnr: 2891-12, Överenskommelse nr: 4-2012-19

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:

Läs mer

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:

Läs mer

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Bottniska viken 2004

Bottniska viken 2004 Bottniska viken 2004 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet 1 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Naturvårdsverket. Rapporten

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb Miljöpolicy Skogsviks båtklubb Det är förbjudet att tvätta båtbotten målad med giftfärg på hamnplan! Förbjudet att använda högtryckstvätt! Måla med hårda giftfria färger och tvätta manuellt eller i båtborsttvätt

Läs mer

Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd

Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd Miljötillsyn i småbåtshamnar Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd Miljöfarlig verksamhet?? Stockholms universitet Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

6sätt att slippa bottenmåla

6sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Algerna och djuren som vill bosätta sig på din båt. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren

Läs mer

Sommarens stora algblomning

Sommarens stora algblomning Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

6sätt att slippa bottenmåla

6sätt att slippa bottenmåla 6 sätt att slippa bottenmåla Äntligen! Nu slipper du bottenmåla Varje år försöker du överlista dem. Havstulpanerna. Och varje år står du där i snålblåsten, med värkande armar och målar tappert botten på

Läs mer

Erfarenheter och beteende hos båtägare

Erfarenheter och beteende hos båtägare Erfarenheter och beteende hos båtägare resultat av två enkätstudier Maria Elfström Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Syftet med undersökningarna Kartlägga båtägares

Läs mer

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb Miljöpolicy Skogsviks båtklubb Fr.o.m. i år är det förbjudet att tvätta båtbotten målad med giftfärg på hamnplan! Måla med hårda färger och tvätta under säsongen! Se sid 6 under Miljöregler Beslutad vid

Läs mer

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER

Läs mer

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv Du som är ute med din båt, du kan göra massor för miljön! Kristianstad kommun har med hjälp av information från Håll Sverige Rent och Sweboat

Läs mer

0:00:55 Och så har vi Markus Klar som är inspektör här på Kemikalieinspektionen och dessutom själv båtägare, välkommen du också.

0:00:55 Och så har vi Markus Klar som är inspektör här på Kemikalieinspektionen och dessutom själv båtägare, välkommen du också. Här kan du lyssna på programmet. 0:00:13 Att måla eller inte måla sin båtbotten, det är frågan som tusentals båtägare i Sverige ställer sig vid den här tiden varje år. Hur kan man göra för att slippa en

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov s rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov Det finns idag inga nationella riktvärden för vad som ska anses vara höga eller låga halter av olika metaller på båtskrov. Skrovmålet,

Läs mer

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.

Läs mer

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Båtbottenfärger ett miljöproblem Båtbottenfärger ett miljöproblem Användning sedan mycket lång tid tillbaka för att skydda båtskrov från påväxt av vattenlevande organismer Olika aktiva giftiga ämnen har använts: Bly TBT (tributyltenn)

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Havs- och vattenmyndigheten Bildades 1 juli 2011 Frågor från

Läs mer

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Miljömål för båtklubbar Att öka antalet båtägare som slutar måla sin båtar med biocidfärger i syfte att minska påväxt och istället använder sig av metoder som

Läs mer

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 Vi är åtta personer, varav två är ledare, Mats och Heléne. Inför paddlingen har vi önskningar att vädret ska tillåta oss besök på Håkansskär och Torskär

Läs mer

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen Skrovmålet 2018/20 Nationell Båtmiljökonferens 19 oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen Båtlivets miljöfrågor Toalettavfall Ren båtbotten Båtmiljörådet Båtmotorer/Alkylat

Läs mer

SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA

SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA PROSPEKT BIGWASH SLUTA MÅLA, BÖRJA TVÄTTA - för bekvämare båtliv och renare miljö Fördelar Inget målade Inget slipande Inget skrapande Lägre bränsleförbrukning Högre fart Inte dyrare än att måla Bättre

Läs mer

Algblomning och Envisats frånfälle

Algblomning och Envisats frånfälle Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på

Läs mer

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt. Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt. Det finns ju nästan inget bättre än att vara ute med båten. Men alla tycker tyvärr

Läs mer

Glad påsk önskar Svenska Båtunionen

Glad påsk önskar Svenska Båtunionen Nyhetsbrev #3 Glad påsk önskar Svenska Båtunionen Årets Båtriksdag är avklarad och en delvis ny styrelse tillsatt. Många av oss har börjat med vårfixet på båtarna och njuter av att vårsolen äntligen tittat

Läs mer

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.

BOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande 94.0410

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se

Läs mer

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av: Miljömål för båtklubbar Att öka antalet båtägare som slutar måla sin båtar med biocidfärger i syfte att minska påväxt och istället använder sig av metoder som

Läs mer

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund

Läs mer

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg 1 (4) Datum Information om risker vid sanering av båtbottenfärg Det har kommit till Transportstyrelsens kännedom att kunskapen varierar

Läs mer

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!

BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar?

Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar? Solna Båtsällskap Linda Svensson, limnolog Magnus Johansson, miljöinspektör Disa Lanner, miljöinspektör 11 april 2018 Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar? Kemikalier och farligt avfall Uppmärkt

Läs mer

Båtbottenfärger som innehåller biocider och är godkända för användning på västkusten 2018

Båtbottenfärger som innehåller biocider och är godkända för användning på västkusten 2018 Hempel s Basic 4183 - Mot påväxt av vattenlevande organismer på fritidsbåtar och andra fartyg med en egenvikt över 200 - Mot skeppsmask på träbåtar med huvudsaklig fart vid svenska kuster, från Kalmar

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1

Läs mer

Förord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Förord. Umeå i februari 2002. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Länsviltnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten Älginventering från flyg i Drängsmark 2002 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av länsviltnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten. Länsstyrelsen

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, Östersjön Alternativ Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, yrkesfiske Söder om Skåne energi, försvar, sjöfart Hoburgs bank natur, sjöfart Norra Midsjöbanken energi, försvar, natur, sjöfart Södra Midsjöbanken

Läs mer

Badvattenrapport i Landskrona 2015

Badvattenrapport i Landskrona 2015 1(5) Miljöförvaltningen Badvattenrapport i Landskrona 2015 Hanna Brost & Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:2 December 2015 Dnr: 2016-130/1 2(5) Inledning I Landskrona finns sex offentliga badplatser,

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:

Läs mer

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

Ren Båtbotten Utan Gift. Skrovmålet 2018/20

Ren Båtbotten Utan Gift. Skrovmålet 2018/20 Ren Båtbotten Utan Gift Skrovmålet 2018/20 Ren båtbotten utan gift Ett samarbetsprojekt mellan Skrovmålet 2018/20 Transportstyrelsen Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Havs- och vattenmyndigheten Sjöfartsverket

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens

Läs mer

Rapport 2008:07. Årsrapport 2007. Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Rapport 2008:07. Årsrapport 2007. Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2008:07 Årsrapport 2007 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2008:07 Årsrapport 2007 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Omslag: Ytterskärgården vid Tjärven Fotograf:

Läs mer

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både

Läs mer

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. Ufs Nr 592 2016-03-31 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik

Läs mer

Rapport 2009:04. Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Rapport 2009:04. Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2009:04 Årsrapport 2008 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2009:04 Årsrapport 2008 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Omslag: Färjan Isabella och pollenstråk i åländska

Läs mer

Utsläppsförbudet Roland Örtengren

Utsläppsförbudet Roland Örtengren Utsläppsförbudet Toatankstömning utsläppsförbud 1 april 2015 (TSFS 2012:13) Avgiftsfritt i gästhamnar och hos dom som fått bidrag Krav på tömningsanläggning i hamnar Vad är en hamn? Tillsyn Inspektion

Läs mer

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker

Läs mer

Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport 2006 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport 2006 Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning Blomningarna av cyanobakterier i Egentliga

Läs mer

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Båtbottentvättning av fritidsbåtar Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10 Båtbottentvättning av fritidsbåtar Riktlinjer augusti 2012 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:10

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Båtmiljörådets lilla miljöguide

Båtmiljörådets lilla miljöguide Båtmiljörådets lilla miljöguide Toalettavfall Ren båtbotten Skrotning av båtar BÅTMILJÖRÅDET 1 Båtmiljörådet vilka är det? Båtmiljörådet är en sammanslutning där myndigheter och organisationer som arbetar

Läs mer

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med:

Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Ett informationsspridningsprojekt lett av : I samverkan med: Upplägg Presentation av projektet Varför byta från bottenfärg 6 sätt att slippa måla Havs och vattenmyndighetens riktlinjer för båttvätt Exempel

Läs mer

September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård

September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård September 2015 Varvsföreningen Tanto Sjögård Varvets miljöregler och miljöarbete - Handlingsplan - Miljöpolicy - Miljöregler - Avfallsplan - Bottenmålning och tvätt Handlingsplan för VTS (Varvsföreningen

Läs mer

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet

Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet 2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands

Läs mer

Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017

Provtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017 Provtagning av strandbadvatten 2017 Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten (MHE) har under sommaren 2017 bedrivit tillsyn på badplatserna i Österåker

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. Ufs Nr 697 2018-04-05 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

TILLSYN ÖVER BÅTKLUBBAR I STOCKHOLMS LÄN CHECKLISTA VID INSPEKTION

TILLSYN ÖVER BÅTKLUBBAR I STOCKHOLMS LÄN CHECKLISTA VID INSPEKTION TILLSYN ÖVER BÅTKLUBBAR I STOCKHOLMS LÄN CHECKLISTA VID INSPEKTION Inspektionsdatum Båtklubb/Varvsförening Representant/representanter Verksamhetsutövare Organisationsnummer Postadress E-post Telefon Besöksadress

Läs mer

Sörmlandskretsen 40 år

Sörmlandskretsen 40 år Sörmlandskretsen 40 år Hearing om Hav- och vattenmiljö för båtlivet 100 personer. Det är representanter för TBK - Trosa Båtklubb, OXSS. - Oxelösunds Segelsällskap, OMBK - Oxelösunds Motorbåtsklubb, TBS

Läs mer

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.

Ufs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket. Ufs Nr 540 2015-04-02 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef Patrik

Läs mer

PM utredning i Fullerö

PM utredning i Fullerö PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -

Läs mer

Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola

Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola Magnus Dahlström Chalmers tekniska högskola Marin påväxt Minskar farten och ökar bränsleförbrukningen med upp till 40 procent Påverkar manövrerbarheten negativt Ökar slitaget och hotar funktionen på skrov,

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer