Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön
|
|
- Sebastian Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta 2015:X Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum Dnr Författare Sture Nellbring (ej kvar på länsstyrelsen) Kontakt: Informationscentralen för Egentliga Östersjön sen.se Denna publikation finns bara i pdf. Årsrapport för 2014, Informationscentralen för Egentliga Östersjön Sammanfattning Årets storskaliga algblomning med ytansamlingar varade i drygt 5 och en halv veckor (4 juli 12 augusti). En kall inledning på sommaren gjorde att de första ytansamlingarna syntes först den 4 juli. Blomningarna började i Hanöbukten och längs ostkusten från norra Öland till Södermanland. Inom en vecka var stora delar av Egentliga Östersjön ute till havs täckt av ytansamlingar. Ytansamlingarn höll sig i början mest ute till havs men från den 19 juli drev de in till land bl.a. norra Öland. De sista ytansamlingarna syntes den 12 augusti med små spridda ytansamlingar i och utanför Finska viken. Den största produktionen skedde som tidigare ute till havs och den svenska kusten. En höstblomning av Aphanizomenon sp. uppstod i Stockholms södra skärgård runt den september Syresättningen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus har i I sjön Glan (innanför Bråviken) och i östra Mälaren kommer den i så fall träffa på sin naturliga favoritföda, den introducerade vandrarmusslan, Dreissena polymorpha. Ny information tyder på att den nu även är etablerad i Göteborgs hamn/götaälvsområdet. 1
2 Endast tre rapporter om fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis kom in till informationscentralen under En amerikansk hummer fångades i Gullmarsfjorden den 15 augusti. Havstulpanprojektet gick ut med två varningar under Den första varningen kom den 11 juli. Den andra varningen den 28 juli. Den första varningen gällde, som även året innan, Västervik och Södertörn men även Blekinge och Kalmarområdet. Informationscentralen fick under året ovanligt många förfrågningar 288 förfågningar från främst media ( st) och från allmänheten ( st). Förfrågningarna var som vanligt koncentrerade till högsommarperioden i juli. Inledning Informationscentralen för Egentliga Östersjön har sedan 1992 rapporterat om algblomningar och andra storskaliga händelser i Egentliga Östersjön. Den här rapporten sammanfattar vad som hänt i Egentliga Östersjön under år Informationscentralen för Egentliga Östersjön huserar hos Länsstyrelsen i Stockholm och har en webbplats, där Östersjörelaterade nyheter läggs ut under hela året. Förfrågningar och informationsbidrag kan lämnas till vår e-postadress: infocentral.stockholm@lansstyrelsen.se Informationscentralen tar tacksamt emot information från allmänheten och andra som rör tillståndet i Östersjön. Informationen kan till exempel vara fyndplats och omfattning av algblomningar, fynd av främmande arter eller liknande. Vi tar gärna emot bilder på blomningar och fynd och då gärna med ett tillstånd om att kunna använda och publicera dem. Tyvärr har vi inte medel för att ge bidrag för insänt material. Samarbetspartners och använda informationssidor Våra viktigaste samarbetspartners är SMHI och den nybildade Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik (där den tidigare samarbetspartnern Systemekologiska institutionen ingår), Stockholms universitet. SMHI står för den dagliga tolkade satellitinformationen om algblomningar under perioden juni-augusti. Den utgör numera grunden för vår information och innebär att vi under molniga perioder kan stå ganska handfallna om algläget. SMHI bidrar även med information från deras regelbundna utsjöexpeditioner i Östersjön. Institutionen för Ekologi, miljö och botanik bidrar med data från sina utsjöprovtagningar i NV Egentliga Östersjön men de har, till skillnad från SMHI, även provtagning inomskärs - i Askö och Himmerfjärdsområdet. Informationscentralen hade under sommaren 5 ordinarie telefonmöten med SMHI och EMB (12 juni, 26 juni, 10 juli, 24 juli och 7 augusti) samt ett kort avslutningsmöte den 22 augusti. Algövervakning ingår inte i Kustbevakningens uppdrag men trots det var kustbevakningsflyget även i år förhållandevis aktiv och publicerade ovanligt mycket bilder på ytansamlingar på kustbevakningens webbplats. Bilder på algblomning finns från 7 juli, 8 juli, 22 juli, 23 juli, 25 juli, 26 juli, 27 juli, 28 juli och 30 juli. Bilderna kunde oftast komplettera och verifiera SMHI:s tolkade satellitbilder. Vi har även i år även haft en bra och regelbunden kontakt med 2
3 tillsynsmannen på Bullerö i Stockholms skärgård. Däremot erhölls i år ingen information från Viking Line. Vi saknade även i år den lokala alginformationen från Öland men från Gotlands badplatser fanns under ca en månad (10 juli-9 augusti) viss information om vattentemperatur och alger. Samarbetet med Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt fortsatte i år men deras projekt Båtmiljö.se saknade medel för 2014 och lades i malpåse. Trots det så kunde havstulpanprojektet genomföra två havstulpanvarningar via SMSutskick. Informationcentralen stod för e-postutskicken. Den tyska delstaten Schleswig-Holstein publicerade 3 algrapporter för den tyska kusten i SV Östersjön. Den första rapporten kom först den 30 juli, därefter den 7 augusti och 21 augusti. De verkar ha haft ett normalt år avseende cyanobakterier. Informationscentralen följer regelbundet den information som läggs ut på finska Östersjöportalen och Finlands miljöcentral SYKE. Här publiceras varje vecka under algsäsongen det finska algläget både längs finska kusten och i sjöar. Inför algsäsongen publicerar SYKE även en prognos för sommarens algblomning i finska havområden. Delar av denna prognos berör även den norra delen av Egentliga Östersjön. Brist på medel gjorde att vi i år inte publicerade i båtguiden. Året som gått Algblomningar De första tecknen på algblomning sågs strax efter midsommar i södra Östersjön öster om Rügen som vid tillfället hade det varmaste ytvattnet (16-18 C). Ytvattentemperaturen i norra Egentliga Östersjön var då ganska låg (12-13 C) och en period med ihållande nordvindar gjorde att vattentemperaturen var låg en bit in i juli varför produktionen av cyanobakterier var låg. Det var först den 4 juli som de första ytansamlingarna dök upp i Bornholmsgattet-Hanöbukten och ett område norr om Öland upp till utanför Bråviken (Fig. 1, 2 och 3). Nu slog vädret om till ett rejält högtrycksläge som varade till slutet av juli. Östersjöns ytvatten värmdes nu snabbt upp och hela Egentliga Östersjön fick ytvattentemperaturer runt C. Redan runt den 9 juli fanns tecken på att årets ytansamlingar skulle koncentreras till norra och mellersta Egentliga Östersjön (Fig. 4.). Under senare delen av juli fanns de största koncentrationerna av ytansamlingar huvudsakligen i de norra och mellersta delarna av Egentliga Östersjön. I södra Östersjön uppstod mer sporadiska mindre ytansamlingar i mitten av juli (Fig. 5.) men det var tidvis stor produktion i vattenmassan (Fig. 6.). På den tolkade satellitbilden från den 17 juli syns att ytansamlingarna utanför Stockholms skärgård ned till Östergötlands skärgård samt runt Gotland fortfarande ligger en bra bit ut till havs (Fig. 5). Runt den 19 juli fick vi rapporter om att ytansamlingar nått stränder på norra Öland och Ihreviken på Gotland. I övriga områden höll sig ytansamlingarna huvudsakligen ute till havs fram till 21 juli varefter många kustavsnitt fick påhälsning. Det började med Stockholms södra skärgård (Utö-Nåttarö den 22 juli och därefter längre söderut (Oxelösund och Östergötlands skärgård, Öland och Kalmarsund ( Fig. 7-9.). Även Gotland som, förutom Gotska Sandön, klarat sig bra fick de första algpåslagen, med början på norra Gotland, i slutet av juli. 3
4 Den 21 juli började det även blomma på den finska sidan av Bottehavet. I början av augusti började ytansamlingar försvinna i de nordvästliga delarna av Egentliga östersjön och de fanns huvudsakligen öster om en tänkt linje mellan Gotska Sandön och Åland (Fig. 10). Den 12 augusti återstod bara små ytansamlingar i ett område SO Åland NO Gotska Sandön (Fig. 11.). Därefter var årets storskaliga blomning i Egentliga Östersjön över. I sydöstra Bottenhavet syntes en mindre ytansamling den 28 augusti i en öppning i molnen. Blomningen bekräftades inte i Finlands miljöcentrals (SYKE) algbevakning men i just det området verkar det saknas övervakare. Vid SMHIs utsjöprovtagning i början av september rapporterades att klorofyllhalterna var under det normala på de flesta östersjöstationerna och att filamentösa cyanobakterier saknades. I helgen runt den september fick vi rapporter om stora algblomningar i Stockholms södra skärgård. I områden som Bullerö, Utö och större delen av Mysingen och in mot Ingarö var vattnet mycket grumligt och flockigt samt i vissa vikar bildades även ytansamlingar. Blomningen verkar ha försvunnit ganska snabbt därefter. Vi har inga vattenprover från detta område men det rörde sig troligen om höstblomning av cyanobakterien Aphanizomenon sp. då vi vet att arten fanns i vattenprover från Himmerfjärden inte långt där ifrån. De arter som ingick i blomningarna var Aphanizomenon sp., Nodularia spumigena och Dolichospermum sp. Som vanligt började blomningarna med Aphanizomenon sp. Men även Nodularia sp. var närvarande i små mängder i ett tidigt stadium. Aphanizomenon sp. verkar ha varit vanlig under större delen av blomningsperioden i större delen av undersökningsområdet. Under mitten av juli var ofta Nodularia spumigena en dominerande art. Detta kan förklara varför det inte var så mycket ytansamlingar i vissa områden då Aphanizomenon sp. inte har samma benägenhet som Nodularia spumigena att bilda ytansamlingar. Av den information vi fått så har åtminstone två hundar drabbats av algförgiftning, båda i Kalmar, varav minst en av dem dog. 4
5 Fig. 1. Första tecknen på ytansamlingar (rött) i Hanöbukten och norr om Öland den 4 juli. Källa: SMHI. Fig. 2. Ytansamlingar i Bornholmsgattet 5 juli Foto: Kustbevakningen. 5
6 Fig. 3. Ytansamlingar S. Utklippan Sandhammaren 7 juli Foto: Kustbevakningen. Fig. 4. Tolkad satellitbild 9 juli Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. 6
7 Fig. 5. Tolkad satellitbild 17 juli. Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan.källa: SMHI. Fig. 6. Tolkad satellitbild från 22 juli Rött: ytansamlingar, gult: produktion i vattenmassan. Källa: SMHI. 7
8 Fig. 7. Ytansamlingar utanför Utö 22 juli Foto: Kustbevakningen. Fig. 8. Ytansamlingar vid Landsort/Öja 25 juli Foto: Kustbevakningen. 8
9 Fig. 9. Ytansamlingar i Östergötlands skärgård 26 juli Källa: Kustbevakningen. Fig. 10. Ytansamlingar den 2 augusti Källa SMHI. 9
10 Fig. 11. De sista synliga ytansamlingarna från satellitbild i Egentliga Östersjön 12 augusti Källa SMHI. En sammanfattande bild av årets algblomning fås i figur 12. EJ KLAR FÖR 2014 Som vanligt var det även få blomningar/ytansamlingar i den förhållandevis grunda Riga bukten. 10
11 Fig. 12. Antal dagar med cyanobakterieobservationer (ytansamlingar) under Källa: J. Öberg, SMHI. I centrala Stockholms sötvatten kunde man redan i början av september i skyddade områden se de första små lokala höstblomningarna. De pågick under hela hösten fram till början av november. Några sjöar i Uppland hade kraftiga höstblomningar. Syresituationen Syresituationen i Egentliga Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Utbredningen av syrefria och bottnar med akut syrebrist presenteras i figur 13. Dessa resultat baseras på data insamlade av olika östersjöstater under augustioktober inom BIAS-projektet (Baltic International Acoustic Survey) och olika nationella miljöövervakningsprogram. Under 2014 beräknas cirka??? procent av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara helt syrefria (anoxiska) och cirka??? procent lida av akut syrebrist (hypoxiska) (Fig. 14). inflöden genom Öresund? Årets summerade inflöde till Östersjön via Öresund blev??? km 3. Utflödet var dubbelt så stort,???? km 3 (SMHI). Genom Stora och Lilla Bält strömmar normalt dubbla mängden vatten. Det senaste stora inflödet var vintern och innan dess I Egentliga Östersjöns övriga djupbassänger uppmättes i december syrebrist (< 2 ml/l) på djup överstigande 70 till 80 m och det var helt syrefritt med svavelväte på djup överstigande 70 till 125 m. 11
12 Fig. 13. Utbredningen av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön Källa: SMHI. Fig. 14. Utbredning av syrebrist och helt syrefria förhållanden i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten. Källa: SMHI. OBS 2013 Försurningen Ett på senare tid uppmärksammat problem är försurningen av haven. Orsaken är utsläpp av koldioxid från bland annat olika former av förbränning samt utsläpp av svavel från sjöfarten. Ny forskning tyder på att den senare är lika stor havsförsurare som de ökande koldioxidutsläppen. De senaste hundra åren har ph sjunkit med 0,1 enheter och modeller tyder på att det kan bli 0,2 enheter till Detta är en mycket stor förändring då ph har en logaritmisk skala. Mätningar av ph ingår i den nationella miljöövervakningen men nu diskuteras om att ha tätare mätningar och en utvidgning av programmet i form av övervakning av effekter på försurningskänsliga arter. Säldöd Det har under året förekommit stor säldöd på västkusten. På den svenska sidan 12
13 har man hitta 440 döda sälar sedan mars 2014 men totalt, inklusive danska sidan, beräknas dödligheten vara nära Det är knubbsäl som drabbas och man har efter provtagning kunnat konstatera att det rör sig om fågelinfluensa. För vår egen del, i Egentliga Östersjön, har vi endast en rapport om två döda gråsälar den 31 juli vid Faludden på Gotland. Vi har även fått in flera rapporter om fiskdöd. Det rör sig huvudsakligen om storspigg. Det är normalt att storspigg dör efter lekperioden. De blir utmattade och ökad vattentemperatur ökar deras metabolism. Särskilt under årets ovanligt varma sommarperiod kom det in rapporter Främmande arter Informationscentralen hade under 2014 inga medel för arbetet med webbplatsen Främmande arter i svenska hav. Det pågår diskussioner hur informationen om främmande arter ska kunna integreras i de tre informationscentralernas arbete under Informationscentralerna är nu marina informationscentra men Havs och vattenmyndigheten har ju även sötvatten på sitt bord. Den svartmunnade smörbulten Neogobius melanostomus fortsatte att utöka sin utbredning. Utanför vårt ansvarsområde så fångades åter en amerikansk hummer den 15 augusti i en hummertina i Gullmarsfjorden. Det är den sjätte amerikanska hummern som fångats i svenska vatten. Innan året var slut hade antalet ökat till 17 stycken varav några varit rombärande. Informationscentralen för Egentliga Östersjön samarbetar med Naturhistoriska riksmuset avseende fynd av den kinesiska ullhandskrabban Eriocheir sinensis. Informationscentralen underhåller en databas i form av en Excel-fil över svenska fynd av ullhandskrabban. Inrapportering av ullhandskrabba under 2014 var, som 2013, sparsam. Endast tre krabbor inrapporterades (från Trosa, Karlshamn och Yngsjö). Fynden är troligen många fler men kommer oss inte tillhanda. Havstulpanprojektet Även i år deltog informationscentralen i Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt. Under våren fick vi veta att Båtmiljö.se inte fått några medel för 2014 och därför lagts i malpåse. Informationscentralens insats är huvudsakligen utskick av havstulpanvarningar via e-post. Intresset för varningar via e-post är förhållandevis litet jämfört med varning via SMS men fortfarande får vi förfrågningar om att få vara med på våra e-postlistor. Den första havstulpanvarningen kom den 11 juli. Havstulpanvarningen gällde Västervik, Loftahammar, Oxelösund samt samt Södertörnsområdet och områdena runt Saltsjöbaden, Utö och Nåttarö. Det påpekades för att lokala skillnader kan förekomma. Årets andra havstulpanvarning kom den 28 juli. Varningen denna gång gällde för Södermanlands-, Stockholms-, Uppsala- och Gävleborgs län. I Skåne och Blekinge var havstulpanerna på gång. Öland hade enstaka observationer och på Gotland stora mängder vid Furusund men i övriga kustdelar varierat. I Västervik och Kalmarområdet kom fortfarande in många rapporter. Ännu inga rapporter från Västernorrlands- och Västerbottens län. 13
14 Antal kontakter per vecka Informationscentralen lämnar troligen över ansvaret för e-postutskick till Skärgårdsstiftelsen och deras havstulpanprojekt under Kontakt med media och andra Under 2014 fick Informationscentralen 289 förfrågningar via telefon eller e- post. Detta var mer än dubbelt så många jämfört med de två åren innan. Som vanligt var förfrågningarna koncentrerade till den mest intensiva algblomningsperioden (veckorna 28 31) men med en klar topp vecka 30 då ytansamlingarna började röra på sig mot land. Av förfrågningarna kom 117 från media och 135 från privatpersoner. Att den dominerande kontakten var med privatpersoner tror vi beror på att många nu har s.k. smartphones och surfplattor. Många privatpersoner skickade även bilder på blomningar vilket vi uppskattade då det underlättade vårt arbete. Vi hade dessvärre inga kontakter med universitet och skolor i år. Även i år kunde vi konstatera att ett enda intervjusamtal med TT kunde ge en kraftig respons i form av flera tiotal referat i olika lokala media. Fördelningen av kontakter över året presenteras i fig Antal kontakter med Informationscentralen per vecka år 2014 Övriga Universitet Skolungdom ar Privatperson er Myndigheter Vecka nr Media Fig. 15. Fördelning av Informationscentralens kontakter med media, privatpersoner m.fl Årsmöte 2014 Informationscentralen för Bottniska viken, länsstyrelsen Västerbotten, var värd för årets årsmöte. Mötet hölls på Umeå marina forskningscentrum den 8-9 maj Närvarande var representanter för informationscentralerna i Göteborg, Umeå och Stockholm samt SMHI. Enligt vår tradition år det SMHI i Göteborg som är värd för årsmötet Inget datum är ännu planerat. 14
15 Slutord Informationscentralen vill tacka våra samarbetspartners och rapportörer under det gångna året. Ni är ju ryggraden i vår verksamhet. Tack! Sture Nellbring och Sonja Råberg Referenser????? SMHI Oxygen survey in the Baltic Sea 2014 extent of anoxia and hypoxia, Report Oceanography No.????. Länkar Finlands miljöcentral, SYKE Främmande arter i svenska hav Informationscentralen för Egentliga Östersjön: IOW Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemünde: Kustbevakningen: Skärgårdsstiftelsen: SMHI, Havsmiljö: 15
Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön
Fakta 2015:5 Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2015-03-20 Dnr. 502-21790-2014 Författare Sture Nellbring Kontakt: Informationscentralen
Läs merÅrsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:
Läs merÅrsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2012 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning syd Hoburgen 25 juli 2012. Foto: Kustbevakningen 1 Havs- och vattenmyndigheten dnr: 2891-12, Överenskommelse nr: 4-2012-19
Läs merNyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011
Nyhetsnotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2011 2011-12-19 Informationscentralen för Egentliga Östersjön önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År 2011-11-29 Havet 2011, miljötillståndet
Läs merÅrsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport för 2011 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Algblomning i Bornholmsgattet, 1 augusti 2011. Foto: Kustbevakningen 1 Naturvårdsverket dnr: NV2474-11, Överenskommelse nr: 2181101 Lst
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Läs merVerksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006
DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning
Läs merBOTTNISKA VIKEN. Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren.
BOTTNISKA VIKEN Sammanfattning av Informationscentralens verksamhet under åren. Text: Tiina Kumpula Kartmaterial: Anneli Sedin Bakgrundskartor ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande 94.0410
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2011 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Text: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren Bakgrundskartor
Läs merBottniska viken 2004
Bottniska viken 2004 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet 1 FÖRORD Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till Naturvårdsverket. Rapporten
Läs merÅrsrapport för 2013, Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Fakta 2014:5 Ytansamling av cyanobakterier utanför Ale stenar, SÖ Skåne 13 juli 2013. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2014-03-07 Dnr. 502-17177-2013 Kontaktpersoner Sture Nellbring Enheten för
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2014 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merNotiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009
Notiser från Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2009 2009-01-22 Välkommen till Informationscentralen och ett nytt år med nyheter om händelser i Egentliga Östersjön Vi börjar med att be om
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merBilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020
1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merÅrsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport 2006 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport 2006 Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning Blomningarna av cyanobakterier i Egentliga
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Läs merFiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015
Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015 Beskrivning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har burfiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merOmblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merRapport 2009:04. Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Rapport 2009:04 Årsrapport 2008 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2009:04 Årsrapport 2008 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Omslag: Färjan Isabella och pollenstråk i åländska
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merNytt från Naturvårdsverket
Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merVandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merTillstånd att samla in material av sillgrissla samt ägg från storskarv i forskningssyfte
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-16 Ärendenr: NV-02900-16 Naturhistoriska riksmuseet Douglas
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merLänsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013
1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning
Läs merVATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merSkydd av hav, exempel Hanöbukten
Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merUmeå marina forskningscentrum. En tillgång för Bottniska vikenregionen
Umeå marina forskningscentrum En tillgång för Bottniska vikenregionen Vill du utföra fältarbete i Bottniska viken? Behöver du hjälp från marina experter? Eller vill du helt enkelt bara lära dig mer om
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merJA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring till bedömningar av målen Ja JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 22. Nära NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i
Läs merSommarens stora algblomning
Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Läs merPartisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007
Partisympatier i valkretsar, november 2007 (PSU) november 2007 Producent: SCB, BV/DEM, Förfrågningar: Mikaela Järnbert, tfn 08-506 942 43 e-post: psu@scb.se Birgitta Melin Skeppstedt, tfn 08-506 950 40
Läs merMångfalden av liv i Östersjön
Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Läs merPartisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati
Partisympatier i valkretsar, november 2015 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2015 Producent: SCB, BV/DEM, Partisympatiundersökningen Förfrågningar: Johan Eklund, tfn 08-506 945 38, e-post: psu@scb.se
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merRapport 2008:07. Årsrapport 2007. Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Rapport 2008:07 Årsrapport 2007 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Rapport 2008:07 Årsrapport 2007 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Omslag: Ytterskärgården vid Tjärven Fotograf:
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs merUfs. Nr Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket.
Ufs Nr 528 2015-01-08 Underrättelser för sjöfarande Sjöfartsverket Redaktion Sjöfartsverket Ufs/BALTICO 601 78 NORRKÖPING tel: 0771 630 605 e-post: ufs@sjofartsverket.se Ansvarig utgivare: Affärsområdeschef
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merRekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten
Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merProvtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017
Provtagning av strandbadvatten 2017 Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten (MHE) har under sommaren 2017 bedrivit tillsyn på badplatserna i Österåker
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merBeslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 350 gråsälar.
1(10) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-03-30 Ärendenr: NV-00969-15 Beslut om skyddsjakt efter
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merInstruktion för Umeå marina forskningscentrum
Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra
Läs mer40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merBakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Läs merFAKTABLAD NR 47 2010. Figur 1. Ett håvprov som visar variationen av växtplankton som kan förekomma vid ett provtagningstillfälle.
FAKTABLAD NR 47 2010 Växtplankton Växtplankton är encelliga mikroskopiska alger som finns i många olika former och som har en mängd olika strategier för att överleva i vattnet. De är primärproducenter,
Läs mer