Skydd av hav, exempel Hanöbukten
|
|
|
- Helena Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål
2 Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket? Ekosystemtjänster? Exemplet Hanöbukten Regeringsuppdrag Jämförelse med Öresund Presentationsnamn Namn 2
3 Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Miljöövervakningsprogram, lokala o regionala Åtgärdsprogram Recipientkontrollprogram Miljökvalitetsmål Dumpningsförbud (Londonkonventionen) Presentationsnamn Namn 3
4 Vad är det vi ska skydda? Arter&Ekosystem Artdatabanken o rödlistan Art- o Habitatdirektivet, Främmande arter Presentationsnamn Namn 4
5 Vad är det vi ska skydda? Skyddade områden? Nationalparker - Kosterhavets nationalpark Ålgräsängar Marina skyddade områden, MPA:er Mål 10% av vårt territorialvatten Blågrön infrastruktur Presentationsnamn Namn 5
6 Vad är det vi ska skydda? Yrkesfisket? Den gemensamma fiskeripolitiken kvotsystem, effortbegränsningar, överförbara kvoter (ITQ), landningsskyldighet, minimimått (35 cm för torsk) c:a 1500 yrkesverksamma fiskare i Sverige Trål-, garn- och krokfiske Kustfiske o husbehovfisket mindre omfattande, men lokalt betydelsefullt, kulturellt o ekonomiskt Presentationsnamn Namn 6
7 Vad är det vi ska skydda? Ekosystemtjänster? Rekreationsvärde Kulturellt värde Kulturarv Fastighetsvärde Miljöräkenskaper Turism Klimatreglering Sjöfart Presentationsnamn Namn 7
8 Exemplet Hanöbukten Presentationsnamn Namn 8
9 Hanöbukten - Övervakning Provbankning miljögifter (Toxicon + SVA) (2014) Sårskadad fisk - Omfattning och orsak till (RU SVA, ) Kustfisk beståndsprovfiske (RU årlig NMÖ) Kustfisk hälsa (RU årlig NMÖ) Kustfisk miljögifter (RU årlig NMÖ) Övrig pågående nationell miljöövervakning i Hanöbukten SMHI bidrar med oceanografiskt mätsystem Presentationsnamn Namn 9
10 NMÖ Miljögifter & RMÖ Sedimentprovtagning i utsjösediment, N. Bornholmsbassängen. Miljögifter: Västra Hanöbukten och Utlängan, NMÖ. TBT och imposex, Sölvesborg. Embryonalutveckling Vitmärla, Utklippan. Patologi - säl om det hittas eller skjuts någon i området. Miljögifter i biota, makrofauna mjukbotten, SRK RMÖ. Liksom pågående recipientkontroll Presentationsnamn Namn 10
11 De boende i området bad oss titta på följande Miljöfarliga ämnen från pappersbruk Miljöfarliga ämnen som når Hanöbukten genom jordbruk, skogsbruk, reningsverk, dagvatten och deponier Tungmetaller från skjutfältet i området Dumpade stridsmedel Fisk med sårskador Läckande skeppsvrak på havsbottnen
12 Summering vattenkvalitet Inga enskilda utsläppskällor funna Kustzonen Ekologisk status ej tillfredsställande Övergödning kväve o fosfor Klimateffekter - Varmare o sötare Saltvattenintrusioner in i Östersjön färre, mindre Havsförsurning ph minskar
13 Surveydata, torsk Proportionen av torsk av olika storlekar iden inre delen av Hanöbukten, som pekats ut som problemområde, och den yttre delen av Hanöbukten. Liten mängd torsk >40 cm de senaste åren och mycket liten mängd torsk <20 cm sedan I yttre Hanöbukten har mängden liten fisk varit liten genom hela tidsserien, utom I övrigt inga stora skillnader mellan områdena Presentationsnamn Namn 13
14 Summering; Fiskets status Provfiske i Hanöbukten Nätfiske på 0-20m djup, förväntad artsammansättning, ingen avvikelse från referensprovfisken-inga sår observerade (0.6%) Ryssjor nästan fisktomt i ryssjor på 15 stationer, avviker starkt från fisken i t.ex. Öresund. Fiskets landningar långt under tilldelade kvoter ICES rådgivning rekommenderar > ton 2015 Kvoterna dragits ner till ton (-22%)
15 Miljöfarliga ämnen
16 Summering-Kemisk status Relativt god! Inga indikationer på miljögifter-normal EROD aktivitet (avgiftningsenzym) dock allmän påverkan i hela ÖS Näringsämnen- koncentrationer oförändrade eller svagt nedåtgående trend både kustnära och i vattendrag Organisk material och Fe-halt i vattendrag starkt ökande trend (ej indikatorer) -> Brunifiering
17 Övergödning och döda bottnar Presentationsnamn Namn 19
18 Algblomning i Östersjön Omfattning inte ökat Däremot uppträder de tidigare Tröskeleffekter när vattentemperatur går upp? Bottenhavet blivit mer bakteriedominerat
19 Döda bottnar Östersjön Presentationsnamn Namn 21
20 Ekologisk status i Sveriges kustvatten Hög ekologisk status God ekologisk status Medelgod ekologisk status Mindre bra ekologisk status Dålig ekologisk status
21 Ekosystemstatus
22 Invasiva arter Andel (%) Andel (%) stationer med Marenzelleria sp. Medelabundans ind/m2 Linjär (Medelabundans ind/m2) Abundans (ind / m 2 ) Andel stationer i procent med förekomst av arten och medelabundans (antal individer/m 2 ) för Marenzelleria spp. i Hanöbukten (n=24 år och n=63 år 2012). Källa: Palmkvist et al Förekomst av den invasiva havsbortmasken Marenzelleria spp. (röda cirklar) och Hediste diversicolor (blå cirklar) i bottenhugg från Hanöbukten , samt övervakningsdata från området. Källa: Aquabiota Presentationsnamn Namn 24
23 Säl i Hanöbukten Utklippan (SE) 800 Christiansø (DK) Antal räknade gråsälar Måkläppen (SE) Räknat antal gråsälar i samband med de årliga inventeringarna av de lokaler som gränsar till Hanöbukten. Källa: Anders Galatius, Department of Bioscience, Aarhus University Presentationsnamn Namn 25
24 Summering-Ekosystemstatus Övergödning, algblomningar, inte mer men tidigare Näringsämnen- koncentrationer oförändrade eller svagt nedåtgående trend både kustnära och i vattendrag Större utbredning av döda bottnar än någonsin tidigare Många fiskarter vikande populationer, torsk, abborre, gädda, eller magra och i dålig kondition Tecken på näringsbrist, men Skorv på väg tillbaka Organisk material och Fe-halt i vattendrag starkt ökande trend
25 Ekosystemtjänster från Hanöbukten Turism: Om turismen i området skulle minska med mellan 10 och 15 procent kan det innebära ett ekonomiskt bortfall på mellan 50 och 75 miljoner kronor. Fisket: Om fisket i problemområdet (ruta 40G4) skulle minska med mellan 10 och 15 procent innebär det ett ekonomiskt bortfall på mellan 2-3 miljoner kronor.
26 Öresund
27 Öresund Ekologisk status i Öresund Måttlig Kemisk status i Öresund - Dålig Inget trålfiske relativt god torskpopulation Öresund (+Bälten) av stor betydelse för Östersjön Sjöfart, nedskräpning och övergödning Presentationsnamn Namn 29
28 Ekologisk o kemisk status i Öresund, preliminär bedömning 2015 Ekologisk status Kemisk status Kemisk status exkl kvicksilver Presentationsnamn Namn 30
29 Saltvatteninflöde De summerade inflödena genom Öresund under perioden 2 december 2014 till 14 januari Figuren visar endast tillfällen med inflöden. Det beräknas att 103 kubikkilometer har flödat in genom Öresund och kanske upp till det dubbla genom de danska bälten, d.v.s. över 250 kubikkilometer Presentationsnamn Namn 31
30 Tack för mig! Presentationsnamn Namn 32
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten
VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten 2016-04-07 Mats Svensson, Havs- och vattenmyndigheten Mats.svensson@havochvatten.se Hur djup är Östersjön? 2 Vad gör Havs- o vattenmyndigheten? Miljöövervakning
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014
Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till
Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön
En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten
Mö tesanteckningar fra n lökal hearing öm pröblemen i Hanö bukten Åhus, 22 februari 2013 Allmän information Antal deltagare vid hearingen var ca 80 stycken, fördelat på yrkesfiskare, sportfiskare, lokalbefolkning,
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
Kustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research
VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research Havets ekosystemtjänster 1. Vilka är de? 2. Var finns de? 3. Hur påverkas
Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D
H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,
Övervakning av mjukbottenfauna
Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning
Samverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Embryonalutveckling hos vitmärla
Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos
Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Miljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013
Faktablad från regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön, 2013 Lagnö 2002-2013 September 2013-1 - Sammanfattning Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studerade
Skriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön
Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Vad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Forum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Referensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Fortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?
Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Syftet med havsmiljöövervakningen är att: beskriva tillståndet i havsmiljön följa förändringar i havsmiljön följa upp effekter av insatta åtgärder
Vi övervakar havet 2 Vi övervakar havet För att hålla koll på hur havet mår övervakar vi tillståndet i den svenska havsmiljön, från Skagerrak i väst till Bottenviken i norr. Vi är många som samarbetar
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
God vattenstatus en kommunal angelägenhet
God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,
Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik
Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030
Vatten - Avlopp - Kretslopp 2019-03-13 Source2Sea så arbetar HaV med vatten i ett avrinningsområdesperspektiv Jakob Granit Generaldirektör 1 Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!
Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda
Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning
Kustens behöver integrerad förvaltning Joakim Hjelm, Ulf Bergström & Jens Olsson, SLU / Ullrika Sahlin, Lunds universitet Det svenska yrkesfiskets landningar av abborre och gädda i Östersjön har minskat
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Skrubbskädda Platichthys flesus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Skrubbskädda/Skrubba/Flundra Östersjön UTBREDNINGSOMRÅDE Skrubbskäddan finns i Skagerrak,
Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Övergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Exploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Miljökvalitetsnormer och undantag
Miljökvalitetsnormer och undantag Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig för Vattenmyndigheternas gemensamma arbetsgrupp för Åtgärdsprogram Syfte MKN god status ska uppnås senast 2015,
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021
Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig
Grön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Marint områdesskydd. Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Fiskereglering i marina skyddade områden Fördjupad analys av och nationell handlingsplan för marint områdesskydd Lena Tingström Lena.tingstrom@havochvatten.se Marina skyddade områden
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
2014-04-24 1 (5) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Beslutsunderlag Remiss Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning,
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde
Regionalt höstmöte om vattenarbetet Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde Inklusive Luleå kust och skärgård Patrik Olofsson Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-09-16 Bra att veta info - Begreppet
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012
Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och
Vattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram
Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram Teresia Wällstedt Vattenmyndigheten, Norra Östersjöns vattendistrikt Vad är vattenförvaltning? EUs ramdirektiv
Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet
Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet Vattendagen 2017 Kristiandstad Jakob Granit, Generaldirektör Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå 80% världens befolkning
Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER
MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER Kolbäcksån Hedströmmen Köpingsån Svartån Örsundaån Sagån Fyrisån Märstaån Arbogaån Oxundaån Råckstaån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Västerås stad- mot god vattenkvalitet
Västerås stad- mot god vattenkvalitet Vattenplanering för kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 7 december 2017 Staffan Jansson, kommunalråd Västerås stad Susanna Hansen, vattensamordnare Västerås
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
onsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl
Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.