Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Transkript

1 Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson

2 ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE ARTER OCH SÄRSKILT VÄRDEFULLA MILJÖER EN DEL TROLIGA ORSAKER TILL FÖRÄNDRINGAR

3 HUR MÅR BOTTENDJUREN IGÅR? IDAG? IMORGON?

4 Macoma-samhället (2-16m) NORDGÅENDE BALTISK YTSTRÖM LÅG SALTHALT- STOR TEMPERATURVARIATION PLANKTON = SYREPRODUKTION BRACKVATTENFAUNA Abra-samhället (12-20m) Venus-samhället (10-30m) SALTHALTSSPRÅNGSKIKT Stor betydelse för syrehalt vid botten Amphiura-samhället (20m-) Modiolus-samhället (25m-) SYDGÅENDE BOTTENSTRÖM HÖG SALTHALT LÅG TEMPERATUR SYREKONSUMTION MARIN FAUNA Haploops-samhället (25m-) DJUPA BOTTENFAUNASAMHÄLLEN MED NORDLIG (ARKTISK-BOREAL) PRÄGEL HÖG BIOMASSA

5 Födan kommer som ett mannaregn Växtplankton Djurplankton Bakterier Bottendjur (filtrerare) Bottendjur (allätare) Bottendjur (depositionsätare) Bottendjur (rovdjur) Fisk och kan så småningom hamna på matbordet

6 BOTTENDJUREN LEVER I JORDENS STÖRSTA EKOSYSTEM HAVSBOTTNARNA STATIONÄRA FLERÅRIGA OMSÄTTER PRIMÄRPRODUKTIONEN FÖDA FÖR BLAND ANNAT FISKAR OCH FÅGLAR (MOBILA) HAVETS BOFASTA INNEVÅNARE GER ETT SAMMANFATTANDE MÅTT PÅ FÖRHÅLLANDENA

7 PROVTAGNING MED BOTTENHUGGARE BOTTENHUGGARE Varje provtagningsplats (station) undersöks på samma sätt varje år i det samordnade programmet för Hallandskusten. Fem prov per station. Därför är det relativt lätt att konstatera förändringar av arter, individtäthet och biomassa

8 De 16 stationerna i det samordnade kontrollprogrammet för Hallandskusten

9 Relativt säker identifiering av arter och kvantifiering (individtäthet och biomassa) främst infaunan (mer eller mindre nergrävda små djur som är relativt jämnt fördelade i bottnen)

10 STATUS FÖR YTTRE; DJUPARE STATIONER STATUS FÖR INRE; GRUNDARE STATIONER

11 NORDLIGA = ARKTISK-BOREALA ARTER I ABRA-SAMHÄLLET Förekommer i de djupare delarna av Laholmsbukten Rödlistade av ArtDatabanken Stor Östersjömussla Macoma calcarea , 2003,2005, 2007, Svartmussla Musculus niger Trubbig sandmussla Mya truncata , 2002

12 Ovanligt stor förekomst av islandsmussla Arctica islandica i de djupare, yttre delarna av Laholmsbukten (ställvis ca 1 kg/m 2!). Islandsmusslan är hotad i Nordsjöområdet p g a bottentrålning enligt OSPAR. Musslan är troligen den djurart som blir äldst av alla och kan bli ca 500 år gammal. I Laholmsbukten finns troligen exemplar som är uppåt 200 år.

13 Musslor som är särskilt viktiga som föda för flatfiskar och änder 1500/m 2 <1120/m /m 2 850/m 2 2nm_

14 Sjöorre och svärta, två änder som rastar och övervintrar i Laholmsbukten Sjöorre Svärta Cardium spp Spisula subtruncata Nordsjön, mars: (Durinck et al 1993) (18) mm

15 Födosöksområden för konsumtionsfiskar PROVFISKE SLU 2016 (0-10m) Rödlistade: ål, torsk, vitling lyrtorsk. Vanligast: vitling (29%), torsk (19%), stensnultra (13%), ål (8%), skärsnultra (7%) Uppväxt- och födosöksområden för fiskar och fåglar

16 PROVTAGNING MED VIDEOKAMERA Videorigg med 2 HD-kameror och 3 LED-ljus Direktlänk från kamera vid botten till skärmar i provtagningsbåten Snabbt, enkelt viss osäkerhet i observation och kvantifiering ger utbredningskartor för den glest utbredda epifaunan (stora djur ovanpå botten)

17 UTBREDNINGSKARTOR

18 UNDERSÖKNINGARNAS SYFTE Det primära: observera tillståndet och belägga eventuella förändringar ( Tro vad du ser se inte vad du tror ) Försöka förstå orsakerna till eventuella förändringar (Mycket svårt!) Om man förstår orsakerna till negativa förändringar kan rätt åtgärder sättas in för att motverka dessa (Ibland lätt!)

19 TROLIGA ORSAKER? Övergödning och syrebrist? (Belastningen har minskat) Bottentrålning? (Troligen ökat efter havskräfta) Miljögifter? (Kända har minskat, TBT!) Främmande organismer? (!) Allt fler små fiskar äter upp bottendjuren? (Okänt!) Minskad tillgång på föda (plankton har troligen minskat) Mikroplaster? (Okänt!) Klimatförändringar och ökad temperatur? (Temperaturen har ökat!) Flera orsaker tillsammans?

20 ÖVERGÖDNING (EUTROFIERING) För mycket näringsämnen antal arter individtäthet biomassa N6,N12 N7,N10 N14 L9,L4,N8 N9,N11, N13,N15 N5 Ökande organisk belastning Förekomsten av bottendjur i relation till den organiska belastningen, Pearson & Rosenberg 1978 (dvs. vilka konsekvenser får övergödningen för djurlivet på botten)

21 ÖVERGÖDNING (EUTROFIERING) SOM LEDER TILL SYREBRIST FÖRHÅLLANDENA I LAHOLMSBUKTEN Antal taxa Biomassa Individtäthet Syreminimum Station L9, centrala Laholmsbukten Korrelations -koefficient Signifikans nivå, p Antal 0,541 0,006 taxa Biomassa 0,544 0,

22 BOTTENTRÅLNING

23 MÖJLIGA EFFEKTER AV BOTTENTRÅLNING Sjöpennan Pennatula och plattfiskar minskar i takt med ökad trålskada på botten Viktigare: Bottentrålningen leder troligen till mindre biologisk variation gynnar vissa ormstjärnor på bekostnad av många andra arter och biotoper (Sköld et al 2017)

24 KLIMATFÖRÄNDRINGAR? (Göransson Changes of benthic fauna in the Kattegat an indication of climate change at mid-latitudes? Est. Coast. Mar. Sci. accepted 25 june 2017) Nordliga arter minskar Sydliga arter ökar Ingen förändring för arter med annan utbredning Det totala antalet arter tycks minska när bottenvattnets temperatur ökar under de senaste tjugo åren

25 IGÅR OCH IDAG Modiolus kraftigt reducerad,före1990 Haploops försvann före1990, troligen sent 1900-tal Carl Georg Johannes Petersen Drastisk minskning av Haploops på 2000-talet

26 IMORGON (Man skall dock aldrig spå om framtiden!) ELLER?

27 Tack för intresset!