BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG"

Transkript

1 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG

2 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes undersökningar av bottenfauna och sediment i Södra hamnen och i och utanför Oceanhamnen i Helsingborg. Provtagningen utfördes som ett led i förberedelserna till H+ projektet där hamnområdet i centrala Helsingborg planeras att förändras och bebyggas. Tre stationer (B1, F1, G1) valdes ut för att representera områdets bottenfauna och tio prov togs på vardera stationen med Haps-corer. Proverna analyserades med avseende på antal taxa (alla arter och systematiska grupper), individtäthet och biomassa. På samtliga stationer togs även sedimentprover vilket dessutom gjordes på ytterligare fyra stationer (A1, C1, D1, E1). Resultaten visar på att bottnen till vanligen består av ett sandigt övre lager med inslag av silt för att djupare ner blir mer lerigt. Inslaget av organiskt material varierar. Totalt påträffades 32 taxa på bottenfaunastationerna där station G1 på utsidan av hamnen uppvisade flest med 25 st. Den dominerande arten i individtäthet och biomassa var tusensnäckan Peringia cf ulvae på alla stationer utom G1 där den invandrade amerikanska havsborstmasken Marenzelleria cf viridis uppvisade högst biomassa. Tusensnäckan gynnas av näringsrika bottnar och vegetation. Marenzelleria cf viridis är registrerad längs Helsingborgs kust de senaste 10 åren men det har ännu inte påvisats några negativa effekter av denna havsborstmask. Två av arterna som förekom i proven finns på ArtDatabankens rödlista, havstulpanen Balanus crenatus och musslan Macoma calcarea. Båda arterna brukar förekomma i Helsingborgs kustkontrollprogram, Balanus crenatus i hög frekvens och Macoma calcarea glest men regelbundet. För att få ett mått på miljöstatusen på stationerna beräknades BQI (Benthic Quality Index). Detta värde grunda sig på olika arters känslighet för miljöpåverkan och visade på dålig status för stationerna B1 och F1 och måttlig status för station G1. Dock är BQI inte tillförlitligt när det beräknas på grundare sandiga bottnar då indexet inte tagit hänsyn till den naturligt låga artförekomsten på dessa bottnar. För att få en bättre bild om dagens status på de tre stationerna behövs en eller två relativt opåverkade referenslokaler med liknande djup och bottensubstrat. 2

3 INLEDNING Helsingborgs stads H+projekt har ambition att bebygga och förändra hamnområdet runt bl.a. Södra hamnen och Oceanhamnen. Området har senast använts av bl. a. logistikföretag och HH Ferries. Idag har verksamheterna flyttats ut från området och kvar är endast hamnkontoret. Helsingborgs stad driver sedan 1995 ett kustkontrollprogram med ambitionen att övervaka miljötillståndet i havet utanför staden. I programmet tas årligen prover på stationer utanför reningsverket, Sydhamnen, Kemira kemi AB och Råå hamn samt i gradienter ut från dessa. Bottenfaunans artsammansättning, individtäthet och biomassa studeras och prover på sediment och musslor analyseras avseende förekomst på miljögifter. Under 2013 har programmet tillfälligt utökats med provtagning i Södra hamnen och Oceanhamnen som en förundersökning till H+projektet. Undersökningen består av tre olika delar, bottenfaunaundersökning, dykinventering med bl.a. filmning och undersökning av miljögifter i sediment. I denna rapport presenteras resultaten från bottenfaunaundersökningen. METODIK PROVTAGNING Provtagning utfördes med undersökningsfartyget R/V Sabella den 19 och 20 november Positionering utfördes med DGPS (Tabell 1). Provtagningen av bottenfauna och sediment utfördes med en Haps-corer försedd med polykarbonatrör om 0,0125 m 2 provtagningsyta. En sammanhållen sedimentkärna på ca 20 centimeters djup erhölls från flertalet provpunkter utom på stationen G1 där endast ca 15 centimeter erhölls. Det var en ambition att få så ostörda prover som möjligt för att hindra uppgrumling från sedimentytan. Minst 2 cm bottenvatten stod över bottenytan i proverna och provcylindern förslöts på vägen upp från bottnen för att säkerställa att inget av provet gick förlorat. Sedimentprover för analys av miljögifter frystes ombord. 3

4 Figur 1: Karta över Södra hamnen och oceanhamnen. Beteckningarna A1-G1 anger stationer för sediment (samtliga)och bottenfauna (B1, F1, G1). Tabell 1: Tabell med positioner för provtagningspunkter i Södra hamnen och Oceanhamnen i Helsingborg. Positioner i WGS84 (Grader och decimalminuter). Provtagningspunkt Latitud-longitud Typ av prov A , ,579 Sediment B , ,553 Bottenfauna, sediment C , ,525 Sediment D , ,567 Sediment E , ,518 Sediment F , ,598 Bottenfauna, sediment G , ,389 Bottenfauna, sediment 4

5 BOTTENFAUNA En station i Södra hamnen, B1 och en station inne i Oceanhamnen, F1, och en på hamnens utsida, G1, valdes för att få en så heltäckande bild av miljön som möjligt (Figur 1). På varje station togs tio bottenfaunaprover med Haps-corer. Proverna sållades i 1.0 mm såll och konserverades i 96 % etanol. På laboratorium artbestämdes och räknades faunan under preparermikroskop. Alla taxa (arter och systematiska grupper) vägdes som våtvikt efter avtorkning mot läskpapper. Slutligen fördes djuren över i 80 % etanol och transporterades till Zoologiska Museet i Lund, där de förvaras som en del i ett miljöarkiv. RESULTAT SEDIMENT Bottensubstratet bestod mestadels av sand/silt i ytan med lera därunder. Färgen på sedimenten var brungrå i ytan ner till några centimeters djup och därunder mörkgrå till svart med tillsynes reducerade förhållanden och relativt hög organisk halt. (Bild 1-7, Tabell 2) Bild 1-7: Sedimentproppar från lokalerna A1, B1, C1, E1, F1 och G1. 5

6 Tabell 2: Visuella observationer av sedimenten på stationerna A1-G1. Station Sedimentprofil Sedimenttyp A1 Brungrå 0-2 cm, svart under Sand/silt i ytan, hög organiskt därunder B1 Brungrå 0-2 cm, svart under Sand/silt i ytan, hög organiskt därunder C1 Grå 0-2 cm, svart under Sand/silt och organiskt i ytan, silt/ler därunder D1 Mörkgrå 0-2 cm, svart under Sand/silt i ytan, silt/ler därunder E1 Grå 0-3 cm, svart under Sand/silt i ytan, silt/ler därunder F1 Brungrå 0-3 cm, svart under Sand/silt i ytan, organiskt och silt därunder G1 Brungrå 0-3 cm, svart under Sand i ytan, organiskt och sand därunder BOTTENFAUNA Totalt påträffades 32 taxa på de tre stationerna (se bilaga 1). Artrikast var G1, på utsidan av Oceanhamnen, med 25 taxa (se figur 4). På denna station påträffades ett flertal invandrade havsborstmaskar Marenzelleria cf viridis som dominerade biomassan (se figur 11). Stationerna B1 och F1 dominerades båda i individtäthet och biomassa av tusensnäckan Peringia cf ulvae (se figurerna 6-9). BQI (Benthic Quality Index) är ett mått på miljöstatusen enligt Naturvårdsverket. De tre stationerna uppvisar låga värden och bottnarna uppnår inte god status enligt indexet, vilket är EU:s mål till 2015 (Figur 5). Biomassa medel g/ m2 Individtäthet medel antal/m B1 F1 G1 0 B1 F1 G1 Taxa antal/station B1 F1 G1 BQI (5-20m) Hösten 2013 Dålig Otillfredställande Måttlig God Hög B1 F1 G1 Figurer 2-5: Medelvärden för antal taxa, biomassa, individtäthet med standard error, och BQI med standardavvikelse för stationerna B1, F1 och G1. 6

7 B1 Individtäthet(ind./m2) B1 Biomassa (g/m2) Peringia ulvae Hediste diversicolor Cerastoderma glaucum Pygospio elegans Oligochaeta Övriga Peringia ulvae Hediste diversicolor Cerastoderma glaucum Cyathura carinata Pygospio elegans Övriga F1 Individtäthet antal/m2 F1 Biomassa g/m2 Peringia ulvae Oligochaeta Microdeutopus Mytilus edulis Pygospio elegans Marenzelleria viridis Övrigt Peringia ulvae Mytilus edulis Abra alba Marenzelleria viridis Macoma balthica Hediste diversicolor Övrigt G1 Individtäthet antal/m2 G1 Biomassa g/m2 Pygospio elegans Marenzelleria viridis Peringia ulvae Hediste diversicolor Lacuna vincta Oligochaeta Övriga Marenzelleria viridis Arenicola marina Hediste diversicolor Mytilus edulis Cerastoderma glaucum Pygospio elegans Övriga Figur 6-11: Individtäthet och biomassa för olika arter på stationerna B1, F1 och G1. RÖDLISTADE ARTER ArtDatabanken ger ut en lista på arter som är hotade, så kallade rödlistade arter (ArtDatabanken 2010). Två av arterna som påträffades i proven finns på rödlistan, havstulpanen Balanus crenatus och musslan Macoma calcarea (se tabell3). Balanus crenatus är vanlig i undersökningsområdet utanför Helsingborg och förekommer främst på skal av blåmussla. Under förekom arten med upp till 1408 individer per kvadratmeter på flertalet stationer. Enligt ArtDatabanken är Balanus crenatus rapporterad från Blekinges kust upp till Bohuslän. Dess övriga utbredning inkluderar Nordsjön, Norge, Barents hav, Spetsbergen, Arktis, Island, Färöarna, Brittiska öarna samt söderut ned till 7

8 Azorerna, Spanien och vidare till Algeriets kust. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält under de senaste decennierna, men inga långsiktiga kvantitativa data finns. Arten eftersökt, bl.a. under Svenska artprojektets marina inventering. Inga fynd av levande djur återfanns då utan endast gamla skal från individer som varit döda länge. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att arten minskat under lång tid. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig (ArtDatabanken 2010). Macoma calcarea förekommer glest men ganska regelbundet i undersökningsområdet utanför Helsingborg. Arten lever nergrävd i mjukbottnar framförallt kring haloklinen. Under förekom arten upp till 24 individer per kvadratmeter på tre stationer. Macoma calcarea lever i kalla hav och temperaturen bör helst inte överstiga 11 C för att den skall trivas. Arten tolererar saliniteter ner till ca 13. Musslan förekommer i Nordatlanten från Island och området runt Svalbard i norr ner utmed Norges kust och utmed Sveriges västkust in i södra Östersjön, där den har sin östgräns i Bornholmsbassängen. Den lever såpass djupt nedgrävd att den är svår att få upp med gängse redskap och endast två fynd gjordes i Kattegatt under Svenska artprojektets marina inventering Artens status i dess södra utbredningsområde är oklar, men den tycks ha minskat starkt i Kosterområdet. Kravet på låga vattentemperaturer gör arten känslig för framtida klimatförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig (ArtDatabanken 2010). Tabell 3: Rödlistade arter funna vid provtagningen i Södra hamnen och Oceanhamnen Art Antal Biomassa Stationer Hotbild Balanus crenatus 2 0,047 G1 Kunskapsbrist Macoma calcarea 1 0,109 G1 Kunskapsbrist DISKUSSION Grunda sandiga bottnar har vanligen en lägre biologisk mångfald än djupare finkornigare bottnar, då sandens rörlighet gör det svårt för djur att långsiktigt etablera sig vid kraftiga vattenrörelser. Resultaten från stationerna var i detta perspektiv positiva och totalt påträffades 32 taxa varav många är grävande och känsliga för reducerade förhållanden i bottensedimentet. Tusensnäckan Peringia cf ulvae dominerade i antal på två av de tre stationerna vilket tyder på förekomst av vegetation/organiskt material eller att näringstillförseln på lokalerna är hög. På station F1, i Oceanhamnen, indikerar stor förekomst av fåborstmaskar Oligochaeta indet, hög organisk halt och reducerade förhållanden. Förekomsten av olika musslor som blåmussla Mytilus edulis, skivmussla Abra alba, östersjömussla Macoma balthica och hjärtmussla Cerastoderma glaucum, är positivt då flertalet är känsliga för dåliga syreförhållanden. Marenzelleria cf viridis är en havsborstmask som troligen kommit till svenska vatten genom ballastvatten. Den har noterats längs helsingborgskusten de senaste 10 åren men ännu har ingen tendens till att den konkurrerar ut andra arter noterats. I Östersjön har den på vissa ställen varit mycket framgångsrik där syrebristen slagit ut andra arter. Studier i Stockholm 8

9 skärgård visar att den kan ha en positiv inverkan på syresättningen i bottnarna då den gräver djupare än de inhemska arterna (Norkko J et al 2012). Station G1 som ligger på utsidan av Oceanhamnen är den lokal som uppvisar bäst förhållanden med hög biomassa i relation till individtäthet vilket pekar på färre men större och äldre individer (Figur 2-3). Denna station uppvisade även flest funna taxa m.a.o. störst mångfald. Stor mångfald av arter pekar generellt på ett samhälle mer i balans än när det är frågan om få arter. BQI-värdena var låga och två av de tre stationerna uppnådde endast dålig status. Dessa värden ska dock ses mer som jämförvärden inbördes mellan stationerna och för deras utveckling. Indexet är inte anpassat för grundare och sandigare bottnar och är därför missvisande vid jämförelse med djupare och finkornigare bottnar. För att bättre bedöma miljötillståndet på de tre stationerna behövs jämförbara data från minst två referenslokaler på samma djup och substrat i ett relativt opåverkat område. Under arbetet med utbyggnaden av hamnen kan stationerna som provtagits i denna förstudie följas upp, för att sedan när projektet är genomfört ligga till grund för en utvärdering av hur bottenmiljön har påverkats i området. REFERENSER ArtDatabanken 2010.http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ Norkko J, Reed D C, Timmermann K, Nrokko A, Gustavsson B G, Bonsdorff E, Slomp C P, Carstensen J, Conley D J A welcome can of worms? Hypoxia mitigation by an invasive species. Global Change Biology, vol. 18, Issue 2, p , feb

10 BILAGA 1 Samtliga taxa funna på stationerna B1, F1, G1 Abra alba Alitta virens Arenicola marina Balanus crenatus Bathyporeia pilosa Capitella capitata Cerastoderma glaucum Corophium sp Cyathura carinata Gammarus sp Gastropoda indet Hediste diversicolor Heteromastus filiformis Jaera albifrons Lacuna vincta Littorina littorea Macoma balthica Macoma calcarea Marenzelleria cf viridis Microdeutopus sp Mya arenaria Mytilus edulis Nassarius nitidus Nemertea indet Nephtys hombergii Oligochaeta indet Ophiura albida Parvicardium minimum Peringia ulvae Pygospio elegans Retusa obtusa 10

11 BILAGA 2 Analysprotokoll för B1, F1 och G1. Stn: B1 antal antal antal antal antal antal antal antal antal antal biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. Hösten Abra alba Alcyonidium polyoum Ampharete baltica Amphibalanus improvisus Aricidea ceruttii Balanus crenatus Capitella capitata Cyathura carinata ,014 0,016 0,013 0,015 0,013 Cerastoderma glaucum ,066 0,133 0,096 0,082 0,026 0,077 0,114 0,013 Corbula gibba Corophium sp Diastylis rathkei Dipolydora quadrilobata Dynamena pumila Edwardsia sp Eteone cf longa Euchone papillosa Gammarus sp Harmothoe cf impar Hediste diversicolor ,173 0,108 0,218 0,284 0,245 0,111 0,149 0,17 0,214 0,219 Heteromastus filiformis Hydrobia cf ulvae ,612 0,174 0,169 0,176 0,271 0,243 0,255 0,291 0,119 0,255 Jaera albifrons Lacuna vincta Lagis koreni Laomedea flexuosa Littorina littorea Macoma balthica ,008 0,021 0,011 Macoma calcarea Marenzelleria cf viridis Melita palmata Microdeutopus sp ,002 0,011 0,002 0,001 Musculus niger Mya arenaria Mysella bidentata Mytilus edulis Nassarius reticulatus Neanthes virens Nematoda indet Nemertea indet Neomysis integer Nephtys caeca Nephtys ciliata Nephtys hombergii Oligochaeta indet ,001 0,01 0,001 0,002 0,001 0,002 Onoba aculeus Philine aperta Pholoe baltica Phyllodoce groenlandica Polydora cornuta Pontoporeia femorata Protomedeia fasciata Pygospio elegans ,013 0,005 0,004 0,002 0,012 0,001 0,005 Retusa obtusa 1 1 0,013 0,009 Scoloplos armiger Spirorbis spirorbis Terebellides stroemi Trochochaeta multisetosa Gastropoda indet 1 0,003 11

12 Stn: F1 antal antal antal antal antal antal antal antal antal antal biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. Hösten Abra alba 2 1,011 Alcyonidium polyoum Ampharete baltica Amphibalanus improvisus Aricidea ceruttii Balanus crenatus Capitella capitata Carcinus maenas Cerastoderma glaucum Cf. Propinqus ,006 0,004 0,011 0,005 0,076 0,004 Corbula gibba Corophium sp 1 1 0,003 0,002 Diastylis rathkei Dipolydora quadrilobata Dynamena pumila Edwardsia sp Epheria vincta 2 1 0,003 0,001 Eteone cf longa Euchone papillosa Gammarus sp Harmothoe cf impar Hediste diversicolor ,058 0,166 0,224 0,037 Heteromastus filiformis Hinia reticulatus 1 0,017 Hydrobia cf ulvae ,071 0,091 0,366 0,161 0,251 0,087 0,173 0,158 0,491 0,133 Jaera albifrons 1 0,001 Lagis koreni Laomedea flexuosa Littorina littorea 1 0,327 Macoma balthica ,101 0,413 0,005 Macoma calcarea Marenzelleria cf viridis ,025 0,193 0,067 0,021 0,363 Melita palmata Musculus niger Mya arenaria 1 2 0,004 0,005 Mysella bidentata Mytilus edulis ,003 0,014 0,002 0,001 1,331 Neanthes virens 1 0,019 Nematoda indet Nemertea indet Neomysis integer Nephtys caeca Nephtys ciliata Nephtys hombergii Oligochaeta indet ,024 0,001 0,019 0,005 0,002 0,022 0,001 0,033 0,001 Onoba aculeus parvicardium minimum 1 0,001 Philine aperta Pholoe baltica Phyllodoce groenlandica Polydora cornuta Pontoporeia femorata Protomedeia fasciata Pygospio elegans ,001 0,001 0,001 0,013 Retusa obtusa 1 0,001 Scoloplos armiger Spirorbis spirorbis Terebellides stroemi Trochochaeta multisetosa 12

13 Sta. G1 antal antal antal antal antal antal antal antal antal antal biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. biom. Hösten Abra alba 1 1 0,275 0,003 Alcyonidium polyoum Ampharete baltica Amphibalanus improvisus Arenicola marina ,238 0,335 0,692 0,541 0,043 1,011 Aricidea ceruttii Balanus crenatus 2 0,047 Bathyporeia pilosa 1 0,003 Gastropoda indet 1 1 0,002 0,011 Capitella capitata 1 0,002 Cerastoderma glaucum 1 1,062 Corbula gibba Corophium sp 1 0,003 Diastylis rathkei Dipolydora quadrilobata Dynamena pumila Edwardsia sp Epheria vincta ,114 0,12 0,021 0,019 0,027 Eteone cf longa Euchone papillosa Gammarus sp 4 0,23 Harmothoe cf impar Hediste diversicolor ,049 0,236 0,086 0,004 0,432 0,327 0,707 0,304 0,149 Heteromastus filiformis ,003 0,001 0,003 Hydrobia cf ulvae ,044 0,069 0,005 0,004 0,026 0,02 0,069 0,031 0,039 0,078 Jaera albifrons Lagis koreni Laomedea flexuosa Littorina littorea 1 0,073 Macoma balthica ,132 0,144 0,051 0,036 Macoma calcarea 1 1 0,133 0,109 Marenzelleria cf viridis ,771 0,352 0,543 0,915 1,022 0,914 0,744 0,983 0,487 0,275 Melita palmata Microdeutopus sp Musculus niger Mya arenaria 1 2 0,003 0,011 Mysella bidentata Mysis sp 1 0,028 Mytilus edulis 1 2 0,182 2,011 Nassarius reticulatus Neanthes virens Nematoda indet Nemertea indet 2 0,046 Neomysis integer Nephtys caeca Nephtys ciliata Nephtys hombergii 1 1 0,271 0,046 Oligochaeta indet ,001 0,004 0,001 Onoba aculeus Ophiura alba 1 0,026 Philine aperta Pholoe baltica Phyllodoce groenlandica Polydora cornuta Pontoporeia femorata Protomedeia fasciata Pygospio elegans ,128 0,205 0,093 0,099 0,049 0,088 0,058 0,111 0,065 0,091 Retusa obtusa Scoloplos armiger Spirorbis spirorbis Terebellides stroemi Trochochaeta multisetosa 13

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer 21) Sommaren 21 Daniel Simonsson Miljönämnden

Läs mer

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2014

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2014 INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer ) Magnus Andersson och Ingrid Röös

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2009 & Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 2011 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 29 & 21 Peter Göransson, Josephine Karlfelt & Stina Vuksan Miljönämnden i Helsingborg 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6

FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Håkan Ärnflykt har varit ansvarig för

Läs mer

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller

Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller 1 Omslagsbilden visar den av ArtDatabanken rödlistade ormstjärnan Ophiura robusta som gått starkt tillbaka i Öresund sedan Haploops-samhället mer eller mindre försvunnit från området. Foto: Peter Göransson

Läs mer

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden Rapport till WSP Environmental 2007-06-12 Mats Uppman RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier

Läs mer

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 21 Trelleborgs kommun Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 21 av: Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2011 & 2012. Peter Göransson, Stina Vuksan & Josephine Karlfelt Miljönämnden i Helsingborg 2013

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 2011 & 2012. Peter Göransson, Stina Vuksan & Josephine Karlfelt Miljönämnden i Helsingborg 2013 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG 211 & 212 Peter Göransson, Stina Vuksan & Josephine Karlfelt Miljönämnden i Helsingborg 213 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 5 METODIK...

Läs mer

Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2011

Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2011 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2011 Områdena mellan När och Östergarn, samt Slite, Klintehamn och Fårösund Rapporter om natur och miljö nr 2012:10 Version [2012 04 10] Miljöövervakning

Läs mer

Landskronas havsmiljö

Landskronas havsmiljö Landskronas havsmiljö Landskrona kommun Rapport 1998:8 Miljöförvaltningen Innehåll Landskronas havsmiljö 1 Inledning 1 Grunda havsområden 1 Sanden döljer ett rik djur- och växtliv 2 I havssanden frodas

Läs mer

Marint naturmiljöprogram

Marint naturmiljöprogram Marint naturmiljöprogram för Lomma kommun 2010-2020 DEL B - KUNSKAPSDEL Antaget av kommunfullmäktige 2010-06-10 1 Marin NMP kunskapsdel Del B 100504.indd 1 2010-07-07 10:45:43 Kunskapsdel Bilden på framsidan

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun 2015

Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun 2015 Inventering av grunda bottnar i Helsingborgs kommun 215 Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, 215 Caspar Håkansson och Lisa Winberg von Friesen

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Inventering av flora och fauna längs det planerade kabelstråket från Krigers Flak till Trelleborg

Inventering av flora och fauna längs det planerade kabelstråket från Krigers Flak till Trelleborg Inventering av flora och fauna längs det planerade kabelstråket från Krigers Flak till Trelleborg Lena Carlson LeCa Marin 2005 1 Sammanfattning Inventering av flora och fauna har utförts längs det planerade

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK

FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK Marin flora och fauna Toxicon projekt 057/03 LANDSKRONA MAJ 2003 1 (17) FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM FÖR LILLGRUND, ÖRESTADS VINDKRAFTPARK

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu

PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu MARINBIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE 2008 PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu SAMMANFATTNING Föreliggande rapport

Läs mer

INVENTERING AV HAVSBOTTNARNA MELLAN FJÄLLBACKA OCH BOVALLSTRAND FREDRIK PLEIJEL TJÄRNÖ MARINLABORATORIUM PL STRÖMSTAD

INVENTERING AV HAVSBOTTNARNA MELLAN FJÄLLBACKA OCH BOVALLSTRAND FREDRIK PLEIJEL TJÄRNÖ MARINLABORATORIUM PL STRÖMSTAD INVENTERING AV HAVSBOTTNARNA MELLAN FJÄLLBACKA OCH BOVALLSTRAND FREDRIK PLEIJEL TJÄRNÖ MARINLABORATORIUM PL2781 432 00 STRÖMSTAD 2 INNEHÅLL: INLEDNING 3 PRESENTATION AV OMRÅDET 4 MATERIAL OCH METODER 5

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT : UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon SWECO VIAK --, rev --7 ÖVF 97 ISSN

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Kajer mm på Oceanpiren

Kajer mm på Oceanpiren Bilaga 1 till samrådsunderlag vattenverksamhet Rapport Helsingborgs Stad Kajer mm på Oceanpiren Kartläggning av förorenade sediment Göteborg 2014-02-27 Kajer mm på Oceanpiren Kartläggning av förorenade

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Bilaga B. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Till Handbok 2007:4

Bilaga B. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Till Handbok 2007:4 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Bilaga B Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands

Läs mer

Inventering av grunda mjukbottnar i Göteborg Miljöförvaltningen R 2014:3. ISBN nr:

Inventering av grunda mjukbottnar i Göteborg Miljöförvaltningen R 2014:3. ISBN nr: ISBN nr: 1401-2448 R 2014:3 Inventering av grunda mjukbottnar i Göteborg 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år.

Musslorna trivs på station L9 på 20 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. 1 2 Omslagsbilden: Musslorna trivs på station L9 på 2 meters djup i Laholmsbukten. Detta beror delvis på att ingen kraftig syrebrist drabbat bottnen under flera år. Vänstra raden uppifrån och ner: Abra

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP. ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER

Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Rapport av utförd arkeologisk undersökning IDENTIFIERINGSUPPGIFTER Dnr 431-42371-2006 Eget Dnr NOK 911-2006 Kontonr A 303 Socken/stad Jörlanda Sn/stadsnr 1558 Fornl.nr 46, 47 Landskap Bohuslän Län Västra

Läs mer

Marinbiologisk kontroll Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad

Marinbiologisk kontroll Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad Marinbiologisk kontroll 215 Sandhammar bank, Ystad sandskog och Löderups strandbad Mattias Jacobson Gustav Johansson Jonas Östgren Omslagsfoto samt bilder i rapporten Trapezia 215 om inget annat anges.

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.com INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat

Läs mer

Zosteraängarnas utbredning. Rossö - Sannäs

Zosteraängarnas utbredning. Rossö - Sannäs Zosteraängarnas utbredning Rossö - Sannäs Christin Appelqvist och Jemima Fröjmark Tillämpningsarbete i Marin Ekologi Göteborgs Universitet 2000 Innehåll Introduktion... 2 Inledning... 2 Material och metoder...

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön

Årsrapport för 2010. Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport för 2010 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Foto: Kustbevakningen, Syd Utklippan 20 juli 2010 1 Naturvårdsverket dnr. 235-1101-10Mn (RMÖ2010), Överenskommelse nr 218 1001 Lst diarienummer:

Läs mer

Skaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1

Skaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Analys av mollusker 2007 Skaldjur Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Ola Magnell Analys

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Skogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33

Läs mer