FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6"

Transkript

1 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012

2 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012

3 INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Håkan Ärnflykt har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare. Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer. Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich, Jonas Lövendahl och Olle Nordell. Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, under Miljö. Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges. Upplaga: 1000 exemplar Fotografer: Omslag: framsida Inge Lennmark, baksida Olle Nordell Ekologgruppen sid. 48 övre; Leo Erdfeld sid. 29; Leif Gustavsson sid. 10 nedre, 11, 12; Göransson sid. 15 övre; Thomas Hylén sid. 28; Sven Bertil Johnson sid. 6, 8 nedre, 10, 15 nedre; Inge Lenmark sid. 47 nedre; Jonas Lövendahl sid. 13, 18, 31 vänster; Räddningstjänsten sid. 23; Olle Nordell sid. 3 nedre, 42; Mats Svensson sid. 16; Rainer Weich sid. 3 övre, 4, 5, 7, 8 övre, 9, 14, 16, 17, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 27, 30, 31 höger, 32, 34, 41, 43, 44 nedre, 47 övre; 48 nedre. Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. < klicka på Miljö. Miljömärkt trycksak Tryckning: Elvins Grafiska AB Helsingborg FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet Grunda havsområden...6 Sanden gömmer ett rikt djur- och växtliv... 6 I havssanden döljer sig även andra fröväxter...6 Tången i alla sina former och färger...7 Mellandjupen - bottnar runt salthaltsprångskiktet... 8 Djuphålorna - en stabil miljö i mörker Grundområden...11 Kusten...11 Klintkust...11 Havet ger...12 Befästa områden...12 Renare utsläpp gynnar Öresund...13 Mycket skräp längs stränderna...14 Det som finns på stränderna har en gång funnits i havet...14 Var tog Haploopssamhället vägen? Klimatförändringar och havet...16 För mycket av det goda...17 Fisken fastnar i spökgarn Havet som pedagogiskt verktyg...19 Läs mer om havet på nätet MILJÖLEDNING...21 Miljöledningssystemet gäller Nu kan vi släcka miljövänligt Trädgårdsgillet Mer ekomat och mindre matsvinn Energieffektiva hushållsmaskiner Transporter Stadsbussarna...27 Kommunal bilpool...27 Barnen engageras i Landskronas miljöarbete. 28 Så här fungerar Grön Flagg Landskrona ska få en batteribuss på försök...28 Energiknuten - kraftpaket för både el och värme Östra mottagningsstationen - en ny knutpunkt Hårdvara...30 Möten utan resor Elektronikskrot...30 Grön IT minskar miljöbelastningen Klimat och livsstil Vad gör du för klimatet?...31 Flyget gav stora utsläpp...31 Cykeln istället för korta bilresor...31 Nya vanor...31 Vad har du lärt dig av KlimatVardag?...31 Notiser Du kan själv räkna ut dina utsläpp på klimatkontot.se...32 Landskronaborna är beredda att spara energi för klimatet...32 Spar energi Earth Day...32 Earth Hour...32 MILJÖTILLSTÅNDET...33 Luften vi andas De farliga partiklarna...34 Svavellagen och minskade svavelhalter...35 Renare avgaser, mindre kvävedioxid Bensenhalterna klarade miljömålet...36 Höga halter av marknära ozon...36 Bly finns i fallande stoft...37 Nedfall av metaller i gräs Nedfall av bly kan mätas i grönsaker...38 Sallat...38 Grönkål...38 Landskronas luft jämfört med andra kommuner Kvävedioxid har minskat...39 Svaveldioxid...39 PM10 i gaturum...39 Freoner kan skada ozonskiktet Grundvattenkontrollen fyller 20 år Miljövervakning i hav och vattendrag Mätsonden som jobbar dygnet runt...42 Tummen upp för badvattnet...43 Bakteriekontroll...43 Beredskap vid algblomningar...43 Övergödning i Saxån och Braån...44 Nedåtgående trend har planat ut...44 Gödsel läcker ut i åarna...44 Läckaget till havet minskar Förbättringar i Råån...45 Bottenfaunan förbättras Undersök bottenfaunan för att övervaka vattenmiljön Artfördelningen visar statusen Ovanliga arter Förbättring på flera platser Kiselalger visar statusen Borsta stenar...46 För många näringskrävande alger...46 Ingen försurningspåverkan...46 Föroreningar ger missbildade skal...46 Mer öring i Saxån och Braån...47 Öring på fler provplatser...47 Färre småspiggar Förbättrad ekologisk status Elfiske - en metod för att räkna fiskar...48 Läckande bekämpningsmedel substanser...49 Höga halter under sommaren...49 Ogräsmedlen dominerar...49 Kampanjer Välj ekologiska potatis...50 HÄLSA OCH OHÄLSA...51 Fukt, mögel och kyla - ett utdrag ur den senaste hälsoenkäten...51 Framsida: Längs Landskronas kuster finns vida områden med ålgräs. Ålgräsängarna är viktiga uppväxtplatser för Öresunds fiskar. Baksida: Öresund är en av världens mest trafikerade farleder. Här är ett containerfartyg på väg ut ur Öresund.

4 - Landskronas miljöredovisning Förord FÖRORD Landskrona stad har alltsedan 1993 gett ut en årlig miljöredovisning för kommunen. I 2012 års miljöredovisning är det havet som är tema. Landskronas del av Öresunds har de mest varierade livsmiljöerna - allt från Lundåkrabuktens grundområden till Öresunds djupaste hålor. Havsstränderna är också en viktig del av Landskronas kvaliteter. En promenad från stadens centrum längs kusten norröver upp mot Hilleshögs dalar gör gott för kropp och själ. Söderöver kan man på några ställen beskåda Lundåkrabuktens rika fågelliv - ett riktigt skådespel om hösten och våren då stora mängder flyttfåglar vilar och äter upp sig inför flytten. Redovisningen ger en översiktlig beskrivning av livet i havet och några av de vanligaste havsmiljöerna har illustrerats med vackra akvareller. Kjell Andersson som dykt i Öresund i över 40 år berättar om att tillståndet har förbättrats men att det finns mycket kvar att göra. Några fiskare i Borstahusen har systematiskt draggat efter borttappade fiskegarn i Öresund. Dessa spöknät kan fortfarande fånga fisk och trassla in sig i andra redskap. Några skolor i Landskrona drar sitt strå till stacken för ett renare hav genom årliga städningar av stränderna. Allvar Gullstrandgymnasiet har under många år haft gymnasieutbildning i marinbiologi och under senare år har många skolelever fått följa med fartyget Sabella ut på Öresund för att bekanta sig med havets invånare. I några artiklar beskrivs klimatförändringarnas konsekvenser och problem med för mycket näringsämnen. Miljöredovisningen innehåller också den sedvanliga rapporteringen om kommunens arbete med miljöledning. Där kan vi bl a läsa om att andelen ekomat ökar i skolorna, allt fler åker buss, en bilpool för kommunanställda håller på att utvecklas och projektet KlimatVardag med fokus på vad man kan göra själv. I den avslutande delen om miljötillståndet redovisas hur det står till med luften, vattendragen och havet. Torkild Strandberg Kommunstyrelsens ordförande Sillfiske i Öresund, Hakens fyr i bakgrunden. -3-

5 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Landskrona och havet Öresund kantras av städer som Köpenhamn, Malmö, Landskrona och Helsingborg och utgör ett av världens mest trafikerade farvatten. Havsområdet präglas av vattenmassor från den sötare Östersjön och det saltare Kattegatt. Här, som i många andra trånga havsområden, kan strömmarna bli starka. Medan utflödet av Östersjövatten normalt sker ytligt, tränger Kattegattsvattnet ned till Öresunds djupaste delar. Således är vattnet i de grunda områdena vid vår Öresundskust relativt bräckt, medan salthalten på de större djupen är betydligt högre. Dessa förhållanden skapar förutsättningar för ett speciellt växt- och djurliv eftersom organismernas utbredning i många fall är beroende av havets salthalt. Inom Landskronas havsområde varierar vattendjupen från grunda områden ner till några av Öresunds djupaste hålor. Landskrona erbjuder således en mångskiftande havsmiljö. Här utnyttjas havsområdet av yrkessjöfarten, fritidsbåtstrafiken, yrkes- och fritidsfiskare samt för bad och rekreation. Havet tar även emot utsläpp från industrier, reningsverk, många diffusa källor samt från vattendragen. Sedan 1700-talet har kustlinjen och bottnarna förändrats genom utfyllnader och grävningsarbeten, med varierande effekter på djur och växter som följd. Hoten mot havsmiljön är många i dag. Exploateringsplaner hotar grunda havsområden, som utgör barnkammare för flera av våra vanligaste matfiskar. Giftiga planktonalger sprider sig och kan orsaka musselförgiftningar. En övergödning (eutrofiering) av kustnära havsområden har bl a medfört en kraftig produktion av trådformiga alger. När dessa dör och bryts ned på havsbottnen kan syrebrist uppstå. Effekterna av syrebristen kan vara förödande för organismer som inte kan fly från området. Allmänt har man observerat en nedgång av bottenvattnets syrehalter på många ställen i Öresund. På följande sidor presenteras några av Landskronas havsmiljöer, några av de mer typiska miljöerna är illustrerade med akvareller av Sven Bertil Johnsson. HAVET I FOKUS -4-

6 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Grundområdet vid Skabbrevet är omtyckt hos kitesurfarna. Landskronas havsområde med djupkurvor och namn på platser som förekommer i texten. -5-

7 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Grunda havsområden Havsområden med ett vattendjup på 0-6 m betecknas som grundområden. Dessa grunda, produktiva områden med sin rika förekomst av bottendjur och växter utgör ett skafferi för fisk och är en viktig uppväxtplats för fiskyngel. Den rika växtligheten är möjlig tack vare ljuset som kan tränga ned till bottnarna. Grundområdena är även mycket betydelsefulla för häckande och rastande kustfågel. I grundområdena påverkas växt- och djurlivet genom stora säsongsbetingade svängningar i temperatur, syre, salthalt samt vågrörelser. Sedimentet i dessa områden omlagras ständigt. Man kallar dessa bottnar för erosionsbottnar. Växter och djur som lever i dessa områden måste vara tåliga och anpassningsbara. Vi finner relativt få arter av växter och djur som kan överleva i denna krävande miljö. Individantalet för varje art som kan finnas här kan dock vara högt. Bland salttåliga havsväxter finner vi blomväxten ålgräs. Ålgräs minskar erosionsrisken och skyddar kusterna genom att ålgräsets kraftiga jordstammar binder sedimentet. Grunda områden inom Landskrona kan delas in i områden med vegetationsfria sandbottnar, sandbottnar med inslag av vegetation samt ålgräsängar. Sanden gömmer ett rikt djur- och växtliv Sandbottnar förekommer i samtliga grundområden inom Landskrona stad, från norra Lundåkrabukten till områdena nordväst om Landskrona (Getterevet och vid Rustningshamn vid Ålabodarna). Även om sanden till synes verkar rentvättad, växer mikroskopiska alger på sandkornen. Dessa, ofta encelliga alger, utgör det första steget i näringskedjan. Många mindre djur på sandbottnarna betar av dessa alger. Bottendjur som lever på sandbottnar ned till ca 10 meter tillhör det s k Macoma-samhället. Östersjömusslan (Macoma balthica) som lever i grunda områden längs västkusten och i Östersjön har gett samhället sitt namn. De viktigaste djuren i Macoma-samhället är hjärtmussla, sandmussla, östersjömussla, tusensnäcka, märlan Corophium volutator och havsborstmaskarna Arenicola marina (sandmask), Nereis diversicolor och Pygospio elegans. Dessa djurarter hittas på olika djup i havsbottnens sediment. Hjärtmusslan (Cardium sp.) lever t ex i ytan av bottensedimentet medan sandmusslan (Mya arenaria) har ett långt andningsrör (sifon) vilket gör det möjligt för musslan att leva på cm djup i sedimentet. I havssanden döljer sig även andra fröväxter Nating och nate Bottnen i det strandnära området på 0,2 till 1 meters djup består ej enbart av sand, utan har oftast inslag av grus och sten, men här och var finns det vegetation - huvudsakligen olika arter av nating (Ruppia sp.) och nate (Potamogeton sp.). Dessa lågväxande blomväxter blir i stort sett synliga för ögat först under försommaren när växterna uppnått en tillräcklig storlek. Dessa båda arters skott utgår från en underjordisk jordstam som löper horisontellt med bottenytan. Dessa kan bli långa och samma individ kan täcka stora ytor. Växter som nating och nate utgör skydd för många djur som lever på sedimentet. Macoma-samhället, som har fått sitt namn efter östersjömusslan Macoma balthica. Teckningen visar samhället på på 7 meters djup. Många organismer på grunda bottnar lever djupt ned i sanden för att inte bli bortsköljda i de kraftiga vågrörelserna men även för att undvika att bli uppätna. Typiska arter är den stora sandmusslan Mya arenaria (1) och den mindre östersjömusslan Macoma balthica (2). Till höger sandmasken Arenicola marina (3). Nere i sandbottnen från vänster: östersjömussla, sandmussla och hjärtmusslan Cerastoderma glaucum. Något längre till höger den lilla havsborstmasken med tentakelkrona Fabriciasabella, den större havsborstmasken Nephtys caeca, små havsborstmaskar i y-formade rör Pygospio elegans och en djupt nergrävd sandmask i sin gång. Ovanpå bottnen finns massor av tusensnäckor Hydrobia ulvae, små märlor med röda ögon Bathyporeia pilosa, blåmusslor Mytilus edulis, en skrubbskädda Platichthys flesus och ringlande exkrementhögar från sandmask. -6-

8 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus I områden med nating och nate kan man i norra Lundåkrabukten, utanför Ålabodarna samt vid Rustningshamn under augusti-september hitta individer av smörbultar per kvadratmeter. Smörbultar är ett samlingsnamn på en fiskgrupp (med bl a stubb) som är mycket vanliga i grunda områden längs västkusten, speciellt i områden med vegetation. Smörbultar bygger bon och försvarar sitt revir under parningen. På Getterevet, norr om Landskrona, förekommer ingen vegetation beroende på de stora sandförflyttningar som sker i området. Här är smörbultar sällsynta men det förekommer ett stort antal sandräkor (Crangon). På sandbottnar med inslag av nate och nating hittar man betydligt fler arter av kräftdjur jämfört med rena sandbottnar. Detta beror på att vissa arter lever i vegetationen där de livnär sig på att skrapa av dött och/eller levande material från växterna. I norra Lundåkrabukten, speciellt på Skabbrevet och vid Rustningshamn finns det även fläckvis förekomst av blåmussla. Blåmusslan finns i stort sett överallt där den kan fästa med sina så kallade byssustrådar (proteintrådar) på ett lämpligt underlag. Musslan föredrar hårda bottnar som klippor, men kan även etablera sig på bottnar med sand, sten och grus. Tången i alla sina former och färger Täta eller stora bestånd av tång förekommer sparsamt inom Landskronas grundområden. Liksom blåmusslor kräver tång fasta underlag som grus, sten eller klippor att växa på. På den relativt hårda bottnen vid Skabbrevet förekommer dock här och var enstaka brunalger som t ex blåstång och sågtång ned till ca 1-2 meters djup. Området inom kommunens gränser där ett stort tångbestånd finns är Staffans bank, väster om Västerflacket. På de grundare delarna ned till ca 15 m, finner vi den bruna bladtången (Laminaria saccharina) som kan bilda meterlånga skivor. Ljusets olika färger tränger genom vattnet olika långt. Alla växter med det gröna färgämnet klorofyll, således även algerna, kräver rött ljus för fotosyntesen. Det röda ljuset försvinner i nordiska vatten redan vid ca 6 meter, medan vegetationen finns ned till 20 meter. Hur är detta möjligt? Algerna har extra färgämnen med vars hjälp de kan utnyttja energin från andra färger i ljusspektrat. För rödalgerna räcker det med endast grönt ljus. Nating Vegetationstyper inom Landskronas havsområde (karta från Öresundsvattensamarbete). -7-

9 Mellandjupen - bottnar runt salthaltsprångskiktet Gränszonen mellan Östersjöns lätta ytvatten och Kattegatts tunga och salta bottenvatten kallas salthaltsprångskikt. Bottnar som ligger runt detta skikt (vid ca 15 m i Öresund) är mycket produktiva där bl a flatfisk och torsk söker sin föda. Bottnarna förändras även här, dock i mindre utsträckning än i grundområdena. Runt salthaltsprångskiktet finner vi andra och betydligt fler arter jämfört med grundare områden. De bottendjur som finns här tillhör det så kallade Abra - samhället, som i Öresund finns på mjuka bottnar från ca 5-10 meter och ned till ca 30 meter. Mjuka bottnar har ofta leraktigt sediment, i motsats till de hårdare sandbottnarna. Abra-samhället har fått sitt namn från ett släkte av små musslor där de vanligaste arterna är Abra alba och Abra nitida. Några av de djur som också räknas till Abra-samhället är ärtmusslan (Corbula gibba) och den stora islandsmusslan (Artica islandica) samt det lilla kräftdjuret Diastylis rathkei. En typisk botten i området kring salthaltsprångskiktet utanför Landskrona kan hysa individer/m 2 med en vikt på g/m 2. I grunda områden är individantalet grovt räknat ca 10 ggr högre. Dessa tal förändras dock mycket från år till år beroende på naturliga variationer. - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus På 15 m vattendjup, där det blå, gula och röda ljuset tas upp av vattnet och plankton, återstår bara gröna våglängder. Abra-samhället, som är döpt efter den lilla musslan som heter Abra på latin, på 15 meters djup. Typiska arter som är uppförstorade runt bottenkakan är längst till vänster den stora östersjömusslan Macoma calcarea (1) och den mindre musslan Abra alba (2). Till höger havsborstmasken Terebellides stroemi i sitt tjocka lerrör (3). Nere i mjukbottnen från vänster: musslan Abra alba, stora östersjömusslan Macoma calcarea, två havsborstmakar Terebellides stroemi, tre havsborstmakar Rhodine gracilior (röda rör), musslan Tridonta montagui och den stora havsborstmaken Nephtys ciliata. Djupt ner i bottnen tunna havsborstmakar Scoloplos armiger. Ur bottnen sticker rör upp med paraplyformade tentakelkronor från havsborstmasken Euchonepappillosa, tunna sandkornsrör från havsborstmaken Galathowenia oculata och phoroniden Phoronis muelleri, ett flertal röda tentakelkronor från havsanemonen Edwardsia samt en delvis nergrävd stor islandsmussla Arctica islandica. Ovanpå bottnen finns flera små snäckor Onoba aculeus och kommakräftor Diastylis rathkei samt en sten där rödalgen Phycodrus rubens fått fäste tillsammans med svarta musslor Musculus niger och röda krusbärssjöpungar Dendrodoa grossularia. Rödspättan Pleuronectes platessa svävar över sitt dukade matbord. -8-

10 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Djuphålorna - en stabil miljö i mörker Djuphålorna i den centrala delen av Öresund är som djupast utanför Ven med ca 50 meters vattendjup. Dessa djuphålor hyser ett för Öresund unikt djurliv. Detta beror på att förhållandena i hålorna är mycket stabila. I denna mörka miljö förändras temperatur och salthalt relativt lite. Temperaturen ligger mellan ca 4-10 C och salthalten på ca 3% under hela året. De finaste partiklarna sedimenterar här och följaktligen kallas dessa bottnar för sedimentationsbottnar. Här finner vi rent marina bottendjur och hålorna anses som en sydlig gräns för helt marina arter som är vanliga längs västkusten. Dessa rent marina djur är anpassade till en hög salthalt och kan inte överleva vid lägre salthalter. I dessa, ur salthalt- och temperatursynpunkt stabila områden, finns fler arter av bottendjur än i områden med brackvatten. Som brackvatten betecknar man vatten med lägre salthalt än 3,4 % och med högre salthalt än sötvatten, dvs högre än 0,1 %. Bottnen i djuphålorna kallas för mjukbotten (oftast leraktig botten) vilket bidrager till att djurlivet här är annorlunda jämfört med Macoma-samhället i grundare och sandigare områden. På grund av den höga salthalten finns det betydligt fler arter men samtidigt ett färre antal individer av varje art i djuphålorna jämfört med de i de grundare områdena. I djuphålorna utanför Landskrona och norr om Ven hittar man generellt sett ca 70 arter vilket kan jämföras med ca 10 arter i grundområdena i Lundåkrabukten. I djuphålorna finner vi det så kallade Amphiura-samhället. Arterna som givit djursamhället sitt namn finns inom ormstjärnesläktet Amphiura som tillhör gruppen tagghudingar, där bl a sjöborrar och sjöstjärnor ingår. De två vanligast förekommande arterna inom Amphiura-släktet är A. filiformis och A. chiajei. Det finns en stor mångfald av levnads- och födosätt hos de djur som lever på bottnen i Amphiura-samhället. En typisk organism som man finner här är sjöborren Echinocardium cordatum som lever nedgrävd i bottensedimentet. Den livnär sig som rovdjur och finner rikligt med föda i det översta skiktet av bottnen där flera små djur blir dess föda. Djuphålorna domineras av flera arter av havsborstmaskar, vilka för de flesta människor är relativt okända djur då de oftast är små organismer som lever nedgrävda i bottensedimentet. Vissa arter av havsborstmaskar livnär sig som filtrerare och/eller äter dött organiskt material. Det finns dock ett flertal arter som är rovdjur. Bland de mera kända organismerna i Öresunds djupaste områden finner vi kammusslan. De organismer som finns högst upp i födokedjan i ett Amphiura-samhälle är fiskarna. Flera arter av plattfisk som t ex skrubbskädda, rödspätta och sandskädda har i bottnarna runt salthaltsprångskiktet och i de djupa hålorna ett välfyllt skafferi med diverse föda. Bottenfaunasamhällen inom Landskrona stads havsområde (karta från Öresundsvattensamarbete). Islandsmusslan är en av våra största marina musslor. Islandsmusslan lever nergrävd i både sand-, och lerbotten. Musslan kan bli mycket gammal. Utanför Island har man hittat exemplar som var ca 400 år gamla. I Öresunds djupa delar, där det tidsvis kan råda syrebrist, uppnår musslan sällan en så pass hög ålder. -9-

11 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Amphiura-samhället, som fick sitt namn efter ormstjärnan Amphiura, på 25 meters djup. Typiska arter som är uppförstorade är längst till vänster den stora islandsmusslan Arctica islandica (1) och ormstjärnan Amphiura filiformis (2). Till höger havsborstmasken Anobothrus gracilis i sitt tjocka lerrör (3). Nere i mjukbottnen från vänster: ormstjärnan Amphiura filiformis med sin lilla sambo musslan Mysella bidentata, musslan Nuculoma tenuis, havsborstmasken Anobothrus gracilis, havsborstmasken Maldane sarsi, islandsmusslan Arctica islandica, havsborstmasken Sphaerodorum flavum, sjöpennan Virgularia mirabilis, en ytterligare islandsmussla, musslan Nuculana pernula, havsborstmasken Pectinaria auricoma, musslan Abra nitida och havsborstmasken Rhodine gracilior. Något längre till höger den gröna havsborstmasken Goniada maculata och till vänster om denna musslorna Nuculoma tenuis och Thyasira flexuosa. Ur bottnen sticker gulaktiga rör upp som bebos av märlan Ampelisca tenuicornis. Ovanpå bottnen finns till vänster små fjäll borstmaskar Pholoe baltica, i bakre delen av bilden flera ormstjärnor Ophiuraalbida, maskmollusken med silverpäls Chaetoderma nitidulum finns på några ställen liksom flera mycket små kommaräkor Diastylis ludfera. l bakre kanten av bilden simmar små vita märlor med röda teckningar/\mpe//sca tenuicornis. Sandskäddan Limanda limanda äter ormstjärnearmar i bakre kanten av bilden och i främre delen av bilden äter sjötungan Solea solea av havsborstmaskar. Saxån har under perioder med lägre vattenstånd i havet grävt ur en djup fåra från land ut i havet. Detta skapade utmärkta förutsättningar för en hamn och grundandet av Landskrona stad för 600 år sedan. Bilden visar industriområdet, varvsområdet och försvarsanläggningen Gråen. -10-

12 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Kusten Klintkust Norr om Landskrona och runt Ven finns kustbranter som är utsatta för en ständig erosion. Havet gnager sakta men säkert. Här och var har kustlinjen befäst med sten för att skydda land mot havet. Kustbranterna backafallen där havet får fritt spelrum blir värdefulla naturmiljöer med plats för många sällsynta växter och djur. Har stupar ofta havet brant ned mot djupa vatten. Vens branta klintkust kända som backafall har ett rikt växt och djurliv som är beroende av bete och är beroende av havets eroderande verkan. Bilden visar sydkusten med Bäckviken och Hakens fyr i bakgrunden. Grundområden Söder om staden breder mäktiga grundområden med sand och lerbotten ut sig. De grunda bottarn och är viktiga uppväxtområden för Öresunds fiskar. Lundåkrabukten är klassat som riksintresse för naturvård, NATURA 2000 och Ramsar vilket i tur och ordning betyder att bukten är av nationellt, EU och internationellt Norr om Landskrona finns även långa parter med eroderande kustbranter. Vid högvatten och stormar kan rejäla ras inträffa. I Lundåkrabukten finns stora områden med riktigt grunt vatten. På några ställen kan man vada flera hundra meter ut i havet i knädjupt vatten. Här trivs fåglar och fiskar. -11-

13 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Havet ger Beroende på vindar och strömmar kan tång samlas på land här och var. Förr var tång ett viktigt gödningsämne på åkermark. Havet kantas av vida strandängar med ett rikt djurliv. I mitten av bilden syns kanalen efter uttransporten av den strandade flytdockan. Vid Saxåns mynning i havet finns både välbetade och igenväxande strandängar. Vid Lindshamn brukar det ofta ansamlas stora mängder tång. Befästa områden I områden där bebyggelsen placerats i strandkanten har det ofta varit nödvändigt att befästa strandlinjen för att inte bebyggelsen ska förstöras i någon kraftig storm. I de små kustsamhällena Sundvik, Ålabodarna och Fortuna norr om Landskrona har omfattande anordningar för att säkra bebyggelsen anlagts. -12-

14 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Renare utsläpp gynnar Öresund - Det har släppts ut mycket miljögifter förr i tiden. Det har bara pumpats ut och ingen har brytt sig. Industrierna skapade många arbetstillfällen och då brydde man sig inte om biprodukterna. De slängde man ut i havet, där de inte syntes. Ett exempel är utsläppen av förorenat gips från Supra som från slutet av 1960-talet spolades ut genom långa rör på bottnen. Stora mängder gips släpptes ut och idag hittas gipsområden under vattenytan vid Västerflacket. I över 40 år har Kjell Andersson dykt i Öresund. Han har sett hur havet har förändrats och hur utsläppen har minskat, men fortfarande påverkar utsläpp som gjordes för länge sedan. Med ett starkt ideellt engagemang har han under många år försökt påverka hur vi ser på havet. Nu arbetar han för att höja statusen på havet. Kjell Anderson arbetar med miljöundersökningar och tillståndskontroll under vatten på Lunds Tekniska Högskola. Under många år har han studerat miljösituationen i Öresund och det har hänt mycket sedan han började dyka på 1970-talet. - Öresund har blivit mycket bättre. Jämfört med Kattegatt och Östersjön är Öresund mycket bättre. Sikten har förbättrats, vilket har gjort att ålgräset når djupare idag än på 80-talet. Likaså blåstången har kommit tillbaka en hel del. Renare utsläpp En viktig förklaring är satsningar på rening av utsläpp. - När jag började hade vi enorma utsläpp, men nu har reningsverken kommit igång jämfört med förr. Kommunerna har satsat en hel del pengar på reningsverken, så de har blivit mycket effektivare. Trots den positiva utvecklingen finns det en hel del att göra när det gäller utsläppen till havet. - Vi släpper ut en hel del ämnen genom reningsverken. Ämnen som verken inte kan hantera eller filtrera bort. De ämnena ska inte ut i havet. Vi kan inte se effekterna av ämnena förrän senare. Därför behöver vi ha koll på vilka ämnen vi släpper ut. - När myndigheterna gav tillstånd till detta, sa man att gipsen skulle lösa sig i vattnet. Det gjorde den aldrig utan den la sig på botten och täckte stora ytor. Allt som var under kvävdes. Fortfarande finns det inget djurliv här, utan bara gips. Ett annat exempel är hålor som uppstod när bottensand sögs upp i Lundåkrabukten under och 1960-talen för att användas till utfyllnad. Då tänkte man att hålen skulle fyllas igen naturligt, men nyligen var Kjell nere för att titta på hålorna. - De var helt intakta. På grund av att de är intakta, lägger sig alla alger i de stora hålorna. Sen dör allt det här materialet av syrebrist och då får du svavelväte och metangaser som pumpar upp ur de här hålorna. Svavelväte är en giftig gas som är dödlig för många bottenlevande djur. På bottnen av hålorna kan få växter överleva och det flesta djuren har sökt sig bort. Kjell vill att de tidigare misstagen ska åtgärdas och att bottnen ska återställas genom att ta bort algerna och fylla igen hålorna. Öka havets status När det gäller framtiden för havet ser Kjell girighet som det största problemet. - Jag brukar säga att havet är den sämsta bank som finns. Det finns bara uttag, inga insättningar. Det finns ingen som ger något till havet utan alla plockar ut så mycket som möjligt. Alla nyttjar det och vill tjäna pengar, men ingen vill betala för det. Problemet är att folk har lärt sig att man ska roffa åt sig. Att tänka längre än till sig själv existerar mindre och mindre. För att öka kunskapen om havets möjligheter och värde, arbetar Kjell sedan 1990 med Havsresan. Projektet drivs av LTH och ska öka havets status med hjälp av föreläsningar, dykexpeditioner och båtturer. Havsresan har tidigare besökt flera skånska kommuner och jubileumsåret 2013 är det Landskronas tur. Kjell lyfter gärna fram Landskronas potential för att öka havets status. - Ni har den bästa kustremsan man kan tänka sig i Skåne. Ni har de bästa badplatserna och ni har en fin långgrund strand ute i Borstahusen. Ni har ett perfekt ställe! Gamla utsläpp påverkar än Även om reningen har blivit bättre påverkas Öresund fortfarande av de gamla synderna. -13-

15 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Mycket skräp längs stränderna Det som finns på stränderna har en gång funnits i havet I en SIFO-undersökning från 2012 uppgav 41 % av kommunerna att de hade ganska eller mycket svåra problem med marin nedskräpning. I Landskrona anordnar flera skolor en årlig städning av stränderna. Den 14 maj var elever från Pilängsskolan ute och städade strandremsan mellan Lindhs hamn och Lill-Olas brygga. Dagen, som även innehöll andra aktiviteter, arrangerades tillsammans med Cityidrotten och Landskrona stad. 746 kg på fyra timmar Den 21 april arrangerade organisationen Håll Sverige Rent sin årliga Kusträddardag längs tolv stränder i Sverige. Mellan klockan samlade frivilliga in 746 kg skräp i Landskrona. Totalt samlades kg skräp in på de tolv stränderna. Fakta: Nedskräpning av världshaven Stora mängder avfall från människan tar sig ut i havet, vilket kan innebära miljöproblem men framförallt leder det till döden för många havslevande djur. I Stilla havet har strömmar samlat enorma skräpberg utanför USA:s och Japans kuster, men även utanför våra Svenska kuster finns problem med nedskräpning i havet. Det är huvudsakligen plast som i olika former och storlekar tar sig ut i haven och ansamlas precis under ytan. Till stor del rör det sig om mycket små partiklar, ofta knappt synliga för det mänskliga ögat, varför det är svårt att samla upp skräpet, som inte heller syns på satellitbilder. Det är osäkert om soporna i sig har någon direkt miljöpåverkan, men säkert är att framförallt plasten ställer till stora problem för djurlivet. Sälar och andra djur kan fastna och fåglar misstar plastbitarna för fisk och dör när alltför många och stora plastbitar har samlats i deras matsmältningssystem. Fiskar misstar de mikroskopiska bitarna för plankton och drabbas av näringsbrist när de inte får i sig tillräckliga mängder riktig föda. På Midway öarna i Stilla havet har 98% av alla albatrossar plast i sina magar. Fåglarna lider av uttorkning och svälter till döds eftersom det inte finns plats för varken vatten eller föda. Plasten kan även leda till förgiftning. U.S. Fish and Wildlife Service har beräknat, att fåglarna matar sina ungar med 5 ton plast per år vid enbart Midway. Naturvårdsverket utförde nyligen en studie av mängden mikroskopiska partiklar i haven kring Sverige, och fann en stor mängd små partiklar som tros komma från exempelvis bildäck, båtar och plast. Man ska nu utreda vilka konsekvenser dessa partiklar har för miljön och djurlivet. Undersökningar som gjorts visar att det idag främst är privatkonsumenter som står för nedskräpningen av havet och inte längre industrierna som var fallet på 80-talet. Skräpet kommer främst från fartyg, men också från kuster och vattendrag. Bara i Nordsjön har man uppskattat att ton skräp slängs varje år, men det kan vara ännu mer. -14-

16 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Var tog Haploopssamhället vägen? Haploops är ett litet kräftdjur som bygger sin bostad i lerrör. Här sitter djuret och fångar mat med sina fyra antenner. Två arter förekommer i Öresund. Haploops tubicola är vanligast och den bygger rör med öppningen på sidan av röret och Haploops tenuis som bygger rör med öppningen längst upp. Haploops-djuren bildar täta samhällen på lerbottnar djupare än 20 meter. På senare år har dessa samhällen, som hyser många arter, tyvärr blivit allt ovanligare. På dessa djup är det inte ovanligt med syrebrist i bottenvattnet. Det kan finnas ett samband mellan salthaltssprångskiktets läge och tjockleken på det salta vattenlagret under språngskiktet. Om detta lager är tunnt, kan syrebrist uppstå eftersom vattenutbytet mellan de olika lagren är obefintligt. Är halter nedbrytbart organsikt material i sedimentet dessutom höga, kan syrebrist uppstå relativt snabbt. Kan minskningen hänga samman med en eventuell ökad predation från nya fiskarter i området eller att fortplantningen hos Haploops har ändrats i tiden, så att larverna inte får tillräckligt med föda? Bakomliggande orsaker kan vara komplexa och för att kunna hitta orsaker till Haploopsens tillbakagång, krävs det bl a kontinuerliga mätningar av salt- och syrehalter. Förhoppningsvis kan den nya mätsonden bidra till att ge oss ökad förståelse om det är syre- och/eller salthalt som påverkar utbredningen (läs mer om mätsonden på sidan 41). Haploops-samhället Samhället fick sitt namn efter det lilla kräftdjuret Haploops. Bilden visar en teckning från 36 meters djup norr om Ven - så såg det ut. Typiska arter som är uppförstorade är längst till vänster märlan Haploops tubicola (1). Till höger ormstjärnan Ophiura robusta (2) och sjustråliga kammusslan Pseudamussium septemradiatum (3). Nere i mjukbottnen från vänster: små röda havsborstmaskar Heteromastus filiformis som också finns djupt ner i bottnen längst till höger, ormstjärnan Amphiura filiformis, havsborstmasken Anobothrus gracilis, musslan Abra nitida, havsborstmaskar Maldane sarsi (tjocka lerrör), små havsborstmaskar Prionospio fallax/banyulensis och stora havsborstmasken Glycera alba. Något längre till höger runda musslor Thyasira flexuosa och havsborstmasken Pherusa plumosa med borst ovanför sedimentytan samt den långsträckta musslan Nuculana pernula med sina palper ovanför bottenytan. Ur bottnen sticker platta lerrör upp som bebos av märlorna Haploops tubicola och Haploops tenuis samt ett långt lerrör med havsborstmasken Sabella pavonina som har en vacker paraplyformad tentakelkrona. Ovanpå bottnen finns till vänster den orange slemmasken Nipponemertes pulcher, på flera ställen ormstjärnorna Ophiura albida och Ophiura robusta samt små fjällborstmaskar Pholoe baltica och stora gröna havsborstmaskar Goniada maculata. Till höger ligger en sjustrålig kammussla Pseudamussium septemradiatum. Spridda över bottnen syns mycket små musselkräftor Philomedes globosus. I bakre kanten av bilden simmar små vita märlor med röda teckningar Ampelisca tenuicornis. En liten torsk och stor rödspätta njuter av mångfalden av bottendjur. -15-

17 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Klimatförändringar och havet Om hundra år kan medeltemperaturen på jorden ha stigit med flera grader. Redan nu syns effekter av klimatförändringar, inte minst i haven. Klimatet har alltid varierat och perioder med varmare klimat har varvats med kallare perioder. Det stora problemet nu är att förändringen sker så snabbt att miljön inte hinner anpassa sig till förändringarna. Haven blir varmare Effekterna kommer att vara tydligast mot polerna. Redan på våra breddgrader kommer kortare vintrar och minskande istäcke att direkt påverka arter som lever i våra havsområden. Artsammansättningen av djur och växter förändras. Nya arter etableras, andra försvinner. Haven blir surare Ökade mängder atmosfärisk koldioxid absorberas i havsvattnet och kolsyran som bildas sänker vattnets ph. Haven försuras snabbare idag än de gjort på 55 miljoner år! Man vet väldigt lite om vilken effekt försurningen kommer att ha på havens ekosystem. De studier som hittills gjorts rör problem med kalkinlagring hos djur med yttre eller inre skelett. Vissa forskare förutspår att korallreven kommer att brytas ner och kanske till och med utplånas inom så kort tid som 40 år. Havsnivån höjs När temperaturen stiger smälter polarisar och glaciärer. Stora mängder vatten är bundna i dessa isar, och detta kommer därför att leda till att havsnivån stiger. Under de senaste 100 åren har havsnivån redan stigit med åtminstone 10 centimeter. Globalt sett beräknas havsnivån stiga med centimeter till år 2100 jämfört med Om Grönlands glaciärer smälter kommer havsnivån att stiga med hela sju meter, men dit kommer vi inte på några hundra år. Höjningen av havsnivån kommer att variera mellan olika havsområden. I Östersjön kommer höjningen att vara mindre än på västkusten, eftersom Östersjökusten har landhöjning som motverkar havsnivåhöjningen. Havets salthalt påverkas Klimatförändringen kommer även att påverka salthalten i haven. I områden nära ekvatorn, där avdunstningen är hög, kommer salthalten i ytvattnet att öka. I områden närmare polerna, exempelvis här i Sverige, kommer salthalten att sjunka. Det beror på att nederbörden och utströmningen av sötvatten till haven kommer att öka, och att isar kring polerna smälter. Att salthalten förändras kan påverka djur och växter som lever i havet. Man kan redan nu se exempel på både ökande och minskande utbredningar av djur och växter i våra havsområden. Avsmältningen av isarna kan dessutom påverka havsströmmarna. Den för vårt klimat så viktiga golfströmmen skulle minska, vilket skulle medföra ett kallare klimat på våra breddgrader. Ändrade strömförhållanden skulle dessutom kunna medföra en försämrad syresättning av vissa havsområden. Kan klimatförändringen vara naturlig? Vi vet att temperaturen på jorden varierar. Bland annat har forskare kunnat undersöka isar från polartrakterna som har varit ända upp emot år gamla, och kunnat se effekter av temperaturförändringar under olika tidsperioder. Den stora skillnaden nu är att förändringen sker så snabbt. Majoriteten av klimatforskarna är ense om att den ökade förbränningen av fossila bränslen och den därigenom förhöjda halten av koldioxid i atmosfären är orsaken till den förändring vi upplever idag. Förväntade effekter i Östersjöområdet Lufttemperaturen i Östersjöområdet väntas fortsätta stiga under det här århundradet. Medeltemperaturen väntas stiga 3-5 grader i Östersjöområdet till år Den största delen av uppvärmningen kommer beräknas ske i norra och östra delarna under vintermånaderna och i de södra delarna under sommarhalvåret. En sådan uppvärmning kommer att ge en förlängning av växtsäsongen med dagar i norra Östersjön och dagar i de södra delarna vid slutet av seklet. Borstahusens hamn under stormen i november Havsnivån var 120 cm över normalvattenståndet. En havsnivåhöjning med en meter kommer att skapa problem i delar av Landskrona. -16-

18 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus För mycket av det goda Ett tätnande ludd av grönalger har ersatt större tångarter på grunda klippbottnar längs sydoch mellansveriges kuster. Förändringarna av växtligheten och en ökad grumlighet av vattnet är tydliga tecken på övergödning. Näringen kommer från mänskliga aktiviteter. Ända sedan början av 1900-talet har övergödning successivt orsakat problem. Den största mängden näring tillförs haven via vattendrag och atmosfär, i första hand från jordbruksmark och trafik. Totalt får Östersjön varje år ta emot mer än ton fosfor och över en miljon ton kväve. Sammanlagt bor mer än 85 miljoner människor i avrinningsområdet och mer än 55 miljoner människor är bosatta nära kusterna eller vid de vattendrag som mynnar ut i havet. Från alla dessa människor och deras verksamheter, som industrier, trafik och jordbruk, transporteras föroreningar till havet från vattendrag och via nedfall från atmosfären. Det är detta östersjövatten som till stor del påverkar Landskronas havsområde. I flera år har länderna kring Östersjön och Västerhavet gemensamt strävat efter att minska näringsutflödet till havsområdena. Tack vare regler för t. ex. stallgödselspridning, katalysatorrening av bilavgaser och andra åtgärder har de svenska utsläppen av kväveoxider och ammoniak kunnat reduceras på senare tid. Men minskningen går långsamt. Ökad växtlighet minskar den biologiska mångfalden På grunda bottnar har snabbväxande fintrådiga alger trängt undan eller vuxit över den fleråriga blåstången. I tångbältet finns många växt- och djurarter som håller på att försvinna. Mot slutet av sommaren brukar de snabbväxande ettåriga algerna lossna från sitt underlag. I en del fall flyter de upp till ytan och lämnar kvar en naken botten som inte ger skydd åt fiskyngel och andra djur. I andra fall bildas mattor av döda alger på botten, med syrebrist, svavelvätebildning och bottendöd som följd. Massförökning av växtplankton orsakar ett grumligare vatten och minskar ljusnedträngningen vilket minskar djuputbredningen av många algarter. Övergödning leder ofta till syrebrist i vattnet, vilket slår ut bottendjuren och i en del fall även fisken. Kraftig övergödning av vatten leder till att antalet växt- och djurarter minskar. Läckage från jordbruket Jordbrukets användning av gödsel ökade kraftigt efter andra världskriget. Därför är utflödet av fosfor och kväve till sjöar och kustområden betydligt större i dag än vid 1900-talets början. Jordbruken använder stora mängder handelsgödsel och stallgödsel. Risken att fosfor och kväve läcker ut från åkrarna till angränsande vattendrag, sjöar och kustområden påverkas bland annat av vilken gröda som odlas, jordart, nederbörd, bevattning och skörd. En del av kvävegödseln passerar åkerjorden utan att tas upp av grödorna, mer än hälften av detta överskott läcker ut i omgivande vatten. Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till dagens stora näringsläckage från jordbruksområdena eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr. För att begränsa kväveläckaget från åkrarna har Sverige bland annat infört regler för hur stallgödsel får spridas. Det är också reglerat hur stor del av åkermarken som måste vara täckt av gröda under höst och vinter. Anledningen är att "gröna" åkrar läcker betydligt mindre näring än nyplöjd mark utan växtlighet. Våtmarker och reningsverk tar bort kväve Konstgjorda våtmarker anläggs längs bäckar och åar i jordbruksområdena för att fånga upp en del av vattnets kväveinnehåll innan det når ut i havet. Den kommunala avloppsreningen har i större tätorter vid syd- och mellansvenska kuster kompletterats med kväverening för att avlägsna en större del kväve. Näringstillförseln till havet har emellertid visat sig vara svår att hejda och utflödet av kväve och fosfor via vattendragen fortgår nästan oförminskat. En orsak är att stora mängder näring som har lagrats i marken, grundvattnet och sjöarnas sediment fortsätter att läcka ut. Trådformiga grönalger har ersatt stora tångarter på många platser. -17-

19 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Fisken fastnar i spökgarn På botten av Öresund står spökgarn och fångar fisk som ingen hämtar upp. Sedan 2005 har tre fiskare i Borstahusen rensat Öresund på fiskegarn som andra lämnat kvar. Med hjälp av en dragg drar de upp stora mängder av garn och skräp från havets botten. Spökgarn är fiskegarn eller nät som har förlorats eller lämnats i havet. En del garn trasslar ihop sig och sjunker till botten, medan andra fortsätter att stå upp och fångar fisk som ingen hämtar upp. Förutom att den fångade fisken ruttnar, fastnar andra djur i spökgarnen. Även fiskare drabbas när deras redskap fastnar i spökgarnen eller gamla rester följer med upp. Det är inte bara fisk som fastnar i gamla garn. I Borstahusen driver de tre fiskarena Patrick Carlsson, Tommy Persson och Mats Nilsson projekt där de kör runt i Öresund och draggar efter spökgarn. Genom att köra sakta och släpa en dragg på botten får de tag i gamla och övergivna garn som de sedan plockar upp. Idén till att rensa Öresund på spökgarn och skräp kom efter att resterna av andra fiskares redskap hade fastnat i deras garn många gånger. - Det fanns en fiskare här som bara satte ut grejer efter grejer. Fick man upp hans garn var de fulla av döda fiskar. Då tänkte vi att vi kunde göra något, berättar Tommy. Efter att ha fått projektmedel från EU och Fiskeriverket 2005 började de dragga efter garn utanför Landskrona. Ganska omgående hittades stora mängder spökgarn och skräp. Enligt beräkningarna i projekten får de i genomsnitt upp 16 kilometer garn per år. Till detta kommer gamla ankare, ryssjor, linor med mera som samlas på kajen i Borstahusen innan det tas om hand av LSR. De tre fiskarena draggar över ett stort område - från Helsingborg till Malmö. För att hålla koll på var de har varit använder de en karta, men när de väljer områden att dragga använder de sin fiskareinstinkt. - Vi kör dit vi tror vi själva skulle fiskat, då vet vi att andra skulle fiska där. Hittar vi något på ett ställe, gör vi nya försök, säger Tommy. Han upplever att spökgarnen är jämt fördelade i Öresund, ingen plats är mer drabbad än någon annan. Ett problem är att garnen ofta är delade i bitar. När rester av gamla garn har fastnat i näten, har många fiskare skurit av spökgarnen och kastat tillbaka dem i havet. Detta har fört med sig att Patrick, Tommy och Mats ofta hittar garn på platser de redan har varit på. - Det har mycket med strömmar att göra. Står det en bit garn på meter, står det inte spikrakt, det kan kasa ihop. Vi kan köra ett par meter ifrån och tänka att det inte finns mer här. Nästa gång kommer vi precis rätt och då fastnar det, berättar Patrick. Mycket av garnen de får upp är gamla garn som lämnades kvar för flera år sedan, fast det tillkommer fortfarande nya garn. - Vi har ställen som vi draggade på ifjol som vi hittade nya garn på i år, säger Tommy. I de upplockade garnen hittar de ofta fisk, både död och levande. - Det beror på var de har stått och hur länge de har stått. Är det relativt nya garn på två, tre år så finns det fisk i dem, fortsätter Tommy. Fisken drabbas inte bara av spöknäten. Massor av skräp som flyter runt eller ligger på bottnen äts upp av fiskarna som tror det är mat. - Det har hänt ett antal gånger att vi har fått en stor torsk. När vi har rensat den, har där varit bitar av en aluminiumburk i magen. Det är ingen höjdare, berättar Patrick. Förutom de tre Borstahusenfiskarena finns det spökgarnsjägare i Limhamn och Trelleborg. Efter flera års arbete har idén legat till grund för liknande projekt i Polen och de baltiska staterna. - Nu körs det inte bara i Sverige, utan även i andra länder. Det tycker jag känns positivt, för då har man gjort något vettigt, säger Patrick. Deras egen framtid är oviss. Det finns mycket spökgarn kvar att plocka upp, men Patrick hoppas att EU kan skjuta till mer projektmedel. - EU tycker miljö är prioriterat, men de håller på med ny beslutsperiod nu. Så vi avvaktar och ser vad som händer. Tommy Persson med uppfiskade gamla garn. -18-

20 - Landskronas miljöredovisning Havet i fokus Havet som pedagogiskt verktyg Mats Svensson, Gullstrandgymnasiet. På Allvar Gullstrandgymnasiet i Landskrona kan man sedan flera år tillbaka läsa två unika kurser i marinbiologi om 100 gymnasiepoäng vardera. I samband med utbildningen kan man gå en kurs och ta dykarcertifikat och få närkontakt med djur- och växtlivet i Öresund. Den första och grundläggande kursen ger eleverna kunskaper i hur ett havsekosystem fungerar och vilka viktiga saker som påverkar ett hav, t.ex. strömmar, salthalter, vindar, bottentyper m.m. Man får svar på frågan hur vi på land påverkar havet så att t.ex. torsken inte kan fortplanta sig och hur en damm med lite vass och ankor i sin tur kan göra livet lättare för samma torsk ute i havet. Unik lokal förankring Kursen har en lokal förankring i Öresund och ger förståelse för vilken unik miljö sundet är och att det inte finns någon motsvarighet längs Sveriges kust. På kursen får eleverna dessutom utföra praktiskt arbete till sjöss från båt och lära sig mycket om olika provtagningsmetoder. Skolan har egen båt som används i undervisningen. Båtexkursionerna ger eleverna möjlighet att samla in bl. a. marina plankton från olika djup i Öresund och göra hydrografiska mätningar med mätutrustning ombord. I mikroskopet kan man sedan se små djur som man inte trodde fanns. Man tillämpar sedan sin kunskap och sammanställer sedan sina data i laborationsrapporter väl tillbaka på skolan. Eleverna kan också fördjupa dig i ett område som rör kursen som sammanställs och redovisas i en rapport. Ett av de stående inslagen är besöket vid Landskronas egen sälkoloni vid Skabbrevet. På hösten kan nyfikna knubbsälskutar komma riktig nära båten för att undersöka oss. Ibland undrar man vem som tittar på vem? Kursen gör också en djupdykning i Öresunds olika livsformer. Man går noggrant genom de marina djurens indelning. Sedan tar man sig med båt till sundets grunda såväl som djupa delar där man med en bottenskrapa plockar upp okända djur. Vad sägs om pelikanfotsnäcka och guldmus! Under den andra kursen som läses i årskurs 3 får man möjlighet som certifierad dykare att dyka i två skilda områden av Öresund för att jämföra dessa ur ett ekologiskt perspektiv. Efter dykningarna sammanställs en rapport som tar upp skillnaderna i miljö och vilka djur man har hittat på respektive plats samt deras anpassningar till sin miljö. Utöver detta sker en fördjupning i artkunskap och ekologiska processer i havet. Vad syftar kurserna till? Undervisningen i ämnet biologi i vattenmiljöer ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om vattenlevande organismers byggnad, livsprocesser, utvecklingsfaser och förutsättningar för utveckling. Den ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att identifiera, namnge och beskriva växt- och djurarter som lever i vatten. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om vatten, vattnets kretslopp samt om vattenföring i sjöar och vattendrag och strömmar i havet. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vattenmiljöer och naturbrukets och andra verksamheters påverkan på ekosystemen i vatten. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar förståelse av energiomsättning hos växter och djur samt energins flöde genom ekosystemet. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om mikrobiologi och mikrobiologiska processer som är av betydelse inom fiske- och vattenbruk. Genom laborationer och undersökande arbetssätt ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt tankesätt och en biologisk förståelse. I undervisningen ska eleverna genom praktiska övningar, observationer och fältstudier ges möjlighet att utveckla kunskaper om vatten och vattenlevande organismer. Genom informationssökning i samband med fältstudier ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika växt- och djurarter och om biologisk mångfald. Under utbildningen lär man sig bl. a. att mäta siktdjup (nedre, vänster) och olika metoder för provtagning av bottenfauna (nedre, mitten och höger). -19-

Landskronas havsmiljö

Landskronas havsmiljö Landskronas havsmiljö Landskrona kommun Rapport 1998:8 Miljöförvaltningen Innehåll Landskronas havsmiljö 1 Inledning 1 Grunda havsområden 1 Sanden döljer ett rik djur- och växtliv 2 I havssanden frodas

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Nedan: Ormstjärnornas armar täcks av skyddande kalkplattor, formen på dessa plattor är ofta bra att nyttja sig av vid artbestämning. Hos arten Ophiopholis

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

OLJESKYDDSPLAN LANDSKRONA STAD - ZONINDELNING ZON

OLJESKYDDSPLAN LANDSKRONA STAD - ZONINDELNING ZON OLJESKYDDSPLAN LANDSKRONA STAD - ZONINDELNING ZON 1 ÖVERSIKTSKARTA - LANDSKRONA KARTA ZON 1 - LANDSKRONA X RÖTT Uppställningsplats BLÅTT Tillfartsväg för personal och mtrl. FÖRSLAG PÅ INITIAL ÅTGÄRD ZON

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Marint naturmiljöprogram

Marint naturmiljöprogram Marint naturmiljöprogram för Lomma kommun 2010-2020 DEL B - KUNSKAPSDEL Antaget av kommunfullmäktige 2010-06-10 1 Marin NMP kunskapsdel Del B 100504.indd 1 2010-07-07 10:45:43 Kunskapsdel Bilden på framsidan

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Vickes strandäventyr

Vickes strandäventyr Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. NAKEN B IO L OG I Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita. 16 Text och Foto Anders Axelsson Vinterdykningen går mot

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland

Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Varje år hamnar miljontals ton avfall

Läs mer

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Välkomna till. Naturväktarna Kust

Välkomna till. Naturväktarna Kust FÄLTUNDESÖKNING Välkomna till Naturväktarna Kust Ni har uppdraget att undersöka en havsstrand. Vilka djur och växter hittar ni här? Hur påverkar vi människor livet på land och i vattnet? För att ta reda

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ har du tänkt på att Östersjön i princip är ett slutet innanhav? Detta betyder att föroreningar

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 3 artiklar Nyhetsklipp Plast i havet stort hot mot växt- och djurliv Bohusläningen 2015-10-16 2 Plast i havet stort hot mot växt och djurliv Bohusläningen

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2015 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Under 2015 har 300 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende

Läs mer

Lärarmanual för Simkampen

Lärarmanual för Simkampen Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer