INVENTERING AV HAVSBOTTNARNA MELLAN FJÄLLBACKA OCH BOVALLSTRAND FREDRIK PLEIJEL TJÄRNÖ MARINLABORATORIUM PL STRÖMSTAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INVENTERING AV HAVSBOTTNARNA MELLAN FJÄLLBACKA OCH BOVALLSTRAND FREDRIK PLEIJEL TJÄRNÖ MARINLABORATORIUM PL STRÖMSTAD"

Transkript

1

2 INVENTERING AV HAVSBOTTNARNA MELLAN FJÄLLBACKA OCH BOVALLSTRAND FREDRIK PLEIJEL TJÄRNÖ MARINLABORATORIUM PL STRÖMSTAD

3 2 INNEHÅLL: INLEDNING 3 PRESENTATION AV OMRÅDET 4 MATERIAL OCH METODER 5 Grundområden 5 Djupområden 5 ALLMÄN KARAKTÄRISTIK AV BOTTNARNA 6 Grundområden 6 Djupområden 13 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 18 ARTLISTOR 19 KARTBILAGA separat

4 3 INLEDNING Denna havsbotteninventering utfördes under 1986/87 på uppdrag av länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän. Den omfattar skärgården från Stora Borgen i norr till Bottnefjorden i söder, exklusive Väderöarna som har inventerats separat. En inventering av denna typ är med nödvändighet statisk och kan inta beskriva till exempel de kraftiga årstidsvariationer som förekommer i fauna och flora, Även andra typer av förändringar kan ge felkällor: sandstränder flyttar sig, Zostera-ängar dör ut och växer upp vilket inverkar på bottensediment de organismer som lever där, och inte minst mänskliga aktiviteter med bland annat eutrofiering som följd ger stora förändringar och fluktuationer. Ett stort tack till Carl André och Gisela Holm som hjälpt till med fältarbetet, till Jan Karlsson för bestämning av algerna i Prov 43, samt till Olle Ekström och Kalle Hagsköld som var skeppare under provtagningarna. Olle Ekströms lokalkännedom var också ovärdelig.

5 4 PRESENTATION AV OMRÅDET Området Fjällbacka Bovallstrand utgör en kuperad skärgård omfattande många hundra öar och skär, karaktäriserat av gnejsgraniter med insprängda diabas- och kvartsgångar. De inre delarna präglas av de två fjordarna med Jorefjorden i norr och Bottnefjorden i söder, avskilda av Hamburgön och Valön. Fjordarna är mycket grunda och saknar egentlig fjordkaraktär då de inte år försedda med trösklar, Sötvattensutflödena i de innersta delarna präglar fauna och flora med tydliga gradienter inifrån och ut. De yttre delarna av skärgården är starkt exponerade för väder och vind, öarna och skären är karga med sparsam växtlighet och präglas av bohusgraniten. Däremellan förekommer alla övergångsformer. Västerut avgränsas om rådet av Väderöfjorden, en smal och djup förkastningsspricka med nord-sydlig sträckning som utgör en sydlig fortsättning på Kosterrännan. De olika gradienterna av bland annat sötvatten och exponeringsgrad styr i hög grad bottnarnas utseende och de organismer som koloniserar dem. Tydligast blir dessa skillnader när man jämför extremerna, de innersta vikarna och de yttersta skären. Däremellan är bottnarna heterogena och ofta av lapptäckeskaraktär.

6 5 MATERIAL OCH METODER På grund av skillnader i arbetsmetoder kommer området att beskrivas uppdelat enligt följande: 1. Grundområden som omfattar bottnarna ned till 6 meters djup. 2. Djupområden som omfattar övriga bottnar inom området. Grundområden Dessa områden karterades under augusti 1986 med hjälp av vattenkikare, dragg och handskrapa. Bottnarna karaktäriseras enligt följande: A. Hårdbotten (berg och klappersten) B. Sandbotten C. Sandblandad gyttja Dominerande vegetation indelas enligt följande: D. Zostera marina (ålgräs) E. Annan vegetation (Fucus, Chorda m.m.) Övrigt: Ostronbankar Djupområden Prover på dessa bottnar togs i april 1986 med en 0.1 kvadratmeters van Veen-huggare, och där denna på grund av bottenbeskaffenhet inte var lämplig med fyrkantsskrapa. Om inget annat anges i artlistorna år provet taget med van Veen-huggare. Sedimentkaraktär (färg, doft, struktur) noterades varefter proven sållades (som regel med 0.5, 1, 2 och 5 mm:s såll), formalinfixerades och överfördes till alkohol. I vissa fall har den finaste sållfraktionen utelämnats då materialet annars inte varit möjligt att sålla. Proverna tagna med fyrkantsskrapa undersöktes direkt efter provtagningen. I artlistorna noteras den frekvens varmed organismerna förekommer med ett, två eller tre plus, representerande förekommer, vanlig, respektive dominerande. Bottnarna karaktäriseras enligt följande: A. Hårdbotten B. Skalgrus C. Sand och lerig sand D. Lera med låg organisk halt E. Lera med hög organisk halt

7 6 ALLMÄN KARAKTÄRISTIK AV BOTTNARNA Grundområden A. Hårdbotten (berg och klappersten) Klippsträndernas organismer varierar med exponeringsgraden. Exponerade klippstränder återfinns huvudsakligen i de yttre delarna av skärgården och är oftast distinkt zonerade. Ovan vattenytan förekommer först ett kalt, abiotiskt bälte (för torrt för marina organismer, för salt för terrestra), sedan ett svart bälte bestående av antingen laven Verrucaria maura, eller, på extremt våg och solexponerade skär, blågrönalgen Galothrix scupolorum. Littorina saxatilis som lever framför allt av att beta algfilmer är vanlig här, ofta sittande i sprickor och skrevor. I vattenytan finns ett bälte av havstulpananen Balanus balanoides. Blåmusslan, Mytilus edulis, kan bilda täta bestånd i och under detta, där man också finner Nucella lapillus som lever på att borra hål och suga ut musslorna och havstulpanerna. Nedanför vattenlinjen växer Chondrus crispus och Nemplion rnultifidum, ofta åtföljd av en matta med framför allt Polysiphonia- och Ceramium-arter. Djupare ned återfinns bland andra Hildenbrandia prototypus, Coral lina olficinalis och Chaetomorpha melagonium samt de meterhöga bladformiga brunalgerna Laminaria saccharina och Laminaria hyperborea som bildar frodiga undervattensskogar. Ned till stora djup (cirka 30 meter) kan man finna skorpbildande rödalger av bland annat släktet Litothamnion. En rik fauna finns företrädd med mycket fastsittande djur, framför allt epifytiska bryozoer och hydroider, havsanemonen Urticina felina (Tealia felina), kalkrörsbyggande borstmaskar som Spirorbis och Pomatoceros och diverse sjöpungar. I de stora brunalgernas fästorgan återfinns bland annat musslor och havsborstmaskar, till exempel Hiatella (Saxicaval, Nereis pelagica och Lepidonotus sguamatua. Av fisk kan nämnas paddtorsk, ringbuk och bergstubb som karaktäristiska arter för denna miljö. Hummer och krabba utgör för fisket viktiga inslag. På mer skyddade klippstränder finner man brunalgen Fucus spiralis strax ovan vattenlinjen, följd av ett bälte Balanus balanoides och nedanför detta ofta täta bestånd av Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculpsys och Fucus serratus, där snäckorna Littorina littorea. Uttorina obtusata och Lacuna divaricata är vanliga. På mer skymda platser, under överhäng eller skuggad av brunalgerna, växer svampdjuret Halichondria panicea i vilken många andra mindre djur också lever. Något djupare kan skogar av Laminaria digitata återfinnas. Bland algerna lever en rörlig fauna bestående av många arter amphipoder och isopoder, bland andra flera arter gammarider och Idotea, och en stor mängd epifyter förekommer även här, till exempel hydroiden Dynamaena pumila.

8 7 Läppfiskar, framför allt stensnultra, blågylta och berggylta, är vanliga både på exponerade och mer skyddade klippbottnar, men går som regel djupare ned på de exponerade bottnarna då de är bundna till algzonen, och algerna tränger djupare ned här. Röt- och oxsimpa, torsk och sjurygg är också vanliga fiskar i båda dessa miljöer. Utbredning De exponerade klippstränderna karaktäriserar hela den yttre delen av den inventerade skärgården. Längre inåt och på läsidor av de större yttre öarna där vågexponeringen avtar blir klippbottnarna mer skyddade samt övergår tidigare i sedimentbottnar.

9 8 B. Sand- och grusbotten Dessa typer av bottnar uppträder där ström- och vågexponering förhindrar sedimentation av finare och lättare partiklar. Vattenomsättningen är därför som regel god och sedimentens organiska halt låg. Partiklarnas ursprung kan vara olika, de kan utgöras av residual från ursvallade moräner och de kan till stor del bestå av skalrester från framför all mollusker Då substratet är rörligt är också makroalgerna ovanliga på denna typ av botten, med undantag av så kallade sekundära hårdbottnar som kan utgöras av stenar och större skal. Hela den till dessa makroalger associerada faunan och floran saknas därför också. Zostera marina, en högre växt med välutvecklat rotsystem kan däremot förekomma på de sandigare bottnarna, men är vanligare förekommande på mer skyddade lokaler. Av epifaunan som återfinns är sandräkan, Crangon crangon, och strandkrabban, Carcinus maenas, kanske de vanligaste. Ostronet, Ostrea edulis, finns också här och är förstås av fiskerimässigt intresse. Av infauna återfinns hjärt- och sandmusslan, Cardium edule och Mya arenaria vars larver i juni kan bilda heltäckande mattor på botten, samt sandmasken Arenicola marina vars aktivitet är av stor betydelse för omsättningen på sandbottnarna. Sandstubb, lerstubb och tobis är de vanligaste fiskarna, och stora mängder juveniler av rödspotta och piggvar förekommer också. I denna botterityp finns även en rik fauna av så kallade interstitiella djur, dvs. sådana som lever mellan sandkornen. De är mikroskopiska och uppvisar en mängd speciella adaptationer till den miljö de lever i, som långsträckt kroppsform (för att kunna ta sig fram mellan sandkornen) och häftorgan (för att kunna stanna på plats i ett instabilt substrat). Utbredning Generellt år sand- och grusbottnarna vanliga på läsidorna av de mer exponerade öarna och skären samt i strömspolade sund. I områdets norra del är de rikligt företrädda kring Norra Dyngön, Hjärterön och Bringebärsholmen. Sunden kring Lilla Hamburgö utgörs huvudsakligen av sand- och grusbottnar. I områdets södra del är de rikligt företrädda kring Ulön.

10 9 C. Sandblandad gyttja Denna bottentyp uppträder på lokaler som är mindre exponerade för vågrörelse och strömmar, Mindre och lättare partiklar kan då sedimentera och det organiska innehållet är högre. Av samma skäl som på sand- och grusbottnar saknas makroalger där fast substrat saknas. Sekundära hårdbottnar i form av musselskal och stenar kan dock ge möjlighet för alger att etablera sig och Fucus vesiculpsus, Fucus serrtus och Chorda filum kan förekomma i ansenliga mängder (se E. Annan vegetation). Zostera marina, kan vara helt dominerande på dessa bottnar och behandlas separat (se D. Zostera marina). Vanliga organismer på denna bottentyp är märlkräftan Corophium volutator, havsborstmaskarna Nereis diversicolor, Nereis virens, Nephtys, Pygospio elegans och Arenicola marina, den depositionsätande musslan Abra alba, kubongen Littorina littorea samt strandkrabban Carcinus maenas. Blåmusselbankar kan etableras där några musslor först fäster sig på någon sten eller större skal och sedan fungerar som substrat för varandra. I områden nära sötvattensutflöden kan bottnarna helt domineras av snäckan Hydrobia och fanerogamen Ruppia. Av fisk återfinns flera arter gobider, framför allt sandstubb, Pomatoschistus minutus, samt juvenila plattfiskar, framför allt skrubba, Platichtys fles, och rödspotta, Pleuronectes platessa. Utbredning I den norra delen av utbredningsområdet förekommer bottnar med sandblandad gyttja vid Dyngön, fläckvis i Jorefjorden samt i Hamburgsund. I den södra delen återfinns de i de grunda vikarna strax söder om Heestrand, i Bergsvikfjorden samt i Bottnefjorden. I de två sistnämnda domineras de inre delarna av Ruppia.

11 10 D. Zostera marina (ålgräs) Bottensubstratet i dessa bottnar kan vara från sandigt med relativt låg organisk halt till lerigt med hög organisk halt, Det senare substratet är det vanligare i de täta sjögräsängarna. Djuputbredningen är från en halv till cirka 6-7 meter, nedåt troligen begränsad av ljustillgång och temperatur. Vid kraftigt utsötade förhållanden tar Ruppia över. Dominerande organismer i dessa ängar är artar av snäckan Rissoa, Lacuna divaricata, Nassa reticulata, olika arter av hjärtmusslor, havsborstmaskarna Arenicola marina, Nephtys, Nereis virens, Scoloplos armiger samt flera arter spionider. Räkorna Palaemon adspersus och Palaemon elegans, pungräkor av släktet Praunus, spindelkrabban Macropodia rostrata förekommer också, liksom sjöpungen Ciona intestinalis och ostron. Älgräset är ofta påväxt av trådformiga röd- och brunalger och kan täckas av fina mattor med kiselalger. De senare täcker också ofta bottenytan. Zostera-ängarna kännetecknas av uttalade säsongsvariationer. Om våren är den dåligt utvecklad, och de grunda vikarna är ofta täckta av den trådformiga kiselalgen Berkeleya rutilans (Amphipleura rutilans), och något senare av grönalgen Percursaria percursa. I maj-juni börjar ålgräset tillväxa, den rörliga vandrar in och stora mängder larver sätter sig på bottnarna. De fiska som lever av den stora mängden ryggradslösa djur som finns här är flera gobider, bland annat svart smörbult, plattfiskyngel, främst av skrubba och rödspotta, ål, torsk, havsöring samt vuxna flatfiskar. Zostera-bottnarna i innerskärgården är genom sin produktivitet synnerligen viktiga ur fiskeribiologisk synpunkt och hör till våra mer skyddsvärda områden. Då det organiska inslaget i sedimenten som regel år högt är de också känsliga för ytterligare belastning då syrefria förhållanden annars lätt uppstår. Utbredning I områdets norra del karaktäriseras hela Jorefjorden av täta Zostera-bestånd som täcker stora arealer. Söderut förekommer Zostera i sundet mellan Lilla och Stora Hamburgö, rikligt inne i Sältången samt i Bottnefjorden.

12 11 E. Annan vegetation (Fucus, Chorda etc.) Denna bottentyp är vanlig både på de sandiga och leriga grundbottnarna, framför allt i de inre delarna av skärgården och avlöser ofta Zostera-ängarna. Fucus vesiculosus, Fucus serratus och Chorda filum är de mest karaktäristiska makroalgerna, och etablerar sig på sekundära hårdbottnar, Blåmusslan, Mytilus edulis, kan bilda fläckvisa bankar i dessa miljöer och utgöra substrat för algerna. En riklig mängd epifyter växer ofta på algerna, framför allt trådformiga brun- och rödalger, Tarmtången, Enjromorpha, kan också vara vanlig på grunt vatten. Musslorna Cardium edule och Abra alba, snäckorna Littorina littorea. och Nassa reticulata är vanliga, liksom tångräkorna Palaemon adspersus och Palaemon elegans, pungräkor av släktet Praunus och strandkrabban Carcinus maenas. Utbredning En vanlig bottentyp i området, speciellt på skyddade lokaler i de inre skärgårdsdelarna där Zosteran inte lyckats etablera sig. I den norra delen är den vanlig längs stränderna i Fjällbackafjorden, kring Korsön och Kalvön, i Jorefjorden och i Hamburgsund. Söderut förekommer den framför allt längs stränderna kring Heestrand, i viksystemen söder om Heestrand samt i Sältången.

13 12 F. Ostronbankar Dessa förekommer på grundare, relativt exponerade sandbottnar och på bottnar med blandad vegetation. I det norra området finns rika bestånd på Hjärteröns västsida, Fläsköns västsida samt i vikarna på Korsön och i Breda Bukt på Kalvön, Söderöver noterades förekomst framför allt i vikarna på Hamburgöns västsida och på Kålö i Bottnefjordens mynning. Ostronet befinner sig på svenska västkusten vid gränsen för sitt utbredningsområde, något som har stor inverkan på framför allt reproduktionen. För att lyckas med denna är de beroende av sommartemperaturer i vattnet på grader, och populationerna lyckas följdaktligen inte reproducera sig varje år. Dessutom tvingar den låga ytvattensaliniteten ner ostronen så att de förekommer först på ett par meters djup där temperaturen är lägre än i ytskiktet. Även låga vintertemperaturer kan ha betydelse för överlevnaden av framför allt juvenilerna. Bestånden är alltså känsliga och skyddsvärda, inte minst ur kulinariskt/kommersiellt intresse.

14 13 Djupområden A. Hårdbotten Angående denna bottentyp, se kommentarer under Grundområden, Hårdbottnar. Utbredning Endast i två prov erhölls hårdbotten i djupområdena, prov 37 utanför Ulön och prov 43 väster om Lyngö. Båda lokalerna är extremt exponerade.

15 14 B. Skalgrus Där ett bottensubstrat är exponerat för kraftig våg- och strömenergi förhindras sedimentationen. På grundare bottnar i exponerade lägen, där vågrörelsen har stor betydelse, erhålls framför allt klippbotten. Skalgrusbottnarna återfinns ofta nedanför dessa och kan utgöras av residualmaterial från till exempel moräner, men domineras som regel av skalrester, framför allt från snäckor och musslor. Den låga sedimentationen leder till en extremt låg organisk halt i substratet. Vattengenomströmningen är god och bottnarna väl syrsatta. Diversiteten av organismer är hög men individantalet ofta relativt lågt. Predation och suspensionsätande (upptagande av partiklar svävande i vattnet) är de vanligaste sätten för födointag, depositionsätare är givetvis sällsynta. Många organismer som vanligen inte återfinns på andra typer av bottnar lever här, till exempel havsborstmaskarna Aonides paucibranchiata, Glycera lapidum och Pisione remota, krabban Ebalia tumefacta och musslorna Nucula hanleyi, Astarte montayui och Venus fasciata. Sjöborrarna Echinocyamys pusillus och Spatanaus purpureus är också allmänna, och filtrerande ormstjärnor som Ophiotrix fragilis och Ophiocomina nigra kan fläckvis förekomma i stora mängder. Gränslinjen där klippbotten övergår i skalgrus är av kommersiellt intresse då hummern trivs i just denna miljö. Utbredning Större sammanhängande områden av skalgrus är inte allmänna inom området. Mindre områden nedanför klippbottnarna i de exponerade delarna av skärgården är vanliga. Från de tagna proverna kunde två skalgrusområden konstateras, nämligen utanför Gråskär och Lilla Håskär väst om Lilla Hamburgö, samt utanför Valön. Följande provpunkter beskriver artsammansättningen på rena skalgrusbottnar: 30 och 40.

16 15 C. Sand och lerig sand Denna bildas på samma sätt som skalgrusbottnarna men under något mindre exponerade förhållanden. Med ett ökat djup minskar exponeringsgraden som regel och mängden finare partiklar i sedimenten ökar, tillsammans med den organiska halten. Vad avser faunan är detta en högdivers bottentyp där även depositionsätande organismer förekommer. Vanliga här är havsborstmaskarna Macrochaeta clavicornis, Protodorvillea kefersteini, flera arter Prionospio och magelonider, musslorna Nucula nucleus och Venus striatula, snäckorna Mangelia attenuata, Onoba vitrea och Cylichna cylindracea samt sjöborren Echinocardium flavescens, Vid ökat inslag av finare partiklar kan också ormstjärnorna Amphiura filiformis och Amphiura chiajei förekomma i stor mängd, samt musslan Mysella bidentata. Phoroniden Phoronis muelleri kan fläckvis vara mycket abundant. Utbredning Denna bottentyp är den dominerande i de yttre delarna av skärgården och bildar gradvisa övergångar mot skalgrus i mer exponerad miljö och lera i mer skyddad miljö, speciellt där djupet ökar. Följande provpunkter beskriver artsammansättning på rena skalsandbottnar respektive sand och lerblandad sand: 41, 42 och 20, 27, 29, 39, 44.

17 16 D. Lera med låg organisk halt Dessa bottnar utgörs av lera, eventuellt med sandinslag. Syrsättningen är som regel god, den organiska halten förhållandevis låg och diversiteten hög. Det är en vanlig bottentyp på de måttligt exponerade lokalerna där vattendjupet överstiger meter. Depositionsätande djur utgör en viktig del av biomassan. Dominerande organismer är havsborstmaskarna Prionospio fallax, Levinsenia gracilis, Scalibregma inflatum, Polyphysia erassa, Diplocirrus glaucus och Pholoe sp, tornsnäckan Turitella communis i vars skal man ofta finner sipunculoiden Ehascolion strombi, musslorna Abra nitida, Mysella bidentata, Thyasira flexuosa och Nucula nitidosa, märikräftan Ampelisca diaderna samt priapuloiden Priapulus caudatus. Ofta domineras denna botten av ormstjärnorna Amphiura filiformis och Amphiura chiajei som med sina hålor spelar en stor roll för syrsättningen av sedimenten. Många organismer lever också i dessa hålor där de erhåller predationsskydd och utnyttjar den vattenström som ormstjärnan upprätthåller, till exempel Mysella bidentata. Övriga vanliga tagghudingar är sjöborrarna Brissopsis lyrifera och Echinocardium cordatum, samt sjögurkan Labidoplax buski. Utbredning I norra delen av inventeringsområdet är detta en vanlig bottentyp i de något djupare yttre delarna av skärgården, från Stora Borgen ned till Hamburgö. Inslaget av sand är påtagligt i dessa yttre delar, och de utgör som regel friska och väl sysatta bottnar. I områdets södra del återfinns de framför allt i de yttre delarna av Bottnefjorden. Följande provpunkter beskriver karaktäristiska artsammansättningar på leriga bottnar med sandinslag, respektive rena lerbottnar: 4, 5, 6, 8 och 1, 2, 3.

18 17 E. Lera med hög organisk halt Denna mindre exponerade bottentyp karaktäriseras av en sämre syrsättning, hög sedimentation och hög organisk halt. I vertikalled förekommer ofta ett bottenskikt av någon millimeter av brunt syrsatt sediment för att sedan övergå i svart, anoxiskt. Denna bottentyp är högproduktiv och viktig som födohabitat för ett stort antal fiskarter. I många fall kan små ökningar av organiskt material leda till en syretäring som är större än tillgången varvid svavelväte bildas. I sådana anoxiska bottnar saknas makrofauna helt med undantag av de allra mest härdiga organismerna samt de mer opportunistiska som snabbt förmår invadera störda miljöer när fluktuationer leder till sporadiska förbättringar. Vid ytterligare försämring erhålls en död botten utan annat liv än bakterier. Denna typ av sediment är vanlig också i Zostera-ängar där syrehalten också periodvis kan bli mycket låg. Karaktäristiska organismer i denna bottentyp är Echiurus echiurus, havsborstmaskarna Capitella, Scoloplos armiger, Malacoceros fuligunosus, Polydora och Nephtys, oligochaeten Peloscolex duebeni och musslorna Gorbula gibba och Abra aba. Gapitella, Peloscolex duebeni och Gorbula gibba hör till de allra mest toleranta och en ökning i abundans av dessa är en tydlig indikation på att bottentillståndet är kritiskt. Echiurus echiurus är en organism som fluktuerar mycket från år till år, men dess närvaro i stort antal indikerar också låga syrehalter. Dessa områden är i hög grad skyddsvärda, dels på grund av deras känslighet för påverkan, dels då de fungerar som uppväxtplats för ett stort antal av våra kommersiellt utnyttjade fiskarter och som födosöksplats för många adulter. Utbredning Stora delar av innerskärgården präglas av denna bottentyp, speciell Fjällbacka- och Jorefjorden, orådet mellan Gåsön och Rågön norr om Hamburgsund, Hamburgsund, viksystemen söder om Heestrand samt Bottnefjorden. Följande provpunkter beskriver karaktäriska artsammansättningar på dessa bottnar: 9, 12, 14, 15, 16, 23, 24, 38, 50, 51.

19 18 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER De ovan beskrivna bottentyperna återfinns givetvis i andra områden längs svenska västkusten. Karaktäristiskt för området är emellertid de stora kontrasterna mellan innerskärgården med de grunda lerorna och en reducerad salthalt och den våg- och strömexponerade ytterskärgården med efter svenska förhållanden extremt god sikt och hög salinitet. I ytterskärgården utgörs bottnarna framför allt av erosionsbottnar med hårdbotten, skalgrus och sand. Dessa utgör rika, väl syrsatta bottnar med god vattenomsättning och hög organismdiversitet. De inre delarna karaktäriseras av det utsötade vattnet i de grundare delarna av Joreoch Bottnefjorden, samt av att bottnarna utgörs av sedimentationsbottnar med hög produktion. Områdena är skyddade för vind- och vågexponering och vattenomsättningen sämre. På åtskilliga av de platser där prover togs i de inre delarna erhölls höga halter svavelväte vilket är ett allvarligt tecken. Detta avspeglas också tydligt i faunan som här blir extremt lågdivers, ofta med endast 5-6 arter i ett prov. Samtal med fiskare från trakten tyder också på att detta är en relativt sen företeelse, och i områden där det tidigare har varit ett rik fiske erhålls nu bara skrubba. Det bedöms som av största vikt att de grunda områdena med Zostera-ängar (speciellt Jorefjorden, Sältången och Bottnefjorden) samt de bottnar som i Kartbilagan benämnts lera med hög organisk halt inte belastas ytterligare. Dessa områden är mycket känsliga för ökad organisk belastning och tillståndet är på många platser redan kritiskt. De är högproduktiva och fungerar som barnkammare och födohabitat för mycket kommersiellt utnyttjad fisk och bör alltså även av detta skäl skyddas i största möjliga mån. Om utbyggnad av småbåtshamnar etc. sker, så bör man eftersträva att placera dessa på klippstränder, till exempel med flytbryggor, och helst där underliggande botten är av erosionstyp. Muddring av grundområden bör definitivt undvikas då det innebär en stor belastning för kringliggande områden när organiskt material frigörs. Även ostronbankarna (se Kartbilaga)bedöms som skyddsvärda på grund av sin känslighet och sina kommersiella värden. Hamnanläggningar och avlopp bör i största möjliga mån placeras på andra platser då de kan inverka menligt på ostronpopulationerna.

20 ARTLISTOR 19

21 Prov 1 Djup: 42 m. Bottensubstrat: Brun lera med sandinslag. Fraktion 0.5 mm Sipuncula Golfingia sp + Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Anobothrus gracilis + Capitella sp + Caullerielja killariensis + Diplocirrus glaucus + Eteone longa + Goniada maculata + Levinsenia gracilis + Ophiodromus flexuosus + Pholoe sp + Prionospio fallax Prionospio multibranchiata + Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + Mysella bidentata + Echinodermata Amphiura filiformis + Lapidoplax buski + Sipuncula Golfingia procera + Annelida Amphicteis gunneri + Anobothrus gracilis + Brada villosa + Diplocirrus glaucus + Glycera alba + Goniada maculata + Heteromastus filiformis + Lumbrinereis sp. + Nephtys sp. juv + Pholoe sp. + Pista cristata + Prionospio fallax + Scalibregma inflatum + Mollusca Chaetoderma nitidulum + Corbula gibba + Cylichna cylindracea + + Mysella bidentata Natica alderi + Onoba vitrea + Crustacea Ampelisca diadema +

22 Prov 1 (forts.) Echinodermata Amphiura chiajei + Amphiura filiformis + Labidoplax buski + Fraktion 2 mm Sipuncula Golfingia procera + Phascolion strombi + Annelida Anobothrus gracilis + Glycera alba + Glycera rouxi + Goniada maculata + Levinsenia gracilis + Lumbrinereis scopa aequilobata + Nephtys incisa + Pholoe sp. + Polyphysia crassa + + Prionospio fallax + Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + Cultellus pellucidus + Cylichna cylindracea + Lepidopleurus asellus + Montacuta ferruginosa + Myrtea spinifera + Philine sp. + Turitella communis + Crustacea Ampelisca diadema + Echinodermata Amphiura filiformis Labidoplax buski + Ophiura sp. juv + Fraktion 5 mm Sipuncula Phascolion strombi + Mollusca Corbula gibba + Mysia undata + Turitella communis + Echinodermata Amphiura chiajei Amphiura filiformis Brissopsis lyrifera ++ Echinocardium cordatum +

23 Prov 2 Djup: 42 m. Bottensubstrat: Brun lera med inslag av sand och skal. Fraktion 0.5 mm Nematoda Nematoda + Annelida Capitella sp. + Exogone sp. + Gyptis rosea + Harmothoe sp. + Macrochaeta clavicornis + Paradoneis lyra + Pholoe sp. + Prionospio cirrifera + Prionospio ockelmanni + Protodorvillea kefersteini + Pseudomystides limbata + Sphaerodorum gracile + Trichobranchus glacialis + Crustacea Ampelisca sp. + Hydrozoa Perigonimus sp. + Nematoda Nematoda + Annelida Diplocirrus glaucus Goniada maculata + Myriochele oculata + Oligochaeta + Ophiodromus flexuosus + Pholoe sp. + Polydora sp. + Prionospio fallax + + Scalibregma inflatum + Sphaerodorum gracile + Synelmis klatti + Mollusca Abra nitida + Mysella bidentata + + Thyasira sp + Crustacea Amphipoda + Phoronida Phoronis muelleri + Fraktion 2 mm Annelida Glycera alba +

24 Prov 2 (forts.) Fraktion 2 mm Lumbrinereis sp. + Mollusca Lepidopleuros asellus + Mysella bidentata + Onchidoridae + Thyasira flexuosa + Fraktion 5 mm Echinodermata Amphiura chiajei Amphiura filiformis +

25 Prov 3 Djup: 30 m. Bottensubstrat: Gråbrun lera med något sandinslag. Fraktion 0.5 mm Nematoda Nematoda + Annelida Ampharete sp. + Caulleriella killariensis + Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Levinsenia gracilis + Pholoe sp. + Prionospio fallax Prionospio multibranchiata + Scalibregma inflatum + + Sphaerodorum gracile + Synelmis klatti + Mollusca Abra nitida + + Corbula gibba + Mysella bidentata + + Onoba vitrea + Crustacea Ostracoda + Echinodermata Amphiura filiformis + Platyhelminthes Polycladida + Annelida Brada villosa + Diplocirrus glaucus + Levinsenia gracilis + Nephtys sp. juv + Notomastus atericeus + Phole sp. + + Polydora sp. + Prionospio fallax + + Rhodine sp. + Scalibregma inflatum + Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + Chaetoderma nitidulum + Corbula gibba + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata Nucula tenuis + Onoba vitrea + + Turitella communis +

26 Prov 3 (forts.) Echinodermata Amphiura filiformis + Fraktion 2 mm Anthozoa Edwardsia longicornis + Anneiida Diplocirrus glaucus + + Glycera alba + Goniada maculata + Pholoe sp. + Polyphysia crassa + Prionospio fallax + Rhodine gracilior + Mollusca Abra nitida Chaetoderma nitidulum + Mysella bidentata Nucula nitidosa + Philine sp. + Thyasira sp. + Echinodermata Amphiura filiformis + + Fraktion 5 mm Nematoda Nematoda + Annelida Ampharete sp. + Caulleriella killariensis + Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Levinsenia gracilis + Pholoe sp. + Prionospio fallax Prionopio multibranchiata + Scalibregma inflatum + + Sphaerodorum gracile + Synelmis klatti + Corbula gibba + Mysella bidentata + + Nucula nitidosa + + Onoba vitrea + Crustacea Ostracoda + Echinodermata Amphiura chiajei + + Amphiura filiformis Brissopsis lyrifera + Mollusca Abra nitida + +

27 Prov 4 Djup: 31 m Bottensubstrat: Gråbrun lera. Fraktion 0.5 mm Nematoda Nematoda + Annelida Anobothrus gracilis + Caulleriella sp. + Chaetozone setosa + Diptocirrus glaucus + Harmothoe sp. + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + Nephtys sp. juv + Notomastus latericeus + Pholoe sp. + + Prionospio fallax + + Scalibregma inflatum + + Sphaerodorum gracile + + Terebellides stroemi + Mollusca Abra nitida + Cylichna cylindracea + + Modialus sp. juv + Mysella bidentata + + Onoba vitrea + + Crustacea Ostracoda + Echinodermata Labidopiax buski + + Anthozoa Edwardsia longicornuta + Annelida Diplocirrus glaucus + + Goniada maculata + Lumbrinereis sp. + Pholoe sp Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + + Cylichna cylindracea + + Mysella bidentata Nucula nitidosa + + Onoba vitrea + Turitella communis + Echinodermata Amphiura filiformis Labidoplax buski + +

28 Prov 4 (forts.) Fraktion 2 mm Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Notomastus latericeus + Polyphysia crassa + + Mollusca Abra nitida + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + + Nucula nucleus + Philine aperta + Thyrasira flexuosa + Echinodermata Amphiura filiformis Fraktion 5 mm Mollusca Philine aperta + Echinodermata Amphiura chiajei + + Amphiura filiformis + + +

29 Prov 5 Djup: 42 m. Bottensubstrat: Brungrå lera. Fraktion 0.5 mm Sipuncula Sipuncula + Annelida Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Glycera alba + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + Lumbrinereis sp. + Nephtys sp. juv + Ophiodromus flexuosus + Pholoe sp. + Prionospio fallax + + Prionospio multibranchiata + + Scallbregma inflatum + Sphaerodorum gracile + Spiophanes bombyx + Synelmis klatti + Mollusca Abra nitida + + Corbula gibba + Diaphana minuta + Mysella bidentata + + Onoba vitrea + Retusa sp. + Echinodermata Amphiura sp. juv + Platyhelminthes Polycladida + Annelida Chaetozone setosa + Diplocirrus glaucus + Goniada maculata + Levinsenia gracilis + Lumbrinereis sp. + Magelona alleni + Ophiodromus flexuosus + Pholoe sp. + + Prionospio fallax + Rhodine loveni + Sphaerodorum gracile + Terebellides stroemi + Mollusca Corbula gibba + + Cylichna cylindracea +

30 Prov 5 (forts.) Mysella bidentata + + Nucula nucleus + Onoba vitrea + Echinodermata Amphiura chiajei + Amphiura filiformis + Fraktion 2 mm Nemertea Cerebratulus sp. + Annelida Goniada maculata + Heteromastus filiformis + Polyphysia crassa Annelida Rhodine loveni + Terebellides stroemi + Mollusca Cylichna cylindracea + + Montacuta ferruginosa + Myselia bidentata + + Echinodermata Amphiura chiajei + Amphiura filiformis Fraktion 5 mm Anthozoa Pennatula phosphorea + Annelida Pectinaria belgica + Mollusca Abra nitida + + Echinodermata Amphiura chiajei Amphiura filiformis + + +

31 Prov 6 Djup: 26 m. Bottensubstrat: Gråbrun lera, något styv. Högra taxa Lägre taxa Frekvens Fraktion 0.5 mm Anthozoa Edwardsia longicornis + Nematoda Nematoda + Sipuncula Golfingia procera + Annelida Chaetozone setosa + Diplocirrus glaucus + Glycinde nordmanni + Harmothoe sp. + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Lumbrinereis sp. + Pholoe sp. + + Prionospio fallax + Prionospio multibranchiata + Scalibregma inflatum + Sosane sulcata + Sphaerodorum gracile + Synelmis klatti + Mollusca Abra nitida + Corbula gibba + Mysella bidentata Onoba vitrea + Crustacea Eudorella truncatula + Ostracoda + Echinodermata Amphiura filiformis + + Labidoplax buski + Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Diplocirrus glaucus + + Lumbrinereis sp. + Pholoe sp. + + Prionospio fallax + Mollusca Abra nitida + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + Onoba vitrea + Echinodermata Amphiura chiajei + Amphiura filiformis + Labidoplax buski +

32 Prov 6 (forts.) Högra taxa Lägre taxa Frekvens Fraktion 2 mm Annelida Lumbrinereis scopa aequilobata + Nephtys incisa + Pholoe sp. + Polyphysia crassa + Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + Chaetoderma nitidulum + Mysella bidentata + + Thyasira flexuosa + Echinodermata Amphiura filiformis Fraktion 5 mm Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Terebellides stroemi + Echinodermata Amphiura chiajei + + Amphiura filiformis + + +

33 Prov 7 Djup: 53 m. Bottensubstrat: Brun lera med litet skal. Fraktion 0.5 mm Annelida Ampharete sp. + Chaetozone setosa + + Glycera alba + Goniada maculata + Levinsenia gracilis + Lumbrinereis sp. + Pholoe sp. + Prionospio fallax Prionospio multibranchiata ++ Scalibregma inflatum ++ Sphaerodorum gracile + + Mollusca Abra nitida + + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + + Crustacea Leucon acutirostris + Echinodermata Amphiura sp. juv ++ Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Brada villosa + Diplocirrus glaucus + Goniada maculata + + Levinsenia gracilis + Lumbrinereis scopa aequilobata + Myriochele oculata + Ophiodromus flexuosus + Phole sp. + Polydora sp. + Polyphysia crassa + + Prionospio fallax + + Sphaerodorum gracile + Terebellidae + Mollusca Abra nitida + + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + Nucula tenuis + Onoba vitrea + + Turitella communis + Crustacea Leucon nasica + Echinodermata Amphiura filiformis + Labidoplax buski +

34 Prov 7 (forts.) Fraktion 2 mm Nemertea Cerebratulus sp. + Sipuncula Golfingia magaritacea + Phascolion strombi + Annelida Brada villosa + Glycera alba + Goniada maculata + Laonice bahusiensis + Lumbrinereis scopa aequilobata + Nepthys caeca + Polyphysia crassa Spiophanes kroyeri + Mollusca Abra nitida + + Cylichna cylindracea + + Mysella bidentata + + Thyasira flexuosa + + Turitella communis + Echinodermata Amphiura chiajei + Amphiura filiformis Fraktion 5 mm Nemertea Cerebratulus sp. + Annelida Anobothrus gracilis + Polyphysia crassa + Mollusca Thracia convexa + Echinodermata Amphiura chiajei Amphiura filiformis Brissopsis lyrifera + +

35 Prov 8 Djup: 26 m. Bottensubstrat: Brun lera. Fraktion 0.5 mm Nematoda Nematoda + Annelida Caulleriella killariensis + Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Eteone longa + Exogone naidina + Glycera alba + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Nephtys sp. juv + Paradoneis lyra + Prionospio cirrifera + Prionospio fallax Prionospio multibranchiata + Scalibregma inflatum Scoloplos armiger + Sphaerodorum gracile + Spiophanes bombyx + Mollusca Abra nitida + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + Nucula nucteus + Onoba vitrea + Turitella communis + Crustacea Eudorella truncatula + Echinodermata Amphiura sp. juv + Annelida Capitella sp. + Caulleriella killariensis ++ Diplocirrus glaucus + + Glycera alba + Goniada maculata + Harmothoe sp. + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Paradoneis lyra + Pholoe sp. + Prionospio fallax + + +

36 Prov 8 (forts.) Rhodine gracilior + Scalibregma inflatum Mollusca Abra nitida ++ Mysella bidentata + Nucula nitidosa + Nudibranchiata + Onoba vitrea + Thyasira flexuosa + Fraktion 2 mm Annelida Ampharete finmarchica + Diplocirrus glaucus + Glycera atba + Levinsenia gracilis + Nephtys incisa + Notomastus latericeus + Pholoe sp. + Prionospio fallax + Scallbregma inflatum + Terebellides stroemi + Mollusca Abra nitida Cultellus pellucidus + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + + Nucula nitidosa + + Thracia convexa + Thyasira flexuosa + Echinodermata Amphiura filiformis + Ophiura albida + Fraktion 5 mm Annelida Praxiliella praetermissa + Rhodine loveni + Terebellides stroemi + Mollusca Abra nitida + + Nucula nitidosa + + Thyasira flexuosa + Turitella communis + Crustacea Pagurus bernhardus + Phoronida Phoronis muelleri + Echinodermata Amphiura filiformis + + Echinocardium cordatum + Ophiura albida +

37 Prov 9 Djup: 14 m. Bottensubatrat: Svart lera med hög organisk halt och svavelvte. Finaste fraktion 1 mm. Annelida Capitella sp + Lumbrinereis scopa aequilobata + Annelida Levinsenia gracilis + Lumbrinereis scopa aequilobata + Nepthys hombergi + Rhodine sp. + Fraktion 5 mm Mollusca Cultellus pellucidus +

38 Prov 10 Djup: 38 m. Bottensubstrat: Brun lera. Fraktion 0.5 mm Hydrozoa Perigonimus sp + Sipuncula Sipuncula + Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Anobothrus gracilis + Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Exogone sp. + Glycera sp. + Goniada maculata + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Ophiodromus flexuosus + Pholoe sp + Prionospio fallax Prionospio multibranchiata + + Scalibregma inflatum + Sphaerodorum gracile + + Mollusca Cylichna cylindracea + Mysella bidentata Onoba vitrea + Crustacea Ampelisca macrocephala + Diastyloides serrata + Leucon acutirostris + Echinociermata Amphiura sp. juv + Labidoplax buski + + Sipuncula Golfingia procera + Annelida Anobothrus gracilis + Chaetozone setosa + Diplocirrus glaucus + + Glycera alba + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + Myriochele oculata + Pholoe sp. + + Prionospio fallax + Prionospio multibranchiata + Sphaerodorum gracile +

39 Prov 10 (forts.) Terebellidae + Trichobranchus glacialis + Mollusca Abra nitida + Corbula gibba + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata Onoba vitrea + Echinodermata Amphiura chiajei + Amphiura filiformis + Fraktion 2 mm Hydrozoa Perigonimus sp. + Annelida Glycera alba + Glycera rouxi + Goniada maculata + Lysilla loveni + Nephtys incisa + Ophiociromus flexuosus + Pholoe sp. + Polyphysia crassa + + Trichobranchus roseus + Mollusca Abra nitida + + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + + Philine aperta + Thyasira flexuosa + Turitella communis + Echinodermata Amphiura filiformis Labidoplax buski + Fraktion 5 mm Crustacea Pagurus bernhardus + Echinodermata Amphiura chiajei + + Amphiura filiformis + + +

40 Prov 11 Djup: 23 m. Bottensubstrat: Brun lera. Fraktion 0.5 mm Protozoa Allogromiidae + Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Chaetozone setosa Diplocirrus glaucus + Eteone cf longa + Exogone sp. + Goniadidae + Levinsenia gracilis Nephtys sp. juv + Prionospio fallax Scalibregma inflatum + + Scolopios armiger + + Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + Mysella bidentata + + Crustacea Eudorella truncatula + + Echinodermata Amphiura sp. juv + Anthozoa Cerianthus lloydi + Annelida Chaetozone setosa + Diplocirrus glaucus + + Glycera alba + Goniada maculata + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Pholoe sp. + Prionospio fallax Scalibregma inflatum + + Scoloplos armiger + Sphaerodorum gracile + Mollusca Abra nitida + Corbula gibba + + Cylichna cylindracea + Diaphana minuta + Mysella bidentata + Nucula nucleus + Thyasira flexuosa +

41 Prov 11 (forts.) Fraktion mm Annelida Terebellides stroemi + Mollusca Abra alba + Abra nitida + + Lepidopleurus asellus + Nucula nucteus Thyasira sp. + Venus striatula + Echinodermata Amphiura filiformis + + Echinocardium cordatum +

42 Prov 12 Djup: 12 m. Bottensubstrat: Gråbrun lera med inslag av svavelväte. Fraktion 0.5 mm Nemertea Cerebratulus sp + Annelida Nephtys hombergi + Scoloplos armiger + Mollusca Abra alba + + Corbula gibba Nucula nitidosa + Venus fasciata + Annelida Levinsenia gracilis + Nephtys hombergi + Oligichaeta + Scoloplos armiger + + Mollusca Abra alba + + Corbula gibba + + Nucula nitidosa + Fraktioii 2 mm Annelida Goniada maculata + Lagis koreni + Nephtys hombergi + Trochochaeta multisetosa + Mollusca Corbula gibba Nucula nitidosa + + Philine aperta + Fraktion 5 mm Mollusca Abra alba +

43 Prov 13 Djup: 27 m. Bottensubstrat: Brun lera, mycket skal av Arctica islandica. Fraktion 0.5 mm Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Anobothrus gracilis + Apistobrarichus sp. + Caulleriella killariensis + + Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + + Exogone naidina + Gattyana dirrhosa + Glycera alba + Goniada maculata + Heteromastus filiformis + Jasmineira caudata + Levinsenia gracilis + + Magelona alleni + Nephtys sp. juv + Notomastus latericeus + Paradoneis lyra + Pholoe sp. + Prionospio fallax Prionospio ockelmanni + Scalibregma inflatum + + Sphaerodorum gracile + Spio filicornis + Terebellidae + Mollusca Abra nitida + Corbula gibba + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + Crustacea Eudorella emarginata + Ostracoda + Echinodermata Amphiura sp. juv + Anthozoa Edwardsia longicornis + Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Capitella sp + Chaetozone setosa + Diplocirrus glaucus + + Glycera alba + Goniada maculata +

44 Prov 13 (forts.) Harmothoe sp. + Heteromastus filiformis + Laonice bahusiensis + Levinsenia gracilis + + Lumbrinereis sp. + Magelona alleni + Myriochele oculata + Nephtys hombergi + Notomastus latericeus + Peloscolex debeni Pholoe sp. + Prionospio fallax Scalibregma inflatum Mollusca Abra nitida + Corbula gibba + Cultellus pellicidus + Mysella bidentata + + Nucula nitidosa + Turtitella communis + Crustacea Ampelisca diadema + Fraktion 2 mm Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Anobothrus gracilis + Goniada maculata + + Harmothoe impar + Heteromastus filiformis + Magelona alleni + Phyllodoce groenlandica + Polycirrus sp. + Scalibregma inflatum + Sosane sulcata + Terebellides stroemi + Mollusca Abra nitida + + Nucula nitidosa + Parvicardium exiguum + Thyasira flexuosa + + Crustacea Ampelisca diadema + + Liocarcinus depurator + Phoronida Phoronis muelleri + Echinodermata Amphiura filiformis + +

45 Prov 13 (forts.) Fraktion 5 mm Hydrozoa Hydractinia echinata + Annelida Amphirite cirrata + Gonilada maculata + Sabellaria spinulosa + Terebellides stroemi + Mollusca Anomia sp. + Lepidopleurus asellus + Nucula nucleus + + Turtitella communis + Crustacea Pagurus bernhardus + Phoronida Phoronis muelleri + Echinodermata Amphiura filiformis + +

46 Prov 14 Djup: 9 m. Bottensubstrat: Lera med döda växtdelar. Hög organisk halt och svavelväte. Endast 1 mm:s fraktion. Nematoda Nematoda + Annelida Capitella sp Levinsenia gracilis + Oligochaeta + Prionospio fallax + Mollusca Hydrobia sp. +

47 Prov 15 Djup: 4 m.bottensubstrat: Zostera marina, gråsvart lera med svavelväte. Finaste fraktion 1 mm. Annelida Harmothoe sp. + Peloscolex duebeni + + Pholoe sp. + Crustacea Caprella sp. + Övr. Artropoda Chironomidae + Fraktion 2 mm Annelida Arenicola marina + + Oligochaeta + Mollusca Abra alba + Bittium reticulatum + Parvicardium exiguum + Rissoa membranacea + Fraktion 5 mm Annelida Arenicola marina + Nicolea zostericola + Mollusca Lacuna divaricata + Nassa reticulata + Chordata Ciona intestinalis + + +

48 Prov 16 Djup: 17 m. Bottensubstrat: Brunsvart lera med inslag av svavelväte. Finaste fraktion 1 mm. Hydrozoa Podocoryne carnea + Annelida Peloscolex duebeni + Scoloplos armiger + Mollusca Abra alba + + Corbula gibba + + Nassa reticulata + Fraktion 2 mm Hydrozoa Podocoryne carnea + Annelida Peloscolex duebeni + + Mollusca Abra alba + + Corbula gibba + Nassa reticulata + Crustacea Phthisca marina + Fraktion 5 mm

49 Prov 17 Djup: 25 m. Bottensubstrat: Brun lera med sandinslag. Fraktion 0.5 mm Protozoa Allogromiidae + Nematoda Nematoda + Sipuncula Golfingia sp. juv + Priapulida Priapulus caudatus + + Annelida Ampharete sp. + Capitella sp. + Caulleriella killariensis Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Eteonelonga + Exogone naidina + + Goniada sp. + Heteromastus filiformis + Jasmineira caudata + Levinsenia gracilis + + Malacoceros sp. + Oligochaeta + Paradoneis lyra + Pholoe sp. + Prionospio fallax Scalibregma inflatum Mollusca Abra nitida + Cultellus pellucidus + Nucula sp. juv + Crustacea Ampelisca sp. + Oedicerotidae + Pleurogonium rubicundum + Priapulida Priapulus caudatus + Annelida Anobothrus gracilis + Capitella sp. + Caulleriella killariensis + Chaetozone setosa Diplocirrus glaucus + Glycera alba + + Harmothoe sp. + Heteromastus filiformis + +

50 Prov 17 (forts.) Levinsenia gracilis + Notomastus latericeus + Pholoe sp. + Prionospio fallax Scalibregma inflatum Tharyx sp. + Trichobranchus sp. + Mollusca Abra alba + Abra nitida + + Nucula sp. + Phoronida Phoronis muellari + Fraktion 2 mm Nemertea Cerebratulus sp. + Annelida Ampharete finmarchica + Amphictene auricoma + Chaetozone setosa + + Glycera alba + + Goniada maculata + Harmothoe ljungmanni + Levinsenia gracilis + Lumbrinereis sp + Notomastus latericeus + Ophelina acuminata + Phyllodoce groenlandica + Phyllodoce longipes + Polycirrus sp. + Prionospio fallax + Scalibregma inflatum + Sphaerodorum gracile + Terebellides stroemi + Mollusca Abra nitida + + Cultellus pellucidus + Phoronida Phoronis muelleri + Fraktion 5 mm Mollusca Nucula nucleus + Thyasira flexuosa + + Phoronida Phoronis muelleri + Echinodermata Amphiura chiajei +

51 Prov 18 Djup: 19 m. Bottensubstrat: Brun lera. Nematoda Nematoda + + Priapulida Priapulus caudatus + + Annelida Chaetozone setosa Eteone longa + Glycera alba + Goniada maculata + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Oligochaeta + Prionospio cirrifera + Prionospio fallax + + Scalibregma inflatum + + Tharyx sp. + Mollusca Abra alba + Abra nitida + Corbula gibba + Crustacea Eudorella emarginata + Phoronida Phoronis muelleri + Annelida Chaetozone setosa + Scalibregma inflatum + Scoloplos armiger + Mollusca Abra nitida + Corbula gibba + Phoronida Phoronis muelleri + Fraktion 2 mm Annelida Goniada maculata + Mollusca Abra alba + Abra nitida + + Cultellus pellucidus + Phoronida Phoronis muelleri + Echinodermata Amphiura filiformis + Fraktion 5 mm Mollusca Abra nitida + Crustacea Balanus crenatus + Verruca stroemi +

52 Prov 19 Djup: 26 m. Bottensubstrat: Sandblandad lera med skalinslag. Fraktion 0.5 mm Hydrozoa Corymorpha nutans + Anthozoa Edwardsia longicornis + Nematoda Nematoda + Annelida Ampharete finmarchica + Capitella sp. + Chaetozone setosa + Diplocirrus glaucus + Glycera alba + Levinsenia gracilis + Nephtys hombergi + Notomastus latericeus + Pholoe sp. + Prionospio cirrifera + Prionospio fallax + Rhodine gracilior + Scalibregma inflatum + + Scoloplos armiger + + Sphaerodorum gracile + Mollusca Mysella bidentata + Crustacea Atylus vedlomensis + Echinodermata Labidoplax buski + Nemertea Cerebratulus sp. + Annelida Ampharete finmarchica + Levinsenia gracilis + Pholoe sp. + Prionospio fallax + + Sosane sulcata + Crustacea Ampelisca diadema + Dexamine spinosa + Fraktion 2 mm Annelida Anobothrus gracilis + Glycera alba + Goniada maculata + + Nephtys hombergi + + Notomastus latericeus +

53 Prov 19 (forts.) Fraktion 2 mm Prionospio fallax + Rhodine gracilior + Scalibregma inflatum + Mollusca Mangelia attenuata + Nucula nitidosa + Thyasira sp. + Turitella communis + Grustacea Ampelisca diadema + Echinodermata Amphiura filiforrnis + Fraktion 5 mm Hydrozoa Perigonimus sp + Sipuncula Phascolion strombi + + Annelida Lepidonotus squamatus + Owenia fusiformis + Pherusa plumosa + Terebellides stroemi + Mollusca Corbula gibba + Lucinoma borealis + + Nucula nitidosa + + Turitella communis Venus striatula ++ Crustacea Balanus crenatus + Verruca stroemi + + Echinodermata Amphiura filiformis Ophiura albida +

54 Prov 20 Djup: 25 m. Bottensubstrat: Gråbrun sand med inslag av skal. Fraktion 0.5 mm Annelida Anobothrus gracilis + Euchone sp. + Harmothoe sp. + Myriochele oculata + Pista cristata + Scalibregma inflatum + Mollusca Astarte montagui + + Chaetoderma nitidulum + Timoclea ovata + + Grustacea Pagurus cuanensis + Echinodermata Amphiura filiformis + Echinocardium flavescens + Echinus esculentus + Anthozoa Edwardsia longicornis + Annelida Capitella sp. + Harmothoe sp. + Macrochaeta clavicornis + Oligochaeta + Pholoe sp. + Protodorvillea kefersteini + Spio filicornis + Crustacea Amphipoda + Atylus vedlomensis + Nebalia sp. + Pagurus sp. + Echinodermata Amphiura sp. juv + Fraktion mm Nematoda Nematoda + Annelida Capitella sp. + + Caulleriella sp. + Eumida sanguinea + Exogone naidina + + Glycera alba + Glycera lapidum + Harmothoe sp. + Myriochele oculata +

55 Prov 20 (forts.) Fraktion mm Paradoneis lyra + Pholoe sp. + Prionospio cirrifera + Sphaerodorum gracile + Mollusca Astarte montagui + Lepidoplerurus asellus + Timoclea ovata + Crustacea Atylus vedlomensis + Nebalia sp. + + Pagurus sp. + Parajassa pelagica + Phoronida Phoronis muelleri + Echinodermata Amphiura filiformis + Amphiura sp. juv + Echinocyamus pusillus + Echinus esculentus + Spatangidae juv +

56 Prov 21 Djup: 26 m. Bottensubstrat: Gråbrun lera, något styv. Fraktion 0.5 mm Priapulida Priapulus caudatus + + Annelida Caulleriella killariensis + Chaetozone setosa Eteone sp. + Eumida bahusiensis + Glycera alba + Goniada maculata + Hesionidae juv + Heteromastus filiformis + Levinsenia gracilis + + Nephtys sp. juv + Oligochaeta + Paradoneis lyra + + Pholoe sp. + Prionospio fallax + + Prionospio multibranchiata + Scalibregma inflatum + Mollusca Abra nitida + Cylichna cylindracea + Mysella bidentata + Crustacea Eudorella sp. + Phoronida Phoronis muelleri + Annelida Brada villosa + Caulleriella killariensis + Chaetozone setosa + + Diplocirrus glaucus + Goniada maculata + Levinsenia gracilis + Myriochele oculata + Ophiodromus flexuosus + Paradoneis lyra + Pholoe sp. ++ Prionospio fallax + Scalibregma inflatum + Mollusca Abra nitida + Chaetoderma nitidulum + Cylichna cylindracea +

Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil. Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist. Marine Monitoring AB

Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil. Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist. Marine Monitoring AB Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist Marine Monitoring AB Titel Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Taxonomisk provningsjämförelse med marin mjukbottenfauna

Taxonomisk provningsjämförelse med marin mjukbottenfauna Taxonomisk provningsjämförelse med marin mjukbottenfauna Hans Cederwall Baltic Bentos Lumagatan 11 12 63 Stockholm Fredrik Pleijel Nereis et al. Björneröd Grankärr 452 93 Strömstad Uppdrag från Svenska

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Rapport från verksamheten år 20 Stefan Agrenius Göteborgs Universitet Inst. för Marin Ekologi vid Kristinebergs Marina Forskningsstation S-450 34

Läs mer

Bilaga C8. Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad. Förändrad sträckning & kompletterande undersökning.

Bilaga C8. Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad. Förändrad sträckning & kompletterande undersökning. Bilaga C8 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad. Förändrad sträckning & kompletterande undersökning. 2017-12-01 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor

Läs mer

FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6

FÖRORD...3 HAVET I FOKUS...4 Landskrona och havet...4 Grunda havsområden...6 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2012 INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Håkan Ärnflykt har varit ansvarig för

Läs mer

Bilaga C7. Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad

Bilaga C7. Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad Bilaga C7 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad 207-08-8 Marinbiologisk kartering längs planerade ledningssträckor vid Strömstad Rapportdatum: 207-08-8 Version:.0 Projektnummer:

Läs mer

TJÄRNÖ-ARKIPELAGEN Strömstads kommun

TJÄRNÖ-ARKIPELAGEN Strömstads kommun TJÄRNÖ-ARKIPELAGEN Strömstads kommun DEL III MARIN FAUNA Lars Afzelius 1977 Kartor: Eija Huunonen, Naturvårdsenheten FÖRORD Föreliggande rapport är resultatet av inventeringar utförda under 1966-77. Sammanställningen

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Biosfär 2014 Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten Lena Svensson marinbiolog Vattenriket Sjögräs, tång och alger, ålgräs, blåstång och sågtång Är tång och alger samma sak? Var

Läs mer

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB

Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Undersökning av den marina miljön efter svavelsyrautsläpp från Kemira Kemi AB Lena Börjesson, Magnus Karlsson & Peter Göransson Miljönämnden i Helsingborg 2005 1 Sammanfattning Översiktliga undersökningar

Läs mer

Zosteraängarnas utbredning. Rossö - Sannäs

Zosteraängarnas utbredning. Rossö - Sannäs Zosteraängarnas utbredning Rossö - Sannäs Christin Appelqvist och Jemima Fröjmark Tillämpningsarbete i Marin Ekologi Göteborgs Universitet 2000 Innehåll Introduktion... 2 Inledning... 2 Material och metoder...

Läs mer

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, 453 30 Lysekil Tel +46 523-101

Läs mer

VATTENSYSTEMEN I OMRÅDET: RÅSSÖ TILL HAVSTENSSUND MED SANNÄSFJORDEN. Undersökning samt utvärdering av de marina bottnarna utförd av Tero Härkönen 1981

VATTENSYSTEMEN I OMRÅDET: RÅSSÖ TILL HAVSTENSSUND MED SANNÄSFJORDEN. Undersökning samt utvärdering av de marina bottnarna utförd av Tero Härkönen 1981 VATTENSYSTEMEN I OMRÅDET: RÅSSÖ TILL HAVSTENSSUND MED SANNÄSFJORDEN Undersökning samt utvärdering av de marina bottnarna utförd av Tero Härkönen 1981 Naturinventeringar i 0-län (1983:2) ISSN 0280 2538

Läs mer

Landskronas havsmiljö

Landskronas havsmiljö Landskronas havsmiljö Landskrona kommun Rapport 1998:8 Miljöförvaltningen Innehåll Landskronas havsmiljö 1 Inledning 1 Grunda havsområden 1 Sanden döljer ett rik djur- och växtliv 2 I havssanden frodas

Läs mer

Bilaga B. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Till Handbok 2007:4

Bilaga B. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Till Handbok 2007:4 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Bilaga B Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder

Läs mer

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Bottenfauna och Sedimentprofiler

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Bottenfauna och Sedimentprofiler BILAGA M11 Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde -Bottenfauna och Sedimentprofiler Sandra Andersson, Marina Magnusson, Johanna Bergkvist Marine Monitoring AB Titel Klassificering av

Läs mer

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation. Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Fauna och flora utanför Saltö

Fauna och flora utanför Saltö Fauna och flora utanför Saltö Inventering i havsområdet väst om Saltö 2018 Toicon rapport 028-18 Härslöv juni 2018 www.toicon.com 1 Fauna och flora utanför Saltö. Inventering i havsområdet väst om Saltö

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Rapport från verksamheten år 20 Avtal nr 212 Stefan Agrenius Göteborgs Universitet Inst. för Marin Ekologi vid Kristinebergs Marina Forskningsstation

Läs mer

SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV

SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN BOHUS MALMÖN OCH OMHOLMENS ARV SOTENÄS KOMMUN Reviderad 2013-06-17 RAPPORT 677 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

Läs mer

MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG

MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG HYDROGIS AB MUDDERDEPONIN VID HAKEFJORD I GÖTEBORG MARINBIOLOGISK BEDÖMNING 2012-01-23 RAPPORT 662 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 MARIN FLORA OCH FAUNA

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson

Övervakning av Makroalger i Brofjorden 1992-2014. Inventeringsår 2014 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Sandra Andersson David Börjesson Övervakning av Makroalger i Brofjorden 199-1 Inventeringsår 1 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden

Läs mer

Marint naturmiljöprogram

Marint naturmiljöprogram Marint naturmiljöprogram för Lomma kommun 2010-2020 DEL B - KUNSKAPSDEL Antaget av kommunfullmäktige 2010-06-10 1 Marin NMP kunskapsdel Del B 100504.indd 1 2010-07-07 10:45:43 Kunskapsdel Bilden på framsidan

Läs mer

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun

Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 2010. Trelleborgs kommun Marin inventering av kuststräckan från Fredshög till Stavstensudde 21 Trelleborgs kommun Inventeringen utfördes på uppdrag av miljöförvaltningen 21 av: Ellinor Tjernström, Niklas Sjöberg och Jakob Larsson

Läs mer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB Transektinventering i påverkanområde Gävle fjärdar 2008 Peter Hansson Kustfilm Nord AB Innehåll SAMMANFATTING 2 INLEDNING 2 DISKUSSION 3 PROFILLOKALER I PÅVERKANSOMRÅDET 3 METODIK 4 LOKAL 1 BORGVIK 5 LOKAL

Läs mer

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark

Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken. Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Inventering av Natura 2000-områden i Skälderviken Jonstorp Vegeåns mynning och Ängelholms kronopark Natura 2000 Sandra Andersson 2008 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Inventering

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD

GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD HYDROGIS AB BIOLOGISK INVENTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG I GREBBESTAD TANUMS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV BBK TEKNIK &MILJÖKONSULTER AB 2009-02-25 RAPPORT 562 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna

Läs mer

Bilaga 4. Marinbiologisk undersökning av Fladens rev.

Bilaga 4. Marinbiologisk undersökning av Fladens rev. Bilaga 4 Marinbiologisk undersökning av Fladens rev. Marinbiologisk undersökning av Fladens rev Hans C Nilsson och Bo Gustafsson Marine Monitoring AB vid Kristineberg Sammanfattning Marinbiologiska undersökningar

Läs mer

Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium

Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium VÄSTKUSTAKVARIET VÄSTKUSTAKVARIET Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium Jonas Melander 1 VÄSTKUSTAKVARIET Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium

Läs mer

INSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT

INSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT INSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 771 2015-05-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE 3 1.1 METOD 3 2 LOKALBESKRIVNINGAR

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Kosterrännan. - sammanställning av kunskap. Pia-Lena Loo-Luttervall och Lars-Ove Loo Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium

Kosterrännan. - sammanställning av kunskap. Pia-Lena Loo-Luttervall och Lars-Ove Loo Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium Kosterrännan - sammanställning av kunskap av Pia-Lena Loo-Luttervall och Lars-Ove Loo Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium Inledning Litteratursökningar har gjorts framförallt på Tjärnö Marinbiologiska

Läs mer

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat

Läs mer

Marinbiologisk undersökning

Marinbiologisk undersökning Marinbiologisk undersökning Vid Stora och Lilla Knarrholmen Foto från Norra hamnen, vattendjup cirka 4 meter. Här ses ålgräs och bultfiskar. Projekt/uppdrag/ärende: BlueOrbis AB har på uppdrag av BRA Bygg

Läs mer

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer 21) Sommaren 21 Daniel Simonsson Miljönämnden

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

Resultat Bilaga 1 Sammanställning av infauna och mobil epifauna. Individer per m 2 och biomassa (g/m 2 ) för infauna respektive mobil epifauna

Resultat Bilaga 1 Sammanställning av infauna och mobil epifauna. Individer per m 2 och biomassa (g/m 2 ) för infauna respektive mobil epifauna INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2004 Josephine Karlfelt, Tobias Kånneby, Jonas Pålsson och Jenny Skoglund Miljönämnden i Helsingborg 2005 Omslagsbilden: Sandräkan Crangon crangon

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004

KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 2004 1 KUSTKONTROLLPROGRAM FÖR HELSINGBORG ÅRSRAPPORT 24 Peter Göransson, Lena Börjesson & Magnus Karlsson Miljönämnden i Helsingborg 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING. 3 INLEDNING. 4 METODIK... 5 RESULTAT

Läs mer

OMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE

OMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING OMBYGGNAD AV BRYGGANLÄGGNING I LÖKEBERGA KILE I KUNGÄLVS KOMMUN 2014-01-17 RAPPORT 726 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Biologisk undersökning av grunda havsvikar - effekter av fintrådiga alger och skörd

Biologisk undersökning av grunda havsvikar - effekter av fintrådiga alger och skörd Anders Svensson Leif Pihl Göteborgs Universitet Kristinebergs Marina Forskningsstation Biologisk undersökning av grunda havsvikar - effekter av fintrådiga alger och skörd Författare: Anders Svensson och

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB

Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011. Inventeringsår 2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Övervakning av Hårdbottenfauna Längs Bohuskusten 1991-2011 Sandra Andersson Marine Monitoring AB Titel Övervakning av hårdbottenfauna längs med Bohuskusten 1991-2011 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura område

Bevarandeplan för Natura område BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Fauna och flora utanför Silletorpsån

Fauna och flora utanför Silletorpsån Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR

STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR STRAND OCH HAV - VÄXTER OCH DJUR Det är inget särskilt med havet runt Hallands Väderö förutom att där finns tre av landets havslevande däggdjur: Knubbsäl, gråsäl och tumlare. Skären runt ön är den enda

Läs mer

Undersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen

Läs mer

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i

Läs mer

GULLMARSFJORDEN. Kortfattad sammanställning av marina värld. utförd av Anders Bergquist redigerad på naturvårdsenheten

GULLMARSFJORDEN. Kortfattad sammanställning av marina värld. utförd av Anders Bergquist redigerad på naturvårdsenheten GULLMARSFJORDEN Kortfattad sammanställning av marina värld utförd av Anders Bergquist 1975 redigerad på naturvårdsenheten Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Kort presentation

Läs mer

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se

Läs mer

Från Västindien till Väderöarna

Från Västindien till Väderöarna Från Västindien till Väderöarna Utanför Sveriges västkust härskar i huvudsak två strömsystem vilka på olika vis påverkar växt- och djurlivet i havet. Den ena kallas Jutlandsströmmen -en avlänkning från

Läs mer

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal

Läs mer

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448

Marin flora på hårdbotten. en inventering i Göteborg 2010. Miljöförvaltningen R 2011:6. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2011:6 Marin flora på hårdbotten en inventering i Göteborg 2010 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Återetablering av musselbankar i Kungälv

Återetablering av musselbankar i Kungälv Återetablering av musselbankar i Kungälv Figur 1. pressbild Fiskeriverket Projektrapport Författare: Anders Wernbo Datum:2014-09-23 Redigerad av Dan Calderon 2015-01-27 Projektet delfinansieras av Naturvårdsverkets

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Preliminär rapport från ROV-kartering i Rauerfjorden /19

Preliminär rapport från ROV-kartering i Rauerfjorden /19 Preliminär rapport från ROV-kartering i Rauerfjorden 06-12-18/19 Tomas Lundälv Tjärnö marinbiologiska laboratorium Bakgrund Tjärnö Centrum för Undervattensdokumentation, Tjärnö marinbiologiska laboratorium

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver

Läs mer

Inventering av grunda mjukbottnar i Göteborg Miljöförvaltningen R 2014:3. ISBN nr:

Inventering av grunda mjukbottnar i Göteborg Miljöförvaltningen R 2014:3. ISBN nr: ISBN nr: 1401-2448 R 2014:3 Inventering av grunda mjukbottnar i Göteborg 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Nedan: Ormstjärnornas armar täcks av skyddande kalkplattor, formen på dessa plattor är ofta bra att nyttja sig av vid artbestämning. Hos arten Ophiopholis

Läs mer

HOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN

HOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING HOTELLANLÄGGNING VID SALT & SILL, KLÄDESHOLMEN TJÖRNS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV DONALD HERMANSSON 2007-05-30 RAPPORT 488 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Underlag

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes

Läs mer

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet. Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även

Läs mer

NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring

NY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring NY BILD PEBERHOLM och vattnet omkring Peberholm kort efter brons öppnande. Foto: Søren Madsen Peberholm år 2014. Foto: Martin Kielland Peberholm Den konstgjorda ön Peber holm länkar samman Öresunds förbindelsens

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat

Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.

Läs mer

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo

Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Utveckling av metodbeskrivning vid övervakning, uppföljning och kartläggning av habitat och habitatbildande arter med undervattensvideo Rapport från workshop 10-11 december 2012 Rapport från projekt Hav

Läs mer

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

MOBIL EPIBENTISK FAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN

MOBIL EPIBENTISK FAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN MOBIL EPIBENTISK FAUNA I GRUNDA KUSTOMRÅDEN år 2011 UTFÖRD AV HYDROGIS AB Bohuskustens vattenvårdsförbund Box 305 S-451 18 UDDEVALLA Tfn 0522-159 80 E-mail: info@bvvf.se www.bvvf.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S).

Detaljkarta över provtagningsplatser för undersökning av makrovegetation (A-S). ISSN: 1402-6198 Rapport 2006:5 HÖGSKOLAN I KAL MAR Undersökning av bottendjur och vegetation vid planerat vindbruk vid Trolleboda i södra Kalmarsund Juni 2006 Jonas Nilsson Institutionen för Biologi och

Läs mer

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2014

INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN 2014 INVENTERING AV GRUNDA BOTTNAR I HELSINGBORGS KOMMUN SOMMAREN (Monitoring Programme of Shallow Water Fauna in Coastal Areas of Helsingborg Municipality, Sweden, summer ) Magnus Andersson och Ingrid Röös

Läs mer

fjord och Styrsö-Vrångö

fjord och Styrsö-Vrångö Rapport 2019:02 Miljöförvaltningen Inventering av hårdbotten i vattenförekomsterna Askims fjord och Styrsö-Vrångö ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver

Läs mer

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 214 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen. Undersökningen är en upprepning av

Läs mer

Bottentrålningens direkta och indirekta effekter på bottenfauna

Bottentrålningens direkta och indirekta effekter på bottenfauna Bottentrålningens direkta och indirekta effekter på bottenfauna Piotr Rowinski Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, höstterminen 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet Utbredning i Sverige Inga ostron Ostron funna 2015: inventering av lokaler mellan Lysekil

Läs mer

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Institutionen för naturvetenskap Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011 Susanna Andersson Mars 2012 ISSN 1402-6198 Rapport 2010:19 Kartering av undervattensvegetation i

Läs mer

Inventering av ålgräsängarnas utbredning

Inventering av ålgräsängarnas utbredning Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar

Läs mer

PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu

PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu MARINBIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I SKÅNE 2008 PAG Miljöundersökningar KUSTGATAN 40 B, 252 70 RÅÅ TELEFON +46 0705-26 10 75 E-MAIL: pag.miljo@bredband.net HEMSIDA: pag.nu SAMMANFATTNING Föreliggande rapport

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna

Läs mer

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund

Övervakning av Makroalger i Brofjorden. Inventeringsår 2011 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 David Börjesson Sandra Andersson Maria Asplund Inventeringsår 11 Titel Övervakning av Makroalger i Brofjorden Inventeringsår 11 Framtagen av Marine

Läs mer

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för

Läs mer

MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING AV MOBIL EPIFAUNA VID STANSVIK

MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING AV MOBIL EPIFAUNA VID STANSVIK HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING AV MOBIL EPIFAUNA VID STANSVIK 2013-08-17 RAPPORT 719 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 3 VATTENSTRÖMMAR 7 4 RESULTAT

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT 7: ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail:

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer