Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011"

Transkript

1 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Marina Magnusson & Jonatan Hammar Strandvägen 9, Lysekil Tel E-post

2 Titel Utredning av Bottenmiljön väster om tipplatsen SSV Vinga, genom analys av sedimentprofiler (SPI) samt bottenfauna 2011 Lysekil, Sweden Marina Magnusson & Jonatan Hammar Kvalitetsgranskning prof. Rutger Rosenberg Datum December 2011 Beställare COWI AB MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, Lysekil Tel Mobil E-post 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund Uppdrag Områdesbeskrivning Metodbeskrivning Utförande Resultat Utredningsområde Modifierad SSV Ving Sedimentprofilkamera Analys av bottenfauna Utredningsområde 1 väster om Vinga Sedimentprofilkamera Bedömning av Miljökvalitet Sammanfattning Referenser Appendix

4 4

5 Bakgrund Göteborgs Hamn AB avser att söka förnyad dispans enligt 9 kap, miljöbalken för tippning av muddermassor i inre och yttre vattenområden i Göteborg. COWI AB innehar uppdraget att upprätta dispansansökan samt en miljöeffektbeskrivning åt Göteborgs hamn och Marine Monitoring AB kommer att komplettera COWI AB med sin marinbiologiska kompetens i detta ärende. Områden i det yttre vattenområdet som utreds för tippning av muddermassor är SSV Vinga (befintlig tipplats), Modifierad SSV Vinga, Utredningsområde 1 väster om Vinga, Utredningsområde 2 nordväst om Vinga angöring samt område Öster om Värngrund (Figur 1). Denna undersökning avser att utreda de marinbiologiska förhållandena avseende bottenmiljön vid de två mest aktuella lokaliseringsalternativen för tipplats i det yttre vattenområdet. Denna rapport kommer därför endast att fokusera på områdena Modifierad SSV Vinga och Utredningsområde 1 väster om Vinga. Uppdrag Undersökningen avser att dokumentera bottnarnas miljökvalitet i Utredningsområde 1 väster om Vinga samt området Modifierad SSV Vinga. Detta har skett genom fotografering av sedimentprofiler. Även sk bottenfaunahugg har tagits i respektive område, men endast proverna från Modifierad SSV Vinga har i nuläget analyserats då detta område ses som det mest intressanta alternativet. Utöver detta har även prov på ytsedimentet tagits med hjälp av en box-core för kemisk analys samt analys av kornstorlek. Provsvaren för detta berörs ej i denna rapport utan redovisas separat i ett PM (Holm; 2011) framtaget av COWI AB. Mängd tillgänglig bakgrundsdata för respektive område varierar. I utredningsområdet Modifierad SSV Vinga eller i dess omedelbara närhet har flertalet studier gjorts med sedimentprofilkamera inom projektet Säkrare farleder (Nilsson 2002; 2003; 2003; 2004) samt Vingas kontrollprogram (Magnusson 2005; 2008; 2010). Endast ett fåtal av dessa gamla SPI stationer återfinns i utredningsområde 1 väster om Vinga varför undersökningen för detta område är mer omfattande än för Modifierad SSV Vinga. Björköfjorden - GÖTEBORGS HAMN - baskarta Hakefjorden mudderdeponi SSV Vinga mudderdeponi Alternativa områden för nya tipplatser 30 m-kurva m Bilaga 1 Skala 1: (A3) SWEREF 99 TM Utredningsområde 2 Hakefjorden K:\uppdrag11\163365\16-prj\01-rit\Göteborgs hamn - baskarta_a3.mxd Utredningsområde 1 Modifierad SSV Vinga SSV Vinga Öster Värngrund Figur 1. Karta hämtad från den lokaliseringsutredning som är framtagen av COWI på uppdrag av Göteborgs hamn och som visar alternativa områden för nya tipplatser. Områden som denna undersökning har fokuserat på är utredningsalternativ 1 väster om Vinga och Modiferad SSV Vinga. 5 Askimsfjorden

6 Nedan beskrivs kortfattat vilken provtagning som har utförts i varje område och vid hur många stationer. Placering av provtagna stationer samt provtagningsutrustning framgår av Tabell 1 och Figur 2. Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Fotografering av sedimentprofiler på 3 stationer med 4 replikat/bilder på varje station. Provtagning av bottenfauna med Smith Mc- Intyre-huggare på 3 stationer. Provtagning av ytsediment (0-2 cm) mha en boxcore på 3 stationer för kemiska analyser av organiska tennföreningar metaller, PAH, PCB samt kornstorlek. Utredningsområde 1 väster om Vinga: Fotografering av sedimentprofiler på 9 stationer med 4 replikat/bilder på varje station. Provtagning av bottenfauna med Smith Mc- Intyre-huggare på 6 stationer. Provtagning av ytsediment (0-2 cm) mha en boxcore på 3 stationer för kemiska analyser av organiska tennföreningar, metaller, PAH, PCB samt kornstorlek. Områdesbeskrivning Den befintliga tipplatsen SSV Vinga omfattar ett drygt 3 km 2 stort område som innan tippning påbörjades hade ett varierande djup mellan huvudsakligen 50 och 70 meter. I området finns även ett fåtal naturliga toppar som sträcker sig upp över 30 meters djup. Platsen har under mer än 20 års tid använts för tippning av rena muddermassor och sjömätningar utförda 2010 visar på ett djup som för närvarande är ca 45 meter. Då indikationer finns på att massorna i viss mån flyttar sig ifrån tipplatsen har fyra alternativa platser utretts och två av dessa undersöks härmed närmare. Utredningsalternativet Modifierad SSV Vinga utgörs av ett område inom befintlig tipp, SSV Vinga samt med en utökning i nordvästlig riktning. Det andra alternativet Utredningsområde 1 väster om Vinga är placerat väster om befintlig tipplats och har ett djup som varierar mellan m och är till storleken större än den befintliga deponin. Enligt maringeologisk karta framtagen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) förväntas ackumulationsförhållanden råda inom båda utredningsområdena. VO1.9 VO1(BC)1A Utredningsområde 1 Väster om Vinga VO1.8 VO1.6 VO1.4 VO1.5 VO1.3 VO1.7 VO1.1 VO1(BC)3A VO1(BC)5A VO1.2 Utredningsområde Modifierad SSV Vinga VU.1 VU.3 VU(BC)3A VU.2 VU(BC)2A VU(BC)1A 0 0,5 1 Km Befintlig tipplats SSV Vinga SPI stationer Bottenfauna Bottenfauna + Sediment Äldre SPI stationer Figur 2. Provtagna stationer vid 2011 års undersökning samt staioner som tidigare provtagits med sedimentprofilkamera inom projektet Säkrare Farleder samt Vingas kontrollprogram. Endast SPI stationer provtagna 2011 samt sedimentstationer är namngivna då prover från dessa stationer är analyserade och redovisade; Alla SPI stationer samt bottenfaunahugg tagna i utredningsområde Modifierad SSV Vinga redovisas i denna rapport och sedimentdata i Holm (2011). 6

7 Metodbeskrivning Vid denna undersökning användes ett flertal olika metoder såsom; sedimentprofilkamera, bottenhuggare och box-core för sedimentprovtagning. Men då endast resultaten från fotograferingen av sedimentprofiler samt provtagning med bottenhuggare beskrivs och diskuteras i denna rapport redovisas endast dessa metoder i detalj. Sedimentprofilkamera (SPI) SPI-tekniken med fotografering av sedimentprofiler kommer från USA, där den sedan drygt 30 år har använts för miljöanalys, bland annat av amerikanska Naturvårdsverket (EPA). Fotografering av vertikala profiler av sedimentet sker med en sedimentprofilkamera (SPI) som sakta sänks mot botten. Väl på botten sjunker prismat med kameran in i sedimentet och bilden exponeras. Kamerans rörelse ner i sedimentet är dämpad av en hydraulisk cylinder för att minska upprörning och neddragning av det översta sedimentet. Den verkliga storleken på bilden som fotograferas genom prismat är 16 cm bred och upp till 24 cm djup. Det fotograferade sedimentets djup beror i huvudsak på sedimentets kornstorlek och vatteninnehåll, vilka styr hur långt prismat tränger ner i sedimentet. I denna studie användes en digital systemkamera (Canon EOS D10, 6,3 Megapixlar, 35 mm / F 2,0), vilket möjliggör en besiktning av bilderna direkt efter det att kameran kommer upp till ytan. För att få en säkrare analys förstärks kontraster och färger i Photoshop CS4 Extended (Adobe) Figur 3. Illustrerar skillnaden mellan en bild som inte är databehandlad till vänster och en som är kontrastförstärk i Photoshop till höger innan analys kan ske. innan bildanalys sker (Figur 3). De bilder som visas i denna rapport är behandlade på detta sätt, varför färgerna inte är naturliga. Bilden genomgår därefter en analys, där djurens aktivitet i sedimentet analyseras i form av djurgångar, rörstrukturer och födofickor, samt där sedimentets kemiska egenskaper (redox-förhållanden) analyseras digitalt. Beräkningar av längder och ytor i bilderna kan genomföras med hög precision. Bilderna kan därefter tolkas enligt ett miljökvalitetsindex för att bedöma bottenmiljön, BHQindex (Nilsson & Rosenberg, 1995, 1997, 2000). Undersökningar i kustområden i Skagerrak har vetenskapligt visat att det Miljökvalitetsindex (BHQ) som beräknas genom SPI-teknik ger en mycket stark korrelation med analys av bottenfauna (Nilsson & Rosenberg, 2000; Rosenberg et al. 2002). SPI kan därför starkt rekommenderas som en utmärkt metod för att bedöma miljökvaliteten av havsområden, vilket även framgår ur Naturvårdsverkets rekommendationer (Anon. 1999). Användandet av SPI medför att större områden effektivt kan inventeras med avseende på bottens miljöstatus. Vidare möjliggör det att både direkta (exempelvis effekter av muddertippning alternativt trålskador) och indirekta (effekter på bottendjur) effekter kan studeras med samma metod. SPI medger dock inte artbestämning av bottendjur utan för att kartlägga biodiversiteten, rekommenderas analys av bottenfauna på utvalda stationer som ett komplement till SPI. Bottenfaunaprovtagning Kvantitativ provtagning av bottenfauna utfördes med en huggare av modellen Smith McIntyre som med ett standardiserat mått som hämtar upp en 0,1 m 2 stor del av bottenytan med dess organismer. På varje station togs ett hugg vars organismer bestämdes till art, vikt och antal. Bottenhugg ger således flera olika kvantitativa mått på bottenfaunans tillstånd och artsammansättning och innebär därmed ett kvantitativt mått på både funktionell och artmässig biodiversitet samt potentiell födoresurs. Varje prov behandlades separat och sållades genom ett 1 mm såll. Därefter fixerades proverna och fördes till laboratorium för taxonomisk bestämning, räkning av individer samt bestämning av biomassa. All provtagning 7

8 och analys av bottenfauna och sediment utfördes utifrån Naturvårdsverkets metodbeskrivningar: mjukbottenlevande makrofauna, kartering (Naturvårdsverket 2006); metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö (Leonardsson 2004). Utförande Provtagningen genomfördes den 13 och 16 maj 2011 med hjälp av forskningsfartyget R/V Skagerak. Inom utredningsområde 1 väster om Vinga besöktes nio utslumpade SPI stationer och på varje station togs 4 replikat med sedimentprofilkameran. Därutöver undersöktes även sex bottenfaunastationer med ett hugg på varje station och på Tabell 1. Stationsbeteckning, positioner, djup för provtagna stationer samt utrustning som har använts vid provtagningen, från vänster; sedimentprofilkamera, boxcore för sedimentprovtagning och SmithMcIntyre huggare för provtagning av bottenfauna. Område Station Utrustning WGS 84 RT90 Djup Latitud Longitud X-koordinat Y-koordinat (m) VU.1 SPI ' ' ,5 VU.2 SPI ' ' ,5 VU.3 SPI ' ' ,5 VU(BF)1 Smith McIntyre ' ' ,3 VU(BF)2 Smith McIntyre ' ' ,5 VU(BF)3 Smith McIntyre ' ' ,0 VU(BC)1A Box Core ' ' ,4 VU(BC)2A Box Core ' ' ,3 VU(BC)3A Box Core ' ' ,8 Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Utredningsområde 1 Väster om Vinga VO1.1 SPI ' ' ,0 VO1.2 SPI ' ' ,0 VO1.3 SPI ' ' ,0 VO1.4 SPI ' ' ,5 VO1.5 SPI ' ' ,0 VO1.6 SPI ' ' ,0 VO1.7 SPI ' ' ,0 VO1.8 SPI ' ' ,0 VO1.9 SPI ' ' ,0 VO1(BF)1 Smith McIntyre ' ' ,7 VO1(BF)2 Smith McIntyre ' ' ,4 VO1(BF)3 Smith McIntyre ' ' ,5 VO1(BF)4 Smith McIntyre ' ' ,3 VO1(BF)5 Smith McIntyre ' ' ,0 VO1(BF)6 Smith McIntyre ' ' ,0 VO1(BC)1A Box Core ' ' ,3 VO1(BC)3A Box Core ' ' ,2 VO1(BC)5A Box Core ' ' ,3 8

9 Faktaruta 1 - Analys av bottnens miljökvalitet med sedimentprofilkamera (SPI) I slutet på 1970-talet utvecklades en generell, internationell modell, den sk Pearson & Rosenberg modellen, för att beskriva marina bottnars kvalitet samt förändringar av faunan i tid eller rum. Denna modell har visat sig vara användbar för att beskriva hur artdiversiteten hos bottenfaunan förändras i relation till olika typerna av stress, t.ex. organisk belastning, syrebrist och mekanisk störning som trålning och muddringsarbeten. För att kunna uppskatta graden av stress hos bottenfaunasamhällen beräknas ett bentiskt kvalitetsindex (BQI) som är uppbyggt av tre faktorer; proportionen mellan känsliga och toleranta arter, antal arter och antal individer. Att analysera bottenfaunaprover är mycket tidsödande. Ett index för att bestämma miljökvaliteten hos mjukbottenfaunasamhällen (BHQ-index) utifrån sedimentprofilbilder (SPI) har därför utvecklats. Metoden har flera fördelar, bland annat genom att det går snabbt att provta och analysera bilderna i relation till BHQ-indexet. Detta gör metoden betydligt billigare än traditionell teknik med analys av bottenfaunasamhällen. Vidare ger metoden en integrerad bild av sedimentets syreförhållanden, vilka avspeglar djurens aktivitet under en längre tidsperiod. Djup >20m 20m Foton av sedimentprofiler visar dessutom en mycket god överensstämmelse med Pearson & Rosenberg modellen, eftersom analysen av bilderna integrerar sedimentets syreförhållanden och faunans aktiviteter, dvs. ju större del av sedimentet som är oxiderat, desto fler funktionella djurgrupper finns det i bottnen (Nilsson and Rosenberg, 2000). Detta medför att BHQ är direkt jämförbart med det bentiska kvalitetsindexet (BQI). Från det framräknade BHQ- eller BQI- indexet kan man sedan klassificera bottenmiljön efter olika successionsstadier, vilket kan användas för tillstånds klassningen av miljön enligt EU:s vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al. (2004). Formel för att beräkna Bentisk Habitat Kvalitets index (BHQ) och analyserade strukturer i sedimentprofilsbilderna. BHQ= A+ B+C, där (A) är strukturer på sedimentytan, (B) stukturer under sedimentytan och (C) djupet för färgövergång mellan oxiderat brunt till reducerat gråsvart sediment (RPD). Indexet av BHQ kan variera mellan 0 och 15. A: På sedimentytan Fekalier 1 Rör små 1 eller Rör stora 2 Födogrop 2 B: Under sedimentytan Infauna 1 Djurgång #1-3 1 eller Djurgång >3 2 Födoficka 5cm djup 1 eller Födoficka >5cm djup 2 C: RPD 0 cm 0 0,1-1,0 cm 1 1,1-2,0 cm 2 2,1-3,5 cm 3 3,6-5,0 cm 4 >5,0 cm 5 Summering av BHQ-index = ( ) SA+SB+SC Variablerna som använts för att beskriva BHQ-indexet är sådana att de skall vara lätta att tolka från sedimentprofilbilderna, samt att de skall spegla bottnens kvalitet på ett objektivt sätt. Variablerna är fördelade inom tre grupper; (A) ytstrukturer, (B) strukturer i sediment och (C) oxidationsdjupet (RPD), dvs. djupet i sedimentet där färgövergången mellan det bruna oxiderade och det svarta reducerade skiktet förekommer. Oxiderat Reducerat Djup >20m 20m Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig I figuren visas orginalteckningen av de olika successionsstadierna, motsvarande sedimentprofilbilder, och föreslagen klassning utifrån EU:s vattendirektiv med angivna gränser för BHQ- och BQI-indexet för de 2 djupintervallen som klassningen stratifierats utifrån. Tekniken hos en sedimentprofilkameran kan, liknas vid ett upp-och-nervänt periskop. Sedimentprofilbilden exponeras efter att prismat har trängt ner i sedimentet. 9

10 tre av dessa togs även ytsediment med hjälp av en boxcore för senare analys av kornstorlek och eventuella föroreningar i sedimentet. I utredningsalternativet Modifierad SSV Vinga besöktes tre utslumpade SPI stationer och på varje station togs 4 replikat. Även i detta område undersöktes bottenfaunan men endast med tre stationer med ett hugg på varje. På alla bottenfaunastationer togs även ytsediment med hjälp av en boxcore för senare analys av kornstorlek och eventuella föroreningar i sedimentet. Positioner för alla stationer framgår av Tabell 1. Sedimentprofilsbilderna analyserades med avseende på sedimentets oxidationsstatus samt bottendjurens aktivitet i och på sedimentet. Från dessa variabler beräknades BHQ, vilket kan visa på eventuell biologisk störning samt sammansättningen av den funktionella biodiversiteten, dvs variationer av bottenfaunans aktivitet såsom grävning och omrörning (bioturbation) i sedimentet, transport av syrerikt vatten, produktion av fekalier, etc. En miljökvalitetsbedömning görs därefter med avseende på bottenmiljöns kvalitet i relation till EU:s Vattendirektiv enligt ett förslag utarbetat av Rosenberg et al För en mer utförlig beskrivning av SPI-teknik och EU:s Vattendirektiv se Faktaruta 1. Resultat Syftet med detta uppdrag är att bedöma bottenmiljöns kvalitet med hjälp av fotografering av sedimentprofiler samt provtagning av bottenfauna. All klassificering av bottenkvalitén sker i enlighet med EU:s Vattendirektiv (Faktaruta 1). Som nämnts tidigare så kommer resultat från sedimentprofilundersökningen i båda utredningsområdena samt bottenfauna från alternativet Modifierad SSV Vinga att diskuteras i detalj på kommande sidor. Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Sedimentprofilkamera Inom utredningsområdet Modifierad SSV Vinga fotograferades tre stationer med sedimentprofilkamera (Figur 4) och på varje station togs fyra bilder/replikat. Bottnens miljöstatusen bedöm- VU1 VU2 VU3 I R Dg Fg Ff I Ff Figur 4. En sedimentprofilbild från varje provtagen station i utredningsalternativet Modifierad SSV Vinga. Bilden från station VU 1 visar på en botten med ett något mjukare sediment än övriga stationer, dvs vattenhalten är högre vilket medför att kameran sjunker ner mer i sedimentet. I bilden ses ett flertal olika strukturer såsom födoficka (Ff), infauna (I) och djurgångar (Dg); BHQ var i medeltal för denna station 9,0 och stationen klassas som god enligt EU:s Vattendirektiv. Bilden från station VU2 visar på en skadad bottenmiljö där en fåra orsakad av ett trålbord har bildats. Infauna som blandar om sedimentet och bildar strukturer såsom djurgångar, födofickor samt en födogrop (Fg) har dock bidragit till att reparera skadan och bottenkvaliteten på denna staton har, trots tidigare trålning, ett medel BHQ på 10,8 vilket innebär en god statusklassning. Station VU3 visar på en bottenmiljökvalitet som klassas som hög och denna station har ett medel BHQ på 11,5. I bilderna från denna station kan de flesta strukturer ses, exempelvis djurgångar, små rör på ytan (R), infauna, födofickor och födogropar. 10

11 Tabell 2. BHQ (Benthic Habitat Quality-index) ± SD (n=4) för stationer fotograferade med en sedimentprofilkamera inom de båda undersökta utredningsalternativen.- Område Utredningsområde Modifierad SSV Vinga Station BHQ±SD Tillstånds klass VU.1 9,0±1,7 God VU.2 10,8±1,5 God VU.3 11,5±2,1 Hög VO1.1 11,0±1,7 God VO1.2 11,3±1,0 Hög VO1.3 8,5±1,3 God VO1.4 12,3±1,5 Hög Utredningsområde 1 VO1.5 9,8±1,3 God Väster om Vinga VO1.6 8,5±1,3 God VO1.7 10,3±1,0 God VO1.8 9,5±1,0 God VO1.9 8,5±1,3 God des till god på två stationer och hög på en station (Tabell 2; Figur 8). I flertalet av bilderna sågs strukturer i sedimentet såsom, djurgångar, födofickor (syresatta håligheter) och födogropar (hålighet med förbindelse upp till sedimentytan). Även infauna (djur i sedimentet) och maskrör som stack upp ur sedimentet förekom i de flesta bilderna. På alla stationer återfanns även ett väl syresatt sediment vilket är kännetecknade för en bra bottenmiljö. Även bottenmiljön vid station VU2 som uppvisade tidigare trålskador klassas som god. Trålskador uppstår när trålen dras över havsbottnen genom att trålborden, som har till uppgift att spänna ut öppningen på trålen, gräver djupa fåror i sedimentet. Dessa fåror kan tydligt ses i SPI bilderna. Analys av bottenfauna För att kunna göra en bedömning av bottenmiljöns status i enlighet med EU:s Vattendirektiv har ett s.k. BQI (Benthic Habitat Quality) index beräknats för stationer provtagna inom alternativet Modiferad SSV Vinga. BQI baseras på en objektiv bedömning av den relativa förekomsten av känsliga respektive tåliga arter i bottenfaunan. Enligt anvisningar i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning skall bedömningar inte göras för enskilda stationer eller hugg utan bedömningen skall alltid utgå ifrån minst fem hugg i området som skall statusklassas. Vidare har man av försiktighetsskäl valt att använda sig av 20-percentilen för medelvärdet av BQI vid klassificering av ett områdes miljöstatus. Klassningen av alternativ Modifierad SSV Vinga har utgått från detta men är beräknad på endast tre hugg, och utifrån detta klassas det provtagna området som en måttlig miljöstatus, även om två av huggen visar en god status. Djupet vid provtagningen av bottenfauna i alternativet modifierad Vinga varierade från 50 till 56 meters djup. Huggaren för analys av bottendjur var full vid alla provtagningar, vilket indikerar ett provtagningsdjup ner till drygt 15 cm i sedimentet. Substratet var likartat vid alla tre stationerna dvs lera med inslag av silt och ett relativt högt vatteninnehåll. Sedimentytan var ljusbrun vilket tyder på att sediment är väl syresatt. I de tre bottenfaunahuggen påträffades totalt ca 1300 individer med en biomassa av 135 g fördelade på totalt 36 arter/taxa. Individantalet varierade mellan 356 och 513 individer per station. Variationen i individantal beror huvudsakligen på förekomsten av de dominerande arterna ormstjärnorna Amphiura filiformis och Amphiura chiajei samt den depositionsätande musslan Abra nitida. Dessa arter föredrar alla ett lerigt substrat. En annan art som förekom i mer än 30 individer var havsborstmasken Pholoe sp. som är en rovlevande havsborstmask. Inga rödlistade arter hittades och antalet arter per station varierade mellan 22 och 30 med ett medel av 26 arter per station. Antal arter, antal individer och biomassa (per 0,1 m2) av bottenfaunan redovisas i detalj i Appendix 3 för de olika stationerna tillsammans med BQI, klassificering, substrat och djupangivelser. Arterna har även fördelats och analyserats utifrån deras födostrategi samt vilken djurgrupp de tillhör (Figur 5 och 6). De huvudsakliga födostrategier som har påträffats är ytliga depositionsätare (dep), alternativt grävande depositionsätare (sub) vilka båda äter av nedfallet organisk material. Sedan finns arter som är predatorer (pre) och filtrerare (sus). Filtrerare äter de partiklar som de aktivt kan filtrera ut ur vattenmassan. Vissa arter tillhör mer än en födostrategisk grupp och varierar sin födostrategi utifrån dess livsmiljö. Exempelvis kan ormstjärnan A. filiformis vara antigen en depositionsätare alternativt en passiv suspensionsätare (dep/psus) och sjöborren Brissopsis lyrifera är både en ytlig och grävande depositionsätare (dep/sub). Vanligen är ringmaskar antigen predatorer eller depositionsätare, blötdjur är oftast filtrerare eller 11

12 depositionsätare och tagghudingar kan vara predatorer, depositions- alternativt suspensionsätare. Djurgrupperna som arterna har delats in i är ringmaskar (Annelida), blötdjur (Mollusca), kräftdjur (Crustacea), samt tagghudingar (Echinodermata). Analysen av födostrategier visar att ytliga depositionsätare (dep) är dominerande bland arterna med 43% därefter kommer predatorer (pre) samt grävande depositionsätare (sub) med 24 respektive 22% av alla arter. Ytliga depositionsätare är även dominerande när det gäller individantalet med 64%, därefter kommer ormstjärnan Amphiura filiformis (dep/psus)som kan alternera mellan att vara en ytlig depositionsätare och en passiv suspensionsätare med 24%. När det gäller biomassan så domineras denna av ett fåtal, men stora, sjöborrar av arten Brissopsis lyrifera som kan vara både ytliga och grävande depositionsätare (dep/sub). Resultatet av födostrategianalysen visar på arter som föredragsvis återfinns i eller på ackumulationsbottnar. Analysen av djurgrupper visar att ringmaskar och blötdjur är dominerande med 62 respektive 19% av alla arter. Men när det gäller individantal så är det framförallt tagghudingarna som är dominerande med 50% tillföljd av den höga förekomsten av ormstjärnan Amphiura filiformis. På grund av en riklig förekomst av musslan Abra nitida hör även djurgruppen blötdjur till de dominerande när det gäller individantal. Men då denna är en relativt lätt mussla så ses inte samma genomslag i biomassa där hela 93% utgörs av tagghudingar. Tagghudingarna innefattar 624 individer av ormstjärnor samt några stora sjöborrar vars gemensamma vikt uppgår till 56 g. Figur 5. Procentuell fördelning av arter, individer och biomassa inom olika födostrategier för all analyserad bottenfauna inom alternativet Modifierad SSV Vinga. De huvudsakliga födostrategierna är ytliga depositionsätare (dep), grävande depositionsätare (sub), predatorer (pre) och filtrerare (sus). Vissa arter tillhör mer än en födostrategisk grupp exempelvis kan ormstjärnan Amphiura filiformis vara antigen en depositionsätare alternativt en passiv suspensionsätare (dep/psus) och sjöborren Brissopsis lyrifera är både en ytlig och grävande depositionsätare (dep/sub). Figur 6. Procentuell fördelning av arter, individer och biomassa inom de fyra djurgrupperna ringmaskar (Annelida), kräftdjur (Crustacea), blötdjur (Mollusca) och tagghudingar (Echinodermata) för all analyserad bottenfauna inom alternativet Modifierad SSV Vinga. 12

13 Utredningsområde 1 väster om Vinga Sedimentprofilkamera Inom Utredningsområde 1 väster om Vinga fotograferades totalt nio stationer på ett djup mellan 65 och 75 meter, med fyra bilder/replikat på varje station (Figur 7). Bottnens miljöstatusen bedömdes huvudsakligen till god utom på två stationer där den klassades som hög (Tabell 2; Figur 8). Även i detta området fiskas det med trål och en del äldre trålskador kunde ses vid ett fåtal stationer. Vid de flesta stationerna ses en matta av ormstjärnor som sticker upp sina armar ur ytsedimentet. Detta bekräftades även ute i fält då ytan i de sedimentboxar som togs upp på däck ofta var täckta av ett ljusbrunt väl syresatt sediment som mängder av armar av ormstjärnor stack upp ur. Vid sållning av de bottenfaunaprover som togs upp i området visade sig sållresterna också innehålla stora mängder av ormstjärnorna Amphiura chiajei och Amphiura filiformis. A. chiajei är en depositionsätare och ses ofta med armarna utbredda på sedimentytan medan A. filiformis är vanligen en suspensionsätare som äter av partiklar som förekommer i vattnet. De ses därför oftast med armar uppsträckta i vattnet. Båda dessa arter kan leva i samma miljö och är vanligt förekommande på ackumulationsbottnar. Nämnas kan också att strukturen på sedimentytan var mycket klumpig ca 10 cm ner i sedimentet i en av de boxcorer som togs upp till ytan i den norra delen av utredningsområdet. Denna klumpiga struktur ses ofta hos tippade muddermassor och kan tyda på en oavsiktlig alternativt otillåten dumpning av muddermassor. VO1.3 VO1.4 VO1.7 Or Or I I Ff Fg Dg Figur 7. En sedimentprofilbild vardera från tre utvalda stationer från Utredningsområde 1 väster om Vinga. I bilderna ses infauna (I) samt ett flertal olika strukturer såsom djurgångar (Dg), födofickor (Ff) och en födogrop (Fg). Notera även att armarna från ormstjärnor sticker upp ur sedimentet vid alla tre stationerna. Bilderna visar även på ett väl syresatt sediment där infaunans omrörning av sedimentet har fört ner syre djupt nere i botten vilket ses som ljusbruna partier eller strimmor. BHQ för dessa stationer (dvs ett medel för fyra replikat/bilder) varierar mellan 8,5-12,3 och bottnens miljökvalitet klassa enligt EU:s Vattendirektiv som minst god. 13

14 Bedömning av bottnens miljökvalitet Miljökvaliteten i de provtagna områdena är huvudsakligen klassad som god enligt EU:s Vattendirektiv. Dock finns det några stationer; två i utredningsområde 1 väster om Vinga och en station i området modifirad Vinga, där bottnens miljökvalitet klassas som hög (Figur 8 och Tabell 2). Resultaten i denna studie är liknande tidigare uppmätt bottenkvalitet för stationer inom området som har provtagits vid tidigare undersökningar (Nilsson 2003; 2003; 2004 och Magnusson 2005; 2008; 2010). Sammantaget så finns det sju stationer som vid något eller några tillfällen under perioden har fotograferats med sedimenetprofilkamera och som alla har uppvisat en god bottenmiljöstatus i enligthet med EU:s Vattendirektiv. Den senaste undersökningen med SPI kamera som gjordes i området är från (Magnusson 2010). I denna studie fotograferades totalt 22 stationer varav alla stationer utom en visade på en god bottenmiljökvalitet. Av dessa 21 stationer med god status återfanns fyra stationer inom utredningsområdet Modifierad SSV Vinga och två stationer inom Utredningsområde 1 väster om Vinga. Den station som 2009 visade en måttlig status återfinns ca 3 km väster om området Modifierad SSV Vinga. Analys av bottenfauna i alternativet Modifierad SSV Vinga visade likartade resultatet då två stationer visade på en god status och en station (VU3) visade på en måttlig status. Den goda bottenkvaliten i området tyder på ett diverst artsamhälle som har alla förutsättningar att beroende på störningens omfattning, återkolonisera och syresätta ett stört område inom en relativt kort tidsperiod. Exempelvis har tidigare undersökningar vid tipplats SSV Vinga visat att sedimentet på stationer med måttliga mängder nypålagrat sediment (c:a 10 cm) var koloniserade och syresatta på nytt efter sex månader. Denna process fortsatte sedan och kunde observeras vid samtliga lokaler som övertäcktes av muddermassor under projektet Säkrare Farleders gång. Att deponin SSV Vinga ligger på en ackumulationsbotten är sannolikt en bidragande orsak till den relativt snabba återhämtningen av botten. 8,5 Utredningsområde 1 Väster om Vinga 9,5 8,5 10, Utredningsområde Modifierad SSV Vinga 12,3 9, ,5 11, ,0 11, ,8 9, ,5 1 Km Befintlig tipplats SSV Vinga SPI stationer Äldre SPI stationer Bottenfauna Figur 8. BHQ-index i medeltal för varje station fotograferad 2011 samt analyserade bottenfaunastationer och där färgen på symbolen för stationen indikerar vilken tillståndsklass, enligt EU:s vattendirektiv, som varje station tillhör (Blå; Hög status, Grön; God status, Gul; Måttlig status). Även stationer som tidigare har fotograferats med SPI kamera är illustrerade i kartbilden, för dessa anges senaste provtagningsåret istället för BHQ värdet, däremot framgår stationens tillståndsklass även här via färgen på stationssymbolen. 14

15 Sammanfattning Bottnens miljökvalitet i området Modifierad SSV Vinga klassas utifrån fotografering av sedimentprofiler och enligt Vattendirektivet som god. Inga rödlistade arter hittades i bottenfaunaproverna från området Modifierad SSV Vinga. Bottnens miljökvalitet i alternativet Utredningsområde 1 väster om Vinga klassas enligt Vattendirektivet som god. Genomgående för båda utredningsalternativen var ett ljust och väl syresatt sediment bestående av huvudsakligen lera med litet inslag av silt och ofta med stora mängder av ormstjärnorna A. chiajei och A. filiformis. 15

16 Referenser Anon. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet kust och hav. Naturvårdsverket Rapport 4914, sid 134 Holm, L., 2011, Utvärdering av analysresultat avseende sedimentkemi och kornstorleksfördelning vid Modifierad SSV Vinga och Utredningsområde 1, maj 2011.; Göteborgs hamn, COWI Magnusson, M., 2010, Fotograferingar av sedimentprofiler vid mudderdeponin vid Vinga 2009; Göteborgs hamn Magnusson, M., 2008, Kontrollprogram för mudderdeponien vid Vinga 2007; Göteborgs hamn Magnusson M., 2005, Kontrollprogram för mudderdeponien vid Vinga 2005; Göteborgs hamn Nilsson, H. C., 2004, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; Sedimentation Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H. C., 2003, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; Sedimentation Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H. C., 2003, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; Sedimentation Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H. C., 2002, Kontrollprogram för muddertippning vid Vinga; Sedimentation. Projekt Säkrare Farleder. Nilsson, H.C. & R. Rosenberg. (1995). Miljöbedömning och karakterisering av Havstensfjord - en syrestressad fjord analyserad med undervattensteknik. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän 1995:24, sid 11 Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (1997). Benthic habitat quality assessment of an oxygen stressed fjord by surface and sediment profile images. J. Mar. Sys., Vol. 11, sid Nilsson, H.C. & R. Rosenberg, (2000). Succession in marine benthic habitats and fauna in response to oxygen deficiency analysed by sediment profile imaging and grab samples. Mar. Ecol. Prog. Ser., Vol.197 sid Pearson, T.H. & R. Rosenberg (1978). Macrobenthic succession in relation to organic enrichment and pollution of the marine environment. Oceanogr. Mar. Biol. Ann. Rev., Vol. 16, sid Rosenberg R, Blomqvist M, Nilsson CH, Cederwall H, Dimming A (2004) Marine quality assessment by use of benthic spcies-abundance distributions; a proposed new protocol within the European Union Water Framework Directive. Mar. Pollut. Bull. 49: Rosenberg R, Agrenius S, Hellman B, Nilsson HC, Norling K (2002) Recovery of benthic habitats and fauna in a Swedish fjord following improved oxygen conditions. Mar. Ecol. Prog. Ser. 234:43-53 Appendix Appendix 1 - Stationsliggare 2011 Appendix 2 - Analys av SPI, 2011 Appendix 3 - Analys av Bottenfauna 16

17 APPENDIX 1 STATIONSLIGGARE 2011 Datum Utredningsområde Station Besöks ID Djup Latitud Longitud X Y BHQ index SD BHQ Modifierad SSV Vinga VU , , Modifierad SSV Vinga VU , , Modifierad SSV Vinga VU , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , väster om Vinga VO , , Sida 1 av 1 17

18 APPENDIX 2 ANALYS AV SPI 2011 Datum Område Besöks Bild Fekalier Stora Små Födo- Infauna Djur- Födo- RPD ID rör rör grop gång ficka BHQ Pen. Anm Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.1.jpg Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.2.jpg Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.3.jpg Överpenetrerad Modifierad SSV Vinga 1054 VU1.4.jpg Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.1.jpg Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.2.jpg Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.3.jpg Gammal trålskada Modifierad SSV Vinga 1053 VU2.4.jpg Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.1.jpg Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.2.jpg Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.3.jpg Modifierad SSV Vinga 1052 VU3.4.jpg väster om Vinga 1055 VO1.1.1.jpg Gammal trålskada väster om Vinga 1055 VO1.1.2.jpg Små lerklumpar väster om Vinga 1055 VO1.1.3.jpg väster om Vinga 1055 VO1.1.4.jpg Störd, Ormstjärnor väster om Vinga 1056 VO1.2.1.jpg Ormstjärnor, lite smearing väster om Vinga 1056 VO1.2.2.jpg väster om Vinga 1056 VO1.2.3.jpg väster om Vinga 1056 VO1.2.4.jpg väster om Vinga 1057 VO1.3.1.jpg väster om Vinga 1057 VO1.3.2.jpg väster om Vinga 1057 VO1.3.3.jpg väster om Vinga 1057 VO1.3.4.jpg väster om Vinga 1058 VO1.4.1.jpg väster om Vinga 1058 VO1.4.2.jpg Gammal trålskada väster om Vinga 1058 VO1.4.3.jpg väster om Vinga 1058 VO1.4.4.jpg väster om Vinga 1059 VO1.5.1.jpg väster om Vinga 1059 VO1.5.2.jpg väster om Vinga 1059 VO1.5.3.jpg väster om Vinga 1059 VO1.5.4.jpg väster om Vinga 1060 VO1.6.1.jpg väster om Vinga 1060 VO1.6.2.jpg väster om Vinga 1060 VO1.6.3.jpg väster om Vinga 1060 VO1.6.4.jpg väster om Vinga 1061 VO1.7.1.jpg väster om Vinga 1061 VO1.7.2.jpg väster om Vinga 1061 VO1.7.3.jpg väster om Vinga 1061 VO1.7.4.jpg väster om Vinga 1062 VO1.8.1.jpg väster om Vinga 1062 VO1.8.2.jpg väster om Vinga 1062 VO1.8.3.jpg Gammal trålskada väster om Vinga 1062 VO1.8.4.jpg väster om Vinga 1063 VO1.9.1.jpg väster om Vinga 1063 VO1.9.2.jpg väster om Vinga 1063 VO1.9.3.jpg väster om Vinga 1063 VO1.9.4.jpg Sida 1 av 1 18

19 APPENDIX 3 ANALYS AV BOTTENFAUNA FRÅN OMRÅDET MODIFIERAD SSV VINGA Modifierad SSV Vinga Station VU(BF)1 Station VU(BF)2 Station VU(BF)3 Datum: Position Position Position Djup: WGS 84 RT 90 WGS 84 RT 90 WGS 84 RT 90 Bottentyp: Lera med inslag av silt N57 36,667 X N57 36,985 X N57 37,285 X Fyllnadsgrad: Full E11 33,317 Y E11 33,394 Y E11 34,147 Y Svavel: Nej Djup: 56 m Djup: 54 m Djup: 50 m Huggare: Smith-McIntyre Latinsk namn Födostrategi * antal/0,1m 2 g våtvikt/0,1m 2 antal/0,1m 2 g våtvikt/0,1m 2 antal/0,1m 2 g våtvikt/0,1m 2 Annelida (ringmaskar) Ampharete lindstroemi Dep Ampharete sp. (juvenil) Dep Anobothrus gracilis Dep Diplocirrus glaucus Dep Goniada maculata Pre Heteromastus filiformis Sub Levinsenia gracilis Sub Lumbrineris tetraura Pre Myriochele oculata Dep Nephtys incisa Pre Ophiodromus flexuosus Pre PecCnaria belgica Sub PecCnaria sp. (juvenil) Sub Philine aperta Pre Pholoe balcca Pre Polynoidae Pre Polyphysia crassa Dep Prionospio mulcbranchiata Dep Rhodine loveni Sub Scalibregma inflatum Sub Sphaerodorum flavum Pre Spiophanes bombyx Dep Terebellides stroemi Dep Mollusca (blötdjur) Abra nicda Dep Cylichna cylindracea Pre Ennucula tenuis Dep Hyala vitrea Sub Mysella bidentata Kom/Sus Nucula nicdosa Sub Parvicardium minimum Sus Echinodermata (tagghudingar) Amphiura filiformis P sus/dep Amphiura chiajei Dep Amphiuridae arm Amphiuridae juv Brissopsis lyrifera Dep/Sub Crustacea Diastylis goodsiri Dep Diastylis lucifera Dep Eudorella emarginata Dep Leucon nasica Dep Varia Virgularia mirabilis P sus Summa Antal arter Bentiskt kvalitetsindex (BQI) Klassning enligt Eus vattendirektiv God God Måttlig Klassning för området enligt 20%percen[len Individantal Biomassa Måttlig Totalt * Födostrategisk grupp[llhörighet: P sus; betecknar passiva suspensionsätare, Sus; Filtrerare, Dep; Ytliga deposi[onsätare, Sub; Grävande deposi[onsätare, Pre; Predatorer, Kom; Lever som kommensaler, och Symb; I symbios med kemoautotrofa bakterier. Vissa arter [llhör mer än en födostrategisk grupp exempelvis Amphiura filiformis och Brissopsis Lyrifera. 19

20 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil Fax E-post

21 Utredning av Bottenmiljön väster om tipplats SSV Vinga, genom analys av sedimentprofiler och bottenfauna (SPI) 2011 MARINE MONITORING AB Strandvägen 9, , Lysekil Tel Mobil E-post

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil. Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist. Marine Monitoring AB

Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil. Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist. Marine Monitoring AB Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna -Sedimentprofil Sandra Andersson Marina Magnusson Johanna Bergkvist Marine Monitoring AB Titel Klassificering av miljöstatus i Brofjorden -Bottenfauna

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT UNERSÖKNINGAR I ÖRESUN 7 BOTTENFAUNA OCH SEIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 7-- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Härslöv tel. -77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson 1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2006 Marina Magnusson och Rutger Rosenberg Marine Monitoring vid Kristineberg AB ISBN

Läs mer

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2005 Marina Magnusson och Rutger Rosenberg Marine Monitoring vid Kristineberg AB Ett

Läs mer

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson

Läs mer

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2004 Rutger Rosenberg och Hans C Nilsson Marine Monitoring vid Kristineberg AB, Pl

Läs mer

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Bottenfauna och Sedimentprofiler

Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Bottenfauna och Sedimentprofiler BILAGA M11 Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde -Bottenfauna och Sedimentprofiler Sandra Andersson, Marina Magnusson, Johanna Bergkvist Marine Monitoring AB Titel Klassificering av

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

MonitoringAB. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009.

MonitoringAB. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2009 Magnusson 2010 arine MonitoringAB vid Kristineberg Postadress Telefon E-post Marine

Läs mer

Bottenmiljön i tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Marina Magnusson Marine Monitoring AB

Bottenmiljön i tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) Marina Magnusson Marine Monitoring AB Bottenmiljön i tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2013 Marina Magnusson Marine Monitoring AB Bottenmiljön i tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2007.

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2007. Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2007 Magnusson 2008 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Bottenmiljön i Kattegatt, Öresund & tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2011

Bottenmiljön i Kattegatt, Öresund & tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2011 Bottenmiljön i Kattegatt, Öresund & tre fjordar i Skagerrak, analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2011 Marina Magnusson Marine Monitoring AB Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008

Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund och tre fjordar i Skagerrak analyserad genom fotografering av sedimentprofiler (SPI) 2008 Magnusson 2009 Bottenmiljön i Kattegatt/Öresund & tre fjordar i Skagerrak analyserad

Läs mer

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG

BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG BOTTENFAUNA OCH SEDIMENT I SÖDRA HAMNEN OCH OCEANHAMNEN I HELSINGBORG HÖSTEN 2013 Stina Bertilsson Vuksan Peter Göransson MILJÖFÖRVALTNINGEN HELSINGBORG 2014 1 SAMMANFATTNING Under hösten 2013 utfördes

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sedimentprovtagning längs Upplandskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sedimentprovtagning längs Upplandskusten Mottagare: Länsstyrelsen i Uppsala län Naturmiljöenheten Att.: Linnéa Vemhäll Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Sollenkroka

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I

ORMSTJÄRNOR B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text & Foto Anders Axelsson Nedan: Ormstjärnornas armar täcks av skyddande kalkplattor, formen på dessa plattor är ofta bra att nyttja sig av vid artbestämning. Hos arten Ophiopholis

Läs mer

Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken

Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken Samrådsredogörelse Uppdragsnummer: 6612-001 Muddring och andra åtgärder i Köpingsviken PM - Samrådsredogörelse 1 Inledning Köpings kommun har för avsikt att utföra

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Process Guide Rensmuddring

Process Guide Rensmuddring COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen

Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Lokaliseringsutredning och miljöeffektbedömning för mudderdeponi för Ringhals AB. Seminarium om sediment

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning

1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning Ansökan om dispens från förbud mot dumpning 562 Skicka ansökan till vastragotaland@lansstyrelsen.se 1. Kontaktuppgifter till sökande Namn: Organisationsnummer: Privatperson Företag Annat: 2. Ombud (fullmakt

Läs mer

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011. Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr: 1401-2448

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011. Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:7 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg 1994 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Rapport från verksamheten år 20 Stefan Agrenius Göteborgs Universitet Inst. för Marin Ekologi vid Kristinebergs Marina Forskningsstation S-450 34

Läs mer

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -

Exploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 - Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som

Läs mer

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb

Örnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),

Läs mer

Växjösjön, Trummen och Barnsjön

Växjösjön, Trummen och Barnsjön Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431

Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult

Läs mer

SAMMANFATTNING. Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning

SAMMANFATTNING. Målsättningen med denna studie var att jämföra traditionell bottenfaunaprovtagning Bedömning av kvaliteten av bottenmiljön i Sundsvallsbukten: En jämförande analys mellan fotografier från sedimentprofiler och data från bottenfauna. Hans C Nilsson1, Kjell Leonardsson2 och Rutger Rosenberg1

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013 Johan Persson JP Aquakonsult Gustav Johansson Hydrophyta Ekologikonsult Uppsala 2013-12-09 Omslagsbilden visar årsyngel av

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust

Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Övervakning av mjukbottenfaunan längs Sveriges västkust Rapport från verksamheten år 20 Avtal nr 212 Stefan Agrenius Göteborgs Universitet Inst. för Marin Ekologi vid Kristinebergs Marina Forskningsstation

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN

DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN HYDROGIS AB MARINBIOLOGISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN ÖVER RESÖ HAMN PÅ UPPDRAG AV TANUMS KOMMUN 2009-02-18 RAPPORT 560 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 SYFTE 3 1.2 METOD 3 2 OMRÅDESBESKRIVNING

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Efterundersökning på Örelids gravfält

Efterundersökning på Örelids gravfält ARKEOLOGISK EFTERUNDERSÖKNING Linn Nordvall Efterundersökning på Örelids gravfält Halland, Tjärby socken, Laholms kommun, Tjärby 2:2 och 3:2, RAÄ 37:1. UNDERSÖKNING UTFÖRD 2016 Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö

Läs mer

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer