Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Transkript

1 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, Mölnlycke // Tel // Fax // // Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2545 Kristianstads kommun Version Datum Titel Bottenfauna vid Kiviksbredan. En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten. Filsökväg Q:\Projekt\2013\Kristianstads kommun bottenfauna Kiviksbredan (2545)\Rapport\Kiviksbredan 2013.docx Författare Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén Framsidefoto: Foto vid på botten av Kiviksbredan transekt 4b, Medins Biologi AB. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Bottenfauna Provtagning Analys Utvärdering Filmning Resultat och diskussion Bottenfauna Filmning Slutsats Referenser Bilaga 1. Fältdata Bilaga 2. Artlista och biomassor Bilaga 3. Fotodokumentation

4 4

5 1. Inledning har fått i uppdrag av Kristianstads kommun att undersöka mjukbottenfaunan vid Kiviksbredan som ligger ca 5 nautiska mil sydost om Åhus. Uppdraget syftar till att beskriva bottenfaunan vid grundområdet för att öka kunskapen om varför sjöfågel brukar synas i området. I denna rapport, redovisas resultat från provtagningen av bottenfaunan. Även en dokumentation med undervattenskamera har gjorts vid grundområdet. 2. Metodik 2.1 Bottenfauna Provtagning Provtagningen av bottenfauna utfördes den 21 maj 2013 av. Fem stationer på Kiviksbredan provtogs (Tabell 1 och Figur 1). Provtagningen utfördes enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning och Metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö (Kjell Leonardsson ) samt SS-EN ISO 16665:2006. Den vid undersökningen använda van Veen-hämtaren hade en area av 0,1 m 2. Proverna sållades genom ett såll med 1 mm maskstorlek och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Beskrivning av stationerna finns i fältprotokoll som redovisas i Bilaga 1. Tabell 1. Djup och läge för provtagna stationerna. Koordinater angivna enligt Sweref 99 TM. Station Provdjup Koordinat (m) N E 1. Kiviksbredan 9, , ,2 2. Kiviksbredan 8, , ,3 3. Kiviksbredan 8, , ,7 4. Kiviksbredan 8, , ,0 5. Kiviksbredan 9, , ,7 5

6 Figur 1. Karta över bottenfaunastationernas läge samt transekterna som filmats Analys På laboratoriet sorterades djuren ut för att kunna artbestämmas och räknas med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Därefter vägdes varje ingående art och djuren konserverades slutligen i 70 % sprit Utvärdering Utvärderingen av den marina bottenfaunan följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007 och NFS 2008:1). Enligt dessa klassificeras statusen av bottenfaunan utifrån BQI m (Benthic Quality Index) framtaget för mjuka bottnar. Indexet är baserat på artsammansättning (proportionen känsliga och toleranta arter), antal arter och antal individer (abundans). Indexet bygger på att dessa parametrar förändras vid ökad organisk belastning. Enligt bedömningsgrunderna behövs data från flera stationer i ett område, minst fem stationer. Ju fler stationer som provtas desto säkrare blir klassificeringen. Vid statusklassificeringen används sedan 20 %- percentilen av BQI m -värdena. BQI m -värde har beräknats för varje prov samt ett medelvärde för hela området. Klassgränserna för BQI m skiljer sig mellan vattentyperna längs kusten och statusen klassificeras för en hel vattenförekomst. Kiviksbredan ligger i typområde 7 (Tabell 2). Statusklassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. 6

7 Tabell 2. Statusklassgränser för 20 %-percentilen av BQI m i typområde 7 (Skånes kustvatten). Statusklassificering 20 %-percentil för typområde 7 Hög >10,7 God 4-10,7 Måttlig 2,7-4 Otillfredsställande 1,3-2,7 Dålig <1,3 2.2 Filmning Vid fem delsträckor filmades botten på grundområdet. Dokumentation av de aktuella bottensträckorna genomfördes med ett specialutvecklat kamerasystem som filmar bottenytan. Kamerasystemet innefattar 3 stycken starka LED strålkastare, en undervattenskamera av märket Luxus samt en monitor (Figur ). Monitorn låter kameraoperatören direkt se vad som filmas och kan därmed leda båten till eventuellt intressanta objekt. Kameran och lamporna sänks ned i vattnet via en kevlarförstärkt kabel. Vid större djup kopplas hela systemet till båtens winch. Figur 2. Kamerasystemet som användes för foto/videodokumentationen vid Kiviksbredan

8 3. Resultat och diskussion 3.1 Bottenfauna I Bilaga 2 redovisas en fullständig artlista från området samt en lista med fördelningen av biomassa mellan olika taxa. Bottensubstratet vid provtagningspunkterna för bottenfauna utgjordes till största delen av sand och grus (Bilaga 1). På fyra stationer dominerades faunan av märlkräftan Bathyporeia pilosa (56,5 %) och havsborstmasken Pygospio elegans (21,5 %) (Figur 4). Vid station 3 där bottensubstratet var grövre och utgjordes av större andel grus än övriga stationer skiljde sig artsammansättningen. Här dominerade istället fåborstmask Oligochaeta och havsborstmasken Hediste diversicolor (Figur 4). Även andelen blåmusslor var större vid station 3. Sett över hela området dominerade märlkräftor och havsborstmaskar individtätheten. Däremot stod musslorna för nästan hälften av den totala biomassan (Figur 3). INDIVIDTÄTHET (%) Snäckor Musslor Musslor BIOMASSA (%) Snäckor Figur 3. Fördelningen i procent mellan de olika djurgrupperna i individtäthet och biomassa. Slemmaskar Rundmaskar Havsborstmaskar Fåborstmaskar Märlkräftor Slemmaskar Rundmaskar Havsborstmaskar Fåborstmaskar Märlkräftor Figur 4. Foton av havsborstmasken Hediste diversicolor, sandmärlan Bathyporeia pilosa och havsborstmasken Pygospio elegans. Djuren är infärgade med bengalrosa. 8

9 Individtätheten och biomassan varierade mellan stationerna men i hela området klassades individtätheten som hög och biomassan som låg (Figur 5, Tabell 3, Bilaga 2). 20 %- percentilen av BQI m -indexet på 7,8 klassade området med god status vilket inte indikerar någon förhöjd organisk belastning. Även baserat på sedimentens utseende och lukt verkar goda syreförhållanden råda på stationerna (Bilaga 1). Samtliga arter som påträffades är allmänt förekommande i denna havsområdestyp och i den regionala miljöövervakningen klassades bottenfaunan som god vid de provpunkter som tas i Hanöbukten (Naturvårdsverket 2012 & Palmkvist m fl. 2013). Tabell 3. Antal taxa, täthet, biomassa och BQI m ifrån bottenfaunaundersökningen vid Kiviksbredan Station Djup Antal Individtäthet Biomassa BQI m 20%- (m) taxa (ind./m 2 ) (g/m 2 ) percentil 1. Kiviksbredan 9, (högt) 11,3 (måttligt högt) 11,2 2. Kiviksbredan 8, (måttligt högt) 4,5 (lågt) 9,49 3. Kiviksbredan 8, (högt) 9,1 (lågt) 2,95 4. Kiviksbredan 8, (högt) 4,1 (lågt) 11,0 5. Kiviksbredan 9, (mycket högt) 9,4 (lågt) 9,14 Kiviksbredan medel: 9,0 6, (högt) 7,7 (lågt) 8,74 7,8 Biomassa (g/m 2) Täthet ind/m Figur 5. Biomassa (g/m 2 ) och individtäthet (ind/m 2 ) i de fem olika bottenfaunastationerna vid Kiviksbredan Filmning Stn 1 Stn 2 Stn 3 Stn 4 Stn 5 I grundområdet filmades 5 olika transekter (Figur 1). Dessa filmer bifogas på en tillhörande dvd-skiva. Även ett antal stillbilder finns uttagna ur filmen och redovisas även i Bilaga 3. Vid transekterna 1, 2 och 3 bestod botten mestadels av sand och grus med inslag av blåmusslor. Vid transekterna 4 och 4b var botten mer stenig och bitvis fanns större stenblock. Även här fanns inslag av blåmusslor

10 4. Slutsats Bottenfaunan i området vid Kiviksbredan dominerades vad gäller individantal av märlkräftor och havsborstmaskar. Indivtätheten klassas som hög i området. Biomassan klassas som låg och dominerades av musslor. Resultatet från undersökningen av den marina bottenfaunan vid Kiviksbredan klassar statusen med avseende på näringsämnespåverkan som god. 5. Referenser Leonardsson, K Metodbeskrivning för provtagning och analys av mjukbottenlevande makroevertebrater i marin miljö. Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Rapport Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges tre marina forskningscentrum i Umeå, Stockholm och Göteborg; UMF, SMF och GMF Havet Om miljötillståndet i svenska havsområden. Palmkvist J., Liungman A., Ericsson U., Mattson M., Christensson M., Johansson J., Qvarfordt S., Wallin A., Borgiel M (2013) Hanöbuktens kustvattenmiljö Rapport

11 Bilaga 1. Fältdata 11

12 1. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) / Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) ,6 / ,2 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: Sedimentvolym (l): 5 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: östlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO Våghöjd (m): 0,5 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 9,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >9,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): 8,6 Syrgashalt (mg/l): 12,6 Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): 108 Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10YR 5/4 Grus: nej Oxidationsskikt (cm): nej Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Ljusbrun sand Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 12

13 2. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) / Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) / ,2 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: Sedimentvolym (l): 7 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO Våghöjd (m): 0,5 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 8,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >8,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10YR 5/4 Grus: ja Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Sand med inslag av grus/sten. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 13

14 3. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) / Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) ,1 / ,7 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: Sedimentvolym (l): 10 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO Våghöjd (m): 0,25 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 8,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >8,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 5/4 Grus: ja Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Grusbotten. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 14

15 4. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) / Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) ,4 / ,9 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: Sedimentvolym (l): 6 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 1 Metodik: SS-EN ISO Våghöjd (m): 0 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 8,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >8,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 5/4 Grus: ja Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Sand med inslag av smågrus. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 15

16 5. Kiviksbredan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Top. Karta: 2E NV Typområde: 7 Skånes kustvatten Koordinater(RT90) / Län: 12 Skåne Koordinater(SWEREF99TM) ,2 / ,7 Kommun: Kristianstad Vattenoms.klass: - Provtagningsuppgifter Datum: Sedimentvolym (l): 7 Provtagare: R. Rådén & J. Johansson Belastning: - Organisation: Kemiprov (j/n): nej Provyta (m 2 ): 0,1 Vindriktning: Ostlig Antal prov: 1 Vindhastighet (m/s): 2 Metodik: SS-EN ISO Våghöjd (m): 0,25 Syfte: Naturvärde Bottenström: - Lokaluppgifter Provdjup (m): 9,5 Grumlighet: klart Ytvattentemperatur ( C): 11,4 Vattenfärg: klart Siktdjup (m): >9,5 Trofinivå: oligotrof Bottenvatten Temperatur ( C): - Syrgashalt (mg/l): - Salthalt ( ): - Syrgasmättnad (%): - Konduktivitet: - Bottensubstrat Gyttja: nej Makroalger: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10YR 5/4 Grus: nej Oxidationsskikt (cm): - Järn- mangannoduler: nej Beskrivning: Sandbotten. Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

17 Bilaga 2. Artlista och biomassor 17

18 18

19 Förklaring till artlista marin mjukbottenfauna Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,1 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låga syrehalter, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Mätosäkerhet: Mätosäkerhet för individtäthet 10 % Mätosäkerhet för biomassa 5 % Syrekänslighet (Sy): 0 - taxas toleransgräns är okänd, 1 - taxa är mycket tåligt mot låga syrehalter 2 - taxa är måttligt känsligt mot låga syrehalter 3 - taxa är mycket känsligt mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. * = kolonibildande taxa som inte kan kvantifieras på individnivå M = medelvärde % = procentandel Östersjömussla, Macoma balthica, delas in i tre storleksklasser enligt följande: Macoma balthica - (Linné, 1758) (<= 5 mm) Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-10 mm) Macoma balthica - (Linné, 1758) (> 10 mm) 19

20 Kiviksbredan Det. Jenny Palmkvist, Metod: SS-EN ISO NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium ARTER/TAXA KATEGORI STATION Sy Fg Eg Rk M % NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp ,4 0,8 NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,7 POLYCHAETA, havsborstmaskar Hediste diversicolor - Malmgren, ,6 6,4 Pygospio elegans - Claparède, ,8 21,5 Marenzelleria sp. - Mesnil, ,8 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 7,2 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) ,4 0,2 Bathyporeia pilosa - Lindström, ,0 56,5 GASTROPODA, snäckor Hydrobia sp ,0 1,1 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) ,0 1,1 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-10 mm) ,6 0,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>10 mm) ,6 0,3 Mya arenaria - Linné, ,4 0,2 Mytilus edulis - Linné, ,8 3,2 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,6 BQI m 11,17 9,49 2,95 10,97 9,14 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande Kiviksbredan RAPPORT Det. Jenny Palmkvist, utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Metod: SS-EN ISO NV:s handbok för miljöövervakning Biomassa (g) STATION M S % NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp. 0 0,0047 0, ,0012 0,0020 0,2 NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0, , ,0001 0,01 POLYCHAETA, havsborstmaskar Hediste diversicolor - Malmgren, ,0383 0,0022 0,5146 0, ,1112 0, ,5 Pygospio elegans - Claparède, ,0380 0, ,0442 0,1324 0,0443 0,0528 5,8 Marenzelleria sp. - Mesnil, , ,0082 0,0055 0,0036 0,0036 0,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 0 0, ,0003 0,0061 0,0135 0,8 AMPHIPODA, märlkräftor Monoporeia affinis - (Lindström, 1855) 0, ,0019 0,0042 0,2 Bathyporeia pilosa - Lindström, ,3056 0,0748 0,0022 0,3118 0,3880 0,2165 0, ,1 GASTROPODA, snäckor Hydrobia sp ,0300 0, ,0096 0,0138 1,3 BIVALVIA, musslor Macoma balthica - (Linné, 1758) (<5 mm) 0, ,0304 0,0065 0,0096 0,0125 1,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (5-10 mm) 0, ,0426 0,0327 0,0527 4,3 Macoma balthica - (Linné, 1758) (>10 mm) 0,3537 0, ,3514 0,2108 0, ,4 Mya arenaria - Linné, ,0015 0,0122 0,0027 0,0053 0,4 Mytilus edulis - Linné, ,2474 0,0140 0, ,1190 0, ,5 SUMMA (våtvikt, g): 1,1291 0,4515 0,9118 0,4149 0,9389 0,7692 0, ,0 Medelvärde (g/m 2 ): 7,692 Standardavvikelse (g/m 2 ): 3,182 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 20

21 Bilaga 3. Fotodokumentation 21

22 22

23 Koordinatlista filmtransekter: SWEREF 99TM Start Stopp Transekt Transekt Transekt Transekt Transekt 4b Foton från transekterna Transekt 1: Transekt 2: 23

24 Transekt 3: Transekt 4: 24

25 Transekt 4b: 25