Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?"

Transkript

1 - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita Sundelin, Vitmärlornas reprodukjon Jonas Gunnarsson, Ola Svensson och Caroline Raymond, Sedimentlevande makrofauna Ulf Larsson och Svante Nyberg, Kemiska och fysikaliska data

2 PresentaJonens innehåll Om Askö och vilken data vi har Hur vi har börjat arbeta Förändringar i Askö- området Samband? Hur vi går vidare Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

3 Växtplankton /Klorofyll Djurplankton Kemiska och fysikaliska data: Fytalens växt- och djursamhällen Sedimentlevande makrobentos (1971- ) Siktdjup Syrehalt Temperatur Salthalt Fosfor Kväve Vitmärlans reprodukjon Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

4 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1)

5 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter)

6 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner)

7 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner) Vitmärlans reprodukjon (5 stajoner)

8 Hur vi har börjat jobba Presenterat våra data specifikt inom varje program Med ekologisk samlad kunskap diskuterat förändringar; vad de kan bero på och hur de kan hänga ihop Frågeställningar Finns någon generell förändring/utveckling inom respekjve dataset? Har vi samvariajoner som överensstämmer? Förstår vi variajonernas orsaker? Börjat testa enkla samband ujfrån hypoteser och vanliga uppfafningar Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

9 Vanliga uppfattningar En förändring i växtplanktons Jllväxt och sammansäfning har effekter på andra trofinivåer AbioJska faktorer är vikjga för alla del- ekosystem Hydrografiska förändringar, såsom vafentemperatur och salthalt, har stark påverkan på våra biologiska data Ökad eutrofiering ger ökad biomassa av växtplankton Ökad eutrofiering ger ökad biomassa (Jll en viss nivå) av benjsk fauna Algbältenas nedre utbredningsgräns beror på förändrat siktdjup Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

10 Har vi några förändringar i Askö-området? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

11 Exempel på förändringar Maximal av DIN och DIP innan vårblomningens start vid B1, (g/m 2, 0-35 meter) DIN (g/m2) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 DIP (g/m2) DINstart g/m2 DIPstart g/m2 0, ,0 DIN = Dissolved Inorganic Nitrogen (löst oorganiskt kväve) DIP = Dissolved Inorganic Phosphorus (löst oorganiskt fosfor)

12 Exempel på förändringar 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 Temperatur och salinitet vid B1 under vår, medelvärden 30-40m månad 3-5, ,00 7,80 7,60 7,40 7,20 Temp månad 3-5 Salinitet månad 3-5 Temp ( o C) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 7,00 6,80 6,60 6,40 6,20 Salinitet (PSU) 0,0 6, Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

13 Exempel på förändringar av totalkväve (totn) och totalfosfor (totp) under juni- vid B1, (mg/m 3, 0-20m) ,0 totn mg/m3 0-20m totn (mg/m3) ,0 20,0 18,0 16,0 totp (mg/m3) totp mg/m3 0-20m , , ,0 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

14 Exempel på förändringar Biomassan av kvävefixerande cyanobakterier ökar (främst p.g.a ökning av Aphanizomenon sp.), medel biovolym (mm 3 /l), Jun- Aug Inga data 1991 p.g.a. ändring i MÖ- program

15 Exempel på förändringar Kvävefixerande cyanobakterier är dock bara en del av sommarens växtplanktonsamhälle, och en motsvarande ökning i totala samhället syns inte Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

16 Exempel på förändringar Förändringar i biomassa hos djupplankton men inga förändringar i abundans

17 Exempel på förändringar Förändrad sammansä#ning av andelen hoppkrä^or (Copepoda) och hinnkrä^or (Cladocera) C u S u m A s k ö z - s c o r e, R o t C l a / C o p Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

18 Exempel på förändringar Abundansförändringar hos Monoporeia affinis och Macoma balthica 7000 Sedimentlevande makrofauna: 4 lång@dssta@oner Abundans / m Monoporeia affinis Macoma balthica Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

19 Exempel på förändringar Förändringar i BQI Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

20 Har vi några enkla samband? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

21 Samband? BQI och syreminimum BQI (medelvärde) Syre (mg/l) ca 45 m Median (9) Syreminimum/år R² = 0,17811 Serie1 4 Linjär (Serie1)

22 Samband? Fucus djuputbredning och vårens siktdjup ,0 1 1,0 2,0 Fucus All Siktdjup medelvärde med vafenkikare månad 3-5 Fucus djuputbredning (m) ,0 4,0 5,0 6,0 Siktdjup (m) 7,0 R² = 0, ,0 R² = 0, ,0 Fucus All Siktdjup vs Fucus R² = 0, ,0 0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Siktdjup

23 Samband? Sommarkoncentration av TotN och TotP och växtplanktonbiomassa?

24 Samband? Djurplankton mot Temperatur, Syre och Klorofyll C u S u m A s k ö z - s c o r e, R o t C l a / C o p CB% - Parameter estimates (TZB and environmental data) Distribution : NORMAL Link function: LOG Column Estimate Standard Wald - - Error Stat. p Intercept T(20m) Oxy Chl(6-8) Scale

25 Samband? Bottenfauna och vårblomningens sammansättning , ,40 Abu medel, 30 m Bo#enfauna- abundans /m ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Vårblomning (mm3/l) 30 m Övrigt 1 30 m Övrigt 2 30 m Marenzelleria 30 m MyJlus edulis 30 m Macoma balthica 30 m Pontoporeia femorata 30 m Monoporeia affinis Diatoms Dinoflagellates 500 0, ,00

26 Hur vi går vidare Tillbaka Jll våra frågeställningar Vilken generell förändring/utveckling finns inom respekjve dataset? Har vi samvariajon som överensstämmer? Kopplingar och återkopplingar mellan del- ekosystem Anpassning och urval av dataseten för olika analyser och hypotesprövningar Förstår vi variajonernas orsaker? Antropogen påverkan eller naturlig variajon? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

27 Tack! Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Kontaktperson Askö- syntes:

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför

Läs mer

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Miljöövervakning i Mälaren 2002 Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,

Läs mer

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita

Läs mer

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 23:8 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning Fauna på sedimentbottnar

Innehållsförteckning Inledning Fauna på sedimentbottnar Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Fauna på sedimentbottnar 1972-211... 5 2. Klimat och hydrografi... 17 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 17 2.2. Vattentemperatur och

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik & Marie Johansen, SMHI 9 I som

Läs mer

Embryonalutveckling hos vitmärla

Embryonalutveckling hos vitmärla Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos

Läs mer

Nedre Ångermanälven 2014

Nedre Ångermanälven 2014 Nedre Ångermanälven 2014 Erik Sjöström UMEÅ 2015-05-28 Projektnummer 21306 SAMMANFATTNING Envix Nord AB har på uppdrag av Gruppen för samordnad recipientkontroll i nedre Ångermanälven under 2014 utfört

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Miljöövervakning i Mälaren 2001 Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen

Läs mer

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix. Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander, Lisa Mattsson & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 212 Toxicon rapport 65-12 Härslöv mars 213 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 212 Fredrik Lundgren Per Olsson

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11 BILAGA 11 Bottenfauna kust år 2012 Metodik Provtagning Provtagningen av marin bottenfauna utfördes 7-10 maj 2012 av Medins biologi AB. Fem stationer i sju olika havsbassänger undersöktes. Provtagningen

Läs mer

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för

Läs mer

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013 En undersökning vid fem stationer samt filmning av botten Jenny Palmkvist Annika Liungman Robert Rådén, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren

Miljöövervakning i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75

Läs mer

Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön

Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Siv Huseby, Umeå universitet Helena Höglander, Stockholms universitet I flera områden i norra Östersjön har cyanobakterierna

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2012:9 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011 Regional miljöövervakning och Vattenförvaltning Titel: Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012 Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt

Läs mer

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,

Läs mer

Kvalitetsmanual Bilaga 2 Datum:

Kvalitetsmanual Bilaga 2 Datum: Sida nr: 1 (5) Mätstorhet Metod Mätprincip Prov-typ Mätosäkerhet (*) (utvidgad mätosäkerhet täckningsfaktor k=2) Mätområde Alkalinitet Ammoniumkväve Bottenfauna, mjukbottnar, provtagning och analys Methods

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Trofiska kaskader i planktonsamhället

Trofiska kaskader i planktonsamhället Trofiska kaskader i planktonsamhället Peter Tiselius, Göteborgs universitet Uppfattningen att utsläpp av näringsämnen har en avgörande betydelse för produktionen av växtplankton behöver revideras. Analyser

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5

Innehållsförteckning Inledning Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5 2. Klimat och hydrografi... 11 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 11

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård Rapport 2001:01 2012:15 Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård Regional miljöövervakning 2011 Författare: Caroline Raymond Ola Svensson Hans Cederwall Jonas Gunnarsson Rapport 2012:15 Mjukbottenfauna i

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 8 HÄRSLÖV FEBRUARI 9 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... 6 Inledning... 6 Resultat och diskussion... 6..

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011 Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten Årsrapport 11 HÄRSLÖV MARS 1 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... HYDROGRAFI... Inledning... Resultat och diskussion... Väderåret

Läs mer

Marin bottenfauna 2013

Marin bottenfauna 2013 Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Innehållsförteckning Recipientanpassad rening... 4

Innehållsförteckning Recipientanpassad rening... 4 2 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Recipientanpassad rening...... 4 2. Klimat och hydrografi... 17 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 17 2.2. Vattentemperatur och salthalt

Läs mer

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv Rapport 2001:01 2011:32 Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011 Ola Svensson, Caroline Raymond, Hans Cederwall och Jonas Gunnarsson På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötlands län Förord

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar

Läs mer

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Neglingemaren Vårgärdssjön VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Resultat av undersökningar, juli och augusti 15 15-5-9 Resultat av undersökningar av vattenkvalitet i Neglingeviken

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5

Innehållsförteckning Inledning Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5 2. Klimat och hydrografi... 9 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 9 2.2. Vattentemperatur och salthalt.

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning Höjd utsläppspunkt... 5

Innehållsförteckning Inledning Höjd utsläppspunkt... 5 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Höjd utsläppspunkt...... 5 2. Klimat och hydrografi... 13 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 13 2.2. Vattentemperatur och salthalt 15

Läs mer

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004 Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet

Läs mer

Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla

Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla Brita Sundelin, Stockholms universitet, ITM Göteborg 21 22 okt Vitmärlan Monoporeia affinis

Läs mer

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Årsrapport 215 Toxicon rapport 73-15 Härslöv mars 216 www.toxicon.com 2 SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND UNDERSÖKNINGAR LÄNGS SYDKUSTEN ÅRSRAPPORT 215 Fredrik Lundgren Per Olsson

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Hur påverkar klimatförändringar oss? Hur påverkar klimatförändringar oss? Forskningsmiljö ECOCHANGE: Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv Umeå Universitet (UmU) Linneuniversitetet i Kalmar (LnU) finansierat via FORMAS

Läs mer

Ger kväverening bättre

Ger kväverening bättre Ger kväverening bättre vattenkvalitet t i Östersjön? Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Svar till: Robert Howarth and Hans W. Paerl som hävdar: a strong consensus of estuarine

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011 Undersökningar inför ett blivande naturreservat Författare: Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Sveriges Vattenekologer AB Oktober 2011 Framsida: Grund

Läs mer

Edsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar

Edsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Edsviken MKP 215 217 Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Edsviken MKP 215 217 / Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 5 1.1 Edsviken vattensamverkan...

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Äntligen ett skrovmål?

Äntligen ett skrovmål? Äntligen ett skrovmål? R a p p o r t 2 0 1 6 Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen

Läs mer

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem

Läs mer

Innehållsförteckning Inledning Recipientanpassad rening... 5

Innehållsförteckning Inledning Recipientanpassad rening... 5 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Recipientanpassad rening...... 5 2. Klimat och hydrografi... 15 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 15 2.2. Vattentemperatur och salthalt

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Sedimentbehandling i Växjösjön

Sedimentbehandling i Växjösjön Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Ljusnan Foto: Glenn Mattsing LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 29 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 1 BAKGRUND 12 AVRINNINGSOMRÅDET.. 14 METODIK 15 RESULTAT.. 2 Lufttemperatur och nederbörd

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2010

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2010 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 75, 75 7 Uppsala Rapport 211:14 1 2 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Mats

Läs mer