Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?"

Transkript

1 - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita Sundelin, Vitmärlornas reprodukjon Jonas Gunnarsson, Ola Svensson och Caroline Raymond, Sedimentlevande makrofauna Ulf Larsson och Svante Nyberg, Kemiska och fysikaliska data

2 PresentaJonens innehåll Om Askö och vilken data vi har Hur vi har börjat arbeta Förändringar i Askö- området Samband? Hur vi går vidare Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

3 Växtplankton /Klorofyll Djurplankton Kemiska och fysikaliska data: Fytalens växt- och djursamhällen Sedimentlevande makrobentos (1971- ) Siktdjup Syrehalt Temperatur Salthalt Fosfor Kväve Vitmärlans reprodukjon Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

4 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1)

5 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter)

6 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner)

7 Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner) Vitmärlans reprodukjon (5 stajoner)

8 Hur vi har börjat jobba Presenterat våra data specifikt inom varje program Med ekologisk samlad kunskap diskuterat förändringar; vad de kan bero på och hur de kan hänga ihop Frågeställningar Finns någon generell förändring/utveckling inom respekjve dataset? Har vi samvariajoner som överensstämmer? Förstår vi variajonernas orsaker? Börjat testa enkla samband ujfrån hypoteser och vanliga uppfafningar Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

9 Vanliga uppfattningar En förändring i växtplanktons Jllväxt och sammansäfning har effekter på andra trofinivåer AbioJska faktorer är vikjga för alla del- ekosystem Hydrografiska förändringar, såsom vafentemperatur och salthalt, har stark påverkan på våra biologiska data Ökad eutrofiering ger ökad biomassa av växtplankton Ökad eutrofiering ger ökad biomassa (Jll en viss nivå) av benjsk fauna Algbältenas nedre utbredningsgräns beror på förändrat siktdjup Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

10 Har vi några förändringar i Askö-området? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

11 Exempel på förändringar Maximal av DIN och DIP innan vårblomningens start vid B1, (g/m 2, 0-35 meter) DIN (g/m2) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 DIP (g/m2) DINstart g/m2 DIPstart g/m2 0, ,0 DIN = Dissolved Inorganic Nitrogen (löst oorganiskt kväve) DIP = Dissolved Inorganic Phosphorus (löst oorganiskt fosfor)

12 Exempel på förändringar 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 Temperatur och salinitet vid B1 under vår, medelvärden 30-40m månad 3-5, ,00 7,80 7,60 7,40 7,20 Temp månad 3-5 Salinitet månad 3-5 Temp ( o C) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 7,00 6,80 6,60 6,40 6,20 Salinitet (PSU) 0,0 6, Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

13 Exempel på förändringar av totalkväve (totn) och totalfosfor (totp) under juni- vid B1, (mg/m 3, 0-20m) ,0 totn mg/m3 0-20m totn (mg/m3) ,0 20,0 18,0 16,0 totp (mg/m3) totp mg/m3 0-20m , , ,0 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

14 Exempel på förändringar Biomassan av kvävefixerande cyanobakterier ökar (främst p.g.a ökning av Aphanizomenon sp.), medel biovolym (mm 3 /l), Jun- Aug Inga data 1991 p.g.a. ändring i MÖ- program

15 Exempel på förändringar Kvävefixerande cyanobakterier är dock bara en del av sommarens växtplanktonsamhälle, och en motsvarande ökning i totala samhället syns inte Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

16 Exempel på förändringar Förändringar i biomassa hos djupplankton men inga förändringar i abundans

17 Exempel på förändringar Förändrad sammansä#ning av andelen hoppkrä^or (Copepoda) och hinnkrä^or (Cladocera) C u S u m A s k ö z - s c o r e, R o t C l a / C o p Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

18 Exempel på förändringar Abundansförändringar hos Monoporeia affinis och Macoma balthica 7000 Sedimentlevande makrofauna: Abundans / m Monoporeia affinis Macoma balthica Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

19 Exempel på förändringar Förändringar i BQI Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

20 Har vi några enkla samband? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

21 Samband? BQI och syreminimum BQI (medelvärde) Syre (mg/l) ca 45 m Median (9) Syreminimum/år R² = 0,17811 Serie1 4 Linjär (Serie1)

22 Samband? Fucus djuputbredning och vårens siktdjup ,0 1 1,0 2,0 Fucus All Siktdjup medelvärde med vafenkikare månad 3-5 Fucus djuputbredning (m) ,0 4,0 5,0 6,0 Siktdjup (m) 7,0 R² = 0, ,0 R² = 0, ,0 Fucus All Siktdjup vs Fucus R² = 0, ,0 0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Siktdjup

23 Samband? Sommarkoncentration av TotN och TotP och växtplanktonbiomassa?

24 Samband? Djurplankton mot Temperatur, Syre och Klorofyll C u S u m A s k ö z - s c o r e, R o t C l a / C o p CB% - Parameter estimates (TZB and environmental data) Distribution : NORMAL Link function: LOG Column Estimate Standard Wald - - Error Stat. p Intercept T(20m) Oxy Chl(6-8) Scale

25 Samband? Bottenfauna och vårblomningens sammansättning , ,40 Abu medel, 30 m Bo#enfauna- abundans /m ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Vårblomning (mm3/l) 30 m Övrigt 1 30 m Övrigt 2 30 m Marenzelleria 30 m MyJlus edulis 30 m Macoma balthica 30 m Pontoporeia femorata 30 m Monoporeia affinis Diatoms Dinoflagellates 500 0, ,00

26 Hur vi går vidare Tillbaka Jll våra frågeställningar Vilken generell förändring/utveckling finns inom respekjve dataset? Har vi samvariajon som överensstämmer? Kopplingar och återkopplingar mellan del- ekosystem Anpassning och urval av dataseten för olika analyser och hypotesprövningar Förstår vi variajonernas orsaker? Antropogen påverkan eller naturlig variajon? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet

27 Tack! Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Kontaktperson Askö- syntes:

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön

Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Siv Huseby, Umeå universitet Helena Höglander, Stockholms universitet I flera områden i norra Östersjön har cyanobakterierna

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Sommarens stora algblomning

Sommarens stora algblomning Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero

Läs mer

VATTENRECIPIENT- KONTROLL

VATTENRECIPIENT- KONTROLL ALLMÄNNA RÅD 94:2 VATTENRECIPIENT- KONTROLL vid skogsindustrier NATURVÅRDSVERKET 1 BESTÄLLNINGSADRESS: NATURVÅRDSVERKET KUNDTJÄNST, 171 85 SOLNA TEL: 08-799 10 00 FAX: 08-28 00 78 ISBN 91-620-0084-5 ISSN

Läs mer

Del 4. Jämförelser mellan vikarna

Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 4. Jämförelser mellan vikarna Författare: Susanne Qvarfordt, Anders Wallin

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996. Växtplankton - närsalter LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1996 Växtplankton - närsalter LANDSKRONA MARS 1997 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material och metoder... 6 Resultat och diskussion...

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6

Läs mer

Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger

Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger VA-Forsk rapport Nr 26-12 Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger en studie av åtta sjöar Heléne Annadotter VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om

Läs mer

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1

Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson. 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium om Byggemenskaper 120416 Anders Svensson 2012-04- 16 Byggemenskaper 1 Seminarium Sy:e: Understödja utvecklingen av fler Byggemenskaper i Sverige som ec redskap för hållbar stadsutveckling. Från

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kortfattad beskrivning av använda metoder. Fysikalisk-kemiska parametrar i vatten. Bilaga 1 1(12) Metoder

Kortfattad beskrivning av använda metoder. Fysikalisk-kemiska parametrar i vatten. Bilaga 1 1(12) Metoder Bilaga 1 1(12) Kortfattad beskrivning av använda metoder Fysikalisk-kemiska parametrar i vatten Metoder En trailerburen båt har sjösatts på lämpliga platser utefter kuststräckan och använts vid provtagningstillfällena.

Läs mer

Arbogaåns avrinningsområde

Arbogaåns avrinningsområde Arbogaåns vattenförbund Arbogaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2010 Biovolym (mm3/l) 5 4 3 2 1 Övriga Rekylalger Cyanobakterier Nålflagellater Kiselalger 0 Råsvalen Väringen Norasjön Bälgsjön Institutionen

Läs mer

Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet

Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet Göteborg den 15 februari 25 Rättat korrektur 22 mars 25 ISBN 91-85293-13-X Fosforrening vid Ryaverket

Läs mer

KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ. Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten 2011

KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ. Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten 2011 KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten HÄRSLÖV MAJ Föreliggande rapport är en sammanställning av - års mätningar längs Kalmar-kusten inom

Läs mer

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist Marie Löf, Elena Gorokhova & Brita Sundelin, Stockholms universitet Foto: Niklas Wijkmark/Azote Östersjön är ett av världens mest förorenade

Läs mer

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Hanöbukten Kustvattenmiljö 2008

Hanöbukten Kustvattenmiljö 2008 Hanöbukten Kustvattenmiljö Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbukten Kustvattenmiljö Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Läs mer

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN

OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN OM MILJÖTILLSTÅNDET I SVENSKA HAVSOMRÅDEN Synteser ger ny inblick i ekosystemen Även övergödda hav blir surare Cyanobakterier genom historien och idag Fiskeförvaltning med hänsyn till hela ekosystemet

Läs mer

Hanöbukten Kustvattenmiljö 2007

Hanöbukten Kustvattenmiljö 2007 Hanöbukten Kustvattenmiljö 7 Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbukten Kustvattenmiljö 7 Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Bilaga 1 TEKNISK KRAVSPECIFIKATION

Bilaga 1 TEKNISK KRAVSPECIFIKATION Bilaga 1 TEKNISK KRAVSPECIFIKATION Ska formuleringar beskriver obligatoriska krav som måste uppfyllas. Anbud som inte uppfyller samtliga ska-krav kommer inte att behandlas vidare. Ska kraven ska bekräftas

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen

Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen Nr 78, 2004 Oceanografi Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen Lars Andersson, Nils Kajrup och Björn Sjöberg Oceanografi Nr 78, 2004 Dimensionering av de nationella marina pelagialprogrammen

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Air-flow Classic Prophylaxis Powder SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Produktnamn: Användning/produkttyp: Leverantör: Dental användning, polering av tänder W&H Nordic AB Box 7037 187 11 Täby

Läs mer

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts

Läs mer

Lagan Recipientkontroll

Lagan Recipientkontroll Lagan Recipientkontroll Tillstånd 2-23 Trender och jämförelser Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Maj 24 1 Lagan recipientkontroll Tillstånd 2-23, trender och jämförelser Innehållsförteckning

Läs mer

Sjöhjortronets lämplighet som indikator för miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv

Sjöhjortronets lämplighet som indikator för miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv 2008:10 Sjöhjortronets lämplighet som indikator för miljömålen Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv Statistisk analys av inventeringsresultat från Blekinge,

Läs mer

Utbredning av snabbväxande makroalger

Utbredning av snabbväxande makroalger Utbredning av snabbväxande makroalger I relation till belastning av kväve och fosfor i regionen Orust Tjörn Caroline Carlsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i Biologi 30 hp

Läs mer

KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 2010

KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 2010 KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 1 Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken Uppdragsgivare: Kontaktperson: Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken Lars Bohlin Tel: 1-53 17 E-post: lars.bohlin@koping.se Utförare:

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Hanöbukten Kustvattenmiljö 2005

Hanöbukten Kustvattenmiljö 2005 Hanöbukten Kustvattenmiljö 25 Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbukten Kustvattenmiljö 25 Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra

Läs mer

Årsrapport 2011 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND

Årsrapport 2011 SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND 3 Tillståndet längs kusten Åtgärder underlag och exempel Faktiska koncentrationer ger komplex bild Vårt mänskliga bidrag analys av tolv vattendrag Fokus på fisk Svealandskusten Årsrapport SVEALANDS KUSTVATTENVÅRDSFÖRBUND

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

2012-12- 04. Undervisning för konsumtionssamhället? Syster. Feminist. Hushållslärare. Mamma. Vandrare. Sommarstugeägare.

2012-12- 04. Undervisning för konsumtionssamhället? Syster. Feminist. Hushållslärare. Mamma. Vandrare. Sommarstugeägare. Undervisning för konsumtionssamhället? Karin Hjälmeskog Karin Hjälmeskog Syster Feminist Hushållslärare Mamma Vandrare Sommarstugeägare Filosofie doktor Biträdande prefekt Hkrummet.se 1 2012-12- 04 Dagens

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö

Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Marin vegetationsinventering i tre havsvikar. Del 1. Björnöfjärden, Ingarö Författare: Susanne Qvarfordt, Ronny Fredriksson* &

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bilaga 4 Bristanalys kust- och övergångsvatten Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister Bristanalys kust- och övergångsvatten - Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng MSTA33 Ingrid Svensson TENTAMEN 2004-01-13 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för Teknologer, 5 poäng Tillåtna

Läs mer

REGISTER ÖVER YTVATTENTÄKTER OCH POTENTIELLA SÅDANA

REGISTER ÖVER YTVATTENTÄKTER OCH POTENTIELLA SÅDANA REGISTER ÖVER YTVATTENTÄKTER OCH POTENTIELLA SÅDANA Beskrivningar av ytvattentäkternas referensförhållanden Uppgifterna som följer är hämtade från en arbetsrapport från 2007 med namnet: Genomgång av befintliga

Läs mer

anläggning av vattenreningskärr som enskilt avlopp 2003-11-25

anläggning av vattenreningskärr som enskilt avlopp 2003-11-25 2003-11-25 Projektredovisning Svenseröd som enskilt avlopp anläggning av vattenreningskärr Sammanfattning Efter två års undersökning av vattenreningskärret har kunskapsläget av dess funktion växt avsevärt.

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet

Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden. - med en återblick till 1930-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Bottenfaunaundersökningar i Kungsbackafjorden 1969-29 - med en återblick till 193-talet Länsstyrelsen i Hallands

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Vattenprovtagning med teleskophämtare i Hovaån (foto: Anders Sköld, ALcontrol) GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 13 AVRINNINGSOMRÅDET...

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009

Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Bohuskustens vattenvårdsförbund Tillförsel av näringsämnen till Bohuskusten 1998-2009 Uppdragsnummer 12700111 2011-12-13 ISBN 91-85293-72-5 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun

Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun Författare Nörregård J. Utgivningsår 21 Tidskrift/serie Examensarbeten - Sveriges

Läs mer

Mälaren. Tillståndsutvecklingen 1965 2011

Mälaren. Tillståndsutvecklingen 1965 2011 Mälaren Tillståndsutvecklingen 1965 211 Mälaren Tillståndsutvecklingen 1965 211 Lars Sonesten Karin Wallman Thomas Axenrot Ulrika Beier Stina Drakare Frauke Ecke Willem Goedkoop Ulf Grandin Stephan Köhler

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID UME- OCH VINDELÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS ÅRSMÖTE 2011-05-19

PROTOKOLL FÖRT VID UME- OCH VINDELÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS ÅRSMÖTE 2011-05-19 Protokoll från årsmöte 2011-05-19 1 (4) Ume- och Vindelälvens vattenvårdsförbund PROTOKOLL FÖRT VID UME- OCH VINDELÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS ÅRSMÖTE 2011-05-19 Tid: 2011-05-19, kl 09:30 12:30 Plats: SCA

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket

Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket Ekologiska effekter av fisket i Östersjön analyser och modelleringar med tyngdpunkt på torskens ekologi och torskfisket Sture Hansson Inst. för systemekologi Stockholms Universitet 106 91 Stockholm Anders

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Biologi och Miljövetenskap.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. Biologi och Miljövetenskap. ISSN: 142-6198 Rapport 22:5 HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport 21 Stefan Tobiasson Roland Engkvist Bo Juhlin SMHI Olof Liungman

Läs mer

Naturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning

Naturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning Naturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning Naturbåten på Öresund www.malmo.se/naturbaten Naturbåten på Öresund Hållbart hav och fiske- lärarhandledning Öresund ger fantastiska möjligheter

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

HELGEÅN 2012. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

HELGEÅN 2012. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån HELGEÅN 2012 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:

Läs mer

Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt

Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt Rapport 2008:10 Strategi för kontrollerande övervakning av kustvatten i Bottenhavets vattendistrikt Författare Agneta

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Vattenreningskärr. Självständigt arbete för avläggande av magisterexamen i Ekologisk zoologi sommaren 2006

Vattenreningskärr. Självständigt arbete för avläggande av magisterexamen i Ekologisk zoologi sommaren 2006 Vattenreningskärr Artbestämning av funna plankton i vattenreningskärren i Bergum och Lärjeåns trädgårdar samt mätning av klorofyllhalt. Självständigt arbete för avläggande av magisterexamen i Ekologisk

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 augusti 2011 980/2011 Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen Utfärdad i Helsingfors den 25 augusti 2011 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon

Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA

Läs mer

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker Näringsförhållanden i anlagda våtmarker - betydelse för växtsamhällets utveckling Geraldine Thiere överblick bakgrund och introduktion våtmarksundersökning i Halland/Skåne växtsammansättning i anlagda

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

Vätternvårdsförbundet. Årsskrift 2002

Vätternvårdsförbundet. Årsskrift 2002 Vätternvårdsförbundet Årsskrift 2002 2 Rapport nr 69 från Vätternvårdsförbundet 3 Vätternvårdsförbundet Årsskrift 2002 Rapport nr 69 från Vätternvårdsförbundet* Layout och textbearbetning: Måns Lindell

Läs mer

havet Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse

havet Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse om miljötillståndet i svenska havsområden havet 9 Magrare sälar Syrebrist och inflöden Ekosystem i förändring Mycket plastpartiklar i havet Visualisering skapar förståelse Bottenhavet Bottenviken Havet

Läs mer

Länsstyrelsen Västra Götalands län. Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare. Vad är ett minireningsverk. Kemisk fällning av fosfor

Länsstyrelsen Västra Götalands län. Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare. Vad är ett minireningsverk. Kemisk fällning av fosfor Minireningsverk och kemisk fällning i slamavskiljare Maria Hübinette (Naturvårdsverket) Projektledare, vattenvårdsenheten Vad är ett minireningsverk MBK Filterboxar (Ekobox, Greenrock BAGA Easy Kemisk

Läs mer

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND Storån, Söderköping Foto: Amanda Landstedt. MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND INNEHÅLL BAKGRUND... 8 METODIK... 11 RESULTAT... 2 LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD... 2 VATTENFÖRING... 21 ANALYSRESULTAT... 23

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012 Agenda - Falun 18 april 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning

Läs mer

HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2008

HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2008 HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 28 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Landskrona april 29 Omslag: Höje å vid Nymölle, Maj 28. Foto: Jan Pröjts Ekologgruppen i Landskrona

Läs mer

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion Multivariat statistik inom miljöövervakning En introduktion Sortera figurerna! Sorteringen är baserad på en kvantifiering av figurerna Figur nr Hörn Gul Blå Röd 1 5 100 0 0 2 8 50 50 0 3 10 100 0 0 4 10

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Säkerhetsdatablad enligt 1907/2006 (EG) Sidan 1 av 5 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET PIPELINE GOLD ANVÄNDNINGSOMRÅDE/FUNKTION Rengöringsmedel för dryckessystem. T.ex.

Läs mer

DIMENSIONERING AV UPPFÖLJNINGSPROGRAM: KOMPLETTERING AV UPPFÖLJNINGSMANUAL FÖR SKYDDADE OMRÅDEN

DIMENSIONERING AV UPPFÖLJNINGSPROGRAM: KOMPLETTERING AV UPPFÖLJNINGSMANUAL FÖR SKYDDADE OMRÅDEN Foto: JR Svensson DIMENSIONERING AV UPPFÖLJNINGSPROGRAM: KOMPLETTERING AV UPPFÖLJNINGSMANUAL FÖR SKYDDADE OMRÅDEN HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2011:3 J. ROBIN SVENSSON MARTIN GULLSTRÖM MATS LINDEGARTH

Läs mer

(a) Beräkna sannolikhetsfunktionen p X (x). (2p) (b) Beräkna väntevärdet för X. (1p) (c) Beräkna standardavvikelsen för X. (1p)

(a) Beräkna sannolikhetsfunktionen p X (x). (2p) (b) Beräkna väntevärdet för X. (1p) (c) Beräkna standardavvikelsen för X. (1p) Tentamenskrivning: TMS145 - Grundkurs i matematisk statistik och bioinformatik, 5p. Tid: Lördag den 14 april, 2007 kl 14.00-18.00 i V-huset. Examinator: Olle Nerman, tel 7723565. Jour: Alexandra Jauhiainen,

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

HÅLPROFILER & SVETSAD TUB

HÅLPROFILER & SVETSAD TUB Teknisk information HÅLPROFILER & SVETSA TUB LAGERSTANAR HÅLPROFILER KKR TEKNISKA ATA EN 10219, S355J2H KEMISK SAMMANSÄTTNING/CHARGEANALYS C Si 1) Mn S355J2H 0,22 0,55 1,60 0,035 0,035 0,02 0,45 1) Normalt

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare

Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare Mer koldioxid i atmosfären gör haven surare Anders Omstedt, Moa Edman & Jon Havenhand, Göteborgs universitet Hur klimatförändringarna som orsakas av ökade utsläpp av växthusgaser kommer att påverka våra

Läs mer

Vattnets kvalitet. -kemisk. vattne. alisk-k

Vattnets kvalitet. -kemisk. vattne. alisk-k Vattnets kvalitet vattne attnets ts fysik sikalisk alisk-k -kemisk emiska tillstånd I destillerat vatten finns det bara vattenmolekyler som inte kan ge näring åt liv. I naturen har många ämnen från luften,

Läs mer

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning Bo Gustafsson bo.gustafsson@su.se www.balticnest.org Östersjön 9 kustländer Area = 420 000 km 2 Medeldjup = 50 m Maxdjup= 459 m Relativt stort mynningsområde

Läs mer

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING

ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING ÖVERGÖDNING ÖSTERSJÖN - VAD VI BÖR VETA OM ÖVERGÖDNING STUDIEMATERIAL TILL DOKUMENTÄREN VÅRT GRISIGA HAV LEON GREEN BALTIC SEA MEDIA PROJECT Filmmakaren och frilansjournalisten Folke Rydén och fotografen

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson

Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Box 460, 405 30 Göteborg Vad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer och påväxt. VIRTUE-projektet

Läs mer