Äntligen ett skrovmål?
|
|
- Niklas Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äntligen ett skrovmål?
2 R a p p o r t Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson
3 Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen är för långsam Syrgasbrist på senvintern och högsommartid För mycket vitfisk och få rovfiskar Branta stränder med få ytor för vattenväxtlighet Avsaknad av fångdamm för inkommande ytvatten
4 Installation av: Komplettering med 2 st flytande vegetationsöar Fågelnät över flytande öarna Kornhalmskassetter lika föregående år Åtgärdspaketet 2016 Undersökning av: Vattenkvalitén vid 4 tillfällen Syrgashalter varje meter i 2 djuphålor Siktdjup en gång i veckan under sommaren Klorofyll, fytoplankton och zooplankton Decimeringsfiske med mjärdar Markens närsaltinnehåll
5 Gul svärdslilja Iris pseudacorus
6 6. Provtagningsprogram 2015, 2016 och 2017 Vattenprovtagning har utförts år 2016 vid fyra tillfällen enligt program för åren : Utom programmet uttogs även fytoplankton-, zooplankton- och klorofyllprov. För kontroll av badvattnen i Hedemora kommun uttogs även ytvattenprov vecka 25, 29 och 33 av miljökontoret. Senvinterstagnationen med isbeläggning provdatum Under juni månad uttogs plankton- och klorofyllprov provdatum Sommarstagnationen sker mitt i augusti som regel provdatum Höstcirkulationen sker när vattentemperaturen sjunker provdatum Mätvariabel Beteckning Nivå Senvinter Försommar Sommarstagnation Höstcikulation Klorofyll Cl a 0-2 m X X Plankton vx & zoo 0-4 m X X Totalkväve Tot-N 0,5 m X X X X Totalkväve Tot-N 12 m X X X X Totalfosfor Tot-P 0,5 m X X X X Totalfosfor Tot-P 12 m X X X X Fosfatfosfor PO4-P 0,5 m X X X X Fosfatfosfor PO4-P 12 m X X X X
7 Stn SR syrgasmätningar mg O²/liter år 2015 Stn S3 syrgasmätningar mg O²/liter år 2015 Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t stn SR 0,5 1,26 12,59 11,53 11,27 12,62 6,43 stn S3 0,5 0,37 12,60 11,06 12,95 12,88 6,38 stn SR 1 0,83 12,38 10,60 10,79 12,05 6,21 stn S3 1 0,25 12,50 10,10 12,41 12,31 6,36 stn SR 2 0,24 12,14 8,05 8,15 12,15 6,14 stn S3 2 0,00 12,26 9,05 8,15 7,98 6,27 stn SR 3 0,18 11,80 7,05 0,58 11,11 6,05 stn S3 3 0,00 11,92 6,98 6,02 0,33 6,09 stn SR 4 0,16 10,38 6,42 0,25 10,45 5,97 stn S3 4 0,00 11,36 6,05 0,55 0,30 5,76 stn SR 5 0,16 9,38 0,23 0,25 0,31 5,79 stn S3 5 0,00 10,70 5,24 0,25 0,26 5,53 stn SR 6 0,16 7,12 0,23 0,25 0,27 5,38 stn S3 6 0,00 9,38 0,23 0,25 0,23 3,95 stn SR 7 0,15 3,33 0,22 0,28 0,25 4,38 stn S3 7 0,00 8,82 0,22 0,28 0,21 0,13 stn SR 8 0,19 0,34 0,23 0,35 0,23 0,17 stn S3 8 0,00 7,10 0,23 0,26 0,21 0,12 stn SR 9 0,17 0,30 0,22 0,30 0,23 0,08 stn S3 9 0,00 4,25 0,22 0,22 0,21 0,10 stn SR 10 0,10 0,27 0,21 0,22 0,23 0,03 stn S3 10 0,00 3,01 0,21 0,20 0,23 0,10 stn SR 11 0,08 0,23 0,22 0,20 0,21 0,00 stn S3 11 0,00 2,22 0,22 0,19 0,24 0,07 stn SR 12 0,02 0,20 0,24 0,12 0,20 0,00 stn S3 12 0,00 1,98 0,24 0,18 0,27 0,05 Stn SR syrgasmätningar mg O²/liter år 2016 Stn S3 syrgasmätningar mg O²/liter år 2016 Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt stn SR 0,5 m 11,95 14,49 12,31 10,92 7,53 5,43 stn S3 0,5 m 10,74 14,48 11,85 11,02 8,16 5,49 stn SR 1 m 6,10 14,28 12,33 10,83 7,14 5,26 stn S3 1 m 4,85 13,01 12,02 11,30 8,01 5,38 stn SR 2 m 2,32 13,50 12,47 11,23 6,96 5,24 stn S3 2 m 3,27 7,67 12,55 9,94 7,86 5,31 stn SR 3 m 1,46 13,42 11,00 10,72 6,72 5,17 stn S3 3 m 1,37 2,53 11,35 3,59 7,40 5,25 stn SR 4 m 0,95 3,75 8,40 4,81 1,34 5,14 stn S3 4 m 0,27 0,13 7,90 0,56 2,53 5,19 stn SR 5 m 0,62 0,07 6,84 0,42 0,19 5,06 stn S3 5 m 0,25 0,11 5,42 0,11 0,26 5,03 stn SR 6 m 0,10 0,07 5,93 0,13 0,07 5,01 stn S3 6 m 0,21 0,11 2,83 0,09 0,23 4,78 stn SR 7 m 0,03 0,07 0,18 0,13 0,07 4,86 stn S3 7 m 0,16 0,10 0,12 0,09 0,21 4,44 stn SR 8 m 0,04 0,07 0,18 0,11 0,08 4,64 stn S3 8 m 0,15 0,09 0,04 0,08 0,20 3,59 stn SR 9 m 0,05 0,05 0,17 0,13 0,09 3,98 stn S3 9 m 0,16 0,09 0,03 0,08 0,21 0,41 stn SR 10 m 0,07 0,04 0,17 0,10 0,10 2,38 stn S3 10 m 0,08 0,08 0,03 0,02 0,22 0,34 stn SR 11 m 0,03 0,03 0,15 0,10 0,09 0,38 stn S3 11 m 0,02 0,08 0,03 0,00 0,25 0,29 stn SR 12 m 0,02 0,02 0,14 0,10 0,10 0,28 stn S3 12 m 0,01 0,08 0,03 0,00 0,29 0,18 Mycket nära syrgasbrist under isen i Hönsans vattenmassa i februari Förhöjd syrgasmättnad visar att intensiv algproduktion råder.
8 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t stn SR 0,5 84,9 85,8 88,9 85,6 74,9 84,3 stn S3 0,5 90,6 85,8 88,7 85,5 74,6 84,4 stn SR 1 91,8 85,8 88,9 86,2 75,1 84,4 stn S3 1 92,2 85,8 88,7 86,5 74,4 84,5 stn SR 2 92,1 85,9 85,6 84,1 69,1 84,3 stn S3 2 92,2 85,8 85,1 84,3 69,5 84,4 stn SR 3 92,4 85,4 84,6 82,8 57,0 84,3 stn S3 3 92,3 86,0 84,4 83,3 58,9 84,6 stn SR 4 92,4 86,0 86,5 95,3 100,6 84,4 stn S3 4 93,0 86,3 86,4 95,6 99,8 84,7 stn SR 5 92,4 86,0 86,2 92,1 85,6 84,5 stn S3 5 93,6 85,9 86,5 92,3 87,6 84,7 stn SR 6 92,5 86,0 90,7 94,1 86,9 84,6 stn S3 6 94,3 85,9 90,9 94,2 87,7 85,2 stn SR 7 92,6 86,6 90,6 95,1 89,6 85,5 stn S3 7 95,6 86,2 91,1 94,9 89,5 110 stn SR 8 94,1 90,8 96, ,0 121 stn S3 8 95,7 87,1 96, stn SR 9 93,9 92, stn S3 9 95,9 87, stn SR 10 95, stn S ,0 89, stn SR stn S , stn SR stn S , Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt stn SR 0,5 m 94,9 85,6 85,5 82,3 82,5 88,3 stn S3 0,5 m 95,8 82,6 85,9 82,9 82,5 77,8 stn SR 1 m 93,3 82,8 85,9 82,5 82,6 88,2 stn S3 1 m 93 82,7 86,3 83,1 82,5 83,5 stn SR 2 m 92,1 84,4 85,2 83,2 82,6 88,2 stn S3 2 m 92,5 83,2 85,3 82,4 82,5 87,9 stn SR 3 m 92,4 85,4 84,6 83,1 83,1 88,3 stn S3 3 m 94,0 83,2 84,6 81,3 82,8 87,9 stn SR 4 m 92,5 88,9 85,1 83,4 83,6 88,2 stn S3 4 m 95,1 86,4 85,2 81,7 82,7 87,9 stn SR 5 m 92,8 92,5 85,6 83,0 65,3 88,3 stn S3 5 m 96,0 88,7 85,8 82,6 72,3 87,9 stn SR 6 m 95,2 92,5 86,6 87,0 108,4 88,7 stn S3 6 m 97,3 90,9 87,1 84, ,1 stn SR 7 m 97,3 93,7 94,2 90,9 106,5 280 stn S3 7 m 98,0 94,2 94,8 92, ,0 stn SR 8 m stn S3 8 m 99, ,7 stn SR 9 m stn S3 9 m stn SR 10 m stn S3 10 m stn SR 11 m stn S3 11 m stn SR 12 m stn S3 12 m När Hönsans vattenmassa cirkulerar ökar konduktiviteten på grund av att närsalter frigörs från syrgasfria bottnar.
9 Efter utsättning av kornhalmskassetterna i april förbättrades siktdjupet i förhållande till 2015 markant, upp till 2 meter.
10 Utsättning av två öar 2015
11 Ytterligare två öar 2016
12 12. Klorofyll- och planktonprov Under juni och augusti 2015 togs prov på 0,5 meters djup som filtrerats för att bestämma halten av s.k. klorofyll a i ytvattenprov som ger en uppskattning av den totala växtplanktonbiomassan. Detta kan ge en indikation på sjöns statusförhållanden och vägledning för eventuellt kompletterande analyser. Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 26 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 39 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 11 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 11 mg/m³ Gränsvärden för bedömning av miljökvalitet med avseende på klorofyll a enligt nuvarande bedömningsgrunder (NV 1999/2000). Klorofyllhalten var 3 till 4 gånger lägre under 2016 års undersökningar.
13 Ytvattnet kväveinnehåll var högst i bägge djuphålorna under augusti månad För övrigt är värdena samstämmiga åren emellan. Bottenvattnets kväveinnehåll i stn S3 var i början av 2015 lågt, för att senare under juni nå ett toppvärde på 9100 µg/l. Innevarande år var det jämnare fördelat mellan djuphålorna
14 Bägge åren sjunker fosforinnehållet i ytvattnet som väntati Hönsan, på grund av biotans primärproduktion och fotosyntesen. I förhållande till ytvattnet ackumuleras närsaltet fosfor i bottenvattnet utöver året.
15 Den biotillgängliga fraktionen fosfatfosfor är högst under vår och försommar innan växtlighet och alger, snabbt absorberar närsalten. Under en sommar med stor solinstrålning ger detta ymniga algblomningar i näringsrika sjöar. Detta år var fosfatfosforhalten högst i juni månad i stn SR och mycket lågt i stn S3. Under augusti månad var förhållandena omvända dvs mycket hög vid bägge 2015.
16 11.-Tillståndsbedömning fosfor och kväve För att bedöma Hönsans eutroferingsgrad används SLU:s bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klass Benämning Färg Totalfosforalt maj-okt (µg P/l) Totalfosforalt aug (µg P/l) Totalkvävehalt maj-okt (µg N/l) 1(1a,1b) Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Mörkblå 0 12,5 0-12, Grön 12, , Gul Orange Röd >100 Ej def. >5000 Tillståndet i Hönsan hamnar inom klasserna 3, 4 och 5 både för totalkväve och totalfosfor.
17 Inflödet i Hönsan under våren
18
19 Kornhalmskassetter
20 Skrattmåskolonin sätter bon
21 Under de flytande öarna har rotfilten växt till sig meterdjupt under året. De fina rottrådarna upptar effektivt näringsämnen från vattnet. Här gömmer sig djurplanktonorganismer för fisken.
22 För stor andel fisk som äter djurplankton För litet antal rovfiskar
23 Gröna alger??
24 Planktonalger Djurplankton Djurplanktonätande fisk = (gift)algblomning + dåligt siktdjup + badförbud
25 Planktonalger Djurplankton Djurplanktonätande fisk = lindrigare algblomning + klarare vatten
26 13. Rapport från fytoplanktonanalyser från sjön Hönsan under 2016 Eva Herlitz, SLU Uppsala Sammanfattning Under året 2016 analyserades två planktonprover från sjön Hönsan, Hedemora på fytoplanktonhalt (svävalger i motsats till fastsittande alger). Ett prov tagits i juni, ett annat i augusti. Eva Herlitz kommentar av analyserna från 2015 och 2016 Nu har vi analyserat proverna och det var verkligen en annorlunda algflora jämfört med förra sommaren och de två proverna från 2016 var sinsemellan mycket olika! I juniprovet var totalvolymen ännu högre än förra året (22,25 mm3/l jämfört med 16,37 mm3/l 2015). Samhället dominerades även i år av cyanobakterier (95,6 % 2016 och 79,9 % 2015) men de stora kolonibildande arterna som var vanligast förra året har försvunnit och i stället var det stora mängder av ytterst tunntrådiga cyanobakterier inom släktet Limnothrix som dominerade. I augustiprovet var bilden en helt annan. Den enda cyanobakterien som fanns kvar var Dolichospermum lemmermannii (tidigare kallad Anabaena lemmermannii). Den är vanlig både i näringsrika och näringsfattiga sjöar. Andelen cyanobakterier hade sjunkit till 12,3 % av den totala biovolymen. Även om det fortfarande var en cyanobakterie som utgjorde den enskilt största andelen av totalvolymen, så var guldalger (Chrysophyceae + Haptophyceae) den vanligaste gruppen, följt av rekylalger (Cryptophyceae) och grönalger (Chlorophyta). Antalet arter har också ökat från förra året noterades 29 arter i juni och 25 i augusti påträffades 41 respektive 37 arter. Bifogar även djurplanktonresultaten, men där har vi inte något att jämföra med
27 Totalvolymen i juniprovet var större 2016 än 2015 Dominerades av cyanobakterier 95,6 % i juni-16 Under augusti minskade cyanobakterierna till 12,3 % Guld-, rekyl- och grönalgernas volym ökade starkt. Antalet arter ökade med 64 % under år 2016
28 Hönsan status 2016 Närsaltsbelastningen av fosfor- och kväve kvarstår Siktdjupsförbättring över 2 meter. Klart ytvatten Syrgasbrist på senvintern och högsommar kvarstår Helt förändrat växt- och djurplanktonsamhälle. Balans råder. Halmkassetternas och öarnas funktion var avsevärt bättre 2016 Hönsan är badbar igen!
29 För att åtgärda Hönsans problem med närsalter och syresättning, bör bottenvattnet pumpas upp under sommarhalvåret och filtreras genom vattenväxtlighet.
30 Åtgärdspaket 2017 Halmkassetter enl program Fångdamm med pumpning av bottenvatten. Zooplankton refuger. Utfiskning av fiskebeståndet. Ytterligare flytande öar. Montering av fågelnät.
Miljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2001
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merYOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Läs merMälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 23:8 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för
Läs merSynoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merProjektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Datum för slutrapporten: 2007-11-13 1 ...3...4...4...4...5...5!...6 "...6 #$!...6
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merMätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Läs merMiljöövervakning i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75
Läs merNorrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment
Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra
Läs merHÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN
HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merEdsviken. Fosfor i vatten och sediment
Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merSjöarna i Oxundaåns avrinningsområde
Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 2003-2005 Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:27 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Metodik... 7 Provtagning och analyser...7 Bedömning
Läs merBILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd
BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merHur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merBILAGA 8. Växtplankton
BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse
Läs merVattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
Läs merMiljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken
Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008
Läs merUlf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan
Läs merUtredning inför restaurering av Bagarsjön
Utredning inför restaurering av Bagarsjön Lännersta, Nacka kommun Vattenresurs AB 2 Inledning Bagarsjön är en kraftigt närsaltpåverkad tätortssjö i Lännersta, Nacka kommun. Sjön har ett stort värde som
Läs merMÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs mer&P8&B&I& Avtafsbllaga 4. Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod. Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005
rv Avtafsbllaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merUmeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merVattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014
Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merDatum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Läs merUmeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar
Läs merUNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1
UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs merNedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
Läs merVattenkvalitativa undersökningar
RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merKvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merVattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merMiljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016
Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Författare: Ulf Lindqvist måndag 13 februari 2017 Rapport 2017:5
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merVELLINGEBÄCKARNA 2004
Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm
Läs merVattenkvalitativa undersökningar
RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför
Läs merResultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön
Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön September 1996 Vattenresurs AB Inledning Bagarsjön (6 ha) är en tätortsnära insjö i östra delen av Nacka kommun. Sjön är påverkad av höga närsalthalter. Sjön
Läs merLJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND
LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merKontrollprogram Mikrocystinprojekt Immeln
Kontrollprogram Mikrocystinprojekt Immeln Susanne Gustafsson och Marika Stenberg,, 214 På uppdrag av Skräbeåns Vattenråd 1 Titel: Kontrollprogram Mikrocystinprojekt Immeln Beställare: Skräbeåns vattenråd
Läs merUndersökningar i Östra Mälaren till och med 2009
Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merKan mikroalger rena avloppsvatten?
Kan mikroalger rena avloppsvatten? Tony Fagerberg Mikroalger = Soldrivna, Mikroskopiska, Vattenväxter som äter Näring och Koldioxid! Marinbiolog/miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Hållbar Utveckling,
Läs merRecipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag
Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2014 Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2014 Kustområden, sjöar och vattendrag Författare: Mia Arvidsson,
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merYOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.
YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting
Läs merSynoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi samt en jämförelse mellan åren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi 21-8-23 samt en jämförelse mellan åren 28-21 Tot-N µg/l 415-45 451-5 51-6 61-8 81-1464 Institutionen för vatten och miljö, SLU
Läs merBällstaåns vattenkvalitet
Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merLimmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden
Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2000
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2014
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merMÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Läs merSjöarna i Oxundaåns avrinningsområde
Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 26-28 Rapport 28:5 Naturvatten i Roslagen A Norr Malma 421 761 73 Norrtälje Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28 1 Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28
Läs merRapport provtagning av Vellingebäckarna 2013
Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,
Läs merVäxt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Läs merVäxtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs mer