Äntligen ett skrovmål?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äntligen ett skrovmål?"

Transkript

1 Äntligen ett skrovmål?

2 R a p p o r t Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson

3 Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen är för långsam Syrgasbrist på senvintern och högsommartid För mycket vitfisk och få rovfiskar Branta stränder med få ytor för vattenväxtlighet Avsaknad av fångdamm för inkommande ytvatten

4 Installation av: Komplettering med 2 st flytande vegetationsöar Fågelnät över flytande öarna Kornhalmskassetter lika föregående år Åtgärdspaketet 2016 Undersökning av: Vattenkvalitén vid 4 tillfällen Syrgashalter varje meter i 2 djuphålor Siktdjup en gång i veckan under sommaren Klorofyll, fytoplankton och zooplankton Decimeringsfiske med mjärdar Markens närsaltinnehåll

5 Gul svärdslilja Iris pseudacorus

6 6. Provtagningsprogram 2015, 2016 och 2017 Vattenprovtagning har utförts år 2016 vid fyra tillfällen enligt program för åren : Utom programmet uttogs även fytoplankton-, zooplankton- och klorofyllprov. För kontroll av badvattnen i Hedemora kommun uttogs även ytvattenprov vecka 25, 29 och 33 av miljökontoret. Senvinterstagnationen med isbeläggning provdatum Under juni månad uttogs plankton- och klorofyllprov provdatum Sommarstagnationen sker mitt i augusti som regel provdatum Höstcirkulationen sker när vattentemperaturen sjunker provdatum Mätvariabel Beteckning Nivå Senvinter Försommar Sommarstagnation Höstcikulation Klorofyll Cl a 0-2 m X X Plankton vx & zoo 0-4 m X X Totalkväve Tot-N 0,5 m X X X X Totalkväve Tot-N 12 m X X X X Totalfosfor Tot-P 0,5 m X X X X Totalfosfor Tot-P 12 m X X X X Fosfatfosfor PO4-P 0,5 m X X X X Fosfatfosfor PO4-P 12 m X X X X

7 Stn SR syrgasmätningar mg O²/liter år 2015 Stn S3 syrgasmätningar mg O²/liter år 2015 Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t stn SR 0,5 1,26 12,59 11,53 11,27 12,62 6,43 stn S3 0,5 0,37 12,60 11,06 12,95 12,88 6,38 stn SR 1 0,83 12,38 10,60 10,79 12,05 6,21 stn S3 1 0,25 12,50 10,10 12,41 12,31 6,36 stn SR 2 0,24 12,14 8,05 8,15 12,15 6,14 stn S3 2 0,00 12,26 9,05 8,15 7,98 6,27 stn SR 3 0,18 11,80 7,05 0,58 11,11 6,05 stn S3 3 0,00 11,92 6,98 6,02 0,33 6,09 stn SR 4 0,16 10,38 6,42 0,25 10,45 5,97 stn S3 4 0,00 11,36 6,05 0,55 0,30 5,76 stn SR 5 0,16 9,38 0,23 0,25 0,31 5,79 stn S3 5 0,00 10,70 5,24 0,25 0,26 5,53 stn SR 6 0,16 7,12 0,23 0,25 0,27 5,38 stn S3 6 0,00 9,38 0,23 0,25 0,23 3,95 stn SR 7 0,15 3,33 0,22 0,28 0,25 4,38 stn S3 7 0,00 8,82 0,22 0,28 0,21 0,13 stn SR 8 0,19 0,34 0,23 0,35 0,23 0,17 stn S3 8 0,00 7,10 0,23 0,26 0,21 0,12 stn SR 9 0,17 0,30 0,22 0,30 0,23 0,08 stn S3 9 0,00 4,25 0,22 0,22 0,21 0,10 stn SR 10 0,10 0,27 0,21 0,22 0,23 0,03 stn S3 10 0,00 3,01 0,21 0,20 0,23 0,10 stn SR 11 0,08 0,23 0,22 0,20 0,21 0,00 stn S3 11 0,00 2,22 0,22 0,19 0,24 0,07 stn SR 12 0,02 0,20 0,24 0,12 0,20 0,00 stn S3 12 0,00 1,98 0,24 0,18 0,27 0,05 Stn SR syrgasmätningar mg O²/liter år 2016 Stn S3 syrgasmätningar mg O²/liter år 2016 Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt stn SR 0,5 m 11,95 14,49 12,31 10,92 7,53 5,43 stn S3 0,5 m 10,74 14,48 11,85 11,02 8,16 5,49 stn SR 1 m 6,10 14,28 12,33 10,83 7,14 5,26 stn S3 1 m 4,85 13,01 12,02 11,30 8,01 5,38 stn SR 2 m 2,32 13,50 12,47 11,23 6,96 5,24 stn S3 2 m 3,27 7,67 12,55 9,94 7,86 5,31 stn SR 3 m 1,46 13,42 11,00 10,72 6,72 5,17 stn S3 3 m 1,37 2,53 11,35 3,59 7,40 5,25 stn SR 4 m 0,95 3,75 8,40 4,81 1,34 5,14 stn S3 4 m 0,27 0,13 7,90 0,56 2,53 5,19 stn SR 5 m 0,62 0,07 6,84 0,42 0,19 5,06 stn S3 5 m 0,25 0,11 5,42 0,11 0,26 5,03 stn SR 6 m 0,10 0,07 5,93 0,13 0,07 5,01 stn S3 6 m 0,21 0,11 2,83 0,09 0,23 4,78 stn SR 7 m 0,03 0,07 0,18 0,13 0,07 4,86 stn S3 7 m 0,16 0,10 0,12 0,09 0,21 4,44 stn SR 8 m 0,04 0,07 0,18 0,11 0,08 4,64 stn S3 8 m 0,15 0,09 0,04 0,08 0,20 3,59 stn SR 9 m 0,05 0,05 0,17 0,13 0,09 3,98 stn S3 9 m 0,16 0,09 0,03 0,08 0,21 0,41 stn SR 10 m 0,07 0,04 0,17 0,10 0,10 2,38 stn S3 10 m 0,08 0,08 0,03 0,02 0,22 0,34 stn SR 11 m 0,03 0,03 0,15 0,10 0,09 0,38 stn S3 11 m 0,02 0,08 0,03 0,00 0,25 0,29 stn SR 12 m 0,02 0,02 0,14 0,10 0,10 0,28 stn S3 12 m 0,01 0,08 0,03 0,00 0,29 0,18 Mycket nära syrgasbrist under isen i Hönsans vattenmassa i februari Förhöjd syrgasmättnad visar att intensiv algproduktion råder.

8 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t Provunk t IDDjup m 2015 feb 2015 april 2015 juni 2015 juli 2015 aug 2015 ok t stn SR 0,5 84,9 85,8 88,9 85,6 74,9 84,3 stn S3 0,5 90,6 85,8 88,7 85,5 74,6 84,4 stn SR 1 91,8 85,8 88,9 86,2 75,1 84,4 stn S3 1 92,2 85,8 88,7 86,5 74,4 84,5 stn SR 2 92,1 85,9 85,6 84,1 69,1 84,3 stn S3 2 92,2 85,8 85,1 84,3 69,5 84,4 stn SR 3 92,4 85,4 84,6 82,8 57,0 84,3 stn S3 3 92,3 86,0 84,4 83,3 58,9 84,6 stn SR 4 92,4 86,0 86,5 95,3 100,6 84,4 stn S3 4 93,0 86,3 86,4 95,6 99,8 84,7 stn SR 5 92,4 86,0 86,2 92,1 85,6 84,5 stn S3 5 93,6 85,9 86,5 92,3 87,6 84,7 stn SR 6 92,5 86,0 90,7 94,1 86,9 84,6 stn S3 6 94,3 85,9 90,9 94,2 87,7 85,2 stn SR 7 92,6 86,6 90,6 95,1 89,6 85,5 stn S3 7 95,6 86,2 91,1 94,9 89,5 110 stn SR 8 94,1 90,8 96, ,0 121 stn S3 8 95,7 87,1 96, stn SR 9 93,9 92, stn S3 9 95,9 87, stn SR 10 95, stn S ,0 89, stn SR stn S , stn SR stn S , Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Stn SR konduktivitet µs/cm år 2015 Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt Provunk t IDDjup m 2016 feb 2016 april 2016 maj 2016 juni 2016 aug 2016 okt stn SR 0,5 m 94,9 85,6 85,5 82,3 82,5 88,3 stn S3 0,5 m 95,8 82,6 85,9 82,9 82,5 77,8 stn SR 1 m 93,3 82,8 85,9 82,5 82,6 88,2 stn S3 1 m 93 82,7 86,3 83,1 82,5 83,5 stn SR 2 m 92,1 84,4 85,2 83,2 82,6 88,2 stn S3 2 m 92,5 83,2 85,3 82,4 82,5 87,9 stn SR 3 m 92,4 85,4 84,6 83,1 83,1 88,3 stn S3 3 m 94,0 83,2 84,6 81,3 82,8 87,9 stn SR 4 m 92,5 88,9 85,1 83,4 83,6 88,2 stn S3 4 m 95,1 86,4 85,2 81,7 82,7 87,9 stn SR 5 m 92,8 92,5 85,6 83,0 65,3 88,3 stn S3 5 m 96,0 88,7 85,8 82,6 72,3 87,9 stn SR 6 m 95,2 92,5 86,6 87,0 108,4 88,7 stn S3 6 m 97,3 90,9 87,1 84, ,1 stn SR 7 m 97,3 93,7 94,2 90,9 106,5 280 stn S3 7 m 98,0 94,2 94,8 92, ,0 stn SR 8 m stn S3 8 m 99, ,7 stn SR 9 m stn S3 9 m stn SR 10 m stn S3 10 m stn SR 11 m stn S3 11 m stn SR 12 m stn S3 12 m När Hönsans vattenmassa cirkulerar ökar konduktiviteten på grund av att närsalter frigörs från syrgasfria bottnar.

9 Efter utsättning av kornhalmskassetterna i april förbättrades siktdjupet i förhållande till 2015 markant, upp till 2 meter.

10 Utsättning av två öar 2015

11 Ytterligare två öar 2016

12 12. Klorofyll- och planktonprov Under juni och augusti 2015 togs prov på 0,5 meters djup som filtrerats för att bestämma halten av s.k. klorofyll a i ytvattenprov som ger en uppskattning av den totala växtplanktonbiomassan. Detta kan ge en indikation på sjöns statusförhållanden och vägledning för eventuellt kompletterande analyser. Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 26 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 39 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 11 mg/m³ Klorofyllprov station SR nivå 0,5 m datum: Klorofyll a 11 mg/m³ Gränsvärden för bedömning av miljökvalitet med avseende på klorofyll a enligt nuvarande bedömningsgrunder (NV 1999/2000). Klorofyllhalten var 3 till 4 gånger lägre under 2016 års undersökningar.

13 Ytvattnet kväveinnehåll var högst i bägge djuphålorna under augusti månad För övrigt är värdena samstämmiga åren emellan. Bottenvattnets kväveinnehåll i stn S3 var i början av 2015 lågt, för att senare under juni nå ett toppvärde på 9100 µg/l. Innevarande år var det jämnare fördelat mellan djuphålorna

14 Bägge åren sjunker fosforinnehållet i ytvattnet som väntati Hönsan, på grund av biotans primärproduktion och fotosyntesen. I förhållande till ytvattnet ackumuleras närsaltet fosfor i bottenvattnet utöver året.

15 Den biotillgängliga fraktionen fosfatfosfor är högst under vår och försommar innan växtlighet och alger, snabbt absorberar närsalten. Under en sommar med stor solinstrålning ger detta ymniga algblomningar i näringsrika sjöar. Detta år var fosfatfosforhalten högst i juni månad i stn SR och mycket lågt i stn S3. Under augusti månad var förhållandena omvända dvs mycket hög vid bägge 2015.

16 11.-Tillståndsbedömning fosfor och kväve För att bedöma Hönsans eutroferingsgrad används SLU:s bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klass Benämning Färg Totalfosforalt maj-okt (µg P/l) Totalfosforalt aug (µg P/l) Totalkvävehalt maj-okt (µg N/l) 1(1a,1b) Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Mörkblå 0 12,5 0-12, Grön 12, , Gul Orange Röd >100 Ej def. >5000 Tillståndet i Hönsan hamnar inom klasserna 3, 4 och 5 både för totalkväve och totalfosfor.

17 Inflödet i Hönsan under våren

18

19 Kornhalmskassetter

20 Skrattmåskolonin sätter bon

21 Under de flytande öarna har rotfilten växt till sig meterdjupt under året. De fina rottrådarna upptar effektivt näringsämnen från vattnet. Här gömmer sig djurplanktonorganismer för fisken.

22 För stor andel fisk som äter djurplankton För litet antal rovfiskar

23 Gröna alger??

24 Planktonalger Djurplankton Djurplanktonätande fisk = (gift)algblomning + dåligt siktdjup + badförbud

25 Planktonalger Djurplankton Djurplanktonätande fisk = lindrigare algblomning + klarare vatten

26 13. Rapport från fytoplanktonanalyser från sjön Hönsan under 2016 Eva Herlitz, SLU Uppsala Sammanfattning Under året 2016 analyserades två planktonprover från sjön Hönsan, Hedemora på fytoplanktonhalt (svävalger i motsats till fastsittande alger). Ett prov tagits i juni, ett annat i augusti. Eva Herlitz kommentar av analyserna från 2015 och 2016 Nu har vi analyserat proverna och det var verkligen en annorlunda algflora jämfört med förra sommaren och de två proverna från 2016 var sinsemellan mycket olika! I juniprovet var totalvolymen ännu högre än förra året (22,25 mm3/l jämfört med 16,37 mm3/l 2015). Samhället dominerades även i år av cyanobakterier (95,6 % 2016 och 79,9 % 2015) men de stora kolonibildande arterna som var vanligast förra året har försvunnit och i stället var det stora mängder av ytterst tunntrådiga cyanobakterier inom släktet Limnothrix som dominerade. I augustiprovet var bilden en helt annan. Den enda cyanobakterien som fanns kvar var Dolichospermum lemmermannii (tidigare kallad Anabaena lemmermannii). Den är vanlig både i näringsrika och näringsfattiga sjöar. Andelen cyanobakterier hade sjunkit till 12,3 % av den totala biovolymen. Även om det fortfarande var en cyanobakterie som utgjorde den enskilt största andelen av totalvolymen, så var guldalger (Chrysophyceae + Haptophyceae) den vanligaste gruppen, följt av rekylalger (Cryptophyceae) och grönalger (Chlorophyta). Antalet arter har också ökat från förra året noterades 29 arter i juni och 25 i augusti påträffades 41 respektive 37 arter. Bifogar även djurplanktonresultaten, men där har vi inte något att jämföra med

27 Totalvolymen i juniprovet var större 2016 än 2015 Dominerades av cyanobakterier 95,6 % i juni-16 Under augusti minskade cyanobakterierna till 12,3 % Guld-, rekyl- och grönalgernas volym ökade starkt. Antalet arter ökade med 64 % under år 2016

28 Hönsan status 2016 Närsaltsbelastningen av fosfor- och kväve kvarstår Siktdjupsförbättring över 2 meter. Klart ytvatten Syrgasbrist på senvintern och högsommar kvarstår Helt förändrat växt- och djurplanktonsamhälle. Balans råder. Halmkassetternas och öarnas funktion var avsevärt bättre 2016 Hönsan är badbar igen!

29 För att åtgärda Hönsans problem med närsalter och syresättning, bör bottenvattnet pumpas upp under sommarhalvåret och filtreras genom vattenväxtlighet.

30 Åtgärdspaket 2017 Halmkassetter enl program Fångdamm med pumpning av bottenvatten. Zooplankton refuger. Utfiskning av fiskebeståndet. Ytterligare flytande öar. Montering av fågelnät.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Miljöövervakning i Mälaren 2001 Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 23:8 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren

Miljöövervakning i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 2003-2005 Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:27 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Metodik... 7 Provtagning och analyser...7 Bedömning

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

BILAGA 8. Växtplankton

BILAGA 8. Växtplankton BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Utredning inför restaurering av Bagarsjön Utredning inför restaurering av Bagarsjön Lännersta, Nacka kommun Vattenresurs AB 2 Inledning Bagarsjön är en kraftigt närsaltpåverkad tätortssjö i Lännersta, Nacka kommun. Sjön har ett stort värde som

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Umeå kommuns kust En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 11 december 2013 Rapport 2013:28 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Vattenkvalitativa undersökningar

Vattenkvalitativa undersökningar RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016

Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Miljötillståndet i Långsjön före och efter aluminiumbehandling 2016 Författare: Ulf Lindqvist måndag 13 februari 2017 Rapport 2017:5

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2000

Miljöövervakning i Mälaren 2000 Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Kan mikroalger rena avloppsvatten?

Kan mikroalger rena avloppsvatten? Kan mikroalger rena avloppsvatten? Tony Fagerberg Mikroalger = Soldrivna, Mikroskopiska, Vattenväxter som äter Näring och Koldioxid! Marinbiolog/miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen Hållbar Utveckling,

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde

Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde 26-28 Rapport 28:5 Naturvatten i Roslagen A Norr Malma 421 761 73 Norrtälje Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28 1 Sjöarna i Oxundaåns avrinningsområde - 26-28

Läs mer

Växt- och djurplankton i skånska sjöar

Växt- och djurplankton i skånska sjöar Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-

Läs mer

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)

SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön

Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Cyanobakterien Woronichinia karelica återkommer ofta i biomassaberäkningarna i Ivösjön. Foto: Gertrud Cronberg Susanne Gustafsson Akvatisk ekologi,

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön, Käringsjön och Hägernäsviken 2013 Författare: Anna Gustafsson 2014-01-20,

Läs mer

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004 Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning

Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning FISKEVATTNET Fiskevattnet för Bunns FVOF - sjöbeskrivning Allmän sjöbeskrivning Sjö- och avrinningsdata Bunn tillhör Röttleåns vattensystem och är belägen ca 4 km sydost om Gränna. Större delen av sjön

Läs mer

TILLSTÅND. Vattenkvalitet

TILLSTÅND. Vattenkvalitet Faktaunderlag Lillsjön Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre

Läs mer

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag

Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2012 Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2012 Kustområden, sjöar och vattendrag Författare: Mia Arvidsson

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Genomgång av befintliga och potentiella yt- och grundvattentäkter samt kartläggning av skyddsbehov och tänkbara åtgärder för att säkerställa

Genomgång av befintliga och potentiella yt- och grundvattentäkter samt kartläggning av skyddsbehov och tänkbara åtgärder för att säkerställa Genomgång av befintliga och potentiella yt- och grundvattentäkter samt kartläggning av skyddsbehov och tänkbara åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. Magnus Eriksson, Utredare Februari

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 28 januari 2016 Rapport 2016:8 Naturvatten i Roslagen AB

Läs mer

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002

Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi

Läs mer