Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV
|
|
- Ove Hellström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ulf Larsson Systemekologi Stockholms universitet Himmerfjärden H H ARV H H H H B
2 Några resultat Ytterligare reduktion av fosfor ger ingen detekterbar miljönytta Kväverening minskar växtplanktonbiomassan Långtgående kväverening ökar förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier Kvävefixeringen upphäver inte nyttan av kväverening ens under sommaren Experiment med kväve Sakta ökande kvävebelastning Snabbt minskande kvävebelastning genom ~9% kväverening Låg kvävebelastning med tillfälliga utsläppsökningar Slopad kväverening i två år Kväverening och utsläppspunkt flyttad från till ca m djup (Ett experiment med ökat utsläpp av fosfor gjordes 9)
3 9 TN DIN TP DIP TP DIP ton/år TN DIN ton/år Utsläpp från Himmerfjärdsverket
4 Varför? Kvävereningens miljönytta har varit omdebatterad länge Resultaten från Himmerfjärden (och Stockholm) övertygade inte hela expertpanelen vid NV s utvärdering. Osäkerhet om värdet av kväverening inom VA. Fel åtgärder kan medföra att Vattendirektivets krav på god status inte nås onödiga kostnader
5 Klorofyll och N-tillförsel från Hfj-verket 9-9 Kväve ton/år 9 TN från STP HMarch-Oct Klorofyll a µg/l Fosfor ton/år Klorofyll och P-tillförsel från Hfj-verket 9-9 TP fr STP HMarch-Oct Klorofyll a µg/l H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +.9 R =. HMarch-Oct ns Mars- Oktober P<. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +.9 R =. HMarch-Oct H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +.9 R =.9 HMarch-Oct. P<. P<. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HMarch-Oct B Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +.99 R =. BMarch-Oct ns P< H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HMarch-Oct
6 Klorofyll medelkonc. µg/l H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y =.9x +.9 R HMarch-Oct =. P-tillförsel ton/år 9 H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y =.9x +.9 R = E- HMarch-Oct P-tillförsel ton/år Klorofyll medelkonc. µg/l Klorofyll medelkonc. µg/l B Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y = -.x +. R =. P-tillförsel ton/år y =.x +.9 R =. HMarch-Oct BMarch-Oct P-tillförsel ton/år Klorofyll medelkonc. µg/l 9 H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y = -.x +. R =. P-tillförsel ton/år H Klorofyll vs P-tillf. till Himmerfj. y = -.x +. R =. HMarch-Oct HMarch-Oct P-tillförsel ton/år meter L - Aphanizomenon total filament längd vs N- tillförsel från land Landavrinning AVR mgn/l AVR N-tillförsel ton år
7 H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HSummer p=. p=. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket HSummer H excl y =.x +. R =. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +.9 R =. HSummer ns p=. H Klorofyll vs N-tillf. från Hfj-verket y =.x +. R =. HSummer Sommar H totalkväve - m juni-august H totalkväve - m juni-augusti TN µg/l Totalkväve TN µg/l ,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes sommar ,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes H totalkväve - m juni-august H totalkväve - m juni-august TN µg/l TN µg/l ,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes ,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes B totalkväve - m juni-august H totalkväve - m juni-august TN µg/l TN µg/l ,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes ,-,- 99-,- Mean Mean±SE Mean±*SD Outliers Extremes
8 Ingen aktiv kväverening -. Varför? Försök att minska förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier med mindre överutsläpp av kväve gav inte önskad effekt meter L - Medelmängd Aphanizomenon juni-september på stn H Total växtplanktonbiovolym sommarmedel (juni-aug) H B mm L År. Växtplankton biovolym juni-aug. Stn H. mml År
9 Tidigare: Utsläpp på m Blir kvar under temperatursprångskiktet under sommaren. Förs norrut ger sämre vatten i Näslands- och Hallsfjärdarna 9: Grunt utsläpp (ca m) Som förr när vattnet är oskiktat Förs söderut under sommaren Tömmer ytskiktet på fosfor och motverkar kvävefixering Bättre vatten i Näslands- och Hallsfjärdarna? P Olika förhållanden Adaptiv förvaltning N N N&P Fosfor i Bottenviken Bottenhavet övergångsområde Kväve i Egentliga Östersjön, men fosfor begränsar tillväxten av cyanobakterier Kväve i Västerhavet 9
10 Vinterkoncentration av oorganiskt kväve i ytvattnet Vinterkoncentration av fosfat i ytvattnet Kväve Fosfor Bernes DIN, DIP*, µm DIN DIP* F9 USB SR BY Kvävebrist gynnar kvävefixerande cyanobakterier!
11 Koncentration av totalfosfor i ytvattnet Koncentration av totalkväve i ytvattnet SLUTSATSER Åtgärder måste anpassas till kväve- och fosfortillförseln (från land och hav) i det enskilda kustområdet Ytterligare minskad P-tillförsel (<. mg/l) från Himmerfjärdsverket ger ingen mätbar miljöförbättring. Olyckligt för egentliga Östersjöns kustområden att fokus flyttats från N till P. Långtgående N-rening ökar förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier Cyanobakterierna tycks kunna motverkas genom att kväverenat avloppsvatten släpps ytligt Trots mer cyanobakterier ger kväverening (9%) bättre vattenkvalitet
12 Både N och P inte antingen eller Tack för att ni lyssnade Kg P/år 9, 9 respektive 9% P-reduktion - -. mgp/l. mgp/l. mgp/l Industri Luftdeposition Hfj-verket Karv Ensk avlopp Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog Jordbruk P-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: 9 ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Antropogen P-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Kg P/år 9, 9 respektive 9% P-reduktion - - Industri Luftdeposition Hfj-verket Karv Ensk avlopp Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog. mgp/l. mgp/l. mgp/l Jordbruk
13 Kg N/år Ingen N-red, respektive mg N/L i renat avloppsvatten Industri Luftdeposition Hfj-verket - Karv - Ensk avlopp Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog Ej N-red mgn/l mgn/l Jordbruk N-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Antropogen N-tillförsel till havsområdet mellan Södertälje i norr och Askö-Torö i söder: ton/år, varav ton/år från annat än luft och ARV. Kg N/år Ingen N-red, respektive mg N/L i renat avloppsvatten Industri Luftdeposition Hfj-verket - Karv Ensk avlopp - Dagvatten Hygge Deposition Öppen Myr Skog Ej N-red mgn/l mgn/l Jordbruk
Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk
Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför
Läs merHur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi
Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen H7 Ulf Larsson Systemekologi Gula Havet Måttlig eller sämre status Hämtad från VISS 2011-05-09 Skattat reduktionsbehov av
Läs merGer kväverening bättre
Ger kväverening bättre vattenkvalitet t i Östersjön? Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Svar till: Robert Howarth and Hans W. Paerl som hävdar: a strong consensus of estuarine
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merInnehållsförteckning Recipientanpassad rening... 4
2 Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Recipientanpassad rening...... 4 2. Klimat och hydrografi... 17 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 17 2.2. Vattentemperatur och salthalt
Läs mer2. Klimat och hydrografi Lufttempratur och nederbörd Vattentemperatur och salthalt Syrgas i bottenvattnet...
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Recipientanpassad rening...... 5 2. Klimat och hydrografi... 19 2.1. Lufttempratur och nederbörd... 19 2.2. Vattentemperatur och salthalt..
Läs merInnehållsförteckning Inledning Recipientanpassad rening... 5
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Recipientanpassad rening...... 5 2. Klimat och hydrografi... 15 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 15 2.2. Vattentemperatur och salthalt
Läs merRobust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport
Läs merInnehållsförteckning Inledning.. 3
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning.. 3 1. Himmerfjärdsrecipienten 217 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Förhållanden i öppna Östersjön påverkar fosforkoncentrationen i recipienten...
Läs merInnehållsförteckning Inledning Höjd utsläppspunkt... 5
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Höjd utsläppspunkt...... 5 2. Klimat och hydrografi... 13 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 13 2.2. Vattentemperatur och salthalt 15
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius
Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående
Läs merSvenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Läs merInnehållsförteckning Inledning Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5 2. Klimat och hydrografi... 11 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 11
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merBIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör
BIO P PÅ KÄLLBY ARV Elin Ossiansson Processingenjör KÄLLBY ARV TOTALFOSFOR,3 mg/l enl tillstånd Tidigare problem p.g.a. dammar Håller ca,25 mg/l ut till dammarna Styr FeCl3 dosering i efterfällning med
Läs merÄr BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Läs merBo#nar och fria va#enmassan i samspel?
- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merMätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merÄlven i allmänhet och vattendirektivets påverkan
Älven i allmänhet och vattendirektivets påverkan Hans Oscarsson Vattenmyndigheten i Västerhavsdistriktet Avrinningsområde 50 000 km2, 10% av Sveriges yta Sveriges största och nordens andra flod, 550 m3/sek,
Läs mer13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL
111 13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL 112 Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Ytvatten Landskap Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Kulturmiljö
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merMiljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm
Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07 Algblomning Landsort Syrefria bottnar- mätprogram SMHI Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner,
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merVarför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Läs merÖvergödning. och effekterna. Philip Axe
Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare
Läs merInnehållsförteckning Inledning Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5 2. Klimat och hydrografi... 9 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 9 2.2. Vattentemperatur och salthalt.
Läs merVäxtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI
Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym
Läs merPåverkan övergödning Storsjön
Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merUtreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket
BILAGA 6 Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket Gryaab AB Rapport Mars 2018 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem
Läs merTillståndet längs kusten
Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merInnehållsförteckning Inledning Fauna på sedimentbottnar
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning 3 1. Fauna på sedimentbottnar 1972-211... 5 2. Klimat och hydrografi... 17 2.1. Lufttempratur och nederbörd.. 17 2.2. Vattentemperatur och
Läs merMer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön
Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Siv Huseby, Umeå universitet Helena Höglander, Stockholms universitet I flera områden i norra Östersjön har cyanobakterierna
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merStatus spredt bebyggelse i Sverige
Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merArbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?
Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merVi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merÅrsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merMÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
Läs mer2. Klimat och hydrografi Lufttempratur och nederbörd Vattentemperatur och salthalt Syrgas i bottenvattnet...
Innehållsförteckning Sida Innehållsförteckning... 1 Inledning... 3 1. Ny farled riskerar påverka unikt långa och högfrekventa mätserier i fjärdarna från Hallsfjärden till Himmerfjärden... 5 1.1. Bakgrund...
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Läs merVårtäff 22 april 2017
Vårtäff 22 april 2017 Vattnets betydelse i vår kommun! Vattnets betydelse i vår kommun! Vatten är livet! Att för hålla oss till Fosforbelastning 7340 kg/år 0% 12% 16% 0% 1% 6% 4% 0% FOSFOR Reningsverk
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merUmeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status
En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merMinistermötet i Köpenhamn
HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merÄntligen ett skrovmål?
Äntligen ett skrovmål? R a p p o r t 2 0 1 6 Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merRamdirektivet för vatten
1(1) Grödinge den 20 augusti 2009 Ramdirektivet för vatten Syvabs synpunkter på vattenmyndighetens samrådshandlingar Bakgrund År 2000 antog alla länder inom EU Ramdirektivet för vatten (RDV). Riksdagen
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Linda Gårdstam YTTRANDE Tel: 08-698 13 24 2008-04-29 Dnr 522-1470-08 Rm linda.gardstam @naturvardsverket.se Länsstyrelsen Örebro län Ylva Magnusson 701 86
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs merMedins Biologi Kemi Miljö
! " # $ % & Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö! "! # $ % " &! % " & ' ( ) *+!, ' -. / -, ' # 1 # 2 3 4 5 * 4 4 6 4 7 8 3 3 4 5 * 6 6 8 5 9 2 : ', ;: < : *=! "! # ; 8 4 7 4 4 / " " >?
Läs merPåverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län
Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk En emissionskartläggning i Skåne län Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merKONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4
KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merSvealandskusten 2017
Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2017-05-29 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 28 830 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2016-06-13 p.18 Svealandskusten 2017 Årsrapport
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merFAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Läs merNy indelning i åtgärdsområden
Ny indelning i åtgärdsområden Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Som en grund för åtgärdsarbetet inom vattendirektivet och för uppföljning av åtgärdernas effekter
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 5 Aktbilaga 535 Naturvårdsverket Stockholm 2016-12-29 29 december 2016 PROMEMORIA 5 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark-
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2010 Biovolym (mm3/l) 14 12 10 8 6 4 2 0 Hemfjärden Mellanfjärden Storhjälmaren Östra Hjälmaren Övriga Cyanobakterier Grönalger
Läs merKustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.
Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.
Läs merKvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009
Rapport Kvartalsrapport 2009-4 1(1) Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009 Utsläppskontroll Kontroll av utsläpp av avloppsvatten sker i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift (1990:14)
Läs merNK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii
NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii 2011-12-14 Agenda Bakgrund Verket idag Förutsättningar för idéstudien Resultat idéstudie Fortsättning NK2 Varför nya krav? Baltic Sea Action Plan (BSAP) Mål:
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 21 Biovolym (mm3/l) 14 12 1 8 6 4 2 Hemfjärden Mellanfjärden Storhjälmaren Östra Hjälmaren Övriga Cyanobakterier Grönalger
Läs merÅterrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella
Läs merBREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky
BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för
Läs mer