KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4

Transkript

1 KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget Fika :15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet Båtbottenfärgsprojektet SEABED projektet. Anders Jönsson, IVL Östersjöcentrum om webbsajten svealandskusten.se SKVVFs övriga aktuella mätningar och projekt (Tiderna för resp punkt ungefärliga) Vi anpassar dagens start och avslut till tågtidtabellerna. * Tåg anländer Nyköping kl 08:59. (fr Uppsala 07:02, Sthlm 07:59) * Tåg avgår 15:15 från Nyköping. (t Sthlm 16:24, Uppsala 17:38) Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Facebook ( Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn

2 PROJEKTANSÖKNINGAR Miljögifter i fisk Svealandskusten.se Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Facebook ( Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn

3 Informationsinsatser och turné 24 /5 Södertörns Miljö och Hälsoskyddsförbund 30/5 SSAB 14/6 Mälarens VVF 2/7 Almedalsveckan Mälardalsrådets miljöutskott (beredningsgruppen) ARO kontakter Hemsidorna, Nyhetsbrev, Sociala medier Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T Facebook ( Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn

4 Nästa möte Torsdag den 19 september i Stockholm på KSL (Kommunförbundet i Stockholms län) Önskemål/frågor att ta upp? Svealands Kustvattenvårdsförbund Box STOCKHOLM T goran.andersson@ksl.se Facebook ( Twitter (twitter.com/lvf_skvvf) LinkedIn

5 SKVVFs verksamhet fokus på Nyköpings kustvatten Jakob Walve Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms universitet SKVVFs Miljöanalysfunktion

6 Belastning/källfördelning Status Samordnad övervakning Reviderade målnivåer?

7 Mätningar, Databaser, Modeller Karteringar EMB och Östersjöcentrum Kustdata Utsläppsdata Miljöanalysfunktionen Tillståndsbedömning, trendanalys Översyn och samordning av recipientkontroll Analys av åtgärdsbehov och effekter av åtgärder Särskilda provtagningar och utredningar Hydrografi Budgetberäkningar Årsrapport mm

8

9 5,2 Bottenhavet 5,4 Ålands Hav Egentliga Östersjön 6,2

10 Ur SKVVFs årsrapport 2013 som kommer i april. Bottnar med röd färg är drabbade av svår syrebrist <0.5 ml/l. Orange <2.1 ml/l. Svarta punkter är provtagningsplatser.

11 Klassning av ekologisk Status Senaste officiella 2010, levererat till VM och redovisat i SKVVFs årsrapport. Baserade på karteringsprovtagningar och delvis andra data Växtplankton (klorofyll + biovolym)

12 Status för Bottendjur Sammansättning av känsliga och toleranta arter på mjukbottnar

13 Status för Bottenvegetation Djupaste förekomst av ett antal arter

14

15 Tre stora vattendrag mynnar i små grunda fjärdar

16 Ur Svealandskusten 2012

17 Nyköpingsfjärdarna

18 Havsområdenas volymer Mm3 SMHI 2004 SMHI 2010 Stadsfjärden Mellanfjärden Sjösafjärden Summa

19 Månadsmedelvattenföring Nyköpingsåarna Mm3/månad Fördelning flöde Svärta, Kila, Nyköping ca % Från reningsverket ca 0,4 Mm3/mån, dvs obetydlig andel av sötvattenflödet Månad Havsområdenas volymer Mm3 SMHI 2004 SMHI 2010 Stadsfjärden Mellanfjärden Sjösafjärden Summa Omsättningstid baserat på och volym och sötvattenflöde under vintern mindre än 1 vecka, i praktiken kortare omsättningstid pga havsvatteninflöde. Omsättningstiden under sommaren är max 3 veckor. Salthalt ytvatten ca 1-3 promille, dvs ca 50-85% sötvatten

20 Reningsverk ca 105 ton/år Nyköpingsån 760 ton/år Kvävebelastning Svärtaån 158 ton/år tot-n (µg/l) utsläpp från Brandholmen ARV Kilaån 162 ton/år tot-n (µg/l) Nyköpingsån Kilaån Svärtaån

21 NO2+3 och NH4 från reningsverket NO2+NO3-N (µg/l) utsläpp från Brandholmen ARV NH4-N (µg/l) utsläpp från Brandholmen ARV

22 Tot-N och NO2+3 i åarna tot-n (µg/l) Nyköpingsån Kilaån Svärtaån NO2+3 (µg/l)

23 Under sommaren bör reningsverket betyda mest Flöde från åar under sommaren ca 53 Mm 3 /mån, från reningsverk ca 0,4 Mm 3 Koncentrationen av tot N i åar ca 0,9 mg/l, i utflöde från reningsverk drygt 20 mg/l. Ger medelhalt ca 1,1 mg/l i sammanvägt tillflöde Dessa 0,2 mg/l ökning pga reningsverket är huvudsakligen lättillgängligt kväve medan denna andel i åarna är liten under sommaren: 0 0,05 mg/l i Nyköpingsån, ca 0,1 mg/l i Kilaån, ca 0,25 i Svärtaån, sammanvägt ca 0,02 0,06 mg/l.

24 Ur Svealandskusten 2012

25 Stor vattenomsättning Mycket näring exporteras Utökad och samordnad provtagning på sommaren, mätning av klorofyll, mätning på flera djup Säkrare statusbedömning Möjlighet till budgetberäkningar för sommaren

26 Sö13 Sö11 Sö10

27 Vattenutbyte i kustvatten Skiktad vattenmassa under hela eller stor del av året: Varmare sötare ytvatten kallare saltare bottenvatten Där mycket sötvatten tillförs är det också detta som främst driver vattenströmmar: utgående ytström, inåtgående djupström Även vattenståndsförändringar mm påverkar vattenutbytet Trösklar har stor betydelse för vilket djupvatten som når in i skärgården och hur effektivt det byts ut. Har stor betydelse för olika områdens känslighet för syrebrist.

28 Sö12

29 Sö12

30 Statusklassning och medelvärden för SKVVFs karteringstillfällen i mitten av juli och augusti.här har även station Sö8 i Örsbaken tagits med som jämförelse. Station Sö10 har ej använts vid statusklassningen för Örsbaken då den inte setts som representativ för detta område.

31 Samband mellan kväve och salthalt för stationer i gradienten Nyköping Örsbaken Tot N Salthalt

32 PLC5 vattendrag: Blå stapel= nuvarande totalkvävehalt till kusten 1000 Röd stapel = bakgrundshalt totalkväve Stor antropogen del

33 Blå stapel= Målnivå totalkväveför att nå GM gräns enligt bedömningsgrunden Röd stapel = Målnivå totalkväve för att nå GM gräns enligt PLC5 bakgrundshalter för resp. vattendrag 400 µg/l Liten skillnad för alla åar sammanslaget

34 Flödesviktade årsmedelvärden Antropogen del i % av totalbelastningen enligt PLC5 rapportering och källfördelning av den antropogena belastningen Ur Svealandskusten 2013

35

36

37 Från Svealandskusten 2012

38 Mätningar, Databaser, Modeller Karteringar EMB och Östersjöcentrum Kustdata Utsläppsdata Miljöanalysfunktionen Tillståndsbedömning, trendanalys Översyn och samordning av recipientkontroll Analys av åtgärdsbehov och effekter av åtgärder Särskilda provtagningar och utredningar Hydrografi Budgetberäkningar Årsrapport mm

39

40 Tack!

41 Påverkar båtlivet Nackas kustvatten? Birgitta Held-Paulie, Nacka kommun

42 Innehåll Vattendirektivet Lokala miljöförhållanden Båtlivet i Nacka Kommunens målsättning

43

44

45

46 Vattenförekomster

47 Ekologisk status

48 Övergödning Jordbruk Reningsverkens utsläpp Enskilda avlopp Dagvatten Utsläpp av orenat avloppsvatten från VA-nätet Golfbanor Utsläpp från fritidsbåtar, sjöfart Gödsling av trädgårdar Biltvätt på tomter

49 Kemisk status

50 Miljögifter Atmosfäriskt nedfall ( kvicksilver ) Dagvatten ( olja, PAH, tungmetaller, PCB ) Fritidsbåtar / färjetrafik Industrier Förorenad mark

51 Båtlivet i Nacka Båtar ca 5800 st Gästhamnar 4-6 st Båtklubbar ca 22 st Sjömackar 2 st Bryggföreningar ca 22 st Sugtömning 5 st Marinor ca 5 st Småbåtsvarv 5 st Spolplattor 3 st Båtbottentvättar 2 st

52

53 Ex på stöd från kommunen till båtklubbar Upplåtelse av mark och vattenområden för båtklubbar, bryggor och vinterförvaringsplatser Kommunen har samordnat och stötta båtklubbar för att söka LOVA-bidrag ( 5 ansökningar om tömningsstationer, en spolplatta och en båtbottentvätt beviljades bidrag ) Kommunen har finansierat båtbottentvätt

54 Skapa förutsättningar för ett miljövänligt båtliv Samarbeta med övriga kommuner i länet, samsyn Samarbeta med Nacka förenade båtklubbar, NFBK Gemensam målbild med NFBK Öka förståelsen och motivationen till att ändra beteende En palett av olika lösningar Se över arrendeavtal, förlänga avtalen Gemensam fond, kommunen och båtklubbar, syfte att åtgärda markföroreningar / sediment

55 Mottagningsstationer

56 Alternativa metoder

57

58

59 Vad händer framöver? Båtklubbar har fått info om vilka spelregler som gäller, dvs, från 1 april 2015 förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag samt att Havs riktlinjer ska följas. Kommunen ser helst att båtar inte målas med giftiga båtbottenfärger utan bara tvättas. Tillsammans med NFKB kommer olika lösningar, bra exempel, presenteras samt konsekvensbeskrivas. Aktiv dialog med båtklubbarna, åtgärder, tidplan mm. Kommunen ser över arrendeavtalen, ev saneringsfond Undersöker alternativa finansieringsformer för ytterligare båtbottentvätt.

60

61 Exempel på färer och hur de kan användas

62 Idag.i framtiden