Projekt Östersjön-Florsjön
|
|
- Sara Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö
2 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö Inledning Var står vi nu vad är gjort? Claes Ånell mfl Rapport från Vattenmyndighetens samrådsmöte i Bollnäs den 20 mars Information om SLU s källfördelningsmodellering Sammanfattning, CÅ Nästa möte
3 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Protokoll från föregående möte Var står vi nu vad är gjort??
4 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Åtgärder Enskilda avlopp Ansvarig: Bollnäs och Söderhamns kommun Åtgärder Kommunala avloppssystem Åtgärder Lantbruket Ansvarig: Länsstyrelsens enhet för lantbruk och länsveterinär
5 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Åtgärder Skogsbruket Ansvarig: Skogsstyrelsen Åtgärder Djurhållning Ansvarig: Söderhamns och Bollnäs kommun
6 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Åtgärder Recipientkontroll Ansvarig: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförb Såväl nya och gamla analysresultat finns på Åtgärder Övrigt
7 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Goda exempel på åtgärder från länet Vattenmyndigheten om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och Vattenmyndigheten om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förvaltningsplan Beredningssekretariatet på länsstyrelsen om statusbedömningar för yt- och grundvatten Goda exempel på åtgärder från länet
8 Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön Modellering med källfördelningsmodellen FyrisNP Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Caroline Orback
9 Sediment Östersjön Sedimentdjup (cm) Fosfor (µg/g TS) Mobil fosfor 1,9 g/m 2 Löst bunden P Järn-bunden P Aluminium-bunden P Kalcium-bunden P Total P rest-p org-p 25 30
10 Sediment SLU Florsjön Fosfor (µg/g TS) Mobil fosfor 8,5 g/m 2 Löst bunden P Järn-bunden P Aluminium-bunden P Kalcium-bunden P Total P rest-p org-p Sedimentdjup (cm)
11 Sediment SLU Gram/m 2 Mobilt Organiskt Järn- Löst bunden bunden bunden bunden fosfor fosfor fosfor fosfor Östersjön 1,9 0,3 1,5 0,06 Florsjön 8,5 3,8 4,7 0,02 Mobilt fosfor Totalt fosfor ton P ton P Östersjön 1 47 Florsjön
12 Markanvändning SLU Söderhamn Bollnäs
13 Markanvändning SLU Markanvändning 40 Area km Bebyggelse Öppen mark Bete Jordbruk Myr Hygge Skog Vattendrag Sjö Totalt i % 1,6 7,5 1,5 15,5 0,3 5,8 63,6 0,06 3, Delavrinningsområden
14 Källfördelning SLU Nettobelastning av fosfor vid Florsjöns utlopp Reningsverk: 1,7 % Öppen mark: 6,17 % Enskilda avlopp: 14,1 % Bete: 3,6 % Florån P Skog: 18 % Hygge: 2,2 % Jordbruk: 51,8 % Fjäll: 0 % Skog: 18 % Hygge: 2,2 % Myr: 0,1 % Jordbruk: 51,8 % Bete: 3,6 % Öppen mark: 6,17 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 1,7 % Enskilda avlopp: 14,1 % Mjölkrum: 0,7 % Dagvatten: 0,7 % Sjö deposition: 1 %
15 Källfördelning SLU Nettobelastning av fosfor vid Östersjöns utlopp Enskilda avlopp: 9,5 % Reningsverk: 13 % Öppen mark: 5,1 % Bete: 2 % Östersjön P Skog: 19,4 % Hygge: 2,1 % Jordbruk: 42,6 % Fjäll: 0 % Skog: 19,4 % Hygge: 2,1 % Myr: 0,6 % Jordbruk: 42,6 % Bete: 2 % Öppen mark: 5,1 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 13 % Enskilda avlopp: 9,5 % Mjölkrum: 0,9 % Dagvatten: 4 % Sjö deposition: 0,9 %
16 Källfördelning SLU Nettobelastning av kväve vid Florsjöns utlopp Reningsverk: 5 % Öppen mark: 3,5 % Bete: 1,5 % Jordbruk: 43,1 % Florån N Enskilda avlopp: 5,7 % Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Fjäll: 0 % Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Myr: 0,1 % Jordbruk: 43,1 % Bete: 1,5 % Öppen mark: 3,5 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 5 % Enskilda avlopp: 5,7 % Mjölkrum: 0,04 % Dagvatten: 0,3 % Sjö deposition: 4,7 %
17 Källfördelning SLU Nettobelastning av kväve vid Östersjöns utlopp Enskilda avlopp: 5,7 % Reningsverk: 5 % Öppen mark: 3,5 % Bete: 1,5 % Jordbruk: 43,1 % Östersjön N Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Fjäll: 0 % Skog: 30,4 % Hygge: 5,7 % Myr: 0,1 % Jordbruk: 43,1 % Bete: 1,5 % Öppen mark: 3,5 % Built: 0 % Urban: 0 % Reningsverk: 5 % Enskilda avlopp: 5,7 % Mjölkrum: 0,04 % Dagvatten: 0,3 % Sjö deposition: 4,7 %
18 Belastningsberäkning SLU Fosforbelastning på Florsjön kg/år (2008) Sa Skogsmark Jordbruksmark Avloppsreningsverk Enskilda avlopp 849 Den sammanlagda tillförseln är 1634 kg/år var av 647 kg fastnar i sjön
19 Belastningsberäkning 146 Fosforbelastning på Florsjön kg/år (1978) Skogsmark Åker- och ängsmark Sjöyta Avloppsreningsverk Den sammanlagd fosforbelastningen var 1357 kg. OBS! Här tillkommer utsläpp från okänt antal enskilda avloppsanläggningar Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund
20 Uppmätt fosforbelastning Fosforbelastning på Florsjön ton P/år 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Tillskott med Färgeriån Uttransport med Florån Kvar i sjön Tillåten belastning 0,6-1,2 ton/år Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund
21 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Caroline Orback redovisar resultaten av modelleringen av fosfor och kväve tisdagen den 5 maj på Mo Bygdegård
22 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD HUR GÅR VI VIDARE?
23 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD NÄSTA PROJEKTMÖTE Mo bygdegård kl NÄSTA ARBETSGRUPPMÖTE Söderhamn kl 14.00
Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster
Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion
Läs merBildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Läs merNorra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merBildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merSamarbete, kunskap och planering - om myndigheternas
Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas ansvar och samarbete på central nivå Pontus Cronholm, NV Margareta Lundin Unger, HaV Innehåll Frågan om återföring av växtnäring från avlopp är viktig
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)
Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS
Läs merFaktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde
Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merNyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund
211-5-23 Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 för Nyköpingsån; följa vattnets beskaffenhet Medlemmar Medlemmar är Kommuner och landsting, företag och lantbrukare, regleringsföretag och ideella
Läs merJordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor
Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor Exempel med FyrisNP-modellen i Stigfjordens och Kungsbackafjordens avrinningsområden Rapport från projekt Hav möter Land Klima vatten
Läs merNedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.
YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Inledning Nulägesbeskrivning - Aktivitetsöversikt Information från Vattenmyndighetens beredningssekretariat (Joakim Dahl)
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Mohed 2007-11-29 Projektmöte i Mohed 2007-11-29 Inledning Vägsaltning, Björn Eklund Vägverket Åtgärdsplan - Lantbruk, ÅT Åtgärdsplan - Skogsbruk, EN Åtgärdsplan - Djurhållning,
Läs merÅtgärdsplan för vattensystemet Östersjön-Florsjön
Åtgärdsplan för vattensystemet Östersjön-Florsjön Denna åtgärdsplan har tagits fram i projektet Östersjön-Florsjön. Syftet med projektet är att genom samverkan ta fram ett program med olika åtgärder för
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs merÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.
BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med
Läs merIngen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21
Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av
Läs merKungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Läs merProjekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2008-09-04 Projektmöte i Rengsjö 2008-09-04 Inledning Var står vi nu vad är gjort? Claes Ånell mfl Vattenblomningar
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merBert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990. Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år
Slamdisponeringens styrning av metodvalet Presentation Bert Jonsson Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan 1990 Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år Arbetsfält från norra till södra Sverige
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merLjusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENSYSTEMET ÖSTERSJÖN-FLORSJÖN
Foto: Gunnel Johansson ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENSYSTEMET ÖSTERSJÖN-FLORSJÖN 1(4) Projekt Östersjön-Florsjön Åtgärdsplan Denna åtgärdsplan är en revidering (091119) av den plan som togs fram 2007 i projektet
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merÖversikt av Väsentliga Frågor för ytvatten
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merEfterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Läs merÅtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merBREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky
BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för
Läs merEnskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merSammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån
Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september
Läs merÅtgärdsarbete för renare vatten
Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december
Läs merKväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön
Kväve- och fosforbelastning på Florsjön och Östersjön - Modellering med källfördelnings- - modellen FyrisNP av Caroline Orback Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2008:#
Läs merFosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder
Fosforbelastning på Storån källfördelning och åtgärder Camilla Ohlsson Miljö i Mark 2006:4 MILJÖ I MARK är en rapportserie som presenterar planer, utredningar, inventeringar m.m. inom miljövårdsområdet
Läs merRegeringsuppdrag om återföring av fosfor
Regeringsuppdrag om återföring av fosfor 3 maj 2013 Ulrika Gunnesby 1 Uppdraget: Naturvårdsverket ska föreslå de författningskrav avseende kvalitet för att möjliggöra spridning av olika fraktioner såsom
Läs merÖvertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMetoder, resultat, och framsteg
Metoder, resultat, och framsteg Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 21 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 1995 med PLC5 metodik Underlag Sveriges miljömålsuppföljning Heléne Ejhed IVL Mikael Olshammar, IVL På uppdrag
Läs merMiljöprogram för Högsby kommun
Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning
Läs merVästerås stads vattenplan
Västerås stads vattenplan 201 11 2021 Antagen av XX 2011 XX XX REMISSUTGÅVA Västerås stads vattenplan Antagen i XX 20XX XX XX Utgivare: Västerås stad, www.vasteras.se Organisation Vattenplanen har tagits
Läs merVattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för
Läs merMINNESANTECKNINGAR 2014-08-28. Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Rebecka Nilsson. Vid minnesanteckningarna: Jonas Johansson
MINNESANTECKNINGAR 2014-08-28 Beredningsgruppen för Höje å vattenråd Närvarande: Cecilia Backe Tim Schnoor Marie-Louise Folkesson Christel Strömsholm-Trulsson Patrik Nilsson Jonas Johansson David Reuterskiöld
Läs mer20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119
VALLENTUNA KOMMUN Komm u nstyrelsens nä ri ngsl ivs- och pla nutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-70-24 16 (21) g 119 Styrgrupp och plattform för Âkerströmmens vattenvårdssamverkan (KS 20t2.387) Beslut
Läs merOmräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merKan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?
Kan vi lita på belastningssiffrorna iff för Östersjön? Håkan Staaf Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency KSLA 2011-05-18 Ungefärlig tillförsel av N
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merBild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin
2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt
Läs merMiljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003
Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merVattenförvaltning och kommunerna
Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merLRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.
LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för
Läs merAnalys över behovet av reningsverk
[Ange inläggets rubrik här] Analys över behovet av reningsverk SWECO VIAK AB har gjort en VA utredning för Sörfjärden 2006-04-11. Intervjuer med olika föreningar i S.fj visar på ett svalt intresse för
Läs merBilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun
1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merVårtäff 22 april 2017
Vårtäff 22 april 2017 Vattnets betydelse i vår kommun! Vattnets betydelse i vår kommun! Vatten är livet! Att för hålla oss till Fosforbelastning 7340 kg/år 0% 12% 16% 0% 1% 6% 4% 0% FOSFOR Reningsverk
Läs merVänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014
Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.
Läs merVAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch
Läs merGIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se
GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Läs merStockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus
Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion 2014, ej beslutad av KF 2014-12-02 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren. Lovö vattenverk. Bromma reningsverk
Läs merBildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merRemissvar regional strategi för miljömålet ingen övergödning
Tjänsteutlåtande 0 Österåke Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0146-43 Till Kommunstyrelsen Remissvar regional strategi för miljömålet ingen övergödning Beslutsförslag
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs mer2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 2015-01-19 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 Förslag till beslut Bygg-
Läs merÅrsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport
Läs merUtställningshandling april 2011 45
Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merBruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs mer