GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata

Transkript

1 GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata

2 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information. samt med hjälp av GIS!

3 SLU:s verksamhet i procent Fortlöpande miljöanalys 7% Grundutbildning 22% Forskning och forskarutbildning 71% Källa: SLU:s Årsredovisning 2005

4 GIS i utbildningsprogram Agronom 4,5 år Naturresurs biologi och mark 4 år Landskapsarkitekt 5 år, Alnarp och Uppsala Jägmästare/skogsvetare 5 resp. 4,5 år Skogsmästare 3 år Miljöövervakning skog, mark och vatten 4 år Civilingenjör miljö- och vattenteknik 4,5 år Civilingenjör energisystem 4,5 år

5 Exempel på GIS-kurser Skogliga program Geografisk informationsteknik 1, 5 p Geografisk informationsteknik 2, 5 p Skoglig fjärranalys, 5 p Agronom, Naturresursprogrammet Geografiska informationssystem, 5 p

6 Exempel på kurser med GIS Landskapsinformation, 5 p Landskapsanalys, 5 p Fysisk planering, 5 p Förvaltning av tätortens utemiljö, 5 p Logistik, 5 p Hydroteknik, markvård och markanvändning, 10 p Påbyggnadskurs i växtodling, 5 p Precisionsodling

7 Programvaror ArcView 3.x ArcGIS 9.x Leica Image Analysis for ArcGIS Erdas Imagine 9.x Litteratur Geografisk informationsbehandling

8 Digitala kartbiblioteket

9

10

11 GIS i forskningen Skoglig fjärranalys Vilt och fisk Fjällmiljöns brukande och förvaltning Mark, vatten och miljö Naturvårdsbiologi Bioenergi Landskap och samhälle Djurhälsa

12 Skoglig fjärranalys knn-sverige Flygburen laserskanning Automatisk identifiering av träd i flygbilder Visualisering av skogslandskap

13 Viltforskning www-moosetrack.slu.se

14

15 Mark, vatten och miljö Abraham Joel, Ingrid Wesström vid Institutionen för markvetenskap Studier av reglerad dränering i Halland, Skåne, Blekinge, Kalmar Modellering av hydrologi och näringstransporter

16 Dräneringstillstånd efter dikning

17 Dräneringsbehov

18 Modellering

19 Arc Hydro Catchment Waterbody Streams Monitoring Points

20 Working approach DRAINMOD-NII Hydrology model Nitrogen sub-model + After Brady, 1984

21 Framtida användning Ett verktyg för planering av bevattning och dränering Planering av slam- och näringsfällor Utvärdering av reglerad dränering

22 GIS i fortlöpande miljöanalys

23 Fortlöpande miljöanalys SLU har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Det innebär att SLU övervakar landets skogar, jordbruksmark, sjöar och vattendrag och arter, analyserar miljöutvecklingen och ger underlag för beslut på en rad områden.

24 De nya programområdena: Skog Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Övergödning Försurning Klimatpåverkan Organiska risksubstanser och metaller Biologisk mångfald Vilt Djurhälsa

25 SLU Miljödata Universitetsgemensam enhet med uppgift att stödja och samordna SLU:s fortlöpande miljöanalys samordning, programarbete verksamhetsstöd rörande system, geografiska data, databaser, GIS information och informationsstöd

26 Miljömålsportalen (miljomal.nu)

27

28

29

30

31 Miljödatabaser och tjänster Riksskogstaxeringen, Taxwebb Markinfo SkogsSkada Vattendatabaserna Artportalen Våtmarksinventeringen Mark- och grödoinventeringen Viltskadecenter

32 Data från Riksskogstaxeringen

33

34

35

36

37 HELCOM Pollution Load Compilation 5 Beräkning av kväve och forsforbelastning på havet Avrinning, markanvändning, typhalter, punktutsläpp Jordbruk 10 jordarter, 15 grödor, gödsling, normskörd, klimat Reningsverk, industrier, enskilda avlopp, dagvatten från tätorter

38

39

40 Användning av GIS/GIT vid SLU