Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde"

Transkript

1 Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006

2 Innehåll INNEHÅLL INLEDNING MARKANVÄNDNING SKOG ÅKERMARK ÖPPEN MARK SJÖ OCH VÅTMARK SAMLAD BEBYGGELSE OCH STÖRRE VÄGAR PUNKTKÄLLOR DAGVATTEN VATTENSKYDDSOMRÅDE EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN YNGERN BERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING SCABLONBERÄKNING AREALSPECIFIK AVRINNING SCHABLONBERÄKNING LÄCKAGE AV NÄRSALTER OCH METALLER AREALSPECIFIK FÖRLUST OCH AVVIKELSE FRÅN JÄMFÖRVÄRDE FÖRORENINGSTRANSPORT TRANSPORT AV NÄRSALTER Resultat av fältundersökningar Schablonberäknad närsaltstransport SJÖAR SJÖARNA INOM SÖDERTÄLJES DEL AV AVRINNINGSOMRÅDET Yngern RECIPIENTEN SLUTSATSER FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER KÄLLOR

3 1 Inledning Turingeåns vattensystem delas av tre kommuner, Södertälje, Gnesta och Nykvarn, och mynnar i Mälaren. Vattenkvalitetsmässigt skiljer sig området uppströms och nedströms Nykvarn tätort väsentligt. Uppströms är vattenkvaliteten mycket god och området hyser stora naturvärden, nedströms är ån belastad av flera källor till närsalter och har tidigare även varit utsatt för andra miljögifter. De delar av området som ligger inom Södertälje kommun är dock i stort sett orörda av människan. I rapporten kommer att beskrivas vilka källor som idag påverkar vattensystemet uppdelat på Markanvändning, Punktkällor och Dagvatten. Det kommer även tas upp områden som är extra känsliga eller på annat sätt är skyddsvärda ur en ekologisk synvinkel. Sedan följer ett avsnitt om metoder och beräkningar som utförts för att fastställa olika källors del i den totala närsaltstransporten inom vattensystemet och efter det resultatet av beräkningarna. I rapporten finns även information om de olika sjöarna inom avrinningsområdet samt en kortare beskrivning av recipienten där alla föroreningar så småningom hamnar. Rapporten avslutas sedan med slutsatser och förslag till åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i ån. 2

4 2 Markanvändning Bild 1. Markanvändningskarta över Turingeåns avrinningsområde. Det röda strecket på kartan markerar kommungränsen, med Södertäljes delar i söder och det lilla området i norr. Markanvändning (%) i Södertäljes del av området 0% 0% 1% 25% 74% Skog Öppen mark Bild 2. Markanvändning i procent inom Södertäljes del av avrinningsområdet. Samlad bebyggelse och större vägar Åker Sjö och våtmark Turingeåns avrinningsområde delas av tre kommuner: Södertälje, Gnesta och Nykvarn. Området har en yta på 105 km 2 och innefattar bland annat den stora sjön Yngern och Nykvarn tätort. All nederbörd som faller inom området kommer förr eller senare att rinna ut i sjön Sillen. På vägen mot utloppet anrikas föroreningar, som närsalter och 4

5 metaller, i olika hög grad Markanvändning (%) i Turingeåns beroende på vilken typ av avrinningsområde markytor vattnet möter på sin Skog 16% Öppen mark väg genom systemet. Skogsmark är den vanligaste marktypen inom 9% Samlad bebyggelse och avrinningsområdet och även 3% större vägar sjöarealen är stor. I Södertäljes 65% Åker 7% del av området utgör Sjö och våtmark skogsmarkerna och sjöytorna 99 % av områdets totala yta. Bild 3. Markanvändning i procent inom Turingeåns avrinningsområde. Skogsmarker är vanligen förknippade med ett litet läckage av närsalter då skogen vanligen breder ut sig på närningsfattiga jordar. Det läckage som trots allt förekommer uppkommer i samband med naturliga markprocesser som löser ut näringsämnen för skogens växlighet att ta upp. Sjöar och våtmarker är förknippade med ett än mindre närsaltsläckage än skogsmarken. Markytor som förknippas med ett större läckage är åkermark, öppen mark och bebyggda ytor. Dessa ytor är inom området som helhet relativt små och i Södertäljes del helt försumbara. 2.1 Skog Skogsmark är den dominerande marktypen inom avrinningsområdet, både inom Södertäljes del (74 % av den totala ytan) och inom området som helhet (65 % av den totala ytan). En betydande mängd av de närsalter som läcker ut i Turingeåns vattensystem härstammar troligen just från skogen och de naturliga processer som försiggår i all mark. Schablonvärden som finns att hitta i Vattenprogram för Stockholms kommun uppskattar att skogen läcker ca 0,6 milligram kväve och 0,02 milligram fosfor per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. Den påverkan som människan har i skogsmiljö är skogsbruk och av gröna kartan framgår att flera hyggesområden finns eller har funnits i området, ytan av dessa är dock liten. Vid skogsavverkning släpps närsalter fria i marken och riskerar att urlakas i högre takt än normalt för skog på grund av nedbrytning av trädresterna och genom ökad markerosion. Troligen utgör skogsbruket i området ett mycket litet tillskott till närsaltsbelastningen i ån. Hyggena är i markanvändningsdiagrammet ovan (Bild 2) inräknade i den öppna marken. De schablonberäkningar som presenteras nedan utgår från att skogsbruket idag motsvarar det vid karteringstillfället. 2.2 Åkermark Åkermarken som är förknippad med stora närsaltsförluster utgör 9 % av avrinningsområdets totala yta och saknas inom Södertäljes del. Jordbruksmarkerna återfinns till största delen i området omedelbart norr om Nykvarn. Här är troligen förutsättningarna för jordbruk bäst. 5

6 Schablonvärden i Vattenprogram för Stockholms kommun visar att läckaget från odlad mark uppskattas till 2,3 milligram kväve och 0,06 milligram fosfor per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. 2.3 Öppen mark Den marktyp som betecknats som övrig mark består av en mix av områden som: fritidsbebyggelse, övrig tomtmark, golfbanor, hyggen och ängsmark. Den öppna marken är alltså en blandning av naturlig och mänskligt påverkad mark. Att ange ett schablonvärde som ska sammanfatta läckaget från denna typ av mark är nog extra svårt. I skriften vattenprogram för Stockholms kommun anges ett värde som är högre än för skogsmark, men lägre än åkermark vilket känns naturligt. De öppna markerna har troligen någon form av vegetationstäcke året runt vilken leder till mindre erosion än den från åkermark, men markerosionen och näringsläckaget är troligen större än i skogsmark där trädens rötter fungerar som ankare för de översta jordlagren. Vidare tillförs troligen mindre näringsämnen den öppna marken än åkermarken (undantaget skulle kunna vara golfbanorna). Schablonvärdena enligt Stockholms vattenprogram är för kväve och fosfor 1 respektive 0,03 milligram per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. 2.4 Sjö och våtmark Den sammanlagda sjöytan i Turingeåns avrinningsområde är mycket stor, inom områdets gränser finns flera stora sjöar och mängder av små. Den största sjön, som delvis ligger inom Södertälje kommun, är Yngern med sina 14,4 km 2. Våtmarksområdena inom området är mycket små. Sjöarna och våtmarkernas sammanlagda area utgör 16 % av områdets totala yta. Våtmarker och öppna vattenytor som sjöar bidrar även de med näringsämnen till vattensystemet genom våtdeposition av luftburna föroreningar (det vill säga att luftburna föroreningar regnar ned på sjöns yta). De kan dock även fungera som fällor för näringsämnen genom att binda dem i bottensedimenten och minska näringsläckaget till resten av systemet. Schablonvärden från Vattenprogram för Stockholms kommun visar på ett litet näringsläckage, 0,4 milligram kväve och 0,013 milligram fosfor per liter vatten som rinner vidare ut i vattensystemet. 2.5 Samlad bebyggelse och större vägar Ungefär 3 % av avrinningsområdets totala yta består av bebyggda (hårdgjorda) ytor. Det mesta av bebyggelsen består av Nykvarn tätort samt ett par större fritidshusområden. Inom området sträcker sig även flera större vägar. I Södertäljes del av området saknas hårdgjorda ytor helt, så när som på en större väg. 6

7 Schablonvärden i Vattenprogram för Stockholms kommun varierar beroende på vad ytorna används till men ligger inom intervallerna 1,7 2,7 milligram för kväve och 0,13 0,35 milligram för fosfor per liter vatten som fortsätter ut i vattensystemet. 3 Punktkällor Inom Södertäljes del av området saknas punktkällor nästan helt. Området hyser en liten sträcka av en större väg som passerar den sydligaste delen av Yngern. En olycka här skulle eventuellt kunna påverka vattenkvaliteten i en liten del av sjön negativt. I Nykvarns del av området finns nog desto fler punktkällor: enskilda avlopp, djurhållning, industrier, järnvägar, vägar etc. 4 Dagvatten Källor till dagvatten saknas nästan helt inom Södertäljes del av området. Här liksom för punktkällorna ovan är den lilla vägsträckan det enda undantaget. Ur dagvattenpolicy för Södertälje kommun (Södertälje kommun, 2001) framkommer att vägar och de fordon som trafikerar dem ger upphov till stor nedsmutsning av dagvatten och att vägdagvatten är alltid av klass 5. Koncentrationen av föroreningar kan dock precis vid utsläppsplatsen vara mycket stor och ha en betydande miljöpåverkan. Påverkan av den ovan nämnda vägen bedöms dock vara mycket liten. Från Nykvarns del av avrinningsområdet har dagvattenutsläppen troligtvis betydande påverkan på vattensystemet. 5 Vattenskyddsområde Bild 4. Vattenskyddsområde till Bommersvik vattenverk. Turingeåns avrinningsområde hyser ett mindre vattenskyddsområde tillhörande vattentäkten vid Bommersviks konferensanläggning. Vidare finns flera boende i området som använder Yngerns vatten som dricksvatten då sjön har en mycket god vattenkvalitet. 7

8 6 Ekologiskt känsliga områden Bild 5. Ekologiskt särskilt känsliga områden inom avrinningsområdet. Den stora sjön Yngern är i sin helhet utnämnd till ett ekologiskt särskilt känsligt område samt riksintresse inom naturvård. Sjön hyser ett unikt och renvattenkrävande ekosystem med flera rödlistade arter. Att en art är rödlistad innebär att den är missgynnad eller dess existens är hotad. Inom rödlistan finns flera hotklasser med internationella beteckningar (se bild). Om de ekologiskt särkilt känsliga områdena står i översiktsplanen för Södertälje kommun framtagen år 2004 att läsa: De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga mark- och vattenområdena skall, i överensstämmelse med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa naturmiljöer. Som exempel Bild 6. Hotklasser med internationella beteckningar. 8

9 kan nämnas uppförande av ny bebyggelse som kan innebära risk för ytterligare närsaltsbelastning på intilliggande sjöar och vattendrag. Andra exempel kan vara anläggningar som innebär ökad båttrafik eller att fler människor besöker områden med störningskänslig och skyddsvärd fauna och/eller flora. 6.1 Yngern Sjön Yngern visade sig vid en bottenfaunaundersökning år 1991 hysa en ovanligt fin och renvattenkrävande bottenfauna. Detta ledde till att miljö- och hälsoskyddskontoret i Södertälje tillsatte en arbetsgrupp som närmare undersökte sjön och dess tillrinningsområde. Resultatet blev rapporten Yngern är unik (Södertälje kommun, 1992). Ur skriften framkommer att sjön har en mycket god vattenkvalitet, men är inte helt opåverkad av människan. Det konstateras att bottenfauna sammansättningen med arter som kräver mycket rent och syreriktvatten samt arter som är mycket försurningskänsliga är unik, inte bara i det närliggande geografiska området, utan i hela Sverige. Arter som presenteras är bland annat Gul Forsslända och Sydlig Sötvattenmärla. Sjön var redan vid bottenfaunaundersökningens utförande (år 1991) utpekat som riksintresse för naturvård, men har sedan dess även markerats som ekologiskt särskilt känsligt i översiktsplanen för Södertälje kommun. Anledningen till att sjön är särkilt känslig för föroreningar trots att sjövolymen är stor och halterna av fosfor och kväve är låga är just de extremt renvattenkrävande arterna. Minsta ökning av föroreningar i sjön riskerar att slå ut det ekosystem som gör Yngern unik. I skriften från miljökontoret föreslås istället att närsaltsbelastningen på sjön bör minska och att exploatering vid sjön bör utföras med största tillförsikt. 7 Beräkningar De beräkningar som utförts som ligger till grund för kommande stycke om transport av näringsämnen inkluderar: Beräkning av utbredningen av olika typer av markanvändning inom området för Södertälje kommun och områdena utanför kommunen. Schablonberäkning av den arealspecifika avrinningen från området. Schablonberäkningar för förluster av näringsämnen och metaller från olika typer av markanvändning samt enskilda avlopp. Arealspecifik förlust samt avvikelsetal från jämförelsevärde för kväve och fosfor. 7.1 Markanvändning Beräkningen av markanvändningen i Turingeåns avrinningsområde grundar sig på det digitala terrängkartbladet 10HSO. Genom att i MapInfo sammanlänka alla områden med samma typ av markanvändning, inom gränserna för avrinningsområdet, till en yta och ta reda på denna ytas storlek kan jämförelseberäkningar mellan de olika markanvändningsytorna lätt utföras. 9

10 7.2 Scablonberäkning arealspecifik avrinning Från uträkningen ovan finns uppgifter om ytan av de olika typerna av markanvändning. I vattenprogrammet för Stockholm finns schablonvärden för avrinning för olika typer av markanvändning beroende hur stor del av ytorna som beräknas vara hårdgjorda. Dessa schablonvärden presenteras för att ge en överblick i tabellen nedan. Markanvändning Avrinning (mm/m 2 år) Skog 240 Öppen mark 240 Låg bebyggelse 290 Hög bebyggelse 310 Åker 240 Industri 410 Sjö 240 Myr 240 Fritidsbebyggelse 290 E4 >20000 ådt 430 Väg <20000 ådt 430 Järnväg 290 Tabell 4. Schabloner för avrinning från olika typer av mark enligt Vattenprogram för Stockholm. För beräkning av den arealspecifika avrinningen beräknades först den totala avrinningen från området per år genom att kombinera schablonvärdena för avrinning med ytan för respektive markanvändning. Avrinningen delades därefter med områdets totala yta samt omvandlades till den enhet som arealspecifik avrinning vanligen presenteras i, l/s km 2. Beräkningarna utfördes i Excel. 7.3 Schablonberäkning läckage av närsalter och metaller De siffror på närsalts- och metalläckage som kommer att presenteras nedan är schablonberäknade. Schablonerna från de olika typerna av markanvändning kommer från Vattenprogram för Stockholm 2000 och värdena har presenterats tidigare i texten. Schablonen för enskilda avlopp kommer från Länsstyrelsens rapport Moraån (Länsstyrelsen i Stockholms Län, 1994). Schablonvärdena presenteras i tabellen nedan för att ge en översikt av de olika värdena. 10

11 Markanvändning Fosfor (mg/l) Fosfor (g/pe dag) Kväve (mg/l) Kväve (g/pe dag) Zink (mg/l) Koppar (mg/l) Skog 0,02-0,6-0,015 0,008 Öppen mark 0,03-1,0-0,025 0,02 Låg bebyggelse 0,1-1,5-0,07 0,04 Hög bebyggelse 0,2-1,8-0,1 0,08 Åker 0,06-2,3-0,025 0,02 Industri 0,3-2,1-0,1 0,03 Sjö 0,013-0, Myr 0,013-0, Fritidsbebyggelse 0,13-1,7-0,025 0,02 E4 >20000 ådt 0,35-2,7-0,4 0,09 Väg <20000 ådt 0,18-1,7-0,18 0,05 Järnväg 0,3-1,0-0,35 0,09 Enskilda avlopp - 2,2-12,0 - - Djurhållning - 0,12 (kg/de år) - 0,75 (kg/de år) - - Tabell 5. Schablonvärden för Fosfor, Kväve, Zink och Koppar enligt Vattenprogram för Stockholm, Länsstyrelsens rapport Moraån och Naturvårdsverket. Beräkningarna utfördes i Microsoft Excel genom att kombinera schablonvärden med avrinnings- och ytuppgifter för de olika marktyperna respektive uppgifter om antal fastigheter, personenheter (PE) och reningsgrad för de enskilda avloppen samt uppgifter om djurhållning och uppskattat läckage. 7.4 Arealspecifik förlust och avvikelse från jämförvärde Den arealspecifika förlusten av fosfor och kväve beräknades med hjälp av medelvärdet av i fält uppmätta halter för de båda ämnena kombinerat med uppgifter om vattenföringen. Provtagningsserierna ska enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder ha pågått i tre år med sex provtagningstillfällen om året. Vid beräkning av avvikelse från opåverkat tillstånd fastställs jämförvärdena enligt: Jämförvärde för totalfosforförluster via vattendrag (kg/ha år): 0,002 Q + 0,015 Jämförvärde för totalkväveförluster via vattendrag (kg/ha år): 0,018 Q + 0,85 där Q är den arealspecefika avrinningen i l/s. 11

12 8 Föroreningstransport Närsalts- och metalltransporten i Turingeåns avrinningsområde är märkbart påverkad av mänskliga aktiviteter. De beräkningar som utförts för denna rapport är helt och hållet schablonberäknade, inga fältbesök eller provtagningar har genomförts. Fältundersökningar har dock tidigare genomförts i området. Undersökningarna är bland annat utförda av Länsstyrelsen i Stockholms län och Yoldia Environmental Consulting AB (på beställning av Södertälje kommun). Det är därför intressant att vid presentationen av den schablonberäknade näringstransporten jämföra värdena med i fält uppmätta data. 8.1 Transport av Närsalter Sifforna nedan grundar sig på vattenprovtagningar vid fältbesök samt schablonberäkningar enligt Vattenprogram för Stockholm Schablonsiffror ska förstås ses som en indikator på hur läget är och inte som fakta på den exakta transporten inom vattensystemet Resultat av fältundersökningar Provtagningar i området visar att den mänskliga påverkan ger stora tillskott av framför allt fosfor till Turingeåns vattensystem, påverkan kommer troligen framför allt från dagvatten- och avloppsutsläpp. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för vattenkvalitet i landets vattendrag tagit fram två mått på närsaltsförluster från ett område via vattendrag, arealspecifik förlust och avvikelse från opåverkat vattensystem. Detta är ett lättöverskådligt sätt att fastställa om ett vattensystem är påverkat av mänsklig aktivitet och utvärderingar av undersökningar i avrinningsområden illustreras ofta med klassificering av dessa två mått. I Turingeåns avrinningsområde har undersökningarna resulterat i klassificering och bedömning enligt tabellerna och förklaringarna nedan. Arealspecifik förlust (klass) T.o.m. Yngern: Mätserie på 19 år från Utloppet: Länstyrelsens rapport Turingeån (år 1994) Utloppet: Yoldia environmental consulting (år 2000) Fosfor Kväve Tabell 5. Arealspecifik förlust enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fosfor och kväve. Klass 1 innebär att förlusterna av närsalter från marken är mycket låga. Klass 2 innebär att förlusterna är låga och motsvarar avrinningen för genomsnittliga skogsmarker i Sverige. Klass 3 innebär att förlusterna är måttligt höga och motsvarar avrinningen från öppen mark. Klass 4 innebär att förlusterna från området är höga och motsvarar avrinningen från regelbundet plöjda åkermarker. Klass 5 innebär mycket höga förluster av närsalter och motsvarar sandiga åkermarker eller mark med djurhållning. 12

13 Avvikelse (klass) T.o.m. Yngern: Mätserie på 19 år från Utloppet: Länstyrelsens rapport Turingeån (1994) Utloppet: Yoldia environmental consulting (år 2000) Fosfor Kväve Tabell 6. Avvikelseklass enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fosfor och kväve. Klass 1 innebär att ingen tydlig avvikelse, vad gäller närsaltstrasporten, kan konstateras i undersökningens resultat jämfört med vad som förväntas från mark opåverkad av människan. Klass 2 innebär att närsaltstransporten i vattensystemet är så stor att en tydlig avvikelse syns i undersökningens resultat jämfört med de värden som skulle förväntas från mark opåverkad av människan. Klass 3 innebär att närsaltstransporten i systemet är så stor att avvikelsen på grund av mänsklig påverkan är stor. Klass 4 innebär att närsaltstransporten i systemet är så stor att avvikelsen på grund av mänsklig påverkan är mycket stor. Klass 5 innebär att närsaltstransporten i systemet är så stor att avvikelsen på grund av mänsklig påverkan är extremt stor Schablonberäknad närsaltstransport Den schablonberäknade närsaltstransporten ger en uppskattning av hur mycket fosfor och kväve som tillförs Turingeåns avrinningsområde och vilka källor som står för de största bidragen. I tabellerna nedan presenteras den ungefärliga närsaltstransporten för avrinningsområdet tillsammans med ytuppgifter om de olika markanvändningstyperna, först för Södertäljes del av området, sedan för hela. Detta ger, tillsammnas med markanvändningskartan, en överskådlig uppfattning i vilket vatten extra höga koncentrationer av föroreningar förekommer och lokal belastning kan väntas. Markanvändning Yta (km 2 ) Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Skog 9, Öppen mark 0, Åker 0, Sjö 3, Myr 0, Väg <20000 ådt 0, Totalt 13, Tabell 7. Föroreningstransport från olika källor inom Södertäljes del av avrinningsområdet. 13

14 Markanvändning Yta (km 2 ) Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Skog 68, Öppen mark 6, Låg bebyggelse 1, Hög bebyggelse 0, Åker 9, Industri 0, Sjö 16, Myr 0, Fritidsbebyggelse 0, E4 >20000 ådt 0, Väg <20000 ådt 0, Järnväg 0, Totalt 105, Tabell 8. Föroreningstransport från olika källor inom Turingeåns avrinningsområde. Resultaten av beräkningarna kan även åskådliggöras genom att visa den procentuella fördelningen av de två närsalterna från olika källor. I diagrammet nedan har de olika hårdgjorda ytorna från tabellen ovan samlats under en rubrik (Samlad bebyggelse och större vägar) för att ge en tydlig bild. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skog Öppen mark Samlad bebyggelse och större vägar Åker Sjö och våtmark Fosfor Kväve Diagram 1. Föroreningstransport från olika källor inom Södertäljes dal av avrinningsområdet. 14

15 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skog Öppen mark Samlad bebyggelse och större vägar Åker Sjö och våtmark Fosfor Kväve Diagram 2. Föroreningstransport från olika källor inom Sillens delavrinningsområde. Ett tillägg till de redovisade resultaten ovan är att en troligtvis mycket stor källa till fosfor saknas, de enskilda avloppen, då dessa ligger inom Nykvarns kommun och uppgifter saknas. 15

16 9 Sjöar Bild 5. Sjöarna inom Turingeåns vattensystem. Sjöarna i ett vattensystem utgör delrecipienter på vägen mot utloppet. I sjöarna sker många naturliga processer (biologiska, kemiska och mekaniska) som fångar upp föroreningar och binder dem till bottensedimenten. Hos en del sjöar är denna förmåga att fånga upp föroreningar så stor att halten närsalter i vattnet som lämnar sjön är mindre än i vattnet som tas emot. De schablonvärden som i denna rapport används för att beräkna närsaltstransporten i vattensystemet antar dock att det atmosfäriska nedfallet av närsalter på sjöytorna är större än den upptagande förmågan. Även sjöytorna ger alltså ett mycket litet tillskott till den totala närsaltstransporten i Tureingeån. Sjöarnas upptag av närsalter och bindningen till sedimenten fungerar alltså ungefär som ett reningsverk. Om en sjö överbelastas av närsalter och syrebrist uppstår på sjöbotten kan dock processen vändas och närsalterna frigörs åter till vattnet. Vilket förstås leder till ytterligare belastning och förvärrad syresituation på botten. Sjön kommer i en ond spiral av självgödning och stora mängder närsalter kommer att börja transporteras ut i vattensystemet. En självgödande sjö är mycket svår att restaurera. Det är därför bra, om övergödning misstänks, att sätta in åtgärder innan den onda spiralen träder in. 16

17 Vidare egenskaper som gör sjöarna i ett avrinningsområde till viktiga provpunkter i ett vattensystem är att de ofta ligger utspridda över området. Genom att analysera skillnader i belastning på olika platser i ett vattensystem blir det förstås lättare att avgöra var insatser för miljöförbättrande åtgärder gör störst nytta. 9.1 Sjöarna inom Södertäljes del av avrinningsområdet Sjöarna inom Södertäljes del av Turingeåns vattensystem är förutom Yngern mycket små sura skogssjöar. De flesta av sjöarna är obetydligt påverkade av människan, men ur Sjöar och Vattendrag i Södertälje (Södertälje kommun, 2004) framkommer att Sarvsjön vid något tillfälle har rotenonbehandlats och ädelfiskar har utplanterats Yngern Koordinater: RN-X RN-Y Höjd över havet: 38,4 m Sjöyta: 14,4 km 2 Maxdjup: 26 m Medeldjup: - Näringsgrad: Mesotrof Den stora sjön Yngern ligger till en liten del inom Södertälje kommun. Tillrinningsområdet, som är litet i relation till den stora sjöytan, består främst av skogsmark, men ett par åkrar, fritidshusområden och ett större konferenscenter finns inom områdets gränser. Vid en bottenfaunaundersökning år 1991 konstaterades att Yngern hyser en mycket värdefull och skyddsvärd bottenfauna och sjön utnämndes som ekologiskt särskilt känslig. Sjön har även ett mycket stort värde för friluftslivet i trakten. Den hyser flera populära badplatser, är en uppskattad fiskesjö och lockar långfärdsskridskoentusiaster på vintern. Vattenkemiska provtagningar har utförts kontinuerligt i sjön sedan år Mätvärdena visar på en relativt näringsfattig sjö (medelvärdet för fosfor var under åren 1987 och ,013 mg/l) med nära neutralt ph och god buffertförmåga mot försurning. Yngerns vatten rinner vidare genom Nykvarn tätort mot utloppet i Sundsörsviken av Mälaren. 10 Recipienten Turingeån mynnar i Sundsörsviken av Mälaren. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och ligger i ett av landets mest tätbefolkade områden. Sjöns vatten används dagligen som dryck, till matlagning och personlig hygien av 2 miljoner människor. Alternativa vattentäkter, om Mälarens vatten av någon anledning skulle bli otjänligt, finns idag inte. Intresset för sjöns vattenkvalitet är därför stort och har varit det under en längre tid, Mälarens tillstånd har undersökts årligen sedan Mälaren var vid de tidigaste mätningarna kraftigt övergödd. Den främsta fosforkällan var utsläppen från de tidiga avloppsreningsverken som inte längre gående rening än filtrering av de syliga partiklarna. På 1970-talt när 17

18 den kemiska reningen installerades i reningsverken förbättrades kvaliteten på Mälarens vatten avsevärt. Sedan 1970-talet har dock vattenkvaliteten i Mälaren som helhet varit mer eller mindre statisk med årliga fluktuationer. Länsstyrelserna i de fyra län som berör Mälaren sammanställde år 1993 ett mål- och åtgärdsdokument, Mälarens vatten Mål och Åtgärder (Kommitén för Mälarens vattenvård, 1993), för en förbättrad vattenkvalitet i sjön. År 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund för att underlätta samverkan kring miljöövervarning i avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundet har sedan starten givit ut en sammanställning om Mälarens miljötillstånd och utveckling (Mälarens vattenvårdsförbund, 2000) och uppdaterat mål- och åtgärdsdokumentet (Mälarens vattenvårdsförbund, 2004). Målen som presenteras i de två dokumenten liknar till stor del den 15 nationella miljömål som fastställdes av riksdagen år 1999 fast de är anpassade för Mälaren. Ett av målen som direkt kan kopplas till de åtgärder som de senaste femton åren utförts i Skabroträskbäcken är målet för kväve och fosfortillförsel. Målet lyder i korthet: År 2010 har fosfor- och kvävetillförseln minskat kontinuerligt jämfört med 1995 års nivå. Ambitionsnivån är en minskning med 10 %. (Mälarens vattenvårdsförbund, 2004). 11 Slutsatser Turingeåns vattensystem får beskrivas i två delar när vattenkvaliteten ska utvärderas. Till och med sjön Yngern är vattnet näringsfattigt och rent. I skriften Yngern är unik (Södertälje kommun, 1992) beskrivs sjöns vatten vara av dricksvattenkvalitet. Nedströms Yngern ligger Nykvarn tätort som tillför dagvatten till ån. Ytterligare nedströms finner man sjön Turingen som tidigare varit kraftigt förorenad på grund av kvicksilverutsläpp från ett pappersbruk, vidare finns här kring sjön och ån utbrett jordbruk. Vid utloppet i Mälaren har undersökningar under 80- och 90-talen visat på höga halter av både fosfor och kväve. Två skilda ytor av avrinningsområdet ligger inom Södertälje Kommun ett litet i norr och ett större i söder. Dessa ytor består till 99 % av skogsmark eller öppna sjöytor. Negativ påverkan på vattensystemet från Södertäljes del av området är osannolik. Den dominerande källan till närsaltsläckage inom hela området är det naturliga läckaget från skogsmarken, följt av åkermarken och dagvatten från områdets bebyggda ytor. Åkermarken står enligt schablonberäkningarna för 20 % av fosfortransporten och 27 % av kvävetransporten inom området, för de bebyggda ytorna är siffrorna 20 % respektive 8 %. Vidare borde renat (och orenat) avloppsvatten stå för en betydande del av närsalterna, men då samtliga avlopp ligger utanför Södertälje kommuns gränser är denna påverkan upp till Nykvarn att utreda. I Länsstyrelsens rapport Turingeån (Länsstyrelsen i Stockholms län, 1994) uppskattades fosforbelastningen från enskilda avlopp till 153 kg/år år Detta kan jämföras med den totala uppmätta fosfortransporten i vattensystemet samma år som uppgick i 650 kg, tilläggas bör att 1989 var ett ovanligt torrt år och att transporten vanligtvis är något större. Läckaget från åkermarken är betydligt svårare att åtgärda än till exempel enskilda avlopp. Ett sätt att minska läckaget är att anlägga beväxta zoner mellan åkerkanten och närmsta vattendrag. Detta minskar den omedelbara erosionen. Ett annat sätt är att liksom vid dagvattenföroreningar anlägga en komprimerad våtmark innan utlopp till sjöarna i vattensystemet. Det finns dock få studier av hur mycket dessa åtgärder hjälper och optimala dimensioneringar på skyddszoner och våtmarker. 18

19 Sjöarna inom avrinningsområdet är av varierande storlek. De flesta är dock små opåverkade skogssjöar. De sjöar som märker ut sig är den stora Yngern och Turingen. Yngern på grund av sin storlek och sin unikt goda bottenfauna och Turingen som tidigare belastats av spillvatten från ett pappersbruk och som genomgått saneringsåtgärder på grund av skyhöga kvicksilverhalter. Trosaåns avrinningsområde delas av tre kommuner: Södertälje, Gnesta och Nykvarn där både Södertälje och Gnesta har sina roller som uppströms kommuner. Vattenverksamheter i Södertälje och Gnesta kan alltså komma att påverka vattenkvaliteten i Nykvarns kommun. De båda kommunernas områden är dock små och är relativt opåverkade till karaktären. 12 Förslag till åtgärder Inga inom Södertäljes del av området. 19

20 13 Källor Skriftliga källor: R. Huononen 2000: Recipientundersökning i Södertälje kommun. Digitalisering av flodområden och klassificering av näringsämnen Yoldia Environmental Consulting AB R. Huononen 1999: Recipientundersökning i Södertälje kommun Yoldia Environmental Consulting AB Länsstyrelsen 1994: Turingeån. Resultat av 1989 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1994:13 Naturvårdsverket 1990: Tillförsel av kväve och fosfor till vattendrag i Sveriges inland. Naturvårdsverket Rapport 3692 Naturvårdsverket 2000: Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4913 J. Pansar 2004: Hur mår Sjöarna och Vattendragen? Länsstyrelsen rapport 2004:12 Stockholms kommun. Vattenprogram för Stockholm Sjöar och vattendrag. Södertälje Kommun, Miljökontoret 2004: Sjöar och Vattendrag i Södertälje. Rapport juli Södertälje Kommun, Miljökontoret 1992: Yngern är unik. Rapport november Södertälje Samhällsbuggnadskontoret, VA-enheten 2002: Underlag för dagvattenstrategi Södertälje Kommun 2001: Dagvattenpolicy i Södertälje Kommun. Södertälje kommun. Översiktsplan för Södertälje kommun. Kartmaterial: Lantmäteriets terrängkarta 10H SO Lantmäteriets digitala terrängkarta 10H SO Internetkällor: Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Stockholm SLU Institutionen för miljöanalys Södertälje kommuns hemsida Gnesta kommuns hemsida 20

21 Nykvarn kommuns hemsida Svenska naturvårdsförbundet Miljömålsportalen Databaser: Miljökontoret i Södertälje kommuns databaser ECOS Södertörnsekologernas Sjödatabas SLU Institutionen för miljöanalys - Vattendatabasen 21

22

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5

INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5 2 MARKANVÄNDNING... 7 2.1 SKOG... 8 2.2 ÅKERMARK... 8 2.3 ÖPPEN MARK... 9 2.4 SJÖ OCH VÅTMARK... 9 2.5 SAMLAD BEBYGGELSE OCH STÖRRE VÄGAR... 10 3 PUNKTKÄLLOR...

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion, ej beslutad av KF 2014-06-13 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren.Lovö vattenverk.bromma reningsverk Saltsjön

Läs mer

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion 2014, ej beslutad av KF 2014-12-02 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren. Lovö vattenverk. Bromma reningsverk

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp 1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i

Läs mer

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan? Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22 HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen 2013-05-28 Följande avsnitt är reviderade. I grunddokumentet är de markerade avsnitten markerade med rött kryss. Kapitel 2.7 har reviderats med

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15

Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Riktlinjer för fordonstvättar i Kalmar kommun 2011-11-15 Christian Sandholm Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelnings tillsyn Miljöbalken med förordningar, Allmänna hänsynsreglerna, förordning om miljöstörande

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer