Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten"

Transkript

1 Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI Inledning Det senaste decenniets utveckling i egentliga Östersjön visar på kvarvarande luckor i vår kunskap om de mycket komplicerade biogeokemiska processer som reglerar våra havsekosystem. Efter flera decenniers ökning av mängden näringsämnen i egentliga Östersjöns ytvatten vände trenden i början av 199-talet, då koncentrationerna av både fosfor och kväve minskade under flera år. Men de senaste åren har koncentrationen av fosfor åter ökat snabbt och nått rekordnivåer, medan kväve fortsatt minska. Ingen av dessa förändringar kan kopplas till ändrad belastning från land, utan beror på variationer i interna biogeokemiska processer med fluktuationer i tillgången på syre som en styrande faktor. Syresituationen i egentliga Östersjöns djupvatten bestäms av balansen mellan behovet av syre för att bryta ner det organiskt material som sedimenterar från vattenmassan ovanför salthaltssprångskiktet och tillförseln av syre med det vatten som strömmar in genom Öresund och de danska sunden och blir Östersjöns djupvatten. När salthalten och därmed tätheten hos det inströmmande vattnet är tillräckligt hög jämfört med befintligt bottenvatten rinner det inströmmande vattnet längs botten och lyfter upp det syrefattiga bottenvattnet, annars sker inlagringen på en mellannivå. Stora inflöden av vatten med hög salthalt som förmår ersätta djupvattnet i hela egentliga Östersjön är sällsynta. Däremot tillförs djupvattnet varje år stora mängder vatten som lagras in grundare. Det senaste stora saltvatteninflödet skedde i januari 3 och har nu medfört att det finns syre i djupvattnet i hela egentliga Östersjön, utom i västra Gotlandsbassängen, medan syrefritt vatten med svavelväte fortfarande finns kvar strax under haloklinen. När inflödet kom 3 hade det gått ett decennium sedan de förra stora inflödena som skedde vintern 1993/9 och hösten 199. Syresituationen förbättrades tillfälligt efter dessa inflöden, men försämrades åter snabbt till den värsta sedan mätningar påbörjades på 19-talet. Inflödet av djupvatten till egentliga Östersjön styrs av vädret, varför tiden mellan stora inflöden kan variera avsevärt. Följderna kan bli stora och långvariga (flera decennier) variationer i mängd och fördelning av näringsämnen i egentliga Östersjöns vattenmassa. Enkla antaganden om att förhållandena i ytvattnet direkt återspeglar belastningen på Östersjön behöver modifieras och analysen av miljöövervakningsdata fördjupas. Modern forskning betonar, liksom Havsmiljökommissionen (SOU 3:7), vikten av en adaptiv förvaltning av havet där effekterna av insatta åtgärder kontinuerligt övervakas och utvärderas. För detta behövs en fördjupad kunskap om hydrodynamiska och biogeokemiska processer, med utveckling av avancerade modeller för att kunna särskilja i vad mån observerade förändringar beror på mänskliga åtgärder eller på förändrat klimat..

2 Extrema fosfathalter i egentliga Östersjöns ytvatten Under det senaste halva seklet har mängden näringsämnen i egentliga Östersjöns ytvatten ökat kraftigt (fosfat fig.1a och b och nitrat fig. ). De till mitten av -talet stadigt ökande koncentrationerna tillskrivs mänsklig påverkan, eftersom utsläpp till vatten och luft snabbt ökade i början av perioden. Men under senare år har det blivit allt tydligare att mängden näringsämnen i egentliga Östersjön kan variera mycket kraftigt även utan ändrad extern belastning. Nedgång i ytvattnets koncentration av fosfor som skedde efter saltvatteninbrottet 1993 tolkades som ett resultat av insatta åtgärder. Trenden vände dock i början av -talet och vintern var koncentrationen av fosfat högre än något tidigare år sedan slutet av -talet (fig. 1b). För nitrat, den dominerande oorganiska och därmed för växter lätt tillgängliga formen av av kombinerat kväve, har utvecklingen varit den motsatta. Sedan ett decennium har vinterkoncentration av nitrat i ytvattnet nästan halverats (fig. ), och var tillbaka till samma nivå som i slutet av 197-talet. Dessa stora förändringar hänger samman med den interna biogeokemiska omsättningen av näringsämnen i Östersjön och saknar tydlig koppling till ändringar av belastningen. Vad vi ser är en Östersjö som reagerar på skiftande omvärldsförhållanden på ett svårförutsägbart sätt. Stora fluktuationer i fosformängd I en tidigare artikel (Larsson & Andersson, Östersjö 1) visade vi att efter saltvatteninflödet 1993 minskade vinterkoncentrationen av fosfor i ytvattnet med ca % (fig. 1b), samtidigt som hela vattenmassans förråd av fosfor ökade med över 1 ton eller ca 3 % (fig. 3). Anledningen var att fosfor ackumulerades i djupvattnet som en följd av försämrade syreförhållanden och ett allt kraftigare salthaltssprångskikt. Nya beräkningar av totalmängden fosfor i egentliga Östersjön visar att fosfor fortsatte ackumuleras till och med för att därefter abrupt minska efter saltvatteninflödet i januari 3, som tillförde syrehaltigt djupvatten till egentliga Östersjön. Minskningen i vattenmassan uppskattas till ca 1 ton fosfor, ungefär 3 gånger mer än den årliga totala (antropogen+naturlig) fosfortillförseln till egentliga Östersjön. Troligen kommer mínskningen att fortsätta även under, eftersom det syresatta djupvattnet under 3 ännu inte nått norra och västra egentliga Östersjön. Denitrifikation i Östersjön oskadliggör kväve Även mängden kväve i vattenmassan har påverkats av tillgången på syre. Syresituationen i djupvattnet var före inflödet 3 den sämsta som observerats sedan mätningarna började i mitten av 19-talet. Syrebrist (< ml/l ~. mg/l) observerades regelbundet på 7- m djup och då och då även svavelväte (fig. ). När koncentrationen av syrgas sjönk under 1 mg/l denitrifierades på mindre än ett år allt nitratkväve under 1 m djup till oskadlig kvävgas. Därefter började det oorganiska kväveförrådet byggas upp igen, nu i form av ammonium (fig. ). När saltvatteninflödet våren nådde Landsortsdjupet halverades medelkoncentrationen av oorganiskt kväve där, samtidigt som ammonium minskade kraftigt och nitratkväve ökade (fig. ). Detta tyder på att det skedde en viss denitrifikation även när syre tillfördes djupvattnet, antingen efter nitrifikation till nitrat eller via vad som kallas ammonox-processen, dvs. att denitrifikation även kan ske utgående från ammonium och nitritkväve. Syrenivåerna, väl under 1 mg/l, är lämpliga för denitrifikation.

3 Beräkningar tyder på att totalmängden kväve i egentliga Östersjön under det senaste decenniet minskat med uppskattningsvis 1 miljon ton, och särskilt snabbt under 3 (fig. 3). Sannolikt är detta huvudförklaringen till den kraftiga nedgången i koncentrationen av oorganiskt kväve i ytvattnet. En sådan slutsats stärks av att perioden varit både varm och nederbördsrik, vilket sannolikt ökat tillförseln av kväve från land. Risk för stora blomningar i sommar De senaste årens kraftiga ökning av fosfor och minskning av kväve i växttillgänglig form i egentliga Östersjöns produktiva ytskikt har, genom att förhållandet mellan kväve och fosfor (fig. 7) ändrats, gynnat tillväxten av kvävefixerande cyanobakterier ( blågröna alger ), varav en giftig art. Brist på kväve i vattenmassan under vintern medför att den kvävebegränsade algtillväxten under våren blir mindre, vilket lämnar kvar mer fosfor i vattenmassan efter vårblomningen. Detta har de senaste åren och särskilt ytterligare förstärkts genom en kraftigt ökad uppblandning av fosfor från djupvattnet till ytskiktet. På alla undersökta stationer i norra egentliga Östersjön och västra Gotlandsbassängen var koncentrationen av fosfat efter vårblomningen vad som för några decennier sedan betraktades som normalt på vintern (fig. ). Höga fosfatnivåer fanns också öster om Gotland. Eftersom mycket tyder på att tillväxten hos kvävefixerande cyanobakterier begränsas av tillgången på fosfor kan sommarens blomningar bli mycket kraftiga om väderförhållandena blir lämpliga. Vid ett så pass kraftigt inflöde, som under vintern 3, rinner det inströmmande vattnet efter botten och fyller ut djuphålorna i en riktning motsols runt Gotland. Detta syns tydligt i figur 9 som visar vertikalprofiler av fosfat från tre stationer, BY1 i östra Gotlandsbassängen, BY31 i norra egentliga Östersjön samt från BY3 i västra Gotlandsbassängen. Två profiler visas för varje station, en från mars 1 och en från mars. För Gotlandsdjupet (BY1) syns tydligt hur fosfatkoncentrationerna har minskat i djupvattnet medan de ökat något i ytlagret. Vid Landsortsdjupet (BY31) syns att inflödet har nått hit och fosfathalterna har börjat minska i djupare lager, medan en kraftig ökning syns i ytlagret. Vid Karlsödjupet (BY3) syns ännu ingen effekt av inflödet, utan fosfathalterna har ökat både i djup- och ytvattnet. Hur koncentrationerna av närsalter i ytlagret varierat under början av visas i figur 1. Data från visas som prickar i förhållande till en medelårscykel för en 1-års period, Även här visas resultaten från östra, norra samt västra Gotlandsbassängerna. De extrema halterna av fosfat, höga kiselhalter samt de ovanligt låga koncentrationerna av kväve under vintern syns tydligt i samtliga bassänger. Efter vårblomningen gick fosfatkoncentrationerna ner till normala värden i Gotlandsdjupet, medan halterna vid Landsortdjupet var fortsatt högre än normalt fram till början av juni. Vid Karlsödjupet i västra Gotlandsbassängen ligger fosfatkoncentrationerna fortfarande på en mycket hög nivå trots att koncentrationerna av oorganiskt kväve ligger under detektionsgränsen.

4 Vädret avgör den närmaste årens utveckling Hur förhållandena kommer att utvecklas i framtiden beror bland annat på vädret. Det närmaste året kommer sannolikt fortsatt att präglas av god tillgång på fosfor och låg på kväve, eftersom saltvatteninflödet lyft upp det tidigare djupvattnet till strax under haloklinen men inte syresatt det. Vattnet innehåller svavelväte, mycket fosfor men relativt lite kväve. Hur förhållandena i det produktiva ytskiktet kommer att påverkas beror av bl.a. vindförhållanden. Om uppblandningen blir långsam kan mer fosfor fällas ut kemiskt innan det når ytskiktet och tillsvidare deponeras på sedimentytan. Blir sommarens blomning stor kan kanske en halv miljon ton fixerat kväve tillföras ytskiktet under några sommarmånader. Fortsätter fosfornivån att vara hög kan cyanobvakteriernas kvävefixering på sikt bidra till att kvävemängden i egentliga Östersjön åter ökar. Den enskilt viktigaste faktorn för de närmaste årens utveckling är hur syreförhållandena i djupvattnet kommer att förändras. I djupvattnet i Landsortsdjupet var syreförhållandena före saltvatteninflödet 1993 (fig. 11) de bästa sedan 19-talet, samtidigt som salthalten var exceptionellt låg, dvs. salthaltsprångskiktet var svagt (fig, 11). Tillskottet av syrerikare vatten under våren förbättrade bara syresituationen till vad som för bara några år tidigare skulle uppfattats som för området dåliga förhållanden. Det är möjligt att den syreskuld som byggts i form av ovanligt hög halt av ammonium i djupvattnet (fig. 1) snabbt kommer att förbruka syret. Hur det går avgörs till stor del av vädret och djupvatteninflödena, eftersom det ännu inte finns några tydliga indikationer på att belastningen på Östersjön börjat minska. Kanske kan också de för närvarande låga kvävekoncentrationerna begränsa produktionen av växtplankton under våren, och därmed minska av sedimentationen av syreförbrukande organiskt material till djupvattnet, eftersom mer av produktionen anses sjunka ut under våren än senare under året. Det är dock oklart om bättre och stabilare syreförhållanden i djupvattnet kommer att medföra en ökning eller minskning av kvävemängderna. Vill vi långsiktigt minska övergödningen av Östersjön finns bara en väg att försöka minska flödet av kväve och fosfor via vatten och luft till havet. Detta kan ske både genom direkta utsläppsminskningar, och genom att gynna det naturliga upptaget i vattendrag och våtmarker. Men vi måste vara beredda på ett långsiktigt arbete över flera decennier, där naturens nycker ibland kan få arbetet att verka hopplöst, och ibland kan inge falska förhoppningar om snabba framsteg. En tillförlitlig miljöövervakning och fördjupad forskning om havets omsättning av näringsämnen kommer att krävas för att gradvis förbättra vår förmåga att ge prognoser om framtiden och välja de mest effektiva åtgärderna.

5 Fig 1a Fosfat vid Landsortsdjupet (-1 m) Fosfar µm Fig. 1b. Medelkoncentrationen av fosfat i de översta 1 m av vattenmassan vid station BY31 i Landsortsdjupet.

6 Nitrat vid Landsortsdjupet (-1 m) Nitrat µm Fig.. Medelkoncentrationen av nitrat i de översta 1 m av vattenmassan vid station BY31 i Landsortsdjupet.

7 Total amounts of nutrients in the Baltic Proper x1 3 x1 3 Tonnes x1 3 3x1 3 x1 3 DIP Tot-P 1x Year x1 x1 Tonnes 3x1 x1 DIN Tot-N 1x Year x1 x1 Tonnes x1 Silica x Year Fig. 3. Beräknade totalmängder av fosfor (fosfat och totalfosfor), kväve (DIN=ammonium+nitrit+nitrat, totalkväve) och kisel i egentliga Östersjöns vattenmassa (för ytterligare förklaring se Larsson och Andersson, Östersjö 1).

8 Depth m Syre/Svavelväte Dagnr (1=3-1-1) Fig.. Tidsutvecklingen av syre/svavelväte i vattenmassan vid station BY31 (Landsortsdjupet) under 1993 och till mitten av juni.

9 DIP µg/l Landsort Deep average concentration 1- m DIP NH NO NO+NO3, NH µg/l Year Fig.. Medelkoncentration av fosfat (DIP), ammonium (NH) och nitrit+nitrat (NO3) mellan 1 och m djup i Landsortsdjupet (BY31) seddan NH NO3 DIN Fig.. Medelkoncentration av ammonium (NH), nitrit+nitrat (NO3) och oorganiskt kväve (ammonium+nitrit+nitrat) mellan 1 och m djup i Landsortsdjupet (BY31) seddan 199.

10 1 DIN/DIP vid Landsortsdjupet (-1 M) Fig. 7. Förhållandet (µm/µm) mellan summa oorganiskt kväve (DIN) och fosfat (DIP).. Medelkoncentration av fosfat i maj (-1m). Fosfat µm Fig.. Medelkoncentration av fosfat i de översta 1 m av vattenmassan vid Landsortsdjupet (BY31). Värden från och med 199 baseras på två mättillfällen och före 199 på ett varför de senare är osäkrare.

11 Fig. 11 Fig. 1 BY1 PO µmol/l BY31 PO µmol/l 1 3 BY3 PO µmol/l 1 3 Fig DEPTH m 1 Fig. 1 1 DEPTH m 3 DEPTH m 1 1 March 1 March March 1 March March 1 March Fig. 9. Figurerna visar vertikalfördelningen av fosfat, vid tre stationer, mars 1 samt mars.

12 STATION BY1 SURFACE WATER Mean Annual Cycles St.Dev Temperature o C Salinity psu PO µmol/l DIN µmol/l SiO 3 µmol/l 1 O saturation % O ml/l OXYGEN IN BOTTOM WATER O ml/l Month Year

13 STATION BY31 SURFACE WATER Annual Cycles Mean St.Dev. 1 1 Temperature o C Salinity psu PO µmol/l DIN µmol/l SiO 3 µmol/l 1 O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER O ml/l Month Year 1 O ml/l

14 STATION BY3 SURFACE WATER Annual Cycles Mean St.Dev Temperature o C 1 Salinity psu PO µmol/l DIN µmol/l SiO 3 µmol/l 1 O saturation % O ml/l OXYGEN IN BOTTOM WATER 1 - O ml/l Year Month Fig. 1. Figurerna visar hur olika parametrar varierat under i förhållande till en medelårscykel , för tr stationer.

15 Syre ml/l 3 1 Salt och syre i djupvattnet (1- m) vid BY Salt -1 Syre Salt Fig. 11 Medelkoncentrationen av syre och salt i djupvattnet (1- m) vid station BY31 i Landsortsdjupet. Nitri+nitrat, ammonium µm Oorganiskt kväve i djupvattnet vid BY31 NH NO Fig. 1. Medelkoncentrationen av ammonium och nitrit+nitrat i djupvattnet (1- m) vid station BY31 i Landsortsdjupet.

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Svenska havsområden påverkar varandra

Svenska havsområden påverkar varandra Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2006

Årsrapport Hydrografi 2006 Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004 Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204

Läs mer

Sommarens stora algblomning

Sommarens stora algblomning Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Björn Sjöberg Lars Edler 1997-- Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 9711-97 Survey period: Undersökningsområde: Survey area: The

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Svår syrebrist ingen ny historia

Svår syrebrist ingen ny historia INGEN ÖVERGÖDNING Svår syrebrist ingen ny historia Just nu råder en svår syrebrist i Östersjöns djuphålor. Bristen på inflödande saltvatten från Kattegatt har gjort att allt djurliv är utslaget nedanför

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning

Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Plantekongres, Herning 17 januari 2017 46 Er kvælstof eller fosfor problemet? Fra kvælstofutledning til intern fosforbelastning Anders Stigebrandt Senior professor Göteborgs Universitet Östersjöns övergödning

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska

Läs mer

Extrema flöden från Mälaren

Extrema flöden från Mälaren ÅRET augusti, november och december. Dessa månader var tillrinningen mer än dubbelt så hög som normalt, vilket är mycket ovanligt, i synnerhet för november och december. Tillrinningen till Finska viken,

Läs mer

Kustzonsmodell för södra delarna av Östergötlands skärgård Del 1 teknisk rapport

Kustzonsmodell för södra delarna av Östergötlands skärgård Del 1 teknisk rapport Kustzonsmodell för södra delarna av Östergötlands skärgård Del 1 teknisk rapport Helma Lindow SMHI Norrköping Erik Årnfeld Länsstyrelsen Östergötland Linköping Projektet är finansierat av Naturvårdsverket

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Lars Edler Mikael Krysell 1997--31 Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 97-9731 Survey period: Undersökningsområde:

Läs mer

Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet

Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet Fosforrening vid Ryaverket Lars Rydberg Institutionen för Geovetenskaper, oceanografi Göteborgs universitet Göteborg den 15 februari 25 Rättat korrektur 22 mars 25 ISBN 91-85293-13-X Fosforrening vid Ryaverket

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2009

Årsrapport Hydrografi 2009 Rapport Nr. 2010-3 Årsrapport Hydrografi 2009 Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och Göteborgs hamn. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman Bohuskustens

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser av Nord Stream gasledning genom Östersjön

Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser av Nord Stream gasledning genom Östersjön 2009-0-2 Vår ref: 200/23/84 Er ref: 2-784-0 Naturvårdsverket Miljörättsavdelningen Enheten för markanvändning och vattenverksamhet 0 48 STOCKHOLM Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser

Läs mer

Vår ref: 2008/2070/184 Er ref: N2008/147/FIN

Vår ref: 2008/2070/184 Er ref: N2008/147/FIN 2009-0-0 Vår ref: 2008/2070/84 Er ref: N2008/47/FIN Näringsdepartementet Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling 03 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss Ansökan om tillstånd enligt a lagen

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet?

Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Ulf Larsson Docent 1 Har minskad älvtransport av kisel till Östersjön påverkat det marina ekosystemet? Sammanfattning Även

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2011-19 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 Hydrografi Författare: Anna Edman, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI SMHI 2011-04-04

Läs mer

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Neglingemaren Vårgärdssjön VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Resultat av undersökningar, juli och augusti 15 15-5-9 Resultat av undersökningar av vattenkvalitet i Neglingeviken

Läs mer

Hur bör Östersjön räddas?

Hur bör Östersjön räddas? Hur bör Östersjön räddas? Vad säger mätdata om läget? Om räddningsplanen (BSAP) genomförs, vilka positiva och negativa konsekvenser kan vi förvänta för - vattenkvalitet - fiskmängd - gifter i fisk Bakgrund

Läs mer

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?

Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer