UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi"

Transkript

1 Nr UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI ÖVF Rapport 2013:2

2 Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Johan Kronsell Öresunds vattenvårdsförbund ÖVF 2013:2 SMHI Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version Mikael Krysell 2013/520/ Rapport

3 Årsrapport 2012 Hydrografi Öresunds Kustvattenkontroll Författare: Johan Kronsell, SMHI: Hydrografi Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustafsson, SMHI Analyser: Oceanografiska laboratoriet, SMHI Elisabeth Sahlsten, SMHI, laboratorieansvarig Johan Håkansson, SMHI, kvalitetsansvarig ISSN Uppdragstagare SMHI Norrköping Uppdragsgivare Öresunds vattenvårdsförbund c/o Bo Leander SWECO VIAK Box Malmö Distribution Öresunds vattenvårdsförbund Klassificering (x) Allmän ( ) Affärssekretess Nyckelord Kustvattenkontroll, miljöövervakning, Öresund, årsrapport, 2012, hydrografi Övrigt Kontaktperson Johan Kronsell Kontaktperson Bo Leander SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 1

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING VÄDERÅRET STRÖMMAR Strömförhållanden/vattenmassor i Öresund Flöden genom Öresund HYDROGRAFI Provtagningsprogram Metodik RESULTAT Salthalt Temperatur Siktdjup Syrgas och syremättnadsgrad Närsalter och totalhalter Fosfor Kväve Silikat POC partikulärt organiskt kol Kvoten POC/PON REFERENSER BILAGOR Bilaga 1. Stationstabell Bilaga 2. Station W Landskrona Bilaga 3. CTD data Bilaga 4. Metoduppgifter SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 2

5 1 Sammanfattning På uppdrag av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) genomförde Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) fysikalisk-kemiska undersökningar vid fem provtagningsstationer Stationerna benämns Höganäs (ÖVF 1:1), Lundåkrabukten (ÖVF 3:2), Lommabukten (ÖVF 4:8), Lommabukten (ÖVF 4:11) samt Höllviken (ÖVF 5:2). Sammanlagt genomfördes 13 provtagningar under perioden 17 januari till 13 december 2012 för samtliga stationer. Resultat och analyser av provtagningarna för 2012 sammanfattas i denna rapport, och de relateras även till stationen W Landskrona från utsjöprogrammet. Under 2012 var temperaturen något över det normala i hela landet, där referensperioden för meterologiska mätningar är åren Året inleddes milt och blåsigt. Mot slutet av januari kom dock kylan, men vintern blev kort för Skånes del. Våren blev varmare än normalt, och speciellt mars var ovanligt varm. Sommaren började svalt, och även om juli och augusti fick en temperatur något över det normala, saknades längre perioder med torrt och soligt väder. Hösten blev normal, både nederbördsmässigt och temperaturmässigt. Under december kom sedan kylan, men vädret slog om under sista delen av månaden, och året avslutades milt för Skånes del. Under året förekom endast ett mindre inflöde till Östersjön, vilket skedde i februari. Resten av året var det flöde ut ur Östersjön. Utflödet var under hela året större än medelvärdet för perioden Syreförhållanden i bottenvattnet var goda under hela Årets högsta ytvattentempertur mättes till drygt 18 C under augusti månad vid Höganäs. Höga halter av klorofyll under både mars och april indikerar att en vårblomning pågick. Nivåerna av närsalter sjönk markant jämfört med nivåerna under vintern. Statusen gällande näringsämnen var för 2012 otillfredsställande eller dålig inom Öresundsområdet. Det är med andra ord en bit kvar för att nå målet god ekologisk status till år Notera att statusklassningen utgår från ett av människan opåverkat system, medan medelvärdet är baserat på uppmätta värden under en bestämd period. Överlag var halten av oorganiskt kväve (DIN) normal under hela 2012, medan halten av fosfor i många fall var något över normal nivå års hydrografiska data jämförs med data från 10-årsperioden Efter vintern 2004/2005, då ett större inflöde av syrehaltigt bottenvatten ledde till att fosfatrikt bottenvatten transporterades upp till ytan i Östersjön, ökade fosforhalterna drastiskt till en ny, högre nivå, men har nu åter på senare år visat försiktiga tendenser till förbättring. Denna trend har fått ett avbrott under året, med försämrade värden. Om det är tillfälligt får kommande mätningar utvisa. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 3

6 Nederbörd (mm) Temperatur ( C) 2 Väderåret Årsmedeltemperaturen för 2012 var något över det normala för hela landet, jämfört med perioden För Skånes del hamnade årsmedeltemperaturen på cirka 0,6 grader över det normala. Detta kan jämföras med 2011 då årsmedeltemperaturen för Skåne var mellan 1,2 och 1,4 grader över det normala. Årsnederbörden var normal. Medeltemperatur och medelnederbörd redovisas månadsvis för Helsingborg 2012 i Figur ,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Nederbörd 2012 Nederbörd Temperatur 2012 Temperatur Figur 1. Temperatur och nederbördsförhållanden vid Helsingborg 2012 samt medelvärden från perioden Året inleddes milt och blåsigt, och det dröjde innan vintern kom till de södra delarna av Sverige. Januari avslutades dock kallt men kylan och vintern varade inte så länge i södra Sverige. Till delar av Skåne kom våren redan den 17:e februari. Den kalla inledningen på månaden gjorde dock att medeltemperaturen hamnade under det normala för Helsingborgs del under februari. Våren blev varmare, och för Skånes del även torrare, än normalt, och det var framför allt mars som var ovanligt varm. Månadsmedelvärdet för Helsingborg blev +5 C, vilket är mer än 3 grader över det normala. Sommaren inleddes svalt, och juni blev både kallare och regnigare än normalt. De följande månaderna blev något varmare än normalt, men årets sommar saknade, liksom förra årets, längre sammanhängande perioder med varmt och soligt sommarväder. Skåne var den del av landet som fick flest högsommardagar, dvs. dagar med temperatur på 25 C eller mer, och i Lund noterades i augusti årets högsta temperatur på över 32 C. Hösten inleddes med att varm luft tillfälligt strömmade in söderifrån, vilket ledde till att man fick mellan 26 och 28 grader i Skåne den 10:e september. September blev också nederbördsrikare än normalt. Som helhet gav höstmånaderna i Skåne både normal temperatur och nederbörd. December inleddes sedan kallt och hela landet blev snötäckt. Strax innan jul slog vädret om, och mildluft bredde ut sig över södra Sverige. Månadens högsta temperatur noterades i Skåne under nyårsafton med över 8 grader varmt. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 4

7 3 Strömmar 3.1 Strömförhållanden/vattenmassor i Öresund Öresund utgör tillsammans med Bälten tröskelområdet mellan Östersjön och Västerhavet. Öresund sträcker sig från Falsterbo i söder till Kullen i norr. Det största djupet i Öresund uppgår till ca 50 m och ligger öster om Ven. I sundet finns vidsträckta grundområden, t.ex. i Lundåkrabukten söder om Landskrona och i Lommabukten norr om Malmö. Tröskelområdet tvärs över Öresund vid Drogden är grunt med ett vattendjup på mindre än 10 m. Strömmarna i Öresund drivs av sötvattenöverskottet i Östersjön och av hög- och lågtrycksförhållanden i haven runt Sverige. Den årliga tillförseln av sötvatten från land gör att Östersjöns yta i genomsnitt under året ligger högre än Kattegatts yta och därför strömmar ytvatten norrut genom Öresund och Bälten. Även om ytströmmen i genomsnitt under en längre period är nordgående och går ut i Kattegatt, bestäms ytvattenflödena från dag till dag av vattenståndsskillnaderna mellan sydvästra Östersjön och södra Kattegatt och det är inte ovanligt med strömhastigheter i ytan på mer än 1 m/s. Vattenståndsskillnaderna beror främst på storskaliga variationer hos vinden och lufttrycket, och varierar på en tidsskala av dygn eller veckor. Tidvattnet saknar i princip betydelse för vattenomsättningen i sundet. Den normala skiktningen i Öresund består av ett sötare ytskikt av främst östersjövatten ner till m djup med en salthalt 1 på Under det kommer först ett lager som består av ytvatten från Kattegatt med en salthalt på Allra djupast återfinns saltare vatten från Kattegatts djupområden med en salthalt på Ytvattnets salthalt i Öresund ökar från ca 8 i söder genom blandning mellan skikten till ca 15 norr om Helsingborg. Medelströmbilden i Öresund visar en nordgående ström i ytan ner till m djup. Under det lagret strömmar vattnet söderut i de vattenmassor som består av yt- och djupvatten från Kattegatt. Vattnet som strömmar söderut blandas efterhand upp i ytlagret. Vid Drogdentröskeln med en tröskeldjup på 8 m är omblandningen högst på grund av bottenfriktionen. Variationerna runt den beskrivna medelströmbilden är stora. Strömmarna byter ofta riktning och vid t.ex. lågtryckspassager med hårda sydvästliga vindar kan hela vattenmassan i Öresund bestå av vatten från Kattegatt med hög salthalt som strömmar söderut över tröskeln och in i Östersjön under flera dygn. De höga strömhastigheter som är vanliga skapar tillsammans med sundets topografi storskaliga virvlar i bland annat Lundåkrabukten och Lommabukten. Corioliskraften, som genereras av jordrotationens högervridande effekt, medför att ytlagret blir djupare på den svenska sidan vid nordgående ytström och djupare på den danska sidan när ytströmmen går söderut. 3.2 Flöden genom Öresund 2012 Genom att mäta salinitet, temperatur och vattenstånd kan flödet genom Öresund beräknas (Håkansson 1998). SMHIs kontinuerliga mätningar i sundet ger information om nettoinflödet genom Öresund för varje timme. Resultatet för 2012 redovisas i Figur 2. 1 Salthalt är dimensionslöst men angavs tidigare som eller PSU. Om salthalten är X innebär det att det finns ca X g salt per kg vatten. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 5

8 Figur 2. Ackumulerat inflöde (km 3 ) till Östersjön genom Öresund 2012 samt medelvärde och standardavvikelse Notera att negativt inflöde = utflöde. Utflödet från Östersjön genom Öresund 2012 blev totalt ca 400 km³ vilket är omkring 100 km³ mer än årsmedelflödet för perioden Under 2012 förekom ett mindre inflöde av saltare vatten till Östersjön genom Öresund i februari. Under övriga delen av året var det i princip enbart flöde ut ur Östersjön. De största utflödena från Östersjön sker vanligtvis under våren, från mars till maj, då flodernas vårflöden pågår. Under 2012 var även januari en månad med kraftigt utflöde, vilket ses på den branta lutningen av årets data i Figur 2. Det ackumulerade utflödet 2012 var hela tiden större än medelvärdet och under stora delar av året även större än normalt, där normalt är inom medelvärdet ± en standardavvikelse. Då diagrammet visar ackumulerat inflöde innebär högre utflöden än normalt att kurvan som visar 2012 års värden finns nedanför medel-std-kurvan (den orangefärgade) i Figur 2. Beräkningar för medelvärdet av flödet har nyligen gjorts om och korrigerats. Följden blir att det beräknade medelvärdet skiljer sig en del från tidigare års rapporter. 4 Hydrografi 4.1 Provtagningsprogram Fysikalisk-kemiska undersökningar har genomförts på två djup, 0.5 meter under ytan och 1 meter över botten, vid fem provtagningsstationer: Höganäs (ÖVF 1:1), Lundåkrabukten (ÖVF 3:2), Lommabukten (ÖVF 4:8), Lommabukten (ÖVF 4:11) och Höllviken (ÖVF 5:2). Som utgångspunkt har provtagningsfrekvensen varit en gång i mitten av varje månad, men under mars gjordes mätningar vid två olika tillfällen. Detta för att öka övervakningen under perioden då vårblomningen förväntades inträffa. Sammanlagt genomfördes 13 provtagningar under perioden 17 januari till 23 december 2012 för samtliga stationer. Ur vattenproven från de båda djupen har samtliga parametrar från Bilaga 7.4 analyserats och resultaten är sammanställda i Bilaga 7.1. Temperatur och salinitet har i tillägg mätts med SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 6

9 hjälp av CTD-sond, för att få en profil över djupet. Resultat från CTD-profilmätningar finns i tabellform stationsvis presenterade i Bilaga 7.3. Stationernas positioner framgår av Figur 3 och Tabell 1. Tabell 1. Stationsnamn, lägeskoordinater och vattendjup (m) på de fem stationer som ingår i Öresunds vattenvårdsprogram för hydrografi. Station Latitud N Longitud E Vattendjup ca, m ÖVF 1: ' ' 9 ÖVF 3: ' ' 8 ÖVF 4: ' ' 8 ÖVF 4: ' ' 3 ÖVF 5: ' ' 6 Figur 3. Karta över provtagningsstationer. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 7

10 I Bilaga 7.2 redovisas utvalda data från station W Landskrona. Denna station provtas normalt en gång per månad och ingår i nationella miljöövervakningen i utsjön som SMHI utför. Stationen får i denna rapport representera de öppnare delarna av Öresund. En sammanställning av metoduppgifter för de olika analyserade parametrarna finns i Bilaga Metodik I denna utvärdering presenteras resultaten av följande utvalda parametrar från diagram i 3 Figur 4 - Figur 8: temperatur, salthalt, fosfatfosfor ( PO 4, anges i fortsättningen som PO 4 ), löst oorganiskt kväve (DIN - Dissolved Inorganic Nitrogen, NO 2 +NO 3 +NH 4 ), silikat (SiO 3 ), syrgasmättnad (O 2 -mättnad), totalfosfor (Tot-P) och totalkväve (Tot-N). För att bedöma de hydrografiska parametrarna används som jämförelse medelvärden och standardavvikelse för perioden som normalvärden. Vilken bedömning som görs beror på hur det aktuella mätvärdet förhåller sig till långtidsmedelvärdet ± standardavvikelsen, se Tabell 2. Tabell 2. Bedömningsgrunder för de hydrografiska parametrarna i ÖVF:s provtagningsområde. Avvikelse Bedömning < 2 standardavvikelser under medelvärde Mycket under det normala < 1 standardavvikelse under medelvärde Under det normala Inom gränsen för ± en standardavvikelse Normalt > 1 standardavvikelse över medelvärde Över det normala > 2 standardavvikelser över medelvärde Mycket över det normala Jämförelserna ger en indikation på om årets mätningar innehåller extremt höga eller låga värden för mätta parametrar. De presenterade värdena är medelvärden mellan ytvattenvärden och bottenvattenvärden för varje mättillfälle om inget annat anges. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Vid årsskiftet 2007/2008 utkom nya bedömningsgrunder för vattenarbetet i Sverige (Naturvårdsverket: handbok 2007:4, 12/2007). Bedömningsgrunderna används för att klassificera ett vattenområdes status med avseende på exempelvis näringsämnen. Införandet av EU:s vattendirektiv ledde bland annat till etablering av nya vattenmyndigheter och målsättningen är att sjöar, vattendrag och kustvatten skall ha uppnått god ekologisk status senast Vattenmyndigheten för södra Östersjön har i sin förvaltningsplan för (www.vattenmyndigheterna.se) gett en tidsfrist till 2021 för samtliga kustvattenförekomster att uppnå målet. Statusklassificering anges framöver i ekologiska kvalitetskvoter (EK) för att kunna jämföra vattnets tillstånd mellan medlemsländerna. EK visar avvikelsen från ett referensvärde. Statusklasserna benämns hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Hur stor avvikelse från referensvärdet som är acceptabelt beror på parametern man betraktar. Därför skiljer sig till exempel EK-värdet för gränsen mellan god och måttlig status för olika parametrar åt. Man kan alltså inte rakt av jämföra EK-värden mellan olika parametrar. Sveriges kustvatten har delats in i 25 typer. Mätstationerna som ingår i Öresunds kustvattenkontroll ligger i områdena 5, 6 och 7 (se Tabell 3). Bedömningsgrunderna är anpassade efter de olika typområdena. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 8

11 Indelning i typområden för stationerna inom Öresunds kustvattenkontroll- Tabell 3. program 5. Södra Hallands och norra Öresunds ÖVF 1:1 Höganäs kustvatten 6. Öresunds kustvatten ÖVF 3:2 Lundåkrabukten, ÖVF 4:8 Lommabukten, ÖVF 4:11 Lommabukten (W Landskrona) 7. Skånes kustvatten ÖVF 5:2 Höllviken I bedömningsgrunderna utgår man från en salthaltsgradient i kustvattnet när man bedömer närsalter och siktdjup. Denna tar sin början i sötvattentillrinningen från land och slutar i havsvattnet utanför kusten. Inte bara salthalten varierar med avståndet från kusten utan även närsalthalterna. En kvävehalt som nära land kan innebära god status, kan längre ut till havs klassas som måttlig. I bedömningsgrunderna baseras statusklassningen på ett medelvärde av de senaste tre årens mätningar, för att inte ett enskilt extremt år ska få för stort genomslag. Det värde som anges för 2012 avser alltså medelvärdet av data från SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 9

12 5 Resultat Figur 4. Hydrografidata från Höganäs (ÖVF 1:1). Punkterna visar halter hos några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) Den heldragna linjen är ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 10

13 Figur 5. Hydrografidata från Lundåkrabukten (ÖVF 3:2). Punkterna visar halter hos några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) Den heldragna linjen är ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 11

14 Figur 6. Hydrografidata från Lommabukten (ÖVF 4:8). Punkterna visar halter hos några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) Den heldragna linjen är ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 12

15 Figur 7. Hydrografidata från Lommabukten (ÖVF 4:11). Punkterna visar halter hos några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) Den heldragna linjen är ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 13

16 Figur 8. Hydrografidata från Höllviken (ÖVF 5:2). Punkterna visar halter hos några parametrar (medelvärde av ytvärde och bottenvärde) Den heldragna linjen är ett medelvärde och de streckade standardavvikelse för motsvarande parametrar SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 14

17 5.1 Salthalt Salthalten vid varje provtagning indikerar om vattnet kommer från Östersjön eller om det är yt- respektive djupvatten från Kattegatt. Vattenmassorna delas därför upp i olika salthaltsintervall vid varje provtagning och varje variabel relaterar till vilket vatten som vid mätningen fanns vid stationen. Indelningen finns presenterad i Tabell 4 där tre vattentyper (ytvatten, mellanvatten och djupvatten) definieras för fyra stationer i Öresund (en ÖVFstation för varje område som ingår i mätprogrammet). Tabell 4. Saltklassning av vatten i Öresund enligt Edler och Westring Norra Öresund Norra/centrala Södra/centrala Södra Öresund Ytvatten S < 25 S < 15 S < 15 S < 11 Mellanvatten 25 S < S < S < 30 - Djupvatten S 30 S 30 S 30 S 11 ÖVF stationer Höganäs (ÖVF 1:1) Lundåkrabukten (ÖVF 3:2) Lommabukten (ÖVF 4:8) Höllviken (ÖVF 5:2) Indelningen bygger främst på det arbete som utförts på data från Öresund under perioden (Edler och Westring, 1993). Djupvatten i Öresund är djupvatten från Kattegatt som kommer norrifrån längs botten. Detta vatten har ofta en högre salthalt och därmed en högre densitet. Ytvatten i Öresund är oftast Östersjövatten som kan vara lite uppblandat med ytvatten från Kattegatt. Mellanvatten är oftast ytvatten från Kattegatt, men kan även vara en blandning av vatten från Östersjön och Kattegatt Höga salthalter i ytskiktet vid utsjöstationen W Landskrona indikerar ett flöde av saltare vatten genom Öresund in till Östersjön medan lägre salthalter indikerar ett flöde av brackvatten ut ur Östersjön. Under 2012 uppmättes salthalter över 15 i ytvattnet vid W Landskrona vid fyra tillfällen. Detta inträffade i mars, augusti, september och november. Då det saknades större inflöden under året rör sig dessa mätningar istället om tillfällen då flödet varit lågt, eller kortare perioder då det varit inflöde till Östersjön. Detta indikeras i Figur 2 i Avsnitt 3 genom att kurvan i det närmaste är plan eller svagt stigande. Som nämnts i Avsnitt 3 var det ackumulerade utflödet från Östersjön större än medelvärdet under nästan hela 2012, men de flesta mätvärden av salthalten vid W Landskrona ligger ändå nära det normala, se Bilaga 7.2 för samtliga värden under året för W Landskrona. För samtliga kuststationer var salthalten under året i regel lägre än medelvärdet, men i de flesta fall inom normala värden. Februarimätningen gav värden något under det normala på två stationer. Enligt flödesdiagrammet ovan, Figur 2, sammanföll den mätningen med en period av lite kraftigare utflöde av färskare vatten från Östersjön, vilket i Figur 2 visas genom kurvans branta lutning nedåt. CTD-data från Bilaga 7.3 visar också mycket jämn salthalt i hela vattenprofilen, vilket lättare uppstår vid strömning på grund av omblandningen. Förekomst av djupvatten registrerades endast vid Höllviken (ÖVF 5:2), vilket skedde under januari. Vid Höllviken går gränsen för djupvatten vid 11, medan det för övriga stationer måste vara över 30, se Tabell Temperatur Ytvattentemperaturen visar stora årstidsvariationer i våra omgivande hav. Ett generellt mönster är att ytvattnet värms upp under våren och ett varmare ytlager bildas med ett temperatursprångskikt som avgränsar ytskiktet från det kallare underliggande skiktet. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 15

18 Utbytesprocesser mellan ytlagret och underliggande lager spärras härigenom effektivt. Under höst och vinter avkyls ytvattnet och temperatursprångskiktet försvinner. Härigenom kan blandningsprocesser lättare ske och t.ex. näringsämnen görs tillgängliga i ytlagret. Salthaltsskiktning finns dock för det mesta, vilket vid många situationer kan utgöra ett effektivt hinder för utbyte mellan yt- och bottenvatten W Landskrona, som får representera de öppna delarna av Öresund, hade en typiskt utvecklad temperaturskiktning vid mätningarna i maj september. Den högsta ytvattentemperaturen uppmättes den 27 augusti till 18.0 C, den lägsta till 2.7 C den 29 februari. Eftersom alla 5 mätstationer inom ÖVFs provtagningsområde ligger i grunda områden utvecklas skiktningen under våren men under sommaren ligger skiktningen i Öresund på större djup än stationernas maxdjup. Kuststationernas bottendjup ligger med andra ord grundare än temperatursprångskiktet på W Landskrona gör under sommaren. Temperaturen i vattnet följer, som väntat, i genomsnitt samma mönster som temperaturen i luften. Under 2012 uppmättes vattentemperaturen lägre än det normala vid mätningarna i februari och i december. Övriga månader var temperaturen normal, eller nära normal. Temperaturen höll sig under senare delen av våren och början av sommaren under medelvärdet för referensperioden, för att under hösten hamna på eller strax över medelvärdet. Årets högsta ytvattentemperatur för kuststationerna uppmättes i augusti vid Höganäs (ÖVF 1:1) till 18.4 C och årets lägsta ytvattentemperatur uppmättes i december i Lommabukten (ÖVF 4:11) till 0.5 C. 5.3 Siktdjup Ett lägre siktdjup under sommaren är i många områden ett indirekt mått på ökad förekomst av växtplankton. Siktdjupet påverkas dock även av humus i de områden där avrinningen från land är stor och av resuspenderat bottenmaterial i grunda områden. Bottendjupet varierar alltid något mellan provtagningstillfällena, främst beroende på det dagliga vattenståndet. I Tabell 5 uppges siktdjup vid provtagningstillfället. Då siktdjupet är mindre än det verkliga djupet uppges även det verkliga djupet Det uppmätta siktdjupet på samtliga stationer varierade under året, som framgår av Tabell 5, mellan 2.5 m och 10 m. I de flesta fall var det sikt ner till bottnen, och det verkliga siktdjupet var i dessa fall större än det uppmätta. För Lommabukten (ÖVF 4:11) och Höllviken (ÖVF 5:2) var siktdjupen vid samtliga mätningar under året större än bottendjupet. För de flesta mätningar vid de andra stationerna var siktdjupet större än eller nära bottendjupet. Vid några mätningar är dock siktdjupet betydligt lägre än bottendjupet. Ett exempel är första mätningen i mars för Höganäs (ÖVF 1:1), som då hade ett siktdjup på endast 5 meter, medan bottendjupet var 9 meter. Klorofyllhalten var mycket hög vid stationen vid detta tillfälle och det indikerar hög förekomst av växtplankton, vilket kan ha bidragit till det begränsade siktdjupet. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 16

19 Tabell 5. Siktdjup (meter) vid kustkontrollstationerna Tecknet > anger att det är sikt ner till bottnen. Bottendjupen varierar något mellan provtagningstillfällena bland annat på grund av vattenståndsvariationer. I tabellen uppges verkligt bottendjup vid provtagningstillfället. Då siktdjupet är mindre än verkligt djup uppges verkligt djup inom parentes. Tomma rutor anger utebliven siktdjupsmätning. ÖVF 1:1 ÖVF 3:2 ÖVF 4:8 ÖVF 4:11 ÖVF 5:2 VARIATION (9) >7 6,5 (7) >2,5 >5,9 2, (9) >7,5 >7,5 >3 > (9) >7,5 >8 >3 > >10 >7 6 (7) >3 > >9,5 >8 >6,5 >3 >6 3-9, (8,5) 6 (7) >6,5 >3 > (8,5) >8 >6 >3 > (8,5) 4 (7) >5,5 >3 > >8,5 >8 >6 >3 >6 3-8, >9 >8 >6 >3 > >9 >8 4 (5) >3 > >8 >6 >3 > (7,5) >6 >3 >5,5 3-6 För att kunna genomföra en statusklassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ska siktdjupet mätas månatligen under sommaren (juni till augusti). Statusen bestäms genom att medelvärdet av de senaste tre årens värden för sommarperioden jämförs med klassgränserna. Referensvärden för siktdjup under sommaren i vattenförekomster av typ 5, 6 och 7 ligger mellan 10 m och 10.5 m. Eftersom vattendjupet på alla stationer som ingår i mätprogrammet är grundare än 10 m kan en bedömning enligt bedömningsgrunderna vara missvisande (se Tabell 6). Minsta uppmätta siktdjup, för de stationer som bedöms, var under sommarmånaderna 4 meter, se Tabell 5. Statusen blev måttlig vid de samtliga tre kuststationerna som bedömdes. W Landskrona saknar siktdjup under juni augusti från 2012 och Klassningen som gjorts i Tabell 6 grundar sig därför på data enbart från Tabell 6. Bedömning av siktdjup enligt bedömningsgrunderna. De gråmarkerade stationerna har ett för litet djup för bedömning. Även övriga stationer har på gränsen till för litet djup för att göra en rättvisande bedömning. Referensvärden för siktdjup under sommaren i vattenförekomster av typ 5, 6 och 7 ligger mellan 10 m och 10.5 m. Eftersom vattendjupet på alla stationer som ingår i mätprogrammet är grundare än 10 m kan en bedömning enligt bedömningsgrunderna vara missvisande. Siktdjup Öresund Sommar Statusklassning EK-värde Mätvärden meter (årsmedel för (årsmedel för sommarperioden sommarperioden jun-aug) jun-aug) Stationsnamn bottendjup TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 8-11 m 5 måttlig måttlig 0,71 0,67 7,5 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA m 6 måttlig måttlig 0,67 0,67 6,7 ÖVF 4:8 LOMMA m 6 måttlig måttlig 0,58 0,61 5,8 ÖVF 4:11 LOMMA m 6 3,0 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN m 7 6,0 W LANDSKRONA 50 m 6 måttlig 0,70 SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 17

20 5.4 Syrgas och syremättnadsgrad Syreförhållandena i bottenvattnet följer en tydlig årscykel. Perioden mellan januari och maj kan anses mindre påverkad av biologiska processer och syrgaskoncentrationen bestäms till större delen av vattenförekomstens naturliga egenskaper som t.ex. vattenomsättning. Syrgashalten minskar sedan successivt under våren och sommaren i takt med ökad temperatur och skiktning av vattenmassan och av att dött växt- och djurmaterial sedimenterar ner till bottenvattnet och bryts ned. Vid nedbrytning förbrukas syre och då syret tagit slut bildas svavelväte som är giftigt. Under perioden mellan juni och december bestäms syrgashalten alltså i större utsträckning även av biologisk aktivitet och därmed indirekt av mänsklig aktivitet. De platser som främst uppmärksammas är de där halterna understiger den kritiska gränsen 3.5 ml/l och de områden där syret helt tagit slut. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer av fisk samt bottenlevande djur. När syrgashalten sjunker under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. För att kunna göra en statusbedömning med avseende på syrgashalten måste man inte bara skilja mellan områden där djupvattnet är syresatt året runt under flera år i rad utan även på olika varianter av syrebrist. Syrebrist kan vara säsongsmässig, vilket innebär att syrebrist uppstår under sensommar och höst pga. nedbrytning av organiskt material i djupvattnet, för att sedan återgå till det normala under vintern, då den vertikala omblandningen leder till syresättning av djupvattnet. Syrebristen kan vara flerårig, när gränsvärdet på 3.5 ml/l underskrids under hela året trots att omsättningstiden 1 i djupvattnet är mindre än ett år. Brist på syre kan också vara ständigt förekommande (i områden där omsättningstiden i djupvattnet är större än ett år). Vad som gäller för en specifik station/vattenförekomst bestäms utifrån en rad tester där det först bestäms om syrgasbrist är ett problem och sedan, ifall det föreligger syrgasbrist, av vilken typ den är. Syrgasförhållande kan beskrivas både med syrgashalt (ml/l) och syremättnadsgrad (%). Syremättnadsgraden utgör andelen uppmätt syrgas av syrgashalt vid mättnad och beräknas med hjälp av temperatur och salthalt. Kallt vatten kan lösa mer syre än varmt vatten och sötvatten kan lösa mera syre än saltvatten. Normalmättat vatten innehåller en mättnadsgrad på 100 %. I havet kan både fysikaliska och biologiska processer påverka syremättnadsgraden. Till exempel kan en temperaturförändring eller inblandning av luft (syre) genom vågor leda till en syremättnadsgrad mellan 95 och 105 %. En syremättnadsgrad över 100 % kan också vara ett tecken på en algblomning. Medan algerna växer producerar de syre vilket leder till övermättnad. Vid kraftiga blomningar kan syremättnadsgraden uppgå till %. Mättat eller övermättat vatten är vanligt under den varma årstiden mellan maj och september. På hösten, när vattnet kyls av och algerna slutar växa kan man få en undermättnad tills en ny jämvikt med atmosfären ställer in sig. Syremättnadsgrader finns sammanställda i Bilaga 7.1 och i Figur 4-Figur Första steget när man gör en statusklassning enligt bedömningsgrunderna är att man för varje station sammanfattar syrgashalterna i bottenvattnet för alla månader under en treårsperiod. Ligger medelvärdet av de 25 % lägsta syrgashalterna över 3.5 ml/l så har stationen hög status med avseende på syrgashalt. Detta är fallet för alla stationer i Öresunds vattenvårdsförbunds mätprogram för den senaste treårsperioden. Resultatet är sämre för referensstationen W Landskrona som uppvisar säsongsmässig syrgasbrist, men trots detta uppnådde den god status. 1 Omsättningstiden är den tid (i dagar) det tar att byta ut allt djupvatten i vattenförekomsten SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 18

21 Tabell 7 Statusklassning av syrgashalt vid de olika stationerna. Resultatet baseras på de 25 % lägsta mätvärdena under den senaste treårsperioden. Statusklass syrgashalt Stationsnamn bottendjup ÖVF 1:1 HÖGANÄS 8-11 m hög ÖVF 3:2 LUNDÅKRA m hög ÖVF 4:8 LOMMA m hög ÖVF 4:11 LOMMA m hög ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN m hög W LANDSKRONA 50 m god I Figur 9 visas syrgashalter i bottenvattnet på kuststationerna samt W Landskrona. Vid W Landskrona har syrgasvärdena legat på normala eller nära normala värden under hela Värden under 3.5 ml/l uppmättes, liksom förra året, under september - november. Syrgashalten i bottenvattnet (vid ca 50 m djup) uppmättes september till 1.73 ml/l, vilket var det lägsta värdet under året. Det högsta syrgasvärdet i bottenvattnet vid W Landskrona uppmättes i mitten av januari till 6.8 ml/l. Figur 9. Syrgashalter i bottenvattnet på de fem kuststationerna samt på stationen W Landskrona Syrgashalten i bottenvattnet vid kuststationerna har under året legat över 6 ml/l. Det högsta värdet, 9.5 ml/l uppmättes i februari vid Höllviken (ÖVF 5:2). Under juli september var syrgashalterna som lägst. Nivåerna är överlag jämna under denna period och ingen månad sticker ut som sämre än någon annan. För W Landskrona finns ett minimum som infaller under oktober. För kuststationerna har syrgashalten då börjat stiga jämfört med sommarmånaderna. Det lägsta värdet för syrgas hos kuststationerna, 6.1 ml/l i bottenvattnet, uppmättes vid Höganäs (ÖVF 1:1), under september. Låga halter av syrgas i Öresunds bottenvatten kan ibland uppträda i samband med att syrefattigt djupvatten från Kattegatt letat sig in vid kuststationerna. Syrgashalten är dock SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 19

22 mycket bra under hela året för samtliga kuststationer. Vid W Landskrona ligger syrgashalten över 4 ml/l under större delen av året. Som nämnts ovan kan en syremättnadsgrad över 100 % tyda på algblomning. Under 2012 sammanfaller inte höga klorofyll a-värden med hög mättnadsgrad på ett tydligt sätt. Till exempel uppmättes höga värden av klorofyll a under mars vid Höganäs (ÖVF 1:1), medan syremättnadsgraden var normal. En hög syremättnadsgrad mättes under juni vid båda stationerna i Lommabukten, medan klorofyll a-halten var låg (se vidare Årsrapport för växtplankton, klorofyll och primärproduktion, ÖVF). Högsta mättnadsvärdet uppmättes till över 125 % i Lommabukten (ÖVF 4:11) under juni. Normalt ligger syremättnadsgraden något över 100 % under våren och första delen av sommaren, och något under för övriga året. För 2012 är de flesta värden normala. Till skillnad mot 2011 saknas värden som tydligt ligger under det normala, vilket förekom på flera stationer under föregående år. 5.5 Närsalter och totalhalter I detta avsnitt redovisas mätresultat för följande kemiska parametrar: Löst oorganiskt fosfor (DIP-Dissolved Inorganic Phosphorus, PO4-P, fosfat ) Totalfosfor (Tot-P, oorganiskt och organisk fosfor, både löst och partikulärt) Löst oorganiskt kväve (DIN-Dissolved Inorganic Nitrogen, summa ammonium, nitrit och nitrat) Totalkväve (Tot-N, oorganiskt och organiskt kväve, både löst och partikulärt) Löst oorganiskt kisel (SiO3, silikatkisel) Medelvärden av yt- och bottenhalter har beräknats och redovisas i Figur 4-Figur 8. Lösta närsalter i oorganisk form (DIN och DIP) följer en tydlig årscykel med höga halter vintertid och lägre halter under sommaren. Under växtsäsongen/sommaren tillgodogör sig primärproducenterna närsalter för tillväxt och halterna sjunker. Under hösten/vintern bryts det organiska materialet ner och halterna ökar igen. Halten av lösta oorganiska närsalter under vintern, då obetydlig primärproduktion förekommer, ger därför ett mått på hur stort förråd av närsalter som finns och vilken eutrofieringspotential som föreligger. Totalhalterna av kväve och fosfor innefattar även organiska fraktioner och varierar därför endast måttligt under året. Både vinter- och sommar-halterna ger ett mått på hur mycket kväve och fosfor som finns i systemet och fungerar som ett mått på eutrofieringspåverkan. Kvalitetsfaktorn näringsämnen (enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, 2007) utgörs av följande parametrar: Totalmängder av kväve respektive fosfor (Tot-N och Tot-P) samt löst oorganiskt kväve (DIN) och löst oorganiskt fosfor (DIP). För en statusklassificering av kvalitetsfaktorn näringsämnen vägs de enskilda parametrarna samman. Ifall den sammanvägda statusen är sämre än god bör de enskilda parametrarna var för sig analyseras mer ingående för att undersöka om och i så fall vilka åtgärder i vattenförekomsten eller i dess närhet som är nödvändiga års statusklassning för näringsämnen visas i Tabell 8. Vid Höganäs var statusen dålig. För övriga kuststationer var statusen otillfredsställande. Alla kuststationer, utom Höganäs som ej kunde klassas p.g.a. för få mätningar vintern 2011/2012, har samma status som Det är en bit kvar för att nå målet god ekologisk status till år SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 20

23 Tabell 8. Statusklassning av kvalitetsfaktorn näringsämnen, dels för mätvärden från ett enskilt år (2012), dels för en treårsperiod ( ). Statusklass näringsämnen Stationsnamn ÖVF 1:1 HÖGANÄS dålig måttlig ÖVF 3:2 LUNDÅKRA otillfredsställande otillfredsställande ÖVF 4:8 LOMMA otillfredsställande otillfredsställande ÖVF 4:11 LOMMA otillfredsställande otillfredsställande ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN otillfredsställande otillfredsställande W LANDSKRONA måttlig måttlig I följande avsnitt kommenteras varje parameter för sig Fosfor Oorganisk fosfor visar på en tydlig årstidsvariation. Halterna avtar snabbt under vårblomningen. Typiska vintervärden för området är μmol/l och sommarvärden, efter vårblomningen μmol/l Det förekom värden över det normala vid samtliga stationer. För Höganäs (ÖVF 1:1) var de flesta av mätningarna under året över det normala. Nivåerna av fosfat under januari februari var i regel normala. Vid mätningarna i mars april hade nivåerna sjunkit markant till värden som indikerar att vårblomningen var över. Nivåerna av klorofyll a hade också sjunkit i april, efter att tidigare varit högre. Under senare delen av våren och under försommaren ligger fosfatnivåerna relativt stabilt, men i många fall något över det normala. Under hösten varierar fosfathalten och byggs successivt upp, för att under årets avslutande månader ha stigit till samma nivåer som rådde i början av året. Överlag var fosfathalten hög för 2012 jämfört med 10-årsperioden Endast tre olika mätningar vid kuststationerna hade lägre värden än normalt under Dessa mätningar gjordes vid Höganäs (ÖVF 1:1) och Lundåkra (ÖVF 3:2). Mönstret när det gäller totalfosfor liknar mycket det man ser för fosfat, och nivåerna höll sig överlag till normala eller något över normala värden. Vid sista mätningen under året ligger värdet över det normala på samtliga kuststationer. Generellt sett så ligger totalfosforhalten på en normal nivå jämfört med 10-årsperioden Efter vintern 2004/2005 då ett större inflöde av syrerikt bottenvatten ledde till att fosfatrikt bottenvatten transporterades upp till ytan i Östersjön, ökade fosforhalterna drastiskt till en ny, högre nivå, men har nu åter på senare år visat försiktiga tendenser till förbättring års resultat är dock ingen förbättring jämfört med tidigare år, se Figur 10. Om detta är en följd av inflödet under hösten 2011, eller om det är tillfälligt, går inte att avgöra än. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 21

24 Figur 10. Klassning av Tot-P under sommarperioden (jun-aug) för Lomma (ÖVF 4:8) sedan mätprogrammets början. De olika färgerna markerar olika statusklasser, hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Varje årsvärde bygger på ett medelvärde av flera månaders mätningar, därför visas även ± en standardavvikelse som ett mått på spridningen mellan olika mättillfällen. Tabell 9 Mätvärden och statusklassning av oorganiskt fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För klassgränser hänvisas till Bilaga B till handbok 2007:4, Naturvårdsverket. DIP Öresund vinter ytvärden Statusklassning EK-värde Mätvärden µmol/l (maximal vinter- (maximal vinterpool, dec-feb) pool, dec-feb) Stationsnamn TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 5 otillfredsställande otillfredsställande 0,37 0,37 0,8 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,33 0,42 0,8 ÖVF 4:8 LOMMA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,35 0,33 0,8 ÖVF 4:11 LOMMA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,30 0,28 0,9 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN 7 otillfredsställande otillfredsställande 0,31 0,40 0,8 W LANDSKRONA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,43 0,45 0,7 SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 22

25 Tabell 10. Mätvärden och statusklassning av totalfosfor (sommar och vintervärden) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Tot-P Öresund vinter ytvärden Statusklassning EK-värde Mätvärden µmol/l (maximal vinter- (maximal vinterpool, dec-feb) pool, dec-feb) Stationsnamn TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 5 otillfredsställande otillfredsställande 0,51 0,51 1,0 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,47 0,50 1,1 ÖVF 4:8 LOMMA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,45 0,41 1,2 ÖVF 4:11 LOMMA 6 otillfredsställande dålig 0,41 0,36 1,3 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN 7 otillfredsställande måttlig 0,44 0,50 1,1 W LANDSKRONA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,56 0,57 1,0 Tot-P Öresund sommar ytvärden Statusklassning EK-värde Mätvärden µmol/l (årsmedel för (årsmedel för sommarperioden sommarperioden jun-aug) jun-aug) Stationsnamn TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 5 otillfredsställande otillfredsställande 0,33 0,49 0,9 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA 6 dålig otillfredsställande 0,29 0,40 0,9 ÖVF 4:8 LOMMA 6 dålig otillfredsställande 0,29 0,37 0,9 ÖVF 4:11 LOMMA 6 dålig dålig 0,28 0,32 1,0 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN 7 dålig otillfredsställande 0,33 0,43 0,9 W LANDSKRONA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,45 0,42 0, Kväve De högsta halterna av löst oorganiskt kväve (DIN) uppträder vanligen under vintern. Halterna minskar sedan snabbt när vårblomningen kommer igång, vanligtvis i mars. I samband med vårblomningen tar DIN i det närmaste slut och primärproduktionen tycks bli kvävebegränsad. Halten av totalkväve (Tot-N) har inte samma årscykel som oorganiskt kväve eftersom den inkluderar den organiska delen. En minskning av halten av Tot-N kan ofta observeras under vårblomningen i samband med att halterna av DIN minskar. Att halterna av totalkväve minskar kan förklaras med att växtplankton sjunker till botten och därmed tas kväve bort från vattenmassan Halten av DIN (löst oorganiskt kväve) var under hela 2012 i stort sett normal eller nära normal för samtliga stationer och mätningar. Enstaka avvikande värden finns för Lommabukten (ÖVF 4:11) och Höllviken (ÖVF 5:2). Halterna följde den årscykel som beskrivits ovan mycket väl. En tydlig skillnad mellan stationerna var tidpunkten för vårblomningen. För Höganäs (ÖVF 1:1) antyder halten av DIN att vårblomningen var igång redan vid första mätningen i mars, medan det för de övriga stationerna dröjer till april innan värdena sjunker markant gentemot tidigare mätningar under året. Klorofyll a-halten var också mycket hög vid Höganäs (ÖVF 1:1) i början av mars. DIN-halterna håller sig sedan låga vid samtliga stationer fram till oktober då de åter börjar öka Halterna av löst oorganiskt kväve klassificeras endast för vintermånaderna (december till februari) enligt bedömningsgrunderna och resultaten visas i Tabell 11. Statusen är dålig, eller otillfredsställande i hela området. För alla stationer utom Lomma (ÖVF 4:11) finns inga värden över det normala mellan december 2011 februari Då referensperioden är från 2000 till 2009, tyder det på att förhållandena har varit dåliga under en längre tid. SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 23

26 Tabell 11. Mätvärden och statusklassning av löst oorganiskt kväve (DIN) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För klassgränser hänvisas till Bilaga B till handbok 2007:4, Naturvårdsverket. DIN Öresund vinter ytvärden Statusklassning EK-värde Mätvärden µmol/l (maximal vinter- (maximal vinterpool, dec-feb) pool, dec-feb) Stationsnamn TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 5 otillfredsställande otillfredsställande 0,44 0,44 7,5 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA 6 otillfredsställande otillfredsställande 0,44 0,27 6,6 ÖVF 4:8 LOMMA 6 dålig otillfredsställande 0,08 0,25 35,6 ÖVF 4:11 LOMMA 6 dålig dålig 0,06 0,10 46,6 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN 7 otillfredsställande otillfredsställande 0,44 0,33 5,7 W LANDSKRONA 6 måttlig måttlig 0,50 0,49 6,0 Totalkvävehalten har överlag följt trenden för DIN. Samtliga värden, med ett undantag, är under året normala eller något under normala. I Tabell 12 visas statusklassningen av totalkväve. Statusen med avseende på totalhalten kväve för 2012 var under vintermånaderna dålig vid de båda stationerna i Lommabukten och måttlig vid de tre övriga. Under sommarmånaderna var statusen måttlig vid alla stationer, utom Lundåkra, där statusen var god. Tabell 12. Mätvärden och statusklassning av totalkväve (sommar och vintervärden) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För klassgränser hänvisas till Bilaga B till handbok 2007:4, Naturvårdsverket. Tot-N Öresund vinter ytvärden Statusklassning EK-värde Mätvärden µmol/l (maximal vinter- (maximal vinterpool, dec-feb) pool, dec-feb) Stationsnamn TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 5 måttlig måttlig 0,69 0,69 24,6 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA 6 måttlig otillfredsställande 0,72 0,53 23,6 ÖVF 4:8 LOMMA 6 dålig otillfredsställande 0,29 0,41 58,1 ÖVF 4:11 LOMMA 6 dålig dålig 0,24 0,27 70,0 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN 7 måttlig otillfredsställande 0,69 0,63 24,5 W LANDSKRONA 6 god god 0,81 0,81 21,0 Tot-N Öresund sommar ytvärden Statusklassning EK-värde Mätvärden µmol/l (årsmedel för (årsmedel för sommarperioden sommarperioden jun-aug) jun-aug) Stationsnamn TYP ÖVF 1:1 HÖGANÄS 5 måttlig måttlig 0,75 0,76 19,3 ÖVF 3:2 LUNDÅKRA 6 god måttlig 0,78 0,76 19,0 ÖVF 4:8 LOMMA 6 måttlig måttlig 0,76 0,69 19,6 ÖVF 4:11 LOMMA 6 måttlig måttlig 0,75 0,68 19,7 ÖVF 5:2 HÖLLVIKEN 7 måttlig måttlig 0,73 0,72 20,7 W LANDSKRONA 6 måttlig måttlig 0,76 0,72 17,6 SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 24

27 5.5.3 Silikat Silikat är oorganiskt kisel som tillförs ytvattnet genom tillrinning från land eller genom tillförsel av djupvatten. Typiska vintervärden för halten av silikat i ytvattnet för Västerhavet är omkring 8 μmol/l. Under vårblomningen tillväxer kiselalger och silikathalten sjunker snabbt till omkring 1 μmol/l. I egentliga Östersjön ligger halten på vintern normalt kring 10 μmol/l och sjunker sakta ned mot 5 μmol/l, varefter den snabbt stiger mot slutet av året Silikathalterna har under 2012 följt samma mönster som halterna av oorganiskt fosfor och kväve. Halterna har dock varierat kraftigt under våren på flera stationer, men under vårblomningen. Därefter stiger de långsamt under sommaren och hösten för att i december åter vara uppe på samma nivåer som under årets början. Resultatet från Höganäs (ÖVF 1:1) visar inte samma jämna trender som övriga stationer, se Figur 4-Figur 8. Halterna är under året i regel normala eller över det normala. Det förekommer dock enstaka mätningar med värden under det normal. Silikathalten bedöms inte enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder POC partikulärt organiskt kol Partikulärt organiskt kol (POC) i vattenmassan kan tolkas som ett grovt mått på planktonbiomassan. POC-halterna ger alltså en indikation på eutrofieringsnivån och visar på hur mycket material som kan falla ut och belasta bottnarna. POC består av såväl levande material (plankton och bakterier), som dött organiskt material (fekalier och detritus). I denna undersökning har POC mätt i det material som uppsamlats på ett glasfiberfilter med ungefärlig porstorlek av 0.7 µm (Whatman GF/F) Figur 11 visar POC-halten i provtagningsområdet för Ett högre värde syns under våren för vissa stationer, men de allra flesta värden under året ligger mellan μmol/l. Någon tydlig trend för samtliga stationer och mätningar är svårt att utläsa. Figur 11. Medelhalter av yt- och bottenvärden av POC vid de fem kuststationerna SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 25

28 5.5.5 Kvoten POC/PON PON ger den totala mängden partikulärt organiskt kväve, för dött och levande material, på samma sätt som POC ger den totala mängden partikulärt organiskt kol. Kvoten POC/PON ger en indikation i vilket stadium en algblomning är. En aktiv algblomning har en kol/kvävekvot runt 7 (Redfield kvot). Vid nedbrytning av levande material sjunker dock halten av kväve vanligen fortare än kolnedbrytningen och POC/PON-kvoten blir högre än Figur 12 visar POC/PON-kvoten i provtagningsområdet för Beräknad POC/PON kvot var högst i början och slutet av året. Kvoten sjunker under vårblomningen, och håller en relativt jämn nivå under våren, sommaren och hösten. Mellan mars och november ligger de flesta värden på mellan 7 och 9, vilket bör indikera aktiva alger. Vid mätningen under december stiger POC/PON-kvoten igen på samtliga stationer som en följd av att produktionssäsongen är slut och nedbrytning börjat. Figur 12. Kvoten POC/PON (Kvot av medelhalter av yt- och bottenvärden) vid de fem kuststationerna SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 26

29 6 Referenser Edler, L.& Westring, G. (1993): Revidering av Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram. SMHI Oceanografi, Sa PM 5. Norrköping. Håkansson, B. (1998, Opublicerat): On the water and salt exchange in a frictionally dominated straight connecting the Baltic with the North Sea. Naturvårdsverket (2007): Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon - En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4 Naturvårdsverket (2007): Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Bilaga B till handbok 2007:4 SMHI Expeditionsrapporter 2012, Förvaltningsplan för , Vattenmyndigheten för södra Östersjön, SMHI Undersökningar i Öresund 2012 Hydrografi 27

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2011-19 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 Hydrografi Författare: Anna Edman, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI SMHI 2011-04-04

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 2009-25 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2008 Hydrografi Författare: Torbjörn Lindkvist, SMHI Helma Lindow, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi Nr. 26-36 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Hydrografi Författare: Arne Svensson, SMHI Hans Alexandersson, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Toxicon AB SMHI 26-6-7 ÖVF Rapport 26:2 Rapport Författare:

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten

Läs mer

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006 Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska

Läs mer

Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2009

Årsrapport Hydrografi 2009 Rapport Nr. 2010-3 Årsrapport Hydrografi 2009 Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och Göteborgs hamn. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman Bohuskustens

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial : Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 ÖVF RAPPORT 21:1 ÖRESUNDS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÖVF RAPPORT 21:1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2 Rapporten är sammanställd av Bo Leander Författare: Hans Alexandersson, SMHI Lena Carlsson,

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2013

Årsrapport Hydrografi 2013 Årsrapport Hydrografi 2013 Nr 2014-5 Cia Hultcrantz Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. SMHI-2014-X RAPPORT NR 2014-5 Författare: Cia Hultcrantz Uppdragsgivare:

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Svenska havsområden påverkar varandra

Svenska havsområden påverkar varandra Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2006

Årsrapport Hydrografi 2006 Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

FAKTABLAD NR 56 2012

FAKTABLAD NR 56 2012 FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag

Läs mer

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÖVF RAPPORT 2004:6 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2004-07-15 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454 Rapport 2004:6 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Årsrapport Hydrografi 2015 Nr

Årsrapport Hydrografi 2015 Nr Årsrapport Hydrografi 2015 Nr 2016-17 Cia Hultcrantz Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2016-17 Författare: Uppdragsgivare: Cia Hultcrantz Bohuskustens

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2002

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2002 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 22 ÖVF RAPPORT 23:1 ÖRESUNDS VATTENVÅRDSFÖRBUND ÖVF RAPPORT 23:1 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 22 Rapporten är sammanställd av Bo Leander Författare: Lena Carlsson, PAG Lars Edler,

Läs mer

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004 Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar. Oceanografi

HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar. Oceanografi Nr 87, 2007 Oceanografi HOME Vatten i södra Östersjöns vattendistrikt Integrerat modellsystem för vattenkvalitetsberäkningar Eleonor Marmefelt, Jörgen Sahlberg och Marie Bergstrand Oceanografi Nr 87,

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 1 Jenny Palmkvist Annika Liungman Ulf Ericsson Martin Mattsson Mikael Christensson Jonatan Johansson

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Årsrapport 2012 Hydrografi & Växtplankton Hallands Kustkontrollprogram

Årsrapport 2012 Hydrografi & Växtplankton Hallands Kustkontrollprogram Cia Hultcrantz & Ann-Turi Skjevik RAPPORT NR 2013-24 Årsrapport 2012 Hydrografi & Växtplankton Hallands Kustkontrollprogram SMHI-#534-2011 Pärmbild. Karta över Hallandskusten med provtagningsstationer.

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40

Läs mer

Hydrografiundersökning

Hydrografiundersökning Danmarks Miljøundersøgelser Miljøministeriet Hydrografiundersökning 23 Öresunds Vattenvårdsförbunds övervakning av Öresund Arbejdsrapport fra DMU, nr. 195 [Tom sida] Danmarks Miljøundersøgelser Miljøministeriet

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6

Läs mer

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Neglingemaren Vårgärdssjön VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Resultat av undersökningar, juli och augusti 15 15-5-9 Resultat av undersökningar av vattenkvalitet i Neglingeviken

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

SE696375-160695 - SE696375-160695

SE696375-160695 - SE696375-160695 SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand

Läs mer

Äntligen ett skrovmål?

Äntligen ett skrovmål? Äntligen ett skrovmål? R a p p o r t 2 0 1 6 Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ. Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten 2011

KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ. Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten 2011 KALMAR LÄNS KUSTVATTENKOMMITTÉ Sammanfattande rapport av recipientkontrollen i Kalmar läns kustvatten HÄRSLÖV MAJ Föreliggande rapport är en sammanställning av - års mätningar längs Kalmar-kusten inom

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer