Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
|
|
|
- Marie Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: Uppdragsgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Havs- och Vattenmyndigheten. Samarbetspartner: Finlands miljöcentral (SYKE), finska Meteorologiska institutet (FMI), Uppsala Universitet. SAMMANFATTNING Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön och Finska Viken. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från ca meters djup, i Östra Gotlandsbassängen men då enbart vid BY1 Gotlandsdjupet närmast botten samt på 7 meters djup vid -CTRY-BP, under 7 meter ökade syrgashalten mot botten. Akut syrebrist (< ) påträffades i Bornholmsbassängen, Östra Gotlandsbassängen samt i Västra Gotlandsbassängen vid ca 7 meter. Silikatkoncentrationerna i hela Egentliga Östersjön var fortsatt högre än normalt ovanför haloklinen, värden varierade mellan 1-17 µ. I övriga områden observerades normala nivåer. Närsalterna var generellt förbrukade i ytvattnet vilket är normalt för säsongen, lite tillgängligt fosfat uppmättes i sydvästra Egentliga Östersjön. På djupare vatten uppmättes halter på normala nivåer, ett undantag var bottenvattnet vid Fladen där ovanligt höga halter av både DIN och DIP påträffades, tillsammans med låga syrehalter tyder detta på nedbrytning av organiskt material som konsumerar syre och frigör närsalter. Adress: Sven Källfelts Gata 1 71 Västra Frölunda Telefon: 11-9 E-post: orjan.back@smhi.se WWW:
2 Ytvattentemperaturen i hela undersökningsområdet var normal för årstiden och varierade mellan 1 och 17 C i Västerhavet och mellan 11 och 1 C i Egentliga Östersjön. Salthalten i ytan var högre än normalt i Öresund med 1 psu, i övriga undersökningsområdet var den normal med -31 psu i Västerhavet och omkring 7 psu i Östersjön. Nästa ordinarie expedition planeras starta 1:e juli. RESULTAT Juniexpeditionen genomfördes ombord på det finska forskningsfartyget Aranda och startade i Helsingfors den 1:e juni och avlutades i samma hamn den 1 juni. Vindarna under expeditionen var ihållande från väst, svaga vindar i början sedan tilltagande till omkring 1m/s i södra Östersjön och Kattegatt, upp till 13m/s i Skagerrak. Detta följdes av svagare vind på vägen söderut genom Kattegatt och vidare genom Östersjön till Finska Viken. Under expeditionen deltog en tekniker från Finlands Meteorologiska Institut (FMI) som genomförde byte och service av en vågboj samt ett mätsystem för koldioxid strax utanför Östergarn på Gotland. Dessutom sjösattes ett nytt ARGO-float (APEX) och ett gammalt ARGO-float bärgades i Östra Gotlandsbassängen. Under expeditionen analyserades växtplanktonprover ombord av växtplanktonexperten Ann-Turi Skjevik, resultaten presenteras så småningom i Algaware-rapporten för juni; nedan följer en sammanfattning. I Egentliga Östersjön var sommarens cyanobakterieblomning pågående. Särskilt i de östra områdena, från BY till -CTRY-BP och de västra områdena från Hanöbukten till REFM1V1. Även vid BY3 och BY3, väster om Gotland, var det stora mängder cyanobakterier i vattenproverna. Den potentiellt giftiga arten, Nodularia spumigena, fanns i låga mängder i de östra, och måttliga mängder i de västra områdena. Fläckvisa ytansamlingar kunde skönjas mellan BY och BY1 samt mellan BY3 och BY3. I Västerhavet dominerade dinoflagellatsläktet Ceratium och några kiselalgsarter. Daglig algövervakning via satellit utförs av SMHI under sommaren och finns tillgänglig på Denna rapport är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll. När data publiceras hos datavärden kan vissa värden ha ändrats då ytterligare kvalitetsgranskning genomförts. Data från denna expedition publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt sker detta inom en till två veckor efter avslutad expedition. Data kan hämtas här:
3 Skagerrak Ytvattentemperaturen i Skagerrak var normal för årstiden omkring 1 C. Salthalten i ytan var också normal och uppmättes till psu vid Släggö, 7 psu vid P och 31 psu vid samtliga Å-stationer. Termoklin och haloklin sammanföll och återfanns på -1 meters djup, starkast gradient vid Å17. Närsalterna löst oorganiskt kväve (summan av nitrat+nitrit+ammonium, ofta betecknat som DIN från engelskans Dissolved Inorganic Nitrogen) och löst oorganiskt fosfor (endast i formen fosfat, Dissolved Inorganic Phosphorus eller DIP) var generellt förbrukade i ytvattnet och uppvisade låga koncentrationer vilket är normalt. Vid Å1 och P var halterna av DIP och DIN ovanligt låga ända ner till m, även på Å13 var koncentrationen av DIN mycket låg ner till m medan DIP visade halter på normalt låg nivå. Vid Å17 var samtliga koncentrationer av näringsämnen något lägre än normalt i vattenmassan mellan 7- meter, även silikat. Silikathalten i ytvattnet var normal för årstiden på alla stationer, med halter omkring till 1 µ, något högre vid Släggö. Vid Å1 och Å13 återfanns låga halter, omkring 1 µ eller lägre, ända ner till meter, liknande värden återfanns på P men med något högre variation mellan 1- µ. Inga stora fluorescenstoppar påträffades vilket är väntat då närsalterna som växtplankton behöver var förbrukade, framförallt DIN. Högsta värden påträffades vid Å17 strax under språngskiktet där även koncentrationen av närsalter var högre. Syrgashalten i hela vattenkolumnen var normal vid samtliga besökta stationer. Kattegatt och Öresund Ytvattentemperaturen var normal i hela området mellan 1-17 C, varmast på N1 Falkenberg. Salthalten var normal och varierade i ytvattnet i Kattegatt mellan och psu, högst vid Fladen. I Öresund något högre än medel med 1 psu. Vid samtliga stationer sammanföll termoklinen med haloklinen på omkring 1-17 meters djup, utom vid Fladen där det inte fanns någon tydlig termoklin; temperaturen minskade med djupet hela vägen ner till botten. Koncentrationerna av DIN och DIP i Kattegatt uppvisade normala värden för årstiden eller strax under, både kvävet och fosforn var förbrukade ner till 1- meter. Även silikathalterna var på normala nivåer. Ett undantag var bottenvattnet vid Fladen där ovanligt höga halter av både DIN och DIP återfanns, tillsammans med låga syrehalter tyder detta på nedbrytning av organiskt material som konsumerar syre och frigör närsalter. Fluorescensmätningar med CTDn visade inga tydliga toppar vilket tyder på låga halter av växtplankton, högsta värden uppmättes omkring den relativt svaga haloklinen vid Fladen. Syrgashalter vid botten i området låg på normala värden omkring. i Kattegatt, förutom vid Fladen där de djupaste värdena var något under normalt med en lägsta notering på 3.9, i Öresund..
4 Egentliga Östersjön Temperaturen i ytvattnet var normal för årstiden och varierade mellan 11 till 1 C, lägst i Östra Gotlandsbassängen och varmast närmast svenska kusten. En sommartermoklin hade bildats vid 1-3 meter. Salthalten var normal i större delen av Egentliga Östersjön med värden omkring 7 i ytan, något högre än normalt i Östra Gotlandsbassängens djupvatten. Haloklinen återfanns på -7 meters djup, förutom i Arkonabassängen där den låg något grundare. Närsalter i form av löst oorganiskt kväve var helt förbrukat i vattenkolumnen ner till haloklinen, i Gotlandsbassängerna även ner till 7 meter. Under haloklinen återfanns högre koncentrationer, något varierande men inom värden som får anses vara normalt. Fosfathalterna var normala för årstiden, ovanför termoklinen var halterna under.1 µ i Gotlandsbassängerna och.-.3 µ i övriga Egentliga Östersjön. Från termoklinen ökade koncentrationerna svagt ner till haloklinen där de sedan ökade snabbare. I Östra Gotlandsbassängen var halterna fortfarande något lägre än normalt under haloklinen på de platser som syret ännu inte förbrukats, närmast botten vid BY1, där syret är slut och svavelväte bildats, återfanns högre halter. Silikatkoncentrationerna i hela Egentliga Östersjön var fortsatt högre än normalt ovanför haloklinen, värden varierade mellan 1-17 µ. Under haloklinen var koncentrationerna på normala nivåer omkring -µ, i Arkonabassängen något lägre. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från ca meters djup, i Östra Gotlandsbassängen men då enbart vid BY1 Gotlandsdjupet närmast botten samt på 7 meters djup vid -CTRY-BP, under 7 meter ökade syrgashalten mot botten. Akut syrebrist (< ) påträffades i Bornholmsbassängen, Östra Gotlandsbassängen samt i Västra Gotlandsbassängen vid ca 7 meter. I Arkonabassängen vid BY var hela vattenkolumnen väl syresatt, vid BY1 likaså förutom närmast botten där syrgashalten var.3. Fluorescensmätningarna från CTDn visade på hög växtplanktonaktivitet strax ovanför termoklinen, framförallt i Västra Gotlandsbassängen och norra delen av Östra Gotlandsbassängen. Avsaknaden av närsalter i form av DIN tyder på det rör sig om kvävefixerande cyanobakterier, detta bekräftades även ombord av växtplanktonanalyser i mikroskåp.
5 Figur 1. Snitt som visar syre- och salthalt genom Egentliga Östersjön från Öresund till Finska viken.
6 DELTAGARE Namn Från Martin Hansson Expeditionsledare Helsingfors Lysekil SMHI Örjan Bäck Expeditionsledare Lysekil - Helsingfors SMHI Sara Johansson SMHI Ann-Turi Skjevik SMHI Jenny Lycken SMHI Sari Sipilä SMHI Monica Lindner Helsingfors Lysekil SMHI Pekka Kosloff FMI BILAGOR - Färdkarta - Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup - Karta över syrehalter i bottenvattnet - Vertikalprofiler för basstationer - Figurer över månadsmedelvärden
7 SMHis hydrografiska stationer Basstation X HELCOM-station Karteringsstation O Karteringsområde SYKEs hydrografiska stationer Basstation LL1 LL1 ~Y9 ~~ :._BY31 t> 9 BY3 BY :.:.SY1 e BY1 LL7 e BCS
8 Date: Time: 13: Ship: AR Year: Ser Cru Stat Proj Stat Lat Lon Start Start Bottom Secchi Wind Air Air WCWI CZPP No No T T S S P D D H P P N N N A N A S H C C no no code name date time depth depth dir vel temp pres elac hohp de btl e e a a h o o h t t t t m t l i u o o yyyymmdd hhmm m m C hpa aove loy m m l l x x s o o r r r o o k o m m m tueo apt p p t t y y s t i a z n t y 3 u n n hdsb o - s t t p b c b c b c s t t t t t t i v s l d l d l d i a s m i p t 9 GFXX9 SYK BY3 / LL x x x x x - x x x x x x x x x x - x - x - 9 BPNX SYK LL x x x x x - x x x x x x x x x x - x - x - 9 BPNX SYK LL x x x - x x x x 7 9 BPNX3 SYK BY9 / LL x x x x - x x x BPEX BAS BY FÅRÖDJ x--x x x - x x x x x x x x x x x x - x - x BPEX EXT Östergarn waverider x - x - - x x BPEX EXT x - x - - x x BPEX EXT x - x - - x x BPEX1 BAS BY1 GOTLANDSDJ xxx x x - x x x x x x x x x x x x x x x - x 93 9 BPEX1 EXT BY1 GOTLANDSDJ x x - x - x x - x x x x x x x - x - - x 9 9 BPEX EXT x - x - - x x BPEX13 BAS BY x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x BPSE1 BAS -CTRY-BP x-x- 1 1 x x x x - x x x x x x x x x x - x x x BPSB7 BAS BY BORNHOLMSDJ xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x BPSB BAS BY CHRISTIANSÖ x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x BPSA EXT W HAMMER ODDE x x x x - x x BPSA3 BAS BY ARKONA xxx- x x x x - x x - x x x x x x x - x x x BPSA BAS BY x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x SOCX39 BAS W LANDSKRONA x x x x x - x x - x x x x x x x - x KAEX9 BAS ANHOLT E xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x - 9 KANX BAS FLADEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x SKEX1 BAS Å xxx- 1 1 x x - x x x x - x x x x x x x x x - x - 9 SKEX17 BAS Å x - x - - x x SKEX1 BAS Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x - 9 SKEX1 BAS Å x - x - - x SKEX1 BAS Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x FIBG7 BAS SLÄGGÖ xxx- 9 9 x x x x - x x - x x x x x x x - x - x SKEX3 BAS P x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x 1 9 KANX BAS N1 FALKENBERG xxxx 7 7 x x x x x x x - x x x x x x x x x KAEX9 BAS ANHOLT E xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x BPSH BAS HANÖBUKTEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x BPWK1 BAS REF M1V xxxx x x x x x x x - x x x x x x x x x - - x 1 9 BPWX BAS BY3 KARLSÖDJ x-x- 1 1 x x x x - x x x x x x x x x x - x x BPWX3 BAS BY3 NORRKÖPINGSDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - - -
9 N 9 N N 7 N N N N Bottom water oxygen concentration () Ship: Aranda Date: Series: -17. H S H S.1.1. H S. H S H S H S E 11 E 13 E 1 E 17 E 19 E 1 E 3 E E 7 E
10 STATION BY9 / LL19 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
11 Vertical profiles BY9 / LL19 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
12 STATION BY FÅRÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
13 Vertical profiles BY FÅRÖDJ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
14 STATION BY1 GOTLANDSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
15 Vertical profiles BY1 GOTLANDSDJ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
16 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
17 Vertical profiles BY1 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
18 STATION BY BORNHOLMSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
19 Vertical profiles BY BORNHOLMSDJ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
20 STATION BY CHRISTIANSÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
21 Vertical profiles BY CHRISTIANSÖ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN 1 1
22 STATION BY ARKONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
23 Vertical profiles BY ARKONA June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
24 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
25 Vertical profiles BY1 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
26 STATION W LANDSKRONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
27 Vertical profiles W LANDSKRONA June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
28 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
29 Vertical profiles ANHOLT E June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
30 STATION FLADEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
31 Vertical profiles FLADEN June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
32 STATION Å17 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 3 m) Month Year
33 Vertical profiles Å17 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
34 STATION Å1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
35 Vertical profiles Å1 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
36 STATION Å13 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
37 Vertical profiles Å13 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
38 STATION SLÄGGÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
39 Vertical profiles SLÄGGÖ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
40 STATION P SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
41 Vertical profiles P June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
42 STATION N1 FALKENBERG SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
43 Vertical profiles N1 FALKENBERG June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
44 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
45 Vertical profiles ANHOLT E June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
46 STATION HANÖBUKTEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
47 Vertical profiles HANÖBUKTEN June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
48 STATION REF M1V1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
49 Vertical profiles REF M1V1 June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
50 STATION BY3 KARLSÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
51 Vertical profiles BY3 KARLSÖDJ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
52 STATION BY3 NORRKÖPINGSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
53 Vertical profiles BY3 NORRKÖPINGSDJ June Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-9 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--3 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-11-1 Dnr: S/Gbg-17-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-11-7-17-11-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1-111 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-11- Dnr: S/Gbg-1-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-11- - 1-11-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-- Dnr: S/Gbg-17-17 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--9-17--17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--3 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-1- Dnr: S/Gbg-17-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Örjan Bäck Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--7 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-1-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-17 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17-3-9-17-3-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--13-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda 17-7-19 Dnr: S/Gbg-17-7 Expeditionens varaktighet: 17-7-1-17-7-17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-7 17--1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-- - 17--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-3- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-3-1-1-3- Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lena Viktorsson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2019-07-20 Dnr: S/Gbg-2019-88 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--3
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-9 Dnr: S/Gbg-17-31 Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana Expeditionens varaktighet
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 199-11- Dnr: SaO-99-317 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Nils Kajrup Jan Szaron Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1997-1- Dnr: SaO-1997- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-26 Dnr: M-Gbg 2010-262 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bodil Thorstensson Lars Edler Mikael Krysell Jan Szaron 1997-7- Dnr: SaO-1997-1 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 977-9777 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Lars Edler 1997-- Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 9711-97 Survey period: Undersökningsområde: Survey area: The
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
M. Hansson L. Andersson P. Axe Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-29 Dnr: M-Gbg 2010-261 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
T R A C K C H A R T. Country: Sweden Ship : Argos Date : Series : ,
T R A C K C H A R T Country: Sweden Ship : Argos Date : 20080922-20081029 Series : 0529-0584, 612-660 Hydrographic stn Pelagic/Demersal fish trawl Eggs/Larvae trawl CSR RefNo: 2008-77AR/0529-0660 T R A
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Lars Edler Mikael Krysell 1997--31 Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 97-9731 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2008-03-17 Dnr: Mo 2008-49 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Årsrapport Hydrografi 2006
Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
FAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Svenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
AlgAware. Små arter kunde inte analyseras ombord. Klorofyll a analyseras i land, resultaten kommer tyvärr inte med i denna rapport.
Oceanographic Unit No 8, 19 24 July 2010 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Växtplanktonsituationen i Skagerrak och Kattegatt var rätt stabil jämfört med provtagningsomgången
Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Tabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI
Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym
High chl a >4.5. chl a >2.3 <=4.5. chl a >=1.1 <=2.3. chl a >=0.4 <1.1
Oceanographic Unit No 7, 29 June 4 July 2009 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Diversiteten av växtplankton var låg i Skagerrak och proverna dominerades av dinoflagellatsläktet
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman
Ny metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006
DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning
AlgAware. Klorofyll a hade inte analyserats klart vid sammanställningen av denna rapport och är därför inte med denna gång.
Oceanographic Unit No 9, 16 21 August 2010 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning En mer höstlik planktonflora med mer dinoflagellater es i växtplanktonproverna från
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Svår syrebrist ingen ny historia
INGEN ÖVERGÖDNING Svår syrebrist ingen ny historia Just nu råder en svår syrebrist i Östersjöns djuphålor. Bristen på inflödande saltvatten från Kattegatt har gjort att allt djurliv är utslaget nedanför
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Årsrapport Informationscentralen för Egentliga Östersjön
Årsrapport 2006 Informationscentralen för Egentliga Östersjön Årsrapport 2006 Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning Blomningarna av cyanobakterier i Egentliga
Årsrapport för 2014, Informationscentralen för. Egentliga Östersjön
Fakta 2015:5 Ytansamling av cyanobakterier norr om Kårehamn, Öland, 30 juli 2014. Foto: Kustbevakningen Publiceringsdatum 2015-03-20 Dnr. 502-21790-2014 Författare Sture Nellbring Kontakt: Informationscentralen
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Analys av miljötillståndet
Analys av miljötillståndet 2005-2015 Gryaab AB Rapport April 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas 12803297_gryaab_miljötillstånd_v2.docx
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram