Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
|
|
|
- Björn Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-9 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: Uppdragsgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Havs- och Vattenmyndigheten. SAMMANFATTNING Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från ca meters djup och i Östra Gotlandsbassängen men då enbart vid Gotlandsdjupet BY1 närmast botten. Akut syrebrist (< ) påträffades från Bornholmsbassängen till Östra Gotlandsbassängen från runt 7- meter och nedåt, i Västra Gotlandsbassängen redan vid meter. Silikathalterna i alla områden var över eller mycket över det normala för årstiden. Löst oorganiskt kväve var mer eller mindre förbrukat i den övre vattenmassan i hela undersökningsområdet, vilket är normalt för säsongen. Även fosfathalterna låg på normala nivåer; mycket låga halter i Västerhavet omkring eller under.1 µ, lite högre i Egentliga Östersjön,.1-. µ, med högsta halter i Västra Gotlandsbassängen. Ytvattentemperaturen i hela undersökningsområdet var normal för årstiden och varierade mellan 1 och 11 C i Västerhavet och mellan och 9 C i Egentliga Östersjön. Salthalten i ytan var något över medel i Skagerrak och Östra Gotlandsbassängen och normal i övriga områden. En kraftig ytström observerades vid Å1 och inåt vid mer kustnära stationer, även vid Släggö märktes en stark ytström. Nästa ordinarie expedition planeras starta 1:e juni. Adress: Sven Källfelts Gata 1 71 Västra Frölunda Telefon: 11-9 E-post: orjan.back@smhi.se WWW:
2 RESULTAT Expeditionen genomfördes ombord på det finska forskningsfartyget Aranda och startade i Helsingfors den 1:e maj och avlutades i Helsingfors den 3:e. Vid expeditionens start var vindarna måttliga från syd, i västerhavet minskade vinden och vred över till norr. Expeditionen avslutades med vindar från väst upp till 1 m/s i södra Egentliga Östersjön och sedan avtagande. Vädret var soligt under större delen av expeditionen med inslag av dimma och dis. Extra personal från SMHI var med ombord och utförde service på havsbojen vid Huvudskär, bland annat lyftes bojens övre del och att inspektera och åtgärda eventuella skador, slitage samt påväxt. Denna rapport är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll. När data publiceras hos datavärden kan vissa värden ha ändrats då ytterligare kvalitetsgranskning genomförts. Data från expeditionen publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt sker detta inom en till två veckor efter avslutad expedition. Data kan hämtas här: Skagerrak Ytvattentemperaturen i Skagerrak var normal för årstiden och varierade mellan 1 och 11 C. Salthalten i ytan var något förhöjd och varierade mellan 1 psu i den södra och östra delen till 3 psu i yttre Skagerrak. Termoklin och haloklin sammanföll och återfanns på -1 meters djup. En kraftig ytström observerades vid Å1 och inåt vid mer kustnära stationer, även vid Släggö märktes en stark ström. Närsalterna löst oorganiskt kväve (summan av nitrat+nitrit+ammonium, ofta betecknat som DIN från engelskans Dissolved Inorganic Nitrogen) och löst oorganiskt fosfor (endast i formen fosfat, Dissolved Inorganic Phosphorus eller DIP) var generellt förbrukade i ytvattnet och uppvisade låga koncentrationer vilket är normalt. Dock stack Å1 ut med högre koncentrationer än normalt av både fosfat, upp till. µ, och oorganiskt kväve, upp till drygt µ, ner till meters djup, Silikathalten i ytvattnet var högre än normalt för årstiden på alla stationer utom Släggö, med halter upp till 3. µ. Fluorescensen var högst i ytan och tydde på att växtplankton fortfarande blommar i Skagerrak. Några toppar på djupare vatten omkring 1-1m, under språngskiktet, på Å1 och Å1 kan vara äldre sjunkande blomningar. Syrgashalten i hela vattenkolumnen var normal vid samtliga besökta stationer. Kattegatt och Öresund Ytvattentemperaturen var normal i hela området; 11 C ner till termoklinen på 7- meter, på N1 Falkenberg ner till 1 meter, därefter sjönk temperaturen snabbt ner till -7 C. Vid andra besöket på Anholt E hade yttemperaturen stigit till 1 C. Salthalten i var normal och varierade i ytvattnet i Kattegatt mellan 1 och 1 psu, i Öresund lägre, ca 9 psu. Vid samtliga stationer sammanföll haloklinen med termoklinen, där observerades även fluorescensmaxima vilket tyder på att växtplankton blommar i språngskiktet där det finns tillgång på näring. Alternativt så är det gamla
3 blomningar som sjunkit ner till språngskiktet, när växtplanktonproverna analyserats kan säkrare slutsatser dras. Koncentrationerna av DIN och DIP i Kattegatt uppvisade normala halter för årstiden medan silikathalterna var strax över det normala, främst vid W Landskrona och i ytan vid Fladen. Närsalterna oorganiskt kväve och fosfor, DIN och DIP, var i stort sett förbrukade ovanför språngskiktet, förutom i Öresund där.3 µ fosfat uppmättes. Under språngskiktet ökade halterna av DIN och DIP, högst halter återfanns i Öresund. Bottenvattnet i området var väl syresatt, vid botten noterades syrgashalter i Kattegatt på. och i Öresund.. Egentliga Östersjön Temperaturen i ytvattnet var normal för årstiden och varierade mellan till 9 C, lägst i Västra Gotlandsbassängen. Salthalten var något högre än normalt i Östra Gotlandsbassängen både över och under haloklinen, medan den var normal i resten av det undersökta området. En svag termoklin hade börjat bildas vid omkring 1- meter. Haloklinen återfanns på -7 meters djup, förutom i Arkonabassängen där den låg något grundare. Närsalter i form av löst oorganiskt kväve var helt förbrukat i vattenkolumnen ner till haloklinen, i Östra Gotlandsbassängen även ner till meter. Under haloklinen återfanns högre koncentrationer, något varierande men inom värden som får anses vara normalt. Fosfathalten i övre vattenmassan var normal för årstiden med halter omkring.3 µ i sydvästra Egentliga Östersjön och.1 µ i Östra Gotlandsbassängen. I Västra Gotlandsbassängen något över normalt med värden omkring. µ. I den undre vattenmassan återfanns högre värden på normala nivåer förutom i Östra Gotlandsbassängen där halterna var lägre än normalt, detta troligen på grund av den syresättning som skett i samband med stora inflöden av tungt syrerikt vatten. Silikatkoncentrationerna ovanför haloklinen i hela Egentliga Östersjön har under en längre tid varit högre än normalt, så även nu. Värden varierade mellan 13-1 µ i hela Egentliga Östersjön förutom vid den kustnära stationen Ref M1V1 där halten på och meter låg på normal nivå omkring 9 µ. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från ca meters djup och i Östra Gotlandsbassängen men då enbart vid Gotlandsdjupet BY1 närmast botten. Akut syrebrist (< ) påträffades från Bornholmsbassängen till Östra Gotlandsbassängen från runt 7- meter och nedåt, i Västra Gotlandsbassängen redan vid meter. I Arkonabassängen var hela vattenkolumnen väl syresatt. Vid både BY1 och stationen en bit söderut, -CTRY-BP, ökade syrgashalterna från 9 meter och neråt till omkring -3 ; ett tecken på att tungt syrerikare vatten från ett inflöde tagit sig in till södra delen av Östra Gotlandsbassängen och eventuellt kan ta sig ytterligare norrut. En antydan till signal om detta kunde ses i syreprofilerna på omkring 1 meters djup vid stationerna norrut. Fluorescensmätningarna från CTDn visade på viss växtplanktonaktivitet i ytan i Bornholmsbassängen och i Östra Gotlandsbassängen, med en topp vid ytan på BY1.
4 Figur 1. Snitt som visar syre- och salthalt genom Egentliga Östersjön från Öresund genom östra Gotlandsbassängen.
5 DELTAGARE Namn Från Örjan Bäck Expeditionsledare SMHI Carl Johan Andersson SMHI Johan Håkansson SMHI Sari Sipilä SMHI Karin Wesslander SMHI Erik Udehn Helsingfors Lysekil SMHI BILAGOR - Färdkarta - Tabell över stationer, provtagna parametrar och antal provtagningsdjup - Karta över syrehalter i bottenvattnet - Vertikalprofiler för basstationer - Figurer över månadsmedelvärden
6 SMHis hydrografiska stationer Basstation X HELCOM-station Karteringsstation O Karteringsområde SYKEs hydrografiska stationer Basstation ~Y9 ~~ :._BY31 t> 9 BY3 BY :.:.SY1 e BY1 e BCS
7 Date: 17-- Time: 1: Ship: AR Year: Ser Cru Stat Proj Stat Lat Lon Start Start Bottom Secchi Wind Air Air WCWI CZPP No No T T S S P D D H P P N N N A N A S H C C no no code name date time depth depth dir vel temp pres elac hohp de btl e e a a h o o h t t t t m t l i u o o yyyymmdd hhmm m m C hpa aove loy m m l l x x s o o r r r o o k o m m m tueo apt p p t t y y s t i a z n t y 3 u n n hdsb o - s t t p b c b c b c s t t t t t t i v s l d l d l d i a s m i p t 39 7 BPNX EXT HUVUDSKÄR x x x - x - x x x BPWX3 BAS BY3 NORRKÖPINGSDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - - x 7 BPWX BAS BY3 KARLSÖDJ x-x- 1 1 x x x x - x x x x x x x x x x - x x - x 1 7 BPWK1 BAS REF M1V xxxx x x x x x x x - x x x x x x x x x BPSH BAS HANÖBUKTEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x 3 7 BPSA3 BAS BY ARKONA xxx- x x x x - x x - x x x x x x x - x x BPSA BAS BY x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x SOCX39 BAS W LANDSKRONA x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x 7 KAEX9 BAS ANHOLT E xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x x 7 7 KANX BAS N1 FALKENBERG xxxx 7 7 x x x x x x x - x x x x x x x x x KANX BAS FLADEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x SKEX3 BAS P x x x x x - x x - x x x x x x x - x - - x 1 7 SKEX1 BAS Å xxx- 1 1 x x - x x x x - x x x x x x x x x - - x 11 7 SKEX17 BAS Å x - x - - x SKEX1 BAS Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x x 13 7 SKEX1 BAS Å x - x - - x x SKEX1 BAS Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x FIBG7 BAS SLÄGGÖ xxx- 9 9 x x x x - x x - x x x x x x x - x - x KAEX9 BAS ANHOLT E xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x BPSB BAS BY CHRISTIANSÖ x x x x x - x x - x x x x x x x - x BPSB7 BAS BY BORNHOLMSDJ xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x BPSE1 BAS -CTRY-BP x-x- 1 1 x x x x - x x - x x x x x x x - x x - x 7 BPEX13 BAS BY x x x x x - x x - x x x x x x x - x BPEX1 BAS BY1 GOTLANDSDJ xxxx x x - x x x x x x x x x x x x x x x - x 7 BPEX1 EXT BY1 GOTLANDSDJ x x - x - x x x x x x x x x x - x - - x 3 7 BPEX BAS BY FÅRÖDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - - x
8 Bottom water oxygen concentration () Ship: Aranda Date: Series: N N 7 N N N N H S.3 H H S S E 11 E 13 E 1 E 17 E 19 E 1 E 3 E E 7 E
9 STATION BY3 NORRKÖPINGSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
10 Vertical profiles BY3 NORRKÖPINGSDJ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
11 STATION BY3 KARLSÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
12 Vertical profiles BY3 KARLSÖDJ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
13 STATION REF M1V1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
14 Vertical profiles REF M1V1 May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
15 STATION HANÖBUKTEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
16 Vertical profiles HANÖBUKTEN May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
17 STATION BY ARKONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
18 Vertical profiles BY ARKONA May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
19 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
20 Vertical profiles BY1 May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
21 STATION W LANDSKRONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
22 Vertical profiles W LANDSKRONA May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
23 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
24 Vertical profiles ANHOLT E May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
25 STATION N1 FALKENBERG SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
26 Vertical profiles N1 FALKENBERG May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
27 STATION FLADEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
28 Vertical profiles FLADEN May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
29 STATION P SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) Month Year
30 Vertical profiles P May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
31 STATION Å17 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 3 m) Month Year
32 Vertical profiles Å17 May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
33 STATION Å1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
34 Vertical profiles Å1 May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
35 STATION Å13 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
36 Vertical profiles Å13 May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
37 STATION SLÄGGÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
38 Vertical profiles SLÄGGÖ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
39 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
40 Vertical profiles ANHOLT E May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
41 STATION BY CHRISTIANSÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
42 Vertical profiles BY CHRISTIANSÖ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN 1 1
43 STATION BY BORNHOLMSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
44 Vertical profiles BY BORNHOLMSDJ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
45 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) Month Year
46 Vertical profiles BY1 May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
47 STATION BY1 GOTLANDSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) Month Year
48 Vertical profiles BY1 GOTLANDSDJ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
49 STATION BY FÅRÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) Month Year
50 Vertical profiles BY FÅRÖDJ May Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-11-1 Dnr: S/Gbg-17-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-11-7-17-11-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1-111 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-11- Dnr: S/Gbg-1-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-11- - 1-11-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--3 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-1- Dnr: S/Gbg-17-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-- Dnr: S/Gbg-17-17 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--9-17--17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Örjan Bäck Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--7 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-1-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-17 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17-3-9-17-3-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-7 17--1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-- - 17--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--13-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-3- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-3-1-1-3- Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda 17-7-19 Dnr: S/Gbg-17-7 Expeditionens varaktighet: 17-7-1-17-7-17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--3
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lena Viktorsson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2019-07-20 Dnr: S/Gbg-2019-88 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-9 Dnr: S/Gbg-17-31 Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana Expeditionens varaktighet
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 199-11- Dnr: SaO-99-317 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Nils Kajrup Jan Szaron Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1997-1- Dnr: SaO-1997- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-26 Dnr: M-Gbg 2010-262 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bodil Thorstensson Lars Edler Mikael Krysell Jan Szaron 1997-7- Dnr: SaO-1997-1 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 977-9777 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
M. Hansson L. Andersson P. Axe Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-29 Dnr: M-Gbg 2010-261 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Lars Edler 1997-- Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 9711-97 Survey period: Undersökningsområde: Survey area: The
T R A C K C H A R T. Country: Sweden Ship : Argos Date : Series : ,
T R A C K C H A R T Country: Sweden Ship : Argos Date : 20080922-20081029 Series : 0529-0584, 612-660 Hydrographic stn Pelagic/Demersal fish trawl Eggs/Larvae trawl CSR RefNo: 2008-77AR/0529-0660 T R A
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2008-03-17 Dnr: Mo 2008-49 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Lars Edler Mikael Krysell 1997--31 Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 97-9731 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Årsrapport Hydrografi 2006
Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman
Svenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
FAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman
och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Svår syrebrist ingen ny historia
INGEN ÖVERGÖDNING Svår syrebrist ingen ny historia Just nu råder en svår syrebrist i Östersjöns djuphålor. Bristen på inflödande saltvatten från Kattegatt har gjort att allt djurliv är utslaget nedanför
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Ny metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser av Nord Stream gasledning genom Östersjön
2009-0-2 Vår ref: 200/23/84 Er ref: 2-784-0 Naturvårdsverket Miljörättsavdelningen Enheten för markanvändning och vattenverksamhet 0 48 STOCKHOLM Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser
Vår ref: 2008/2070/184 Er ref: N2008/147/FIN
2009-0-0 Vår ref: 2008/2070/84 Er ref: N2008/47/FIN Näringsdepartementet Enheten för forskning, innovation och näringsutveckling 03 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss Ansökan om tillstånd enligt a lagen
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 2012-15 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI SMHI 2012-03-29
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Årsrapport Hydrografi 2010
Rapport Nr. 2011-7 Årsrapport Hydrografi 2010 Cia Hultcrantz Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och Göteborgs hamn. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Cia Hultcrantz
Tabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Analys av miljötillståndet
Analys av miljötillståndet 2005-2015 Gryaab AB Rapport April 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas 12803297_gryaab_miljötillstånd_v2.docx
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:02
Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:02 Hatar vintern kyla och vind. Vad gör man om man är tvungen att uthärda detta fanskap naturligtvis håller sig inomhus men vad gör man där. Ja man kan se på dumburken
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Årsrapport Hydrografi 2009
Rapport Nr. 2010-3 Årsrapport Hydrografi 2009 Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och Göteborgs hamn. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman Bohuskustens
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi
Nr. 2011-19 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 Hydrografi Författare: Anna Edman, SMHI Provtagare: Björn Becker, SMHI Bo Juhlin, SMHI Hans Olsson, SMHI Jenny Lycken, SMHI Fredrik Albertsson, SMHI SMHI 2011-04-04
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska