Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
|
|
|
- Viktor Eriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Dnr: S/Gbg-17-7 Expeditionens varaktighet: Uppdragsgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Havs- och Vattenmyndigheten. Samarbetspartner: Finlands miljöcentral (SYKE). SAMMANFATTNING Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön och Finska Viken. Under expeditionen analyserades den här resan växtplanktonprover ombord av en växtplanktonexpert. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från ca meters djup, i Östra Gotlandsbassängen närmast botten vid BY samt vid BY1 Gotlandsdjupet från meter. Vid förra expeditionen i juni uppmättes svavelväte närmast botten på 7 meters djup vid -CTRY- BP men där var det nu syresatt igen. Akut syrebrist (< ) påträffades i Bornholmsbassängen vid meter och i Östra Gotlandsbassängen samt i Västra Gotlandsbassängen vid ca 7 meter. Närsalterna DIN och DIP var generellt förbrukade i ytvattnet vilket är normalt för säsongen. I sydvästra Egentliga Östersjön uppmättes lite tillgängligt fosfat. Silikatkoncentrationerna i hela Egentliga Östersjön var fortsatt högre än normalt ovanför haloklinen. Ytvattentemperaturen i undersökningsområdet var normal för årstiden förutom i Östra Gotlandsbassängen där den var lägre än normalt, temperaturen varierade mellan 1,-17, C i Västerhavet och mellan 1,9-1, C i Egentliga Östersjön. Salthalten i ytan var normal förutom i Skagerrak där den var högre än normalt. I Västerhavet varierade ytsalthalten mellan 1, och 3 psu och i Egentliga Östersjön mellan, och, psu. Nästa ordinarie expedition planeras starta i september och då med ett annat fartyg än Aranda. Adress: Sven Källfelts Gata 1 71 Västra Frölunda Telefon: 11-9 E-post: karin.wesslander@smhi.se WWW:
2 RESULTAT Juliexpeditionen genomfördes ombord på det finska forskningsfartyget Aranda och startade i Helsingfors den 1:e juli och avlutades i samma hamn den 17 juli. Vindarna under expeditionen dominerades av i huvudsak svaga vindar från väst sydväst. Starkast var vinden i yttre Skagerrak där det rådde 13 m/s. Under expeditionen analyserades växtplanktonprover ombord av växtplanktonexperten Marie Johansen, resultaten presenteras så småningom i Algaware-rapporten för juli; nedan följer en sammanfattning: I Skagerrak och Kattegatt återfanns kiselalgen Proboscia alata i höga koncentrationer vid alla provtagna stationer. Artdiversiteten vid samtliga stationer i Västerhavet var generellt sett låg. Under expeditionen noterades endast några små tunna stråk av ytaggregeringar söder om Ölands sydspets från relingen vid själva provtagningen. Från bryggan noterades ytansamlingar nordost om Gotland vid expeditionens början samt utefter östkusten av Öland på väg hem. Små riskornsstora aggregeringar av filamentösa cyanobakterier sågs i vattnet vid mynningen till Finska viken och en bit ner öster om Gotland samt i ett stort område från södra Öland upp till Norrköpingsdjupet. Mängden cyanobakterier i samtliga provar tagna under expeditionen indikerar att om vinden mojnar och solen kommer fram kan ytansamlingar snabbt byggas upp i hela Egentliga Östersjön. Daglig algövervakning via satellit utförs av SMHI under sommaren och finns tillgänglig på Under expeditionen gjordes håvdrag av maneter vid Anholt och Släggö för att bidra till metodutvecklingen av manetövervakning. Håvprovet fotograferades och kommer senare genomgå bildanalys. Under expeditionen deltog även ett internationellt forskarlag från det av EU-finansierade projektet JERICO-NEXT. Målet var att använda nya metoder för att undersöka plankton med fokus på skadliga alger, t.ex. giftiga cyanobakterier. Preliminära resultat visar att den giftiga cyanobakterien Nodulara spumigena var vanlig i Egentliga Östersjön, speciellt i den nordvästra delen. Även andra typer av skadliga alger observerades. Bland växtplankton var pikoplankton, mycket små växtplankton (< µm) de mest talrika. Provtagning skedde både vid de fasta miljöövervakningsstationerna och kontinuerligt under gång genom att vatten pumpades från meters djup. En undervattenskamera (UVP) monterad på CTD-riggen användes för att undersöka utbredningen cyanobakteriekolonier och djurplankton. Flödescytometri och en sorts automatiserat mikroskop (CytoSense och FlowCam) användes för att studera växtplanktons sammansättning och utbredning. Ett mikroskop användes ombord för att komplettera och verifiera resultaten från de automatiska mätningarna. Ny metodik (FRRF) användes för att undersöka fotosyntes hos växtplankton. Mer information om projektet: Denna rapport är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll. När data publiceras hos datavärden kan vissa värden ha ändrats då ytterligare kvalitetsgranskning genomförts. Data från denna expedition publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt sker detta inom en till två veckor efter avslutad expedition. Data kan hämtas här:
3 Skagerrak Ytvattnet i Skagerrak var varmast närmast kusten och något kyligare än normalt i de yttersta delarna. Temperaturen varierade mellan 1,-17, C. Salthalten i ytan var något högre än normalt för årstiden och varierade mellan 7 psu vid Släggö och 3 psu i de yttersta delarna. Ytvattnet var väl omblandat ner till -1 meter där termoklin och haloklin sammanföll. En djupare skiktning återfanns kring 3- meter. Samtliga koncentrationer av närsalter i ytvattnet var mycket låga vilket är normalt för årstiden. Halterna av oorganiskt kväve (summan av nitrat+nitrit+ammonium, ofta betecknat DIN från engelskans Dissolved Inorganic Nitrogen) var helt förbrukat ner till meter vid P, meter vid Å17-Å13 och ner till 1 meter nära kusten vid Släggö. Koncentrationerna av löst oorganiskt fosfor (endast i formen fosfat, Dissolved Inorganic Phosphorus eller DIP) samt silikat var nära detektionsgränsen i hela Skagerraks ytvatten. Vid P under meter var det betydligt lägre halter av kisel än normalt. Syrgashalten i hela vattenkolumnen var normal vid samtliga besökta stationer. Vid Å1 på meter återfanns något högre syrgaskoncentration än omgivande vatten vilket sammanföll med en fluorescenstopp. Generellt visade fluorescensmätaren på CTDn högre fluorescensnivåer under termoklinen och i ett skikt mellan ca 1 och meter. Kattegatt och Öresund I Kattegatts samt Öresunds ytvatten var temperaturen mestadels normal för årstiden och varierade mellan 1,-17, C, varmast närmast Kattegattkusten vid N1 Falkenberg. Salthalten låg även den inom det normala spannet med, psu vid den nordligaste stationen Fladen och 1, psu i Öresund. Ytvattnet var väl omblandat ner till ca 1 meter där termoklin och haloklin sammanföll. Samtliga närsalter var normala för årstiden i hela Kattegatt och Öresund. I Kattegatt var det lösta oorganiska kvävet förbrukat ner till meter och fosfat ner till 1 meter. Koncentrationen av kisel i ytvattnet varierade kring,9-1,1 µ. I Öresunds ytvatten var halten av fosfat, µ, kisel ca 1 µ medans det lösta oorganiska kvävet var förbrukat. Fluorescensmätningar med CTDn visade högre fluorescensnivåer under termoklinen än vid ytan. Syrgashalter vid botten i området låg på normala värden omkring, i Kattegatt och 3,9 i Öresund. Egentliga Östersjön Temperaturen i Egentliga Östersjöns ytvatten var något lägre än normalt, främst i Östra Gotlandsbassängen, och varierade mellan 1,9-1, C. Salthalten i ytvattnet var normal,,-, psu, och hade sedan förra expeditionen i juni sjunkit något i norra delen av Östra Gotlandsbassängen. En tydlig haloklin låg kring 7- meter förutom i Arkonabassängen som ju är grundare och därför har en grundare haloklin närmare botten vid 3 meter. Temperaturen i ytvattnet värms så härs års upp och en termoklin närmare ytan har bildats kring meter. Under termoklinen är temperaturen lägre för att sedan öka något igen under haloklinen. Salthalten i Östra Gotlandsbassängens djupvatten, under haloklinen, var något högre än normalt.
4 Det lösta oorganiska kvävet var helt förbrukat i ytvattnet ner till meter i Gotlandsbassängerna, till m i Bornholmsbassängen och ner till 3 meter i Arkonabassängen. Under haloklinen ökar generellt mängden av närsalter till följd av nedbrytning av organiskt material. Till en del stationer når djupare inflöden av vatten med högre syrgashalt och då oxideras en del ammonium, som är restprodukten vid nedbrytning, varvid halten av oorganiskt kväve minskar. Den här processen ses tydligt vid stationerna i Bornholmsbassängen och Östra Gotlandsbassängen. Närmast botten är halten av löst oorganiskt kväve något lägre, till Bornholmsbassängen når ofta mindre inflöden men i Östra Gotlandsbassängen är det troligen fortfarande effekterna av det större inflödet december 1 som syns. Vid Gotlandsdjupet, BY1, är halterna av oorganiskt kväve lägre än normalt under 17 meter men halten ökar igen vid meter vilket beror på att det återigen råder syrebrist där. Det fanns ännu fosfat kvar i ytvattnet om än i låga halter, i Gotlandsbassängerna omkring,7 µ och i de sydvästra delarna omkring, µ. Nivåerna av kisel ovanför haloklinen var fortsatt högre än normalt i hela Egentliga Östersjön och varierade mellan som lägst 1,3 µ i Östra Gotlandsbassängen till som högst 1,9 µ i Bornholmsbassängen. I stora delar av Egentliga Östersjöns djupvatten påträffades syrgashalter nära noll. Helt syrefria förhållanden, då svavelväte bildas, uppmättes i Västra Gotlandsbassängen från ca meters djup, i Östra Gotlandsbassängen närmast botten vid BY samt vid BY1 Gotlandsdjupet från meter. Vid förra expeditionen i juni uppmättes svavelväte närmast botten på 7 meters djup vid -CTRY- BP men där var det nu syresatt igen. Akut syrebrist (< ) påträffades i Bornholmsbassängen vid meter och i Östra Gotlandsbassängen samt i Västra Gotlandsbassängen vid ca 7 meter. I Arkonabassängen var hela vattenkolumnen väl syresatt. Fluorescensmätningarna från CTDn visade på hög växtplanktonaktivitet strax ovanför termoklinen. Avsaknaden av närsalter i form av DIN tyder på att det rör sig om kvävefixerande cyanobakterier, detta bekräftades även ombord av växtplanktonanalyser i mikroskåp.
5 Figur 1. Snitt som visar syre- och salthalt genom Egentliga Östersjön från Öresund till Finska viken. DELTAGARE Namn Från Karin Wesslander Expeditionsledare SMHI Marie Johansen SMHI Sara Johansson SMHI Ann-Turi Skjevik SMHI Johan Kronsell SMHI Sari Sipilä SMHI Jerico-Next deltagare: Bengt Karlson Felipe Artigas Arnaud Louchart Fabrice Lizon Sirpa Lehtinen Lars Stemman SMHI CNRS/Univ. Littoral, Wimereux, France CNRS/Univ. Littoral, Wimereux, France University of Lille, France SYKE Observatoire Océanologique de Villefranche sur Mer Villefranche-sur-Mer, Alpes Maritimes, France
6 BILAGOR - Färdkarta - Tabell över stationer, analyserade parametrar och antal provtagningsdjup - Karta över syrehalter i bottenvattnet - Vertikalprofiler för basstationer - Figurer över månadsmedelvärden
7 SMHis hydrografiska stationer Basstation X HELCOM-station Karteringsstation O Karteringsområde SYKEs hydrografiska stationer Basstation LL1 LL1 ~Y9 ~~ :._BY31 t> 9 BY3 BY :.:.SY1 e BY1 LL7 e BCS
8 Date: Time: 11: Ship: AR Year: Ser Cru Stat Proj Stat Lat Lon Start Start Bottom Secchi Wind Air Air WCWI CZPP No No T T S S P D D H P P N N N A N A S H C C no no code name date time depth depth dir vel temp pres elac hohp de btl e e a a h o o h t t t t m t l i u o o yyyymmdd hhmm m m C hpa aove loy m m l l x x s o o r r r o o k o m m m tueo apt p p t t y y s t i a z n t y 3 u n n hdsb o - s t t p b c b c b c s t t t t t t i v s l d l d l d i a s m i p t 1 1 GFXX9 SYK BY3 / LL x x x x x - x x x x x x x x x x - x - x x 19 1 BPNX SYK LL x x x x x - - x x x x x x x x x - x - x - 1 BPNX SYK LL x x x x - - x x x BPNX3 SYK BY9 / LL x x x x - x x x x x 1 BPEX BAS... BY FÅRÖDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - x BPEX1 BAS... BY1 GOTLANDSDJ xxxx 19 1 x x - x x x x x x x x x x x x x x x x - 1 BPEX1 EXT... BY1 GOTLANDSDJ x x - x - x x x x x x x x x x - x - x x 1 BPEX13 BAS... BY x x x x x - x x x x x x x x x x - x - x x 1 BPSE1 BAS... -CTRY-BP x-x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x x 7 1 BPSB7 BAS... BY BORNHOLMSDJ xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x - 1 BPSB BAS... BY CHRISTIANSÖ x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x BPSA EXT... W HAMMER ODDE x x x x - x x x BPSA3 BAS... BY ARKONA xxx- x x x x - x x - x x x x x x x - x x x BPSA BAS... BY x--- x x x x - x x - x x x x x x x - x - x SOCX39 BAS... W LANDSKRONA x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x KAEX9 BAS... ANHOLT E xxxx 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x KANX BAS... N1 FALKENBERG xxxx 7 7 x x x x x x x - x x x x x x x x x - x KANX BAS... FLADEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x SKEX3 BAS... P x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x SKEX1 BAS... Å xxx- 1 1 x x - x x x x - x x x x x x x x x - x SKEX17 BAS... Å x - x - - x x SKEX1 BAS... Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x - 1 SKEX1 BAS... Å x - x - - x x SKEX1 BAS... Å x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x - 1 FIBG7 BAS... SLÄGGÖ xxx- 9 9 x x x x - x x - x x x x x x x - x - x KAEX9 BAS... ANHOLT E xxx- 1 1 x x x x x x x - x x x x x x x x x x x - 1 BPSH BAS... HANÖBUKTEN x x x x x - x x - x x x x x x x - x - x x 1 BPWK1 BAS... REF M1V xxxx x x x x x x x - x x x x x x x x x x x - 1 BPWX BAS... BY3 KARLSÖDJ x-x- 1 1 x x x x - x x x x x x x x x x - x x x x 7 1 BPWX3 BAS... BY3 NORRKÖPINGSDJ x x x - x - x x x x x x x x x x - x - x -
9 Bottom water oxygen concentration () Ship: Aranda Date: Series: 1-7 N 9 N.1 H S H S H S N 7 N N N N H S H S H S H S E 11 E 13 E 1 E 17 E 19 E 1 E 3 E E 7 E
10 STATION BY FÅRÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) 1 O Month O Year
11 Vertical profiles BY FÅRÖDJ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
12 STATION BY1 GOTLANDSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O Month O Year
13 Vertical profiles BY1 GOTLANDSDJ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
14 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) 1 O Month O Year
15 Vertical profiles BY1 July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
16 STATION BY BORNHOLMSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O Month 1 O Year
17 Vertical profiles BY BORNHOLMSDJ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
18 STATION BY CHRISTIANSÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O Month 1 O Year
19 Vertical profiles BY CHRISTIANSÖ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN 1 1
20 STATION BY ARKONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
21 Vertical profiles BY ARKONA July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
22 STATION BY1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
23 Vertical profiles BY1 July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
24 STATION W LANDSKRONA SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
25 Vertical profiles W LANDSKRONA July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
26 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
27 Vertical profiles ANHOLT E July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
28 STATION N1 FALKENBERG SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
29 Vertical profiles N1 FALKENBERG July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
30 STATION FLADEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) 1 O 1 O Month Year
31 Vertical profiles FLADEN July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
32 STATION P SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) 1 O 1 O Month Year
33 Vertical profiles P July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
34 STATION Å17 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 3 m) 1 O 1 O Month Year
35 Vertical profiles Å17 July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
36 STATION Å1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) 1 O 1 O Month Year
37 Vertical profiles Å1 July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
38 STATION Å13 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
39 Vertical profiles Å13 July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
40 STATION SLÄGGÖ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
41 Vertical profiles SLÄGGÖ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
42 STATION ANHOLT E SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= m) 1 O 1 O Month Year
43 Vertical profiles ANHOLT E July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
44 STATION HANÖBUKTEN SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 7 m) O Month O Year
45 Vertical profiles HANÖBUKTEN July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
46 STATION REF M1V1 SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO 3 DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) 1 O 1 O Month Year
47 Vertical profiles REF M1V1 July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
48 STATION BY3 KARLSÖDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 1 m) 1 O 1 O Month Year
49 Vertical profiles BY3 KARLSÖDJ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
50 STATION BY3 NORRKÖPINGSDJ SURFACE WATER (-1 m) 1 1 Annual Cycles Mean 1-1 St.Dev PO DIN O saturation % OXYGEN IN BOTTOM WATER (depth >= 17 m) O O Month Year
51 Vertical profiles BY3 NORRKÖPINGSDJ July Mean 1-1 St.Dev Oxygen PO DIN
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-9 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--3 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-11-1 Dnr: S/Gbg-17-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-11-7-17-11-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--1 Dnr: S/Gbg-17-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-1-1 Dnr: S/Gbg-1-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-1-7-1-1-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1-111 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-1- Dnr: S/Gbg-17-13 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 19-3- Dnr: S/Gbg-1-7 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-9- - 1-9-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1 Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-11- Dnr: S/Gbg-1-11 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-11- - 1-11-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-- Dnr: S/Gbg-17-17 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--9-17--17
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-7-7 Dnr: S/Gbg-1-91 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-7- - 1-7-7
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17--3 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17--1-17--
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Örjan Bäck Johan Kronsell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--7 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-1-
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--13-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet Dnr: S/Gbg-17-7 17--1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 17-- - 17--1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-17 Dnr: S/Gbg-17- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 17-3-9-17-3-1
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-3- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Meri Expeditionens varaktighet: 1-3-1-1-3- Uppdragsgivare:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1--3
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lena Viktorsson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2019-07-20 Dnr: S/Gbg-2019-88 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-06-18 Dnr: S/Gbg-2015-89 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 17-3-9 Dnr: S/Gbg-17-31 Expeditionsrapport från U/F Dana Cruise report from R/V Dana Expeditionens varaktighet
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bengt Yhlen Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2003-11-28 Dnr: Mg 2003-230 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Nils Kajrup Jan Szaron Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1997-1- Dnr: SaO-1997- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 199-11- Dnr: SaO-99-317 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Swedish Meteorological and Hydrological Institute Oceanographical Laboratory 1996-060-29 Dnr: SaO-9596- EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-26 Dnr: M-Gbg 2010-262 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Bodil Thorstensson Lars Edler Mikael Krysell Jan Szaron 1997-7- Dnr: SaO-1997-1 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 977-9777 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Björn Sjöberg Lars Edler 1997-- Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 9711-97 Survey period: Undersökningsområde: Survey area: The
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
M. Hansson L. Andersson P. Axe Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-11-29 Dnr: M-Gbg 2010-261 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS: SYRGASKARTERING I ÖSTERSJÖN
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2008-03-17 Dnr: Mo 2008-49 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
T R A C K C H A R T. Country: Sweden Ship : Argos Date : Series : ,
T R A C K C H A R T Country: Sweden Ship : Argos Date : 20080922-20081029 Series : 0529-0584, 612-660 Hydrographic stn Pelagic/Demersal fish trawl Eggs/Larvae trawl CSR RefNo: 2008-77AR/0529-0660 T R A
SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Lars Edler Mikael Krysell 1997--31 Dnr: SaO-1997-171 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet: 97-9731 Survey period: Undersökningsområde:
EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Jan Szaron Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-03-11 Dnr: M/Gbg-2010-045 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
FAKTABLAD NR 56 2012
FAKTABLAD NR 56 2012 Syreförhållanden i svenska hav Syre är en av de viktigaste gaserna i havet, då den är nödvändig för allt högre liv. Ytvattnet är vanligtvis mättat med syre, vilket tillförs genom upptag
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Långtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Svenska havsområden påverkar varandra
Svenska havsområden påverkar varandra Ulf Larsson, Stockholms universitet/ Johan Wikner, Umeå universitet/ Lars Andersson, SMHI Rapportering om miljötillståndet i våra hav sker oftast havsområdesvis. Mer
FAKTABLAD NR 55 2012
FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,
Årsrapport Hydrografi 2006
Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Amund E. B. Lindberg Bohuskustens vattenvårdsförbund 2009-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Pia Andersson Elisabeth Sahlsten 2009-02-12 2002/1445/204
AlgAware. Små arter kunde inte analyseras ombord. Klorofyll a analyseras i land, resultaten kommer tyvärr inte med i denna rapport.
Oceanographic Unit No 8, 19 24 July 2010 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Växtplanktonsituationen i Skagerrak och Kattegatt var rätt stabil jämfört med provtagningsomgången
och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2013-7 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Wesslander 2013-01-30 Lotta Fyrberg 2013-01-30 2013/269/9.5
Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Tillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006
DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning
Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)
1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,
Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Ny metod för kväveanalyser
Ny metod för kväveanalyser Lars Sonesten, Sveriges lantbruksuniversitet Mängden kväve som tillförs havet har genom åren mätts med hjälp av flera olika metoder. På senare år har så kallad katalytisk oxidation
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr
Årsrapport Hydrografi 2016 Nr 2017-2 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2017-2 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
AlgAware. Klorofyll a hade inte analyserats klart vid sammanställningen av denna rapport och är därför inte med denna gång.
Oceanographic Unit No 9, 16 21 August 2010 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning En mer höstlik planktonflora med mer dinoflagellater es i växtplanktonproverna från
Växtplankton, klorofyll och näringsämnen i Hanöbukten. Bidrag till Havsmiljöinstitutet (HMI) för Syntes Hanöbukten Bengt Karlson, Karin Wesslander
Växtplankton, klorofyll och näringsämnen i Hanöbukten Bidrag till Havsmiljöinstitutet (HMI) för Syntes Hanöbukten Bengt Karlson, Karin Wesslander Växtplankton, klorofyll och näringsämnen i Hanöbukten Bidrag
Långtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Ryaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
High chl a >4.5. chl a >2.3 <=4.5. chl a >=1.1 <=2.3. chl a >=0.4 <1.1
Oceanographic Unit No 7, 29 June 4 July 2009 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Diversiteten av växtplankton var låg i Skagerrak och proverna dominerades av dinoflagellatsläktet
Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI
Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym
Miljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr
Årsrapport Hydrografi 2018 Nr 2019-6 Maria Andersson, Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2019-6 Författare: Maria Andersson, Anna Edman
Omblandat vid <15m och permanent skiktat vid större djup, övre och undre lagret. Mindre utsatt eller skyddat
Typindelning av Sveriges kustvatten Bilaga 3 Kustvatten Beskrivning & djupkategori Skiktning & salinitet Vågexponering Vattenutbyte 1. Västkustens inre Skärgård med många skyddade öar och grunda vikar.
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring
Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring Ytan är som en spegel gör det svårt att se vad som händer under den Professor Lena Kautsky eller Tant Tång Stockholms universitets marina forskningscentrum
Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr
Årsrapport Hydrografi 2017 Nr 2018-3 Anna Edman Pärmbild. Bilden föreställer karta över Bohuskusten och provtagningsstationer. RAPPORT NR 2018-3 Författare: Anna Edman Uppdragsgivare: Bohuskustens Vattenvårdsförbund
Ackrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Tabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Havet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser av Nord Stream gasledning genom Östersjön
2009-0-2 Vår ref: 200/23/84 Er ref: 2-784-0 Naturvårdsverket Miljörättsavdelningen Enheten för markanvändning och vattenverksamhet 0 48 STOCKHOLM Yttrande över Samråd om gränsöverskridande miljökonsekvenser