Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014"

Transkript

1 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar Friman Ekologikonsult AB

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Generellt om ekologisk och kemisk status Vällingens tillflöden och vattenomsättning Djupförhållanden Provtagning och utvärdering Vattenkemi, siktdjup och klorofyll Absorbans och organiskt material Temperatur- och Syreförhållanden Konduktivitet, klorid, natrium, kalium, sulfat och alkalinitet Fosfor och kväve Metallhalter Plankton Växtplankton Växtplankton Sedimentundersökning, Referenser Bilaga 1. Tabeller, vattenkemiska analysresultat, Bilaga 2. Växtplanktonanalys 2014 Friman Ekologikonsult AB 1

3 1. Sammanfattning Telge Återvinnings anläggning vid Tveta ligger egentligen inom sjön Vällingens tillrinningsområde men allt vatten från anläggningen samlas upp och leds till det kommunala reningsverket, Himmerfjärdsverket, som har sitt utlopp i Himmerfjärden. För att dels få mer kunskaper om vattenkvalitén i Vällingen, dels se om det finns tecken på något läckage från återvinningsanläggningen har vattenprover tagits i yt- och bottenvatten i östra, mellersta och västra delen av Vällingen i mars och/eller i augusti från 2008 till I juni 2013 gjordes även en sedimentundersökning. Tvetaanläggningen ligger öster om Vällingen och ett läckage från Tveta skulle kunna påverka östra delen av sjön. Lakvatten har extremt höga klorid- och kvävehalter men i Vällingen är halterna av dessa ämnen bara en aning högre i östra jämfört med västra delen av sjön. I medeltal är alkalinitet, kloridhalt, kaliumhalt och sulfathalt något högre i östra än i västra delen av sjön, men skillnaden är mycket liten. Konduktivitet och natriumhalt är lika i medeltal i östra och västra delen av sjön. Totalkvävehalten i ytvattnet i mars är i medeltal lika i östra och västra delen av sjön medan totalkvävehalten i augusti i medeltal är lite högre i den östra delen av sjön. Totalfosforhalten är i medeltal också en aning högre i östra delen av sjön jämfört med den västra. TOC-halten var dock i medeltal något högre i västra delen än i östra delen av Vällingen. Under stagnationsperioderna (sommar och islagd tid) så är vattenmassan skiktad och bottenvattnet på 9-11 meters djup blir syrefattigt och ibland tom syrefritt. Vid dessa tillfällen stiger ammoniumkvävehalten i bottenvattnet och fosfatfosfor frigörs från bottensedimenten. Detta märks i djupområdena i centrala och västra delen av sjön särskilt på sommaren. Östra delen av Vällingen är relativt grund och blir därför inte temperaturskiktad på sommaren. De något högre halterna av näring och salter i östra delen av sjön kan bero på att den är mindre temperaturskiktad och får mer inblandning av bottenvatten. Skillnaderna är dock för små för att de ska ha någon betydelse för den ekologiska statusen. Kvalitetsfaktor Näringsämnen God God Ljusförhållanden Hög Hög SFÄ, metaller God God Växtplankton Måttlig Måttlig Sammanvägd ekologisk status Måttlig Måttlig Kemisk status exkl. kvicksilver God God I ovanstående tabell sammanställs status för de uppmätta kvalitetsfaktorerna för ekologisk status dels för 2014 dels för perioden Siktdjupet i Vällingen i augusti är mer än 3 m vilket tyder på hög status. Totalfosforhalten tyder på god status men ligger mycket nära gränsen för måttlig status. Växtplanktonanalysen, som är den viktigaste kvalitetsfaktorn, tyder på måttlig status. Den sammanvägda Friman Ekologikonsult AB 2

4 ekologiska statusen för Vällingen är måttlig. Enligt miljökvalitetsnormen så ska statusen vara god Vällingen är mycket känslig för fosfortillförsel. En ökad fosforbelastning skulle kunna medföra en ond cirkel med ökad algblomning som leder till ökad syrebrist som i sin tur leder till ökat fosforläckage från sedimenten. Halterna av arsenik, koppar krom och zink i ytvattnet ligger i alla prov under gränsvärdena vilket tyder på god ekologisk status. Halterna av bly, kadmium och nickel ligger också under gränsvärdena vilket tyder på god kemisk status (exklusive kvicksilver). Den historiska och långväga belastningen av kvicksilver på Sveriges sjöar gör att vattenmyndigheten klassar den kemiska statusen som uppnår ej god på nästan alla sjöar även om prover inte tagits (prov ska helst tas på fisk). En sedimentundersökning gjordes 2013 och proverna analyserades med avseende på tungmetaller och 96 organiska miljögifter. Sammanfattningsvis tyder sedimentundersökningen inte på någon påverkan från återvinningsanläggningen. Metallhalterna var låga och nästan lika i Lotorpsviken (närmast Tvetaanläggningen) och referensområdet. Av de organiska ämnena var det halten av 4-nonylfenol som var mest anmärkningsvärd. Den var ganska hög i förhållande till föreslagna riktvärden men eftersom halten var nästan lika hög i Lotorpsviken som referensområdet så tyder det på någon mer diffus källa. Den vanligaste källan till 4-nonylfenol i miljön är från avloppsvatten och från gödsling med slam. Friman Ekologikonsult AB 3

5 2. Bakgrund Telge Återvinnings Tvetaanläggning ligger inom sjön Vällingens tillrinningsområde men lakvattnet och allt annat vatten från Tvetaanläggningen leds till Södertäljes kommunala reningsverk, Himmerfjärdsverket. Tidigare fanns planer på att leda lokalt renat lakvatten till sjön Lanaren och det vatten som rinner av från sluttäckta ytor samt det dagvatten som rinner av från hårdgjorda ytor skulle renas separat och därefter ledas till Lerhagadiket som mynnar ut i Vällingens östra del. I augusti 2008 påbörjade Telge Återvinning provtagningar i Vällingen två gånger per år, i augusti och i februari/mars i syfte att få referensdata för sjöns näringstillstånd och växtplanktonsammansättning. I slutet av 2009 skrinlades planerna på att leda lokalt renat vatten till närliggande recipienter och man beslöt istället att även fortsättningsvis leda allt vatten från Tvetaanläggningen till Himmerfjärdens reningsverk. Eftersom det bland kringboende finns en viss oro för att det läcker vatten från Tvetaanläggningen till Vällingen så har vattenprovtagningarna i Vällingen ändå fortsatt en gång per år. Provtagningarna görs för att samla information om sjöns vattenkvalitet och för att se om det finns något som tyder på något läckage från Tvetaanläggningen som kan påverka Vällingen. Karaktäristiskt för lakvatten är att det har extremt höga klorid- och ammoniumkvävehalter. Telge Återvinning gör en vattenprovtagning i mars på tre stationer i Vällingen. I mars 2014 var isen för svag för provtagning varför en provtagning gjordes i augusti i stället. Telge Återvinning tar vattenprover ytskikt och i bottenvatten i östra, mellersta och västra delen av Vällingen varje år. Inom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning tas ett ytvattenprov från centrala delen av sjön i augusti varje år. Resultat från Telge Återvinnings tidigare undersökningar redovisades senast i juni 2014 i rapporten Vatten och sediment i Vällingen, resultat från Telge Återvinnings provtagningar I föreliggande rapport redovisas resultat från översiktligt och de senaste resultaten från 2014 mer detaljerat. Som jämförelse redovisas även en del resultat från andra undersökningar i Vällingen och i andra sjöar i länet. Ekolog Margareta Friman-Scharin har utfört provtagningarna och skrivit rapporten. Vid provtagningen 2014 medverkade även biolog Jesper Paulsson. Friman Ekologikonsult AB 4

6 3. Generellt om ekologisk och kemisk status I Sverige finns fem vattenmyndigheter, en för varje huvudflodområde. Stockholms län ligger inom norra Östersjöns vattendistrikt som sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder och från Kilsbergen i väster till skärgården i öster. Länsstyrelserna övervakar tillståndet i länets sjöar, vattendrag och kustvatten. Vattenmyndigheterna har satt upp miljökvalitetsnormer för alla sjöar som är större än 1 km 2. De ska ha god ekologisk status senast 2015 eller i särskilda fall t.ex. sex eller tolv år senare och den kemiska statusen ska vara god. Länsstyrelsen bedömer den ekologiska statusen med hjälp av uppgifter om olika biologiska, fysikaliskkemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Metoder för att bedöma ekologisk och kemisk status finns redovisade i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19. Värdena för de olika parametrarna jämförs med referensvärden som avser opåverkade sjöar. Beroende på hur mycket uppmätta värden avviker från referensvärdena så kan den ekologiska statusen klassas som dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. När olika parametrar tyder på olika status görs en sammanvägning, biologiska parmetrar väger tyngre än fysikalisk-kemiska. Ofta finns bara fysikalisk-kemiska parametrar då görs ändå en expertbedömning av den ekologiska statusen. Den kemiska statusen beror på om halterna av 33 prioriterade ämnen är över eller under uppsatta gränsvärden. De prioriterade ämnena är ett antal tungmetaller bekämpningsmedel, polyaromatiska kolväten, flamskyddsmedel, tributyltenn, nonylfenol mm. Den kemiska statusen har två klasser, god eller uppnår ej god. Ligger summan av uppmätta halter och bakgrundshalter under uppsatta gränsvärden så är den kemiska statusen god. För kvicksilver bedöms halterna i fisk i Sveriges sjöar vara så höga att den kemiska statusen för sjöar och vattendrag i generellt klassas som uppnår ej god. På grund av den historiska belastningen och de långväga transporterna av kvicksilver så sätts inget årtal för när den kemiska statusen ska vara god. I stället sätter man upp mål för kemisk status (exklusive kvicksilver), som i regel ska vara god I många sjöar har man inte gjort någon undersökning av halterna av de prioriterade ämnena i vatten/sediment eller i biologiska vävnader. Då bedöms den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) att vara god om det inte finns någon anledning att misstänka annat. Friman Ekologikonsult AB 5

7 Figur 1. Moraåns avrinningsområde är 92 km 2 stort. Vällingen ligger i övre delen av Moraåns avrinningsområde. Moraån mynnar ut i Järnafjärden. 4. Vällingens tillflöden och vattenomsättning Vällingen är en 3,8 km 2 stor sjö i övre delen av Moraåns avrinningsområde, se figur 1. Sjön är mycket flikig med många vikar och uddar, medeldjupet är 6,1 m och den teoretiska omsättningstiden är 3,8 år. Tillrinningsområdet är 29 km 2 och utgörs av 67% skogsmark, 16% sjö, 14% jordbruksmark och 3 % urbant (ref. SMHI, vattenweb i januari 2015). Den enda sjön uppströms Vällingen är Långsjön som ligger norr om Vällingen. Eventuellt har Vällingen även tillrinning av grundvatten från den högre liggande sjön Yngern väster om Vällingen. Inom tillrinningsområdet finns även avlopp från två reningsanläggningar (160 pe) och enskilda avlopp från 40 permanenthus och 133 fritidshus (ref. Södertäljes Vattenplan, Rapport 2005). Avloppsmängderna från de enskilda avloppen ökar eftersom fler och fler av fritidshusen blir permanentbostäder. Vällingen har varit vattentäkt för Myrstugans vattenverk vid sjöns utlopp vilket medfört att kraven på enskilda avlopp har varit högre än i andra områden. Vattnet från Vällingen rinner vidare söderut till Kvarnsjön, Kallforsån och Moraån som mynnar ut i Järnafjärden. Friman Ekologikonsult AB 6

8 Figur 2. Vällingens tillrinningsområde och provtagningsstationerna, Ö för östra, M för mellersta och V för västra. Inom den regionala miljöövervakningen tas ett ytvattenprov i augusti varje år vid station R. 5. Djupförhållanden Vällingens maxdjup, 16 m, är i en liten djuphåla i södra delen av sjön. Maxdjupet i centrala delen av sjön är 12 m, se figur 3. Figur 3. Djupförhållanden i sjön Vällingen efter ritning i Länsstyrelsens Rapport 1994:1 Friman Ekologikonsult AB 7

9 6. Provtagning och utvärdering Telge Återvinnings senaste provtagning i Vällingen utfördes den 21:a augusti Vattenprov togs med Ruttnerhämtare i ytvattnet på 0,5 meters djup och i bottenvattnet ca 0,5 meter över bottnen på tre stationer, se figur 2. Ibland togs även prov strax under språngskiktet på t.ex. syre. Vattenkemiska analyser har utförts av Eurofins och växtplanktonprov har analyserats av Medins Biologi. I denna rapport redovisas också data från de provtagningar som TÅ utfört och som jämförelse så redovisas även en del resultat från den regionala miljöövervakningen, RMÖ, av Vällingen samt nationella miljöövervakningen av 20 så kallade omdrevssjöarna i Stockholms län. Inom RMÖ tas vattenproven på 0,5 m djup i en station, R, i sundet mellan Vällingens östra och västra del, se figur 2. Vid utvärderingen har om möjligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter 2013:19 använts. För parametrar som inte finns med där eller om det saknats tillräckligt underlag för att tillämpa dessa bedömningsgrunder har Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913 från 1999) för sjöar och vattendrag använts. För några parametrar som saknar bedömningsgrunder så har jämförelser gjorts med sjödata från SLU:s databank för vattenkemi. Information har också hämtats från Vattenmyndigheten och från Vatteninformationssystem Sverige, Viss. 7. Vattenkemi, siktdjup och klorofyll Analysresultaten för Telge Återvinnings vattenkemiska provtagningar åren redovisas i diagram i följande avsnitt. Samtliga analysresultat finns redovisade i Bilaga Absorbans och organiskt material Absorbansen är ett mått på vattnets färg som till stor del beror på halten humusämnen. Absorbansen, Abs 420/5, i ytvattnet har under perioden varierat mellan 0,025 och 0,084 ae/5 cm. Den högsta absorbansen uppmättes i augusti 2014 då den var 0,084 i östra delen och 0,079 i västra delen av Vällingen, se figur 4. Medelvärdet för absorbansen i augusti var 0,033 och för ,053. Sjöar i södra Sverige som har en absorbans < 0,06 ae/5 cm betecknas som klara sjöar (till skillnad mot de humösa sjöarna). Skillnaderna mellan stationerna i östra och västra delen var obetydlig. På senare år har absorbansen ökat i många sjöar och vattendrag vilket kan vara en effekt av klimatförändringar. Varmare och fuktigare höstar och vintrar leder till ökat humusläckage från skogsmarken (Löfgren, S). Friman Ekologikonsult AB 8

10 TOC, mg/l Abs, F, 420 /5 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 TOC Abs 0 R Aug R Aug Ö Aug R Aug V Aug Ö Mars 2009 M Mars 2009 Ö Aug R Aug V Aug Ö Mars 2010 V Mars 2010 R Aug Ö Mars 2011 V Mars 2011 R Aug Ö Mars 2012 V Mars 2012 R Aug Ö Mars 2013 V Mars 2013 R Aug Ö Aug 2014 V Aug Figur 4. Vattnets färg, absorbansen, och halten TOC vid station Ö i östra delen av Vällingen, vid station R (Regionala miljöövervakningen) i den centrala delen och station V i västra delen. Halten TOC, totalt organiskt kol, är ett mått på halten organiskt material. Ju högre TOC desto mer organiskt material, t.ex. humusämnen och plankton, finns i vattenmassan. Humusämnen är syreförbrukande när det bryts ner av mikroorganismer. Halterna i Vällingens ytvatten har i augusti varierat har varierat mellan 8 och 10,9 mg/l var halten i medeltal 9,2 och var halten 9,5 i medeltal. När TOC-halterna i ytvattnet i maj oktober i genomsnitt är 8-12 så klassas det som måttligt hög halt, klass 3, i en femgradig klassning (NV Rapport 4913). Den högsta halten som uppmättes var 12 mg/l i västra Vällingen i mars 2013 både i bottenvattnet och i ytvattnet. Samtidigt var TOC-halten i östra delen bara 9,4 mg/l. I medeltal ( ) har TOC-halten varit 9,0 mg/l i östra delen och 9,6 mg/l i västra delen av sjön. Siktdjupet har i augusti varierat mellan 2,4 m 2013 och 3,4 m, se figur 5. I medeltal för har siktdjupet varit 3,7 m. Under den senaste sexårsperioden, , har siktdjupet i medeltal varit 3,1 m. Referensvärdet för siktdjupet, dvs det siktdjup sjön borde haft utan mänsklig påverkan, är 4,5 m (Hagström 2013). När siktdjupet är > 3 m blir den ekologiska kvoten, (siktdjupet /referensvärdet) > 0,67 vilket gör att siktdjupet i Vällingen har haft hög status i medeltal sedan 2006 och även om man bara bedömer den senaste sexårsperioden. I augusti 2008 och 2009 var siktdjupet 2 respektive 4 dm mindre i östra delen än i västra delen av Vällingen. I augusti 2014 var siktdjupet 3 dm större i östra delen än i den västra. Friman Ekologikonsult AB 9

11 Kl-a, µg/l Siktdjup, m 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Kl-a Sikt 0 R R Ö R V Ö R V R R R R Ö V Figur 5. Klorofyllhalt och siktdjup i augusti i Vällingen Station R i centrala Vällingen provats inom den regionala miljöövervakningen, medan proverna i östra och västra Vällingen provtagits av Telge Återvinning. Siktdjupet är oftast lägre när klorofyllhalten är högre. I augusti 2014 var klorofyllhalten 6,8 µg/l i östra delen och 4,8 µg/l i den västra delen av Vällingen var klorofyllhalten också högre i den östra delen men 2008 var den lägre där än i västra delen av sjön. Halterna av klorofyll-a har i augusti varierat mellan 4,8 och 11,3 µg/l. Medelvärdet för är 9,5 µg/l och medelvärdet för den senaste sexårsperioden är 8,0 µg/l. Referensvärdet för Vällingens klorofyllhalt är 3,4 µg/l (Hagström, Länsstyrelsen 2013). Den ekologiska kvoten (referensvärde/uppmätt medelvärde) blir då 0,43 vilket tyder på god ekologisk status. Det är dock säkrare att bedöma den ekologiska statusen med växtplanktonanalys, se avsnitt Temperatur- och Syreförhållanden Vällingen har temperaturskiktad vattenmassa på sommaren och i viss mån även på vintern. Endast vid TÅ:s mätningar har temperaturen mätts varje meter från ytan och nedåt. Vid augustimätningarna 2008, 2009 och 2014 var temperaturen 18-19,6 grader C från ytan och ner till 6-7 meters djup men därunder föll den brantare till den lägsta uppmätta augustitemperaturen på 12,2 grader C på 11 meters djup vid den mellersta mätstationen, se figur 6. I augusti 2014 var temperaturen generellt lite högre än vi de tidigare mätningarna och i den östra delen av sjön var temperaturen då jämnhög ända ner till botten. Friman Ekologikonsult AB 10

12 C Temperaturer i augusti 0, Ö 2008 M 2008 V 2008 Ö 2009 M 2009 V 2009 Ö 2014 M 2014 V 2014 Djup, m Figur 6. Temperaturer i djupled i augusti 2008, 2009 och Gröna linjer avser östra delen, oranga linjer avser mellersta delen och blåa linjer avser västra delen av Vällingen ⁰C Temperatur i mars Ö 2011 M 2011 V 2011 Ö 2012 M 2012 V 2012 V 2013 M V 2013 Figur 7. Temperaturer vid stationerna 1-3 i mars Gröna linjer avser östra delen, oranga linjer avser mellersta delen och blåa linjer avser västra delen av Vällingen. Vintertid är temperaturskiktningen svagare men på grund av isen så är omblandningen av bottenvattnet ändå mycket begränsad. Efter vår- och höstcirkulationen temperaturskiktas sjön och syrehalterna i bottenvattnet sjunker. Mätningarna visar att syretillståndet är bra ner till sex meters djup men att det i mars och augusti oftast är syrefattigt från nio meter och djupare, se figur 8. I figur 3 framgår ungefär hur stora bottenarealer som är djupare än nio meter och kan drabbas av perioder med syrefattigt vatten. Friman Ekologikonsult AB 11

13 mg/l Syrehalter Aug Ö Aug M Aug V Mars 2009 Ö Mars 2009 M Mars 2009 V Aug Ö Aug M Aug V Mars 2010 Ö Mars 2010 M Mars 2010 V Mars 2011 Ö Mars 2011 M Mars 2011 V Mars 2012 Ö Mars 2012 M Mars 2012 V Mars 2013 Ö Mars 2013 M Mars 2013 V Aug Ö Aug M Aug V Djup, m Figur 8.Syrehalter i augusti 2008, 2009 och 2014 samt i mars Augustivärden är gulorange eller rödmarkerade medan marsvärden är blå- eller lilamarkerade. Ner till sex meters djup var det syrerikt, > 7 mg/l, vatten vid nästan alla mättillfällen. På åtta meters djup varierierade syretillståndet mellan svagt, måttligt eller rikt. Från nio meters djup och nedåt var det oftast syrefattigt, < 3mg/l och vid två mättillfälle rådde det syrebrist på 10 och 11 meters djup. Efter mars och augusti kan syrehalterna i bottenvattnet sjunka ytterligare tills temperaturskiktningen bryts genom att hela vattenmassan värms/kyls till fyra grader då vår- respektive höstcirkulationen inträder. I mars 2012 var syrehalterna betydligt högre än vid övriga mätningar i mars, det kan eventuellt bero på den sena isläggningen Ju kortare tid isen legat desto mindre syre hinner förbrukas i bottenvattnet före marsprovtagningen. Vid den senaste provtagningen i augusti 2014 var det ingen skiktning i östra delen av Vällingen och därmed goda syreförhållanden i hela vattenmassan. I mellersta delen var syrehalten låg, 3,9 mg/l på 7 meters djup och bottenvattnet, på 11 meters djup, rådde det syrebrist. I västra delen av Vällingen var det också syrebrist i bottenvattnet, på nio meters djup. Friman Ekologikonsult AB 12

14 7.3 Konduktivitet, klorid, natrium, kalium, sulfat och alkalinitet I detta avsnitt redovisas analysvärden från i Vällingen och som jämförelse används resultat från hösten 2013 i den Nationella miljöövervakningens provtagning i 20 så kallade omdrevssjöar i Stockholms län. I omdrevssjöar tas vattenkemiska prover i oktober varje höst för att följa trender i sjöarnas vattenkemi. Konduktiviteten (ledningsförmågan) är ett mått mängden lösta joner i vattnet. De vanligaste positiva jonerna i sjövatten är kalcium, magnesium och natrium och de vanligaste negativa är vätekarbonat, sulfat och klorid. Normalt för sjöar i Sverige är konduktivitet på 5-40 ms/m. Hög konduktivitet kan vara tecken på föroreningspåverkan eller påverkan av t.ex. vägsalt eller havsvatten. I de 20 omdrevssjöarna i Stockholms län varierade konduktiviteten i oktober 2013 mellan 4,5 och 65 ms/m och medianvärdet var 15,7 ms/m. Konduktiviteten i Vällingen var i alla ytvattenprov och i de flesta bottenvattenprov ms/m. Högsta konduktiviteten uppmättes i djuphålan på 11 meters djup i mars 2011, då den var 31 ms/m. I mars 2012 och 2013 var konduktiviteten där 26 respektive 23 ms/m. I augusti 2014 var konduktiviteten 18 ms/m i ytvattnet och i bottenvattnet. Konduktiviteten i ytvattnet har i medeltal varit 19 ms/m både i östra och västra delen av sjön R Ö V R Ö V R Ö V R Ö V Konduktivitet ms/m Klorid mg/l Alkalinitet mg HCO3/l Sulfat mg/l Kalium mg/l Natrium mg/l Aug Mars 2011 Aug Mars 2012 Aug Mars 2013 Aug Aug Figur 9. Konduktivitet, alkalinitet och halter av klorid, sulfat, kalium och natrium i ytvattnet i Vällingen Ö och V avser östra respektive västra delen av Vällingen. R avser prover tagna i centrala Vällingen inom den regionala miljöövervakningen. Det är ibland något högre jonhalter i östra än i västra delen av Vällingen. Kloridhalterna har i ytvattnet i Vällingen varierat mellan 18 och 23 mg/l. I augusti 2014 var kloridhalten 20 mg/l i östra delen av sjön. I västra delen var kloridhalten enligt analyssvar 39 mg/l men enligt muntlig uppgift från laboratoriet såg toppen konstig ut. Värdet är osannolikt eftersom konduktiviteten och natriumhalten är lika höga i östra som västra delen av sjön. Därför tas det osannolika kloridvärdet inte med i diagrammet eller i bedömningen. Friman Ekologikonsult AB 13

15 Oftast är det ingen stor skillnad mellan halten i ytvattnet och bottenvattnet men i mars 2011 var kloridhalten 53 mg/l på 11 m djup i djuphålan, mellersta stationen. I medeltal för så har kloridhalten varit 22 mg/l i östra delen och 21 mg/l i västra delen av sjön. I de 20 omdrevsjöarna i Stockholm varierade kloridhalterna hösten 2013 mellan 2,8 och 96 mg/l och medianvärdet var 11 mg/l. Mycket höga kloridhalter kan bero på påverkan från havsvatten, påverkan av fossilt havsvatten, påverkan från vägsalt, lakvatten eller avlopp Ö 7m M V 9m Ö 8m M V 9m Ö 8m M V 9m Ö 6m M V 9m Ö 8m M V 9m 11m 11m 11m 11m 11m Mars 2010 Mars 2011 Mars 2012 Mars 2013 Aug Konduktivitet ms/m klorid mg/l Kalium mg/l Natrium mg/l sulfat mg/l Alkalinitet mg HCO3/l Figur 10. Konduktivitet, alkalinitet och halter av klorid, sulfat, kalium och natriumjoner i bottenvattnet i Vällingen Ö, M och V avser östra, mellersta respektive västra delen av Vällingen. R avser prover tagna i mellersta delen av Vällingen inom den regionala miljöövervakningen. Den högsta konduktiviteten och de högsta halterna av de olika jonerna är alltid i djuphålan. Natriumhalterna i Vällingen varierade mellan 10 och 20 mg/l. I augusti 2014 var natriumhalterna 12 mg/l i alla prov. De högsta natriumhalterna på mg/l och de högsta kloridhalterna uppmättes i mars 2011 djuphålan på 11 meters djup. I medeltal i ytvattnet så är natriumhalterna lika höga i östra som i västra delen av sjön. I de 20 omdrevssjöarna i Stockholm varierade natriumhalterna hösten 2013 mellan 2,8 och 60 mg/l och medianvärdet var 8,7 mg/l. Kaliumhalterna i Vällingen har liksom de övriga salterna varit högst i djuphålan, där de var 2,6-4,3 mg/l medan de i övriga prover varit mellan 2,4 och 2,8 mg/l. I medeltal har kaliumhalterna i ytvattnet varit 2,5 mg/l i östra delen och 2,4 mg/ l i västra delen av sjön. I omdrevssjöarna varierade Kaliumhalterna mellan 0,6 och 6,3 mg/l och medianvärdet var 1,7 mg/l. Sulfathalterna i Vällingen var oftast högst i djuphålan, mg/l medan de i ytvattnet var mg/l. I augusti 2014 var sulfathalten dock bar 12 mg/l i djuphålan medan det var mg/l i ytvattnet. Sulfathalterna i ytvattnet har i Friman Ekologikonsult AB 14

16 medeltal varit 20 mg/l i östra delen och 19 mg/l i västra delen av sjön. Sulfathalterna i omdrevssjöarna varierade hösten 2013 mellan 1,4 och 55 mg/l och medianvärdet var 7,2 mg/l. Alkaliniteten mäts i halten vätekarbonatjoner och visar t.ex. hur motståndskraftigt vattnet är mot försurning. När alkaliniteten är mer än 12 mg HCO₃/l så är buffringskapaciteten mot försurning mycket god. I Vällingen var alkaliniteten mg/l i ytvattnet och mg HCO₃/l i bottenvattnet. Alkalineten i ytvattnet har i medeltal varit 42 mg HCO₃/l i östra och 41 mg HCO₃/l i västra delen av sjön. Alkaliniteten i de 20 omdrevssjöarna var mg HCO₃/l och medianvärdet 77 mg HCO₃/l. Vid provtagningarna 2010, 2012, 2013 och 2014 analyserades även halterna bor och strontium. Halten bor varierade mellan 10 och 22 µg/l. Borhalten var högst i mars 2012 i östra och mellersta stationerna. I övrigt var skillnaderna mellan stationerna eller mellan yt- och bottenvatten mycket små. Det finns inga miljönormer för borhalter, men i dricksvatten får borhalten inte vara högre än 1 mg/l. Borhalten är högre i områden med kalkberggrund än i områden med annan berggrund. µg/l 90 Bor och strontium Bor ytv. Bor bv Strontium ytv Strontium bv 10 0 Ö 1m Ö 7m V 1m V 9m Ö 1m Ö 8m M 11m V 1m V 9m Ö 1m Ö 6m M 11m V 1m V 9m Ö 0,5m Ö 8m M 11m V 0,5m V 9m Mars 2010 Mars 2012 Mars 2013 Aug Figur 11. Halter av bor och strontium i ytvattnet och i bottenvattnet Halten strontium var µg/l i ytvattnet och µg/l i bottenvattnet och 2012 var halten strontium lite högre i östra delen av Vällingen än i den västra men 2013 och 2014 var det tvärtom. Strontium analyseras inte ofta men hösten 2012 gjordes det i 17 omdrevssjöar i Stockholms län och då varierade halterna mellan 12 och 129 µg/l och medianvärdet var 46 µg/l. Friman Ekologikonsult AB 15

17 7.4 Fosfor och kväve Totalfosforhalterna i ytvattnet har vid mätningarna varierat mellan 12 och 29 µg/l, se figur 12. Medelvärdet för totalfosforhalterna har i augusti varit 19,8 µg/l och i mars 17,2 µg/l. Referensvärdet för totalfosfor i Vällingen är 10 µg/l (Hagström, Länsstyrelsen 2013). Gränsen mellan måttlig och god status för totalfosfor är när kvoten mellan referensvärdet och uppmätt totalfosforhalt är 0,5. För att god status ska uppnås i Vällingen krävs att totalfosforhalterna i medeltal är lägre än 20 µg/l. De senaste sex årens mätningar tyder alltså på god status beträffande totalfosfor, men mycket nära gränsen för måttlig status. µg/l Fosforhalter i ytvattnet org. P Fosfat-P A 06 A 07 Aug Mars 2009 Aug Mars 2010 A 10 Mars 2011 A 11 Mars 2012 A 12 Mars 2013 A 13 Aug Figur 12. Fosforhalter i ytvattnet i augusti och i mars R är den regionala miljöövervakningsstationen och den ligger mellan östra, Ö och västra, V,delen av sjön. I medeltal ( ) är totalfosforhalterna i ytvattnet lite högre, 19 µg/l i östra delen än i västra delen av Vällingen, 17µg/l. Det kan bero på att det är större fosforbelastning från Lerhagadiket än andra delar av sjön eller för att Lerhagaviken är grundare. I grundområden blir det ingen temperaturskiktning som hindrar näringsrikt bottenvatten att blandas upp med ytvattnet. Totalkvävehalterna i ytvattnet var i augusti i medeltal 466 µg/l och i augusti , 526 µg/l. Halter mellan 300 och 625 µg/l för perioden maj till oktober är måttligt höga halter (NV 1999). I mars var totalkvävehalten i medeltal 700 µg/l. Vintertid( ) var totalkvävehalten i medeltal nästan lika i östra och västra delen. Sommartid (2008, 2011 och 2014) var totalkvävehalten i medeltal något högre i östra delen, 540 µg/l, jämfört med den västra delen av sjön, 507µg/l. Halterna av oorganiskt kväve dvs nitrit-nitrat-kväve och ammoniumkväve är mycket låga i augustiproven. I marsproverna utgjorde det oorganiska kvävet i medeltal drygt 30 % av totalkvävehalten. Friman Ekologikonsult AB 16

18 Kvävehalter i ytvattnet µg/l R R Ö R V Ö V Ö R V Ö V R Ö V R Ö V R Ö V R Ö V Org. N NO₂+₃-N NH₄-N A A Aug Mars Aug Mars A Mars A Mars A Mars A Aug * * * För mars 2013 saknas analysvärden på nitrit-nitrat-kvävehalterna och för augusti 2014 är de osäkra (analysmetoden som användes då är bara är ackrediterad för halter > 100 µg/l). Figur 13. Kvävehalter i ytvattnet. Höga halter av oorganiskt kväve i ytvattnet förekom endast vid vinterprovtagningarna och då nästan uteslutande i form av nitrat-nitrit-kväve. ug/l Ö 6m V 9m Ö 6m V 9m Närsalthalter i bottenvattnet Ö 7m V 8m Ö 7m V 9m Ö 8m M 11m V 9m Ö 8m M 11m V 9m Ö 6m M 11m V 9m Ö 8m M 11m V 9m PO4-P NH4-N Augusti 2008 Mars 2009 Augusti 2009 Mars 2010 Mars 2011 Mars 2012 Mars 2013* Aug. 2014* * För mars 2013 saknas analysvärden på nitrit-nitrat-kvävehalterna och för augusti 2014 är de osäkra (analysmetoden som användes då är bara är ackrediterad för halter > 100 µg/l). Figur 14. Oorganiskt kväve och fosfor i bottenvattnet. Högsta halterna fosfatfosfor och ammoniumkväve uppmättes på elva och nio meters djup i augusti Generellt förekommer oorganiskt kväve mest form i av ammoniumkväve när det är syrebrist och mest i form av nitrit-nitrat-kväve när det god syretillgång. Fosfatfosforhalterna är låga i ytvattnet, 1-8 µg/l, men ibland mycket höga i bottenvattnet. Högsta uppmätta halten fosfatfosfor var 750 µg/l på elva meters djup i mellersta delen av sjön i augusti 2014, se figur 14. Samtidigt var syrehalten i bottenvattnet endast 0,3-0,6 mg/l vilket i praktiken är syrebrist och en orsak till fosforläckage från sedimenten. Oorganiskt kväve förekommer främst som nitratkväve men när syrehalterna är låga så ökar ammoniumkvävehalterna. De högsta ammoniumkvävehalterna uppmättes Friman Ekologikonsult AB 17

19 på nio och elva meters djup i augusti 2014 samtidigt som det rådde syrebrist i bottenvattnet, se figur 14. Växtplanktonproduktionens storlek beror oftast på vilka närsalter det först blir brist på. Halterna av oorganiskt kväve (ammonium- och nitrit-nitrat-kväve) och fosfatfosfor har varit mycket låga i augusti. I augusti 2014 var fosfatfosforhalten <5 µg/l medan halten ammoniumkväve var 5 µg/l och halten nitrit-nitrat-kväve var 27 µg/l. Analysen av nitrit nitratkväve gjordes dock med en metod som inte är ackrediterad för halter under 100 µg/l varför det värdet är osäkert. För perioden var halterna i medeltal 5,3 respektive 2,5 µg/l, vilket tyder på brist på både kväve och fosfor i augusti. Ett annat sätt att bedöma vad som styr produktionen är totalkväve/ totalfosforkvoten. Om den är > 30 tyder det på att produktionen i sjön är helt styrd av fosfortillgången. Om kväve/fosfor-kvoten är finns en tendens till att cyanobakterier ( blågröna alger ) kan bilda massförekomst och kvoten är under 15 så är detta sannolikt eller mycket sannolikt (NV Rapport 4913). I Vällingen har kväve/fosforkvoten i augusti i medeltal varit 26 och i den senaste sexårsperioden, varit 27. Det tyder på att fosfor och kväve är i balans och att det är fosfortillgången som styr produktionen. Vällingen är alltså främst känslig för fosfor. Friman Ekologikonsult AB 18

20 8. Metallhalter I Telge Återvinnings provtagningar och 2014 har även metallhalterna analyserats. I tabell 1 redovisas resultaten för arsenik och de tungmetaller som finns med i Naturvårdsverkets tillståndsklassning från Enligt den gamla tillståndsklassningen från 1999 så bedöms totalhalterna, dvs halterna i prover som inte är filtrerade. Totalt har 21 prov analyserats. Hög halt av koppar, kobolt och vanadin förekom i ett eller två bottenvattenprov från östra eller västra delen av sjön. Halten bly var måttligt hög i 6 av de 21 proverna från östra eller västra delen av sjön. Halten vanadin var måttligt hög i ett prov från östra delen av sjön. I övrigt var halterna låga eller mycket låga av koppar, bly, kobolt och vanadin. Halterna arsenik, krom zink, kadmium och nickel var låga eller mycket låga i samtliga prov. Augusti 2008 Mars 2009 Augusti 2009 Mars 2010 Augusti 2014 Station Djup, m Särskilt förorenande ämnen Prioriterade ämnen Övrigt Krom Zink Bly Arsenik Koppar Kadmium Nickel Kvicksilver Kobolt Vanadin Ö 0,5 1 1,5 <0,5 <5 1,5 0,02 1,8 <0,01 <0,5 0, ,2 0,5 <5 1,0 0,01 1,9 <0,01 <0,5 0,7 V 0,5 1 0,9 <0,5 <5 0,5 <0,01 1,7 <0,01 <0,5 <0, ,6 0,6 5 1,0 <0,01 2,1 <0,01 1,0 0,9 Ö 1 0,55 1,2 <1 2,7 <0,5 <0,1 1,8 <0,1 <1 <0,5 6 <0,5 2,4 <1 5,1 <0,5 <0,1 1,7 <0,1 <1 <0,5 V 1 <0,5 2,6 <1 4,7 1,5 <0,1 1,7 <0,1 <1 <0,5 8 <0,5 1,1 <1 2,2 0,52 <0,1 1,5 <0,1 <1 <0,5 Ö 0,5 0,81 1,8 <0,2 4,3 2 <0,02 1,6 0, ,10 9,8 <0,2 7,3 1,3 <0,02 1,8 0,0002 V 0,5 0,67 0,90 <0,2 1,20 0,79 <0,02 1,4 0, ,83 0,74 <0,2 <1,0 0,67 <0,02 1,5 0,0008 Ö 2 <0,5 0,80 0,25 1,4 0,27 <0,02 1,5 <0,2 0,27 7 <0,5 0,77 <0,2 1,4 0,34 <0,02 1,3 <0,2 0,25 V 1 <0,5 0,88 <0,2 1,49 0,63 <0,02 1,54 <0,2 0,29 9 <0,5 0,67 <0,2 1,27 0,38 <0,02 1,4 <0,2 0,22 Ö 0,5 0,64 1,3 3,6 <5 <0,5 <0,1 <1 8 0,54 1,0 <1 <5 <0,5 <0,1 <1 M 11 3,3 2,1 <1 <5 1,3 <0,1 1,4 V 0,5 0,61 1,4 <1 <5 1,1 <0,1 <1 9 2,2 1,4 <1 <5 0,61 <0,1 1,2 Tabell 1. Totalhalter av metaller i Vällingen, µg/l Naturvårdsverkets tillståndsklassning, 1999: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Värden med högre analysgräns än övre gränsen för låg halt har inte färgmarkerats. Sedan 2008 till 2013 finns nya bedömningsgrunder och gränsvärden för metallhalter i sjöar och vattendrag. Metallerna arsenik, koppar, krom och zink tillhör den grupp av ämnen som ibland släpps ut i betydande mängder och har därför ingår i gruppen Särskilt förorenande ämnen, SFÄ. Gränsvärden och förslag till gränsvärden för dessa ämnen finns i HVMFS 2013:19 och i en skrivelse från HVM Friman Ekologikonsult AB 19

21 Gränsvärdena avser lösta halter eftersom de är mer biotillgängliga än totalhalterna. Årsmedelvärden av lösta halter i ytvattnet av arsenik, koppar, krom och zink får inte överskrida summan av gränsvärden och bakgrundshalter för sjöar i samma region och av samma typ beträffande färg och alkalinitet, om den ekologiska statusen ska kunna klassas som god. Vällingen ligger i ekoregion 4, har en absorbans som är < 0,1 och en alkalinitet som är <1,0 mekv/l, vilket innebär att bakgrundshalterna för metaller är de som anges för sjöar av typen S4NN, i en SLU-rapport (Herbert, R. m.fl. 2009). Dessa bakgrundshalter avser varken totalhalter eller lösta halter (filtrerade prov) utan är framtagna från en datamängd av prov som sedimenterat länge och sedan dekanterats. Dessa halter är enligt en utredning av SLU (Köhler 2010) ungefär samma som lösta halter utom beträffande bly, kobolt och vanadin. I augusti 2014 analyserades både totalhalter och lösta halter av metaller i Vällingen, så att jämförelser kan göras med nya gränsvärden och med tidigare undersökningar, se tabell 2. Där framgår att halterna av de särskilt förorenande ämnena, arsenik, koppar krom och zink i samtliga ytvattenprov understiger summan av gränsvärde och bakgrundshalt för dessa ämnen. Det tyder på god ekologisk status för dessa ämnen. Provbehandling SFÄ Prioriterade Sjötyp Djup Arsenik Koppar Krom Zink Bly Kadmium Nickel Bg S4NN Dek.* 0,33 0,65 0,26 1,6 0,12 0,007 0,38 GV-årsmedel. 0-2m löst 0, ** 7,2 0,09** 20 Bg+GV S4NN löst 0,83 4,65 3,26 9,6 0,1 20,38 GV- max löst 7,9 0,6** Augusti 2014 Mätosäkerhet, % Östra Mellan Västra 0,5 m 8 m 11 m 0,5 m 9 m löst total löst 0,6 0,7 <0,05 1,3 0,03 <0,01 1,1 total 0,64 1,3 3,6 <5 <0,5 <0,1 <1 löst 0,6 12*** 0,05 8,3*** 0,57 <0,01 1,4 total 0,54 1 <1 <5 <0,5 <0,1 <1 löst 2,1 0,26 0,07 0,99 0,26 <0,01 1,1 total 3,3 2,1 <1 <5 1,3 <0,1 1,4 löst 0,6 0,88 <0,05 1,6 0,075 <0,01 1,3 total 0,61 1,4 <1 <5 1,1 <0,1 <1 löst 1,7 0,36 0,07 0,91 0,15 <0,01 1,4 total 2,2 1,4 <1 <5 0,61 <0,1 1,2 * Halter i dekanterade prov är ungefär samma som för filtrerade prov utom beträffande bly, kobolt och vanadin ** Gränsvärde för zink och kadmium beror på vattnets hårdhet. I detta fall mg CaCO₃/l. *** Orimliga värden, löst halt kan inte vara högre än totalhalten. Analys av totalhalt och löst halt (filtrerat) är gjord på samma prov. Provet kan ha blivit konaminerat vid filtrering eller analys. Tabell 2. Metallhalter i Vällingen i augusti Samtliga ytvattenhalter av de särskilt förorenande ämnena, arsenik, koppar, krom och zink och de prioriterade ämnena bly kadmium och nickel ligger under summan av gränsvärden och bakgrundhalter (lilamarkerat) vilket tyder på god ekologisk status, grönmarkerat, respektive god kemisk status, blåmarkerat. I tidigare provtagningar analyserades endast totalhalter. Dessa understiger ändå gränsvärdena för lösta halter för alla metaller utom för arsenik Totalhalterna Friman Ekologikonsult AB 20

22 för arsenik i ytvattnet i östra och västra Vällingen var då något högre än summan av gränsvärde och bakgrundshalt för löst arsenik. Det gränsvärde för arsenik som HVM har satt är preliminärt och i många sjöar och vattendrag i länet ligger arsenikhalten i dag högre, medelvärdet för arsenikhalten i 20 omdrevssjöar hösten 2013 var 0,56 µg/l. Eftersom arsenikhalterna i ytvattnet ligger under gränsvärdet i åtminstone åtta av de tio ytvattenprov som tagits i mars/augusti så torde årsmedelvärdena för arsenik i Vällingen sedan 2009 ligga under föreslaget gränsvärde. Den fysikaliskkemiska statusen (som är en del av den ekologiska statusen) beträffande SFÄ kan därför klassas som god. För att den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) ska kunna klassas som god så får lösta halter av prioriterade ämnen i ytvatten inte överskrida summan av gränsvärde och bakgrundshalt för dess ämnen, se tabell 2. I samtliga prov så understiger även totalhalterna i alla prov gränsvärdena för årsmedelvärden av bly, kadmium och nickel. Detta tyder alltså på att den kemiska statusen(exklusive kvicksilver) kan klassas som god. Beträffande kvicksilver så ska man ta prover på biota, t.ex. fisk för att se om den kemiska statusen kan anses god eller ej. I vattenfas finns ett gränsvärde för maximal halt på 0,07 µg/l som inte får överskridas om kemisk status ska klassas som god. I prover från augusti 2008 och 2009 gjordes kvicksilveranalyser med tillräckligt låg analysgräns för att man ska kunna säga att de visar att gränsvärdet då inte överskreds. Friman Ekologikonsult AB 21

23 9. Plankton Telge Återvinning har låtit göra växtplanktonanalyser 2008, 2009 och 2014 från östra och västra Vällingen. Inom den regionala miljöövervakningen togs växtplanktonprov 2011 från station R, i mitten av Vällingen. Resultaten från 2008 och 2009 har redovisats tidigare. I denna rapport redovisas dels resultaten från 2014 och kortfattat även resultaten från 2009 och 2011 eftersom de är gjorda med samma metod och kan jämföras med varandra. Fullständig redovisning av växtplanktonprovet, artlistor, fältprotokoll mm finns i Bilaga Växtplankton 2014 Totalbiomassan av växtplankton var 1,4 mg/l, dvs måttligt stor, i östra delen av Vällingen och 0,88 mg/l, dvs liten, i västra delen av Vällingen. Man ska dock beakta att blågrönalger, cyanobakterier, var dominerande med 47 % i östra delen och 66 % i västra delen av Vällingen, detta indikerar otillfredsställande status. I både östra och västra delen fanns fyra potentiellt toxinproducerande arter, vilket är ett måttligt antal (NV1999). I bägge prov dominerade Aphanizomenon klebahnii och Planktothirx agardhii som kan producera allvarliga toxiner. Vid ökad näringstillgång finns en tydlig risk för algblomning av cyanobakterier i Vällingen. Aphanizomenon kan fixera kväve från luften och är därför bara beroende av tillgången på fosfor. Det förekom även många andra näringsgynnade arter från flera olika alggrupper i bägge proven varför trofindex blev högt, särskilt i västra delen av Vällingen. Trofiindex indikerade måttlig status i östra delen och otillfredsställande i västra delen av Vällingen. Den sammanvägda näringsstatusen blev måttlig för både östra och västra delen av Vällingen. Figur 15. Totalbiomassa av växtplankton och biomassans taxonomiska sammansättning i Vällingen 2014 och 2011, från Medins rapport Bilaga 2. V1 avser östra Vällingen och V3 avser den västra delen. Friman Ekologikonsult AB 22

24 9.2 Växtplankton Växtplanktonproverna analyserades med en annan metodik 2008 än vid de senare provtagningarna. I proverna från 2008 kunde de små arterna (främst små rekylalger och grönalger) inte räknas. Växtplanktonsammansättningen liksom Hörnströms index, som var 38 både i östra och västra delen av sjön, indikerade en sjö med måttlig näringstillgång. Den totala mängden av växtplankton var relativt låg och ingen blomning förekom. Hörnströms index beräknades även 2014 och var då 44 i östra delen och 41 i västra delen av Vällingen alltså högre än 2008 men fortfarande tydande på måttlig status. Vid provtagningarna 2009, 2011 och 2014 har klassning gjorts enligt HVMFS 2013:19, se tabell 3. Sjöns ekologiska status utifrån växtplankton mäts på tre olika sätt: utifrån totala planktonbiomassan (hög biomassa indikerar sämre status), utifrån andelen cyanobakterier (mycket blågrönalger ger dålig status) och utifrån trofiskt planktonindex. De olika faktorerna vägs därefter samman och resulterar i en sammanvägd status. Ju högre totalbiomassan är desto lägre status får sjön. När totalbiomassan är mellan 1000 och 2200 µg/l i en klar sjö, eller µg/l i en humös sjö, så blir statusen måttlig. Totalbiomassan var 2009 och 2014 högre i östra delen än i den västra. Det stämmer med att fosforhalterna och i viss mån även kvävehalterna var något högre i östra delen än i den västra. Anledningen skulle kunna vara att det kommer något mer näring via tillflöden till den östra delen än den västra eller att den östra delen, som är grundare och inte har skiktad vattenmassa, har snabbare omsättning av näringsämnen från bottenvattnet Östra Västra R Östra Västra Absorbans, ae 0,04 Klar 0,044 Klar <0,06 Klar 0,08 Humös 0,079 Humös Totalbiomassa, µg/l 1078 Måttlig 992 God 1200 Måttlig 1440 Måttlig 880 God Andel cyanobakterier, % 15% God 28% Måttlig 36 Måttlig 47% Otillfreds. 66% Otillfreds. Trofiskt planktonindex 1,87 Måttlig 1,61 Måttlig 1,65 Måttlig 1,16 Måttlig 2,66 Otillfreds. Sammanvägd status 3,02 God 2,9 Måttlig 2,44 Måttlig 2,41 Måttlig 2,12 Måttlig Artantal 45 nära neutr 51 nära neutr 53 nära neutr 50 nära neutr 55 nära neutr Tabell 3. Status för växtplanktonprover i Vällingen 2009, 2011 och Sedan 2009 har referensvärdena för totalbiomassa blivit lägre varför en ny klassning av 2009 års biomassa gjorts i denna tabell (jämfört tidigare rapport). Vid provtagningen 2014 var vattnet humöst (absorbansen över 0,06) vilket innebär att andra referensvärden används beräkningen av de ekologiska kvoterna som avgör statusbedömningen. I detta fall resulterade dock de ekologiska kvoterna i samma statusbedömning oavsett om vattnet betraktades som humöst eller klart. Provet 2011 är taget på station mellan östra och västra delen inom programmet för den regionala miljöövervakningen. Andelen blågrönalger förefaller ha ökat från 15-28% 2009 till 47-66% Man måste dock beakta att mängden blågrönalger kan variera kraftigt mellan olika provtagningar beroende på vädret. När andelen blågrönalger i klara sjöar är % är statusen god, vid % är statusen måttlig och vid % blir statusen otillfredsställande. I humösa sjöar ligger intervallet för otillfredsställande på %. Friman Ekologikonsult AB 23

25 Andelen blågrönalger var både 2009 och 2014 högre i västra delen än i den östra, men 2014 var totalmängden ändå högre i östra delen. Vissa planktonarter visar hur näringsrik sjön är och dessa arter har fått olika indikatortal. Genom att sammanväga förekomsten av arterna och deras indikatortal enligt ett trofiskt planktonindex, TPI, kan man få fram ett värde på hur näringsrik sjön är (värden mellan -3 och 0 indikerar näringsfattigare, oligotrofare, förhållanden och värden från 0 till +3 pekare på eutrofare, normalt sämre, förhållanden). TPIvärdena har indikerat måttlig status i alla prov utom i västra delen 2014 då det var 2,66. TPI-värden större än 2 är klassas som otillfredsställande. Antalet arter har varierat från i proverna vilket medför att Vällingen klassas som nära neutral, dvs att sjön inte är påverkad av försurning. Friman Ekologikonsult AB 24

26 10. Sedimentundersökning, 2013 Telge Återvinning gjorde 2013 en undersökning av sediment i Lotorpsviken utanför Lerhagadiket som skulle kunna påverkas av Tvetaanläggningen vid eventuella läckage. Referensproverna togs i Stensviken, utanför ett annat dike som ej kan påverkas av Tvetaanläggningen, se figur 16. Resultatet av sedimentundersökningen redovisades i rapporten Vatten och sediment i Vällingen, Resultat från Telge Återvinnings provtagningar I detta avsnitt redovisas bara en sammanfattning av undersökningen. Figur 16. PV, Lotorpsviken direkt utanför Lerhagadiket, L. RV referensstation i Stensviken, direkt utanför annat dike, D mot Vällingen. (S är Sörängsdiket mot sjön Lanaren och TS är ett litet tilloppsdike till Sörängsdiket). I en skrivelse från HVM i september 2013 föreslås nya gränsvärden (Environmental Quality Standards, EQS) för några av de prioriterade ämnena. Dessa värden avser prover tagna från ackumulationsbottnar vilket man finner i sjöarnas djupområden. Proverna i denna undersökning har något högre TS halt än vad som kännetecknar rena ackumulationsbottnar vilket man måste beakta när man jämför med gränsvärden för ackumulationsbottnar. Sedimentproverna analyserades med avseende på tungmetaller och 96 organiska miljögifter. Tungmetallhalterna var låga eller mycket låga i ytsedimentet både i Lotorpsviken och i referensområdet enligt NV:s bedömningsgrunder från I skiktet cm var halterna nickel, krom och koppar måttligt höga både i Lotorpsviken och i referensområdet medan halterna av övriga tungmetaller var låga eller mycket låga. Friman Ekologikonsult AB 25

27 Halterna av bly och kadmium var i samtliga prov betydligt lägre än de föreslagna gränsvärdena för dessa ämnen (HVM-skrivelse 2013). Av de 96 organiska ämnen som analyserades påträffades sju. Det var låga halter av tre PCB både i Lotorpsviken och referensområdet Halterna 4-nonylfenol (teknisk blandning) var 360 respektive 350 µg/kg TS i provet från Lotorpsviken respektive Stensviken. I elva sjöar i Stockholm 2002 var medianvärdet för halterna av nonylfenol 1100 µg/kg TS. Den vanligaste källan till 4- nonylfenol i miljön är från avloppsvatten och från gödsling med slam. Gränsvärdet för nonylfenol i slam är µg/kg TS. Det finns inget svenskt gränsvärde för nonylfenol i sediment men i en rapport från IVL föreslås ett riktvärde på 16 µg/kg TS. Två ftalater hittades, DEHP i låg halt i bägge provområden och DBP i halten 0,1 mg/kg TS i Lotorpsviken. Halterna DEHP låg långt under det föreslagna gränsvärdet (HVM-skrivelse 2013). Några riktvärden eller referensvärden för DBP i sjösediment har inte hittats men i slam från reningsverk förekommer halter på upp till 1,3 mg/kg TS. I återvinningsanläggningens bottenslam i uppsamlingsdammen för lakvatten hittades 2009 DEHP men inte DBP. En tennorganisk förening, monobutyltenn, MBT, påträffades med halterna 11 och 10 µg/kg TS i Lotorpsviken respektive Stensviken. MBT är en nedbrytningsprodukt från Tributyltenn, TBT, som tidigare använts i båtbottenfärger. Eftersom inget TBT påträffades tyder det på att även halten MBT håller på att minska. Sammanfattningsvis tyder sedimentundersökningen inte på någon påverkan från återvinningsanläggningen eftersom metallhalterna var låga och nästan lika i Lotorpsviken och referensområdet. Av de organiska ämnena var det halten av 4- nonylfenol som var mest anmärkningsvärd. Den var ganska hög i förhållande till föreslagna riktvärden men eftersom halten var nästan lika hög i Lotorpsviken som referensområdet så tyder det på någon mer diffus källa. Den vanligaste källan till 4- nonylfenol i miljön är från avloppsvatten och från gödsling med slam. Friman Ekologikonsult AB 26

28 11. Referenser Friman-Scharin, M Lokalt renat lakvatten från Tvetaverket till Vaskabäcken, Lanaren eller Vällingen - en miljökonsekvensbeskrivning. Friman Ekologikonsult AB. Friman-Scharin, M Vattenkvalitet i Vällingen, Resultat från Telge Återvinnings provtagningar Friman Ekologikonsult AB Friman-Scharin, M Vatten och sediment i Vällingen, Resultat från Telge Återvinnings provtagningar Friman Ekologikonsult AB Hagström, J Allmänna förhållanden och klorofyll a i småsjöar Länsstyrelsen Stockholm. Nerladdad från Havs- och Vattenmyndighetens Författningssamling. HVMFS 2013:19 Havs- och Vattenmyndigheten Rekommendationer angående klassgränser för Särskilt Förorenande Ämnen och expertbedömning av kemisk statusklassning. Skrivelse Herbert, R., Roger, L., Wällstedt T., Johansson K Bakgrundshalter av metaller i Svenska inlands- och kustvatten. SLU, Rapport 2009:12 Hörnström E Trophic characterization of lakes by means of phytoplankton analysis. Limnologica (Berlin) maj Köhler, J., S. Comparing filtered and unfiltered metal concentrations in some Swedish surface waters. SLU rapport Lilja, K. & H. Andersson, A. Woldegiorgis, A. Jönsson, A. Palm-Cousins, K. Hansson, E. Brorströms-Lundén (2010). Bedömning av miljögiftspåverkan i vattenmiljö Samordnad metodutveckling. IVL Rapport B1891. Länsstyrelsen Stockholm, Rapport 1994:14. Moraån - Resultat av vattenkemiska provtagningar Löfgren, S, Forsius M., Andersen T. Vattnets färg. Klimatbetingad ökning av vattnens färg och humushalt i nordiska sjöar och vattendrag. Nordiska ministerådet. SLU m.fl. Miljökontoret. Förslag till vattenplan för Moraåns delavrinningsområde Södertälje kommun. Rapport 2005 Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Rapport Friman Ekologikonsult AB 27

29 Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Kust och hav. Rapport Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4 Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Rapport Naturvårdsverket Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten Rapport Pansar J., Trender för vattenkvalitén i länets sjöar. Fakta 2014:20 Länsstyrelsen Stockholm. Pansar, J Referensdokument. Fytoplankton sjöar i Stockholms län Nerladdad från Praagh, M. Screening av organiska ämnen i lakvatten. Sweco rapport 2013 på uppdrag från Naturvårdsverket. SMHI vattenwebb: Statens Lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö. Databank för vattenkemi. Sternbeck, J.,Brorström-Lundén,E., Remberger,M., Kaj, L.Palm, A., Junedahl, E., Cato, I:, WFD Priority substances in sediments from Stockholm andthe Svealand coastal region IVL rapport B1538. Wahlberg, Cajsa: Sammanställning av slamanalyser inom ReVAQ år Slutrapport, R nr Stockolm Vatten Vatteninformationssystem Sverige, Friman Ekologikonsult AB 28

30 Resultat från Telge Återvinnings provtagningar i Vällingen Bilaga 1. Vattenkemi i mars Datum Station Ö M V Ö M V Ö M V Djup m Temp. C 0,8 2,5 2,5-3,2 2,5 3,9 0,5 2,5 3,5 2,7 2,7 2,7 2,8 3,2 1,4 2,7 3,0 1,2 4 0,9 4 5,3 0,7 3,4 5,0 Syre mg/l 11 7,2 7,9 2,0 11 7,6 2,6 9,7 10 9,6 11 5,8 9, ,2 8,1 11,0 9, ,7 1,2 syremättn. % ,4 Konduktivitet ms/m Alkalinitet mg HCO3/l Klorid mg/l Kalium mg/l 2,5 2,4 2,5 4,3 2,3 2,2 2,8 3,1 3,9 2,4 2,8 2,6 2,4 3 2,6 2,6 Natrium mg/l Sulfat mg/l Bor µg/l Strontium µg/l Total-P µg/l Fosfat-P µg/l < <5 < Ammonium-N µg/l <10 <10 < <10 < <10 < <10 Nitrit+nitrat-N µg/l Total-N µg/l TOC mg/l 10 9,9 9, ,4 8,4 7,8 8,6 8,3 8,3 9,4 9, Vattenkemi i augusti Datum * Station Ö M V Ö M V Ö M V Djup m 0, , , , , ,5 9 Sikt m 3,4 3,6 3,3 3,7 3,6 3,3 Temp. C 18,7 18,0 16,8 12,3 18,5 17,8 14,0 19,0 16,9 17,6 14,4 19,1 18,1 17,7 19,6 19,3 12,2 19,5 12,8 ABS, 420 nm F ae/5cm 0,037 0,038 0,038 0,071 0,044 0,048 0,042 0,043 0,084 0,079 Syre mg/l 7,1 4,4 <0,3 7,2 0,7 7,8 6,3 0,7 5,4 7,8 0,3 0,6 syremättnad % <2,8 76 6, ,9 57 Konduktivitet ms/m 19,7 18,9 18,6 21,4 18,2 18,6 18,2 18, Alkalinitet mg HCO3/l klorid mg/l Kalium mg/l 2,4 2,5 2,6 2,3 2,6 Natrium mg/l sulfat mg/l Bor µg/l Strontium µg/l total-p µg/l fosfat-p µg/l <3 4 < < 5 < < ammonium-n µg/l <10 25 < < <10 60 <10 < < Nitrit+nitrat-N µg/l <5 5 <5 6 <5 <5 <5 < total-n µg/l TOC mg/l ,3 9,2 8,9 8,9 8,3 8,5 10-9,5 Kl-a µg/l 6,5 7,8 9,7 8,5 6,8 4,8 * halterna av nitrit+nitratkväve i proverna från 2014 är osäkra då de analyserades med en metod som inte är ackrediterad för halter under 100 µg/l. Friman Ekologikonsult AB 29

31 Undersökning av växtplankton i sjön Vällingen 2014 på uppdrag av Telge Återvinning AB genom Friman ekologikonsult AB Åsa Garberg Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org. Nr

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014 Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

TILLSTÅND. Vattenkvalitet

TILLSTÅND. Vattenkvalitet Faktaunderlag Lillsjön Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019 Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.

Läs mer

MILJÖKONTROLL VID LÅNGTÅ AVFALLSANLÄGGNING ÅR 2015

MILJÖKONTROLL VID LÅNGTÅ AVFALLSANLÄGGNING ÅR 2015 12 Kväve (mg/l) L L1 L2 1 8 6 4 2 jan-mars apr-juni juli--sept okt-dec Kvävehalter (mg/l) i inkommande (L) och utgående lakvatten från lakvattenbassäng (L1) samt utgående vatten från våtmark (L2) vid Långtå

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17 Ljusnan strax uppströms Ljusdal Foto: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 28 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

Haganäs Bostadsområde PM Miljö Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter Värån nedströms Torsby flygplats, station Vä 1 (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 BAKGRUND... 9 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR.. 11

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012

KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012 KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012 Eda kommun, Gatukontoret Datum Uppdragsnummer 2013-06-11 12 05 05 288 Innehåll Sida Bakgrund... 1 Provtagning... 2 Analys...

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Ljusnan Foto: Glenn Mattsing LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 29 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 1 BAKGRUND 12 AVRINNINGSOMRÅDET.. 14 METODIK 15 RESULTAT.. 2 Lufttemperatur och nederbörd

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Grundvatten i Blekinge

Grundvatten i Blekinge 2008:6 Grundvatten i Blekinge Övervakning av brunnar och källor 1 2 Rapport, år och nr: 2008/6 Rapportnamn: län Brunnar och källor Utgåva: Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Dnr:

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer