Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla"

Transkript

1 Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla Brita Sundelin, Stockholms universitet, ITM Göteborg okt

2 Vitmärlan Monoporeia affinis har extremt höga lipidhalter och är beroende av seelande kiselalger från vårblomningen

3 Orsaker ;ll näringsbrist 1/liten kvan;tet/dålig kvalitet på födan Diatoms Bacteria Starved 2/ konkurrens om födan aler Ederington / ökad metabolism på grund av temperaturhöjning

4 Vitmärlans reproduk;on studerades i ultraoligotrofa VäEern och mer eutrofa Vänern under 1998 to 2001

5 Låg algproduk;on (kiselalger) gav reproduk;onsskador Döda äggsamlingar Normala embryon Odifferen;erade ägg Ekosystemansaten i teori och prak;k, Göteborg okt Döda ägg

6 Biovolymen av olika taxa i vårblomningen. Bacil: Bacillariophycea; Crypt: Cryptophycae; Dino: Dinophycae; Chrys: Chrysophycae; Cyan: Cyanophycae.

7 En ökad vårblomning av kiselalger 2001 i VäEern resulterade i högre halt av essen;ella feesyror i vitmärlan

8 a* b* c* c a b ab Resultat av ökad algproduk1on b ab ab a Ökad fekunditet a* ab* b Färre outvecklade ägg Färre döda ägg a ab b*

9 Kan vitmärlan drabbas av födobrist i Östersjön?

10 KraLig popula;onsminskning av vitmärlan i BoEniska viken Dålig återkolonisering.

11 Både kust sta;oner och utsjön i hela BoEniska Viken drabbades From Leonardsson and Karlsson 2003

12 Möjliga orsaker? 1/ Kontaminanter? 2/ Preda;on? 3/ Hypoxi? 4/ Parasiter? 5/ Näringsbrist?

13 KraLiga regn resulterade i mycket kralig ;llrinning, % över medel( ) och ökat inföde av humus Bothninan Bay Bothnian Sea From Alexandersson, SMHI, 2001

14 Förändrad näringsväv Lägre fytoplankton produk;on under år med hög ;llförsel av älvvaeen (humus) 1998 and 2000(Andersson & Wikner 2004) Bakterie produk;onen högre under 1998 och 2000 (Andersson & Wikner 2004)

15 Vitmärlans ;llväxt i bakteriefödoväv 1/3 av algbaserd Temperatur har ingen synbar effekt.

16 Food web efficiency (FWE) 25 gånger högre i algnäringsväv FEW = vitmärlans biomass ökning (µg C dm 2 d 1 ) normaliserad ;ll fytoplankton och bakterie produk;onen(µg C dm 2 d 1 ).

17 Slutsatser 1/ En förväntad ökad nederbörd resulterar i hög avrinning med hög belastning av humus som gynnar heterotrof näringsväv och ger sämre födokvalitet för boeenfaunan 2/Klimatrelaterde faktorer som påverkar primärproduk;onen är ee större hot mot produk;onen av boeenfauna än direkta temperaturhöjningar. 3/ Trots eutrofiering på grund av höga närsalthalter är det inte uteslutet ae vitmärlan i fram;den råkar ut för födobrist

18 LiEeratur Sundelin, Rosa, R., Eriksson Wiklund, A K (2008). Reproduc;on disorders in a benthic amphipod, Monoporeia affinis, an effect of low food quality and availability. Aqua;c Biology, 2: Ejdung, G., Byren L., Eriksson Wiklund A K., Sundelin B. (2008). Uptake of diatoms in Bal;c Sea macrobenthos during short term exposure to moderate and severe hypoxia. Aqua;c Biology 3: Eriksson Wiklund, Sundelin B, Rosa R (2008). Popula;on decline of the amphipod Monoporeia affinis in Northern Europe, consequence of food shortage and compe;;on. J Exp Mar Biol Ecol, 367; Eriksson Wiklund AK., Dahlgren K, Sundelin B, Andersson A. (2009). Effects on benthic produc;on of Climate induced altera;on in the pelagic food web. Mar Ecol Prog Ser, 396:

19 Medarbetare Ann Kris;n Eriksson Wiklund, ITM Therese Jacobson, Greenpeace Marie Löf, ITM Agneta Andersson, UMF Kris;n Dahlgren, UMF Rui Rosa, University of Rhode Island och IPIMAR, Portugal Alex Ford, University of Portsmouth

20 Följdeffekter av popula;onskraschen 1/ Ökad parasi;nfek;on som påverkar reproduk;onen 2/ Etablering av Marenzelleria där vitmärlan minskat på grund av näringsbrist eller syrebrist 3/ Svårt ae återkolonisera

21 Vitmärlan är beroende av näring under könsmognaden Fekunditeten minskade 25 % när vitmärlor flyttades till sämre näringsförhållanden under könsmognaden Sediment from the Bothnian Sea Sediment from the Bal;c proper Amphipod origin

Embryonalutveckling hos vitmärla

Embryonalutveckling hos vitmärla Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos

Läs mer

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Växtplankton Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI Sta$oner Sta$oner Befintliga växtplankton parametrar: Klorofyll a Biovolym

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist Marie Löf, Elena Gorokhova & Brita Sundelin, Stockholms universitet Foto: Niklas Wijkmark/Azote Östersjön är ett av världens mest förorenade

Läs mer

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Embryonalutveckling hos vitmärla, trend-och områdesövervakning

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Embryonalutveckling hos vitmärla, trend-och områdesövervakning VERSIONSNUMMER : 2005:1 IDENTIFIKATIONSNUMMER: EMBRDEK1 SKAPAD: 2001-02-12 ANSVARIG: TOVE LUNDEBERG Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Embryonalutveckling hos vitmärla, trend-och områdesövervakning

Läs mer

Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar, Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön

Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar, Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar, Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön Brita Sundelin, Ann-Kristin Eriksson och Eva Håkansson, Stockholms Universitet, Institutet för Tillämpad Miljöforskning

Läs mer

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? - Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita

Läs mer

Vätternvårdsförbundet

Vätternvårdsförbundet Vätternvårdsförbundet Effekter på vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 21 Rapport 67 från Vätternvårdsförbundet Vätternvårdsförbundet Effekter på vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 21

Läs mer

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel? Caroline Raymond, Ola Svensson, Ulf Larsson, Helena Höglander, Svante Nyberg, Hans Kautsky, Elena Gorokhova, Brita Sundelin & Jonas Gunnarsson, Stockholms

Läs mer

Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002

Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002 Vitmärlans reproduktion i Vänern och ern 22 Brita Sundelin, Therese Börjesson, Ann-Kristin Eriksson-Wiklund, Eva Håkansson, Stockholms Universitet, Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM), 16 91

Läs mer

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem? Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem? Andersson A, Meier M, Ripszam M, Rowe O, Wikner J, Haglund P, Eilola K, Legrand C, Figueroa D, Paczkowska J, Lindehoff E, Tysklind M, Elmgren

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Hur påverkar klimatförändringar oss? Hur påverkar klimatförändringar oss? Forskningsmiljö ECOCHANGE: Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv Umeå Universitet (UmU) Linneuniversitetet i Kalmar (LnU) finansierat via FORMAS

Läs mer

Känslig fortplantning varslar om miljögifter

Känslig fortplantning varslar om miljögifter Känslig fortplantning varslar om miljögifter Marina Magnusson & Åke Granmo, Marine Monitoring AB / Marie Löf, Martin Reutgard & Brita Sundelin, Stockholms universitet / Ingemar Cato, Sveriges Geologiska

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss Utredning av alternativ matris till blåmussla Nicklas Gustavsson Överenskommelse Nr 212 0957 Dnr 235-6902-09Mm Report nr 3:2010 Swedish Museum of Natural History Department

Läs mer

Stockolms förorenade bottnar vad händer om de syresätts?

Stockolms förorenade bottnar vad händer om de syresätts? Stockolms förorenade bottnar vad händer om de syresätts? Bottensedimenten i vattnen runt Stockholm är kraftigt förorenade av både metaller och organiska miljögifter. Syrebrist råder på en stor del av bottnarna,

Läs mer

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven Lena Bergström, Anders Bignert, Lars Förlin, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark, Åke Larsson, Karl Lundström, Jens Olsson, Brita

Läs mer

Missbildade embryon av Monoporeia affinis Version 1:1 2003 02-11

Missbildade embryon av Monoporeia affinis Version 1:1 2003 02-11 1 Programområde: Kust och hav : Missbildade embryon av Monoporeia affinis Mål och syfte med undersökningstypen Avsikten är att registrera effekter av långsiktiga förändringar i Bottniska vikens och Egentliga

Läs mer

Missbildade embryon av Monoporeia affinis 1 Version 1:2 2004 01-15

Missbildade embryon av Monoporeia affinis 1 Version 1:2 2004 01-15 Missbildade embryon av Monoporeia affinis 1 Programområde: Kust och hav : Missbildade embryon av Monoporeia affinis Mål och syfte med undersökningstypen Avsikten är att registrera effekter av långsiktiga

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Miljöövervakning i Mälaren 2002 Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning

Läs mer

Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002

Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002 Redovisning från nationell miljöövervakning 23 Vitmärlans reproduktion i Vänern och ern 22 Utfört av Brita Sundelin Therese Börjesson Ann-Kristin Eriksson-Wiklund Eva Håkansson Programområde Sötvatten

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Marin bottenfauna 2013

Marin bottenfauna 2013 Marin bottenfauna 213 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Annika Liungman Jenny Palmkvist, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 31-338 35 4 // Fax 31-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö NR U 4818 JUNI 2014 RAPPORT Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive För Transportstyrelsen Katja Norén Författare: Katja Norén På uppdrag av: Transportstyrelsen Rapportnummer: U 4818

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland 2010 Rapporter om natur och miljö nr 2012:8 Slutversion [2011 09 28] Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT

REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet Mats.tysklind@umu.se Presentation vid workshop Fiberbankar i Norrland, Sundsvall 9-10 Februari,

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Miljöövervakning i Mälaren 2001 Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen

Läs mer

Älvburet organisk kol strukturerar näringsväven i Bottenviken

Älvburet organisk kol strukturerar näringsväven i Bottenviken Älvburet organisk kol strukturerar näringsväven i Johan Wikner Umeå Marina orskningscentrum, Umeå universitet, Agneta Andersson Umeå Marina orskningscentrum, Umeå universitet, Inst. f. Ekologi och geovetenskap,

Läs mer

Resultatredovisning Bakgrund till projektet för projektet Minskad övergödning och förbättrat fiske Sture Hansson & Tomas Didrikas Systemekologiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem. Kristin Dahlgren

Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem. Kristin Dahlgren Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem Kristin Dahlgren Department of Ecology and Environmental Science Umeå University 901 87 Umeå Umeå 2010 Copyright Kristin

Läs mer

Kommentarer kring koppar i Stockholms ytvatten

Kommentarer kring koppar i Stockholms ytvatten Uppdragsnr: 10191093 1 (5) PM Kommentarer kring koppar i Stockholms ytvatten WSP har av Stockholms Miljöförvaltning blivit ombedd att granska och kommentera en rapport om metaller i centrala Stockholms

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013 20 i Adress: Box 43 590 70 LJUNGSBRO Besöksadress: Hedagatan 5 590 73 LJL]NGSBRO E-post: kj ell.enstedt@e1k-ab.

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Marin bottenfauna 215 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 215-12-18 Undersökning av kustbottenfauna i Ljusnan-Voxnan 215 Rapportdatum: 216-1-14 Version: 1. Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare:

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön Hans Cederwall, Baltic Bentos / Jan Albertsson, Umeå universitet / Caroline Raymond & Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet Den ekologiska statusen för

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år 2009 Rapporter om natur och miljö nr 2010:15 Slutrapport 2010-06-30 Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen, Aarhus universitet, Ulf Bergström, Jens Olsson, Patrik

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe Näringsämnen En fördjupning Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Vem är detta? Utredare på Havs- och vattenmiljö enheten Samordnare inom Regionala Havskonventionerna Övergödning som fokusområde Började

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA

TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA Mjukbottenfauna nytt index för jämförelse HANS CEDERWALL, STOCKHOLMS UNIVERSITET / KJELL LEONARDSSON & JAN ALBERTSSON, UMEÅ MARINA FORSKNINGS- CENTRUM / ANNA DIMMING & MARINA MAGNUSSON, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren

Miljöövervakning i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75

Läs mer

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix. Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson, Chatarina Karlsson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander, Lisa Mattsson & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik

Läs mer

Dynamics of Vibrio spp. in rela1on to phytoplankton community composi1on and environmental condi1ons

Dynamics of Vibrio spp. in rela1on to phytoplankton community composi1on and environmental condi1ons Dynamics of Vibrio spp. in rela1on to phytoplankton community composi1on and environmental condi1ons Rehnstam- Holm Ann- Sofi, Collin BeAy and Godhe Anna The Vibrio situa1on in Sweden Few human infec1ons,

Läs mer

Östersjöns blågrönalger

Östersjöns blågrönalger INGEN ÖVERGÖDNING Östersjöns blågrönalger viktiga kvävekällor Blågrönalger, eller cyanobakterier som de egentligen heter, har en unik förmåga att omvandla luftens kvävgas till mer användbar form. Genom

Läs mer

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:

Läs mer

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Krister Törneke Susanna Bruzell 2011-02-09 Stockholm har dricksvatten i världsklass! Allt detta har inte kommit av sig självt Viktiga strategiska

Läs mer

YTAN UNDER YTAN Baltic Sea Bathymetry Database. Benjamin Hell Hans Öiås BSBD working group

YTAN UNDER YTAN Baltic Sea Bathymetry Database. Benjamin Hell Hans Öiås BSBD working group YTAN UNDER YTAN Baltic Sea Bathymetry Database Benjamin Hell Hans Öiås BSBD working group Prop 2008/09:170 SOU 2011:56 Regeringsuppdrag En digital djupdatabas bör inrättas och modeller för Östersjön

Läs mer

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Vetenskap på tvären för ett friskare hav Vetenskap på tvären för ett friskare hav Alf Norkko Tvärminne Zoologiska Station Helsingfors Universitet Foto: Ilkka and Anu Lastumäki 1 Foto: Alf Norkko Foto: Alf Norkko 2 Foto: Rod Budd 3 Havets biodiversitet

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskereglering för skydd av kustens mångfald Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018 Fiskförvaltning och områdesskydd det historiska perspektivet Vad kan man åstadkomma med fiskereglering

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015 Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?

Läs mer

Sverige inför inför klimatförändringarna

Sverige inför inför klimatförändringarna Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE

Läs mer

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Marin bottenfauna 23-217 Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund 218-3-9 Marin bottenfauna 23-217 Rapportdatum: 218-3-9 Version: 1.2 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

BILAGA 8. Växtplankton

BILAGA 8. Växtplankton BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse

Läs mer

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand 2014-10- 16 Mål för fisk Na#onella miljömålen naturlig rekrytering, livskrajiga bestånd Gemensamma fiskeripoli#ken

Läs mer

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård Rapport 2001:01 2012:15 Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård Regional miljöövervakning 2011 Författare: Caroline Raymond Ola Svensson Hans Cederwall Jonas Gunnarsson Rapport 2012:15 Mjukbottenfauna i

Läs mer

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012 Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar

Läs mer

Nedre Ångermanälven 2014

Nedre Ångermanälven 2014 Nedre Ångermanälven 2014 Erik Sjöström UMEÅ 2015-05-28 Projektnummer 21306 SAMMANFATTNING Envix Nord AB har på uppdrag av Gruppen för samordnad recipientkontroll i nedre Ångermanälven under 2014 utfört

Läs mer

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar Jan Risberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Östersjöns dräneringsområde

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays Joakim Hansen www.su.se/ostersjocentrum Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays Ecology; Aquatic plants; Invertebrates; Soft-bottom; Lagoons; Monitoring; Indicators Effects

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Miljöövervakning i Mälaren 2003

Miljöövervakning i Mälaren 2003 Miljöövervakning i Mälaren 2003 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050 750 07 Uppsala Rapport 2004 2 Miljöövervakning i Mälaren 2003 3 Institutionen för miljöanalys SLU Box 7050 750 07 Uppsala Tel.

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL Uppdragsrapport Denna rapport har tagits fram av Havmiljöinstitutet

Läs mer

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier Plankton Johan Wikner, Agneta Andersson & Jan Albertsson, Umeå universitet / Susanna Hajdu, Helena Höglander & Elena Gorokhova, Stockholms universitet / Ann-Turi Skjevik & Marie Johansen, SMHI 9 I som

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1 Bottenviken LIFE 2001 2005 2 Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken".

Läs mer

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer