VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN
|
|
- Gunilla Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Neglingemaren Vårgärdssjön VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN Resultat av undersökningar, juli och augusti
2 Resultat av undersökningar av vattenkvalitet i Neglingeviken och Vårgärdssjön i Nacka kommun, juli och augusti , Jakob Walve, SKVVFs miljöanalysfunktion, Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet. Bakgrund Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF) undersöker varje år vattenkvaliteten i regionens vidsträckta kustvatten, från Karlholmsfjärden i norr till Marsviken i söder ( Ett stort antal stationer besöks två gånger per år, i juli och augusti. SKVVFs grundprogram utökas genom medel från regional miljöövervakning. Provtagning sker därmed i en stor del av alla så kallade vattenförekomster, som ska följas upp enligt Vattenförvaltingsförordningen. Programmet har dock inte möjlighet att täcka alla mindre vattenförekomster av lokalt intresse. I Neglingeviken och Vårgärdssjön är provtagningen utökad genom medel från Nacka kommun. SKVVF har sedan 9 tagit prover i dessa vikar i juli och augusti i anslutning till förbundets karteringar av vattenkvalitet. Provtagning Provtagningarna 15 genomfördes juli och 19 augusti i djupaste delen i varje vik. Saltoch temperaturprofil mättes med CTD-sond och syreprofil med en optisk syresensor (ger data minst varje halvmeter). Siktdjup mättes vit siktskiva (diameter 5 cm) med vattenkikare. I vattenprov från ytan (,5 m) mättes klorofyll, tot-n, tot-p, nitrit+nitrat, ammonium, fosfat, silikat. I vattenprov vid botten (ca 1 m ovanför) mäts tot-n, tot-p, nitrit+nitrat, ammonium, fosfat, silikat, svavelväte. Proverna analyserades av Laboratoriet Marinekologi vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik (DEEP), Stockholms universitet. Detaljer om metoderna anges i bilaga. 1
3 S1c Neglingeviken Maxdjup,m* N E *enligt sjökort S11b Vårgärdssjön (står fel namn på sjökortet) Maxdjup 1,m* N E *enligt sjödjupkarta
4 Del av djupkarta Vårgärdssjön (SMHI 1-1), med markerad provtagningsstation S11b. 3
5 Resultat Syre, salthalt, temperatur och skiktning Vid juliprovtagningen var vattnet välomblandat ner till 3- meters djup i båda vikarna. I augusti var det välomblandade ytskiktet cirka m djupt i Neglingeviken och 5 m i Vårgärdssjön (Fig.1). Dessa skiktningsdjup, samt ökningen mellan provtagningstillfällena, har varit likartad alla år sedan 9. I Neglingeviken var salthalten i ytvattnet,-,7, vilket var högre än i den utanförliggande Baggensfjärden (,3-,) (Tabell 1). I Neglingeviken ökar salthalten ofta kontinuerligt mot botten och det är sällan det förekommer något utpräglat lager av bottenvatten. Ibland förekommer det i juli, och 15 var detta skikt en meter tjockt, med en salthalt på 5,. Det var låg syrehalt i detta bottenvatten med förekomst av svavelväte (Fig. 1 och Tabell 1). Samtidig förekomst av syre och svavelväte kan förekomma vid turbulens men är här troligen en effekt av den skarpa gradienten närmast botten (Fig.1). I ett vattenhämtarprov kan man då få med vatten från olika skikt med syre eller svavelväte. Salthalten i ytvattnet ökade något mellan juli- och augustiprovtagningarna, vilket åtminstone delvis kan förklaras med partiell vertikal omblandning av vattnet, då salthalten minskade på djup större än 3 meter. Salthalten i Vårgärdssjöns ytvatten (,9) förändrades inte mellan juli- och augustiprovtagningarna. I Vårgärdssjön var skiktningen liksom tidigare år kraftig, med ett kallt, saltare bottenvatten under 9-1 m djup. Bottenvattnets temperatur var 15,5 grader, vilket är 1- grader varmare än tidigare år. Det är tydligt att vattenutbytet med Baggensfjärden under sommaren inte påverkar bottenvattnet i Vårgärdssjön, vilket beror på att Baggensfjärdens ytvatten inte har tillräckligt hög densitet. Vid båda provtagningstillfällena var det syrebrist i Vårgärdssjöns (mindre än,1 ml/l, eller 3 mg/l) under 7- meters djup, med hög svavelvätehalt närmast bottnen (Tabell 1). Figur visar beräknade bottenaror och vattenvolymer utifrån djupkartan för Vårgärdssjön (för beskrivning av metodik, se figurtexten). Av dessa grafer kan utläsas hur stor andel bottenarea och vattenvolym som finns under ett visst djup. Syrebrist, eller hypoxi (<.1 ml/l eller 3 mg/l) förekom under 7 meters djup i augusti 15. Detta motsvarar alltså cirka 5% av bottenarean, eller % av vattenvolymen. Det kalla, svavelväterika bottenvattnet under 1 m djup täcker omkring 15% av bottenarean, men utgör bara 5% av vattenvolymen i Vårgärdssjön.
6 Näring, klorofyll och siktdjup I Neglingeviken var kväve-, fosfor- och klorofyllhalterna 15 tydligt högre än i Baggensfjärden, men siktdjupet var ungefär detsamma (,7-3,3 m). Särskilt fosforhalten var förhöjd, vid båda provtagningstillfällena. Sett till hela perioden 1-15 är statusen för totalkväve är måttlig medan statusen övriga variabler klassas som otillfredsställande. Ingen trend kan ses under perioden (se diagram på I Vårgärdssjön var nivåerna av kväve och fosfor 15 nära medelvärdet för perioden 1-15, medan klorofyllhalten (1,3-,) var lägre än medelvärdet (3,) och lägre än de två senaste åren (,-,). Totalkväve- och totafosforhalterna var ungefär desamma som i Baggensfjärden. Siktdjupet var 7,-7,9 meter, betydligt bättre än i Baggensfjärden, och bättre än medelvärdet och resultaten de två senaste åren (,-,5). Totalfosfor- och fosfathalterna i bottenvattnet var mycket höga. Den genomsnittliga klorofyllnivån 1-15 indikerar måttlig status i Vårgärdssjön, men nära gränsen till god status. Statusen för totalkväve och totalfosfor är också måttlig medan den för siktdjup klassas som god. 5
7 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) Figur 1. Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t), Brunt-Väisälä index (ett mått på skiktningens styrka), och syre (mg/l) i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 15. Notera att skalorna kan variera mellan områdena.
8 Tabell 1. Resultat från provtagning i Neglingeviken och Vårgärdssjön Färgerna visar statatusklassning av enskilda mätvärden och som medelvärde för perioden 1-15, baserat på ny bedömningsgrund använd vid Länsstyrelsens statusklassning 13. Se rapporten Svealandskusten 1 och (Blått= hög status, grönt= god status, gult= måttlig status, orange= otillfredsställande status, rött= dålig status. PLATSNAMN PLATSKOD DATUM DJUP dens HS kfylla NHN NOXN Ntot O POP Ptot salinitet Siktdjup SiOSi temp mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l psu m µg/l oc S1c Neglingeviken S1c 1-Jul S1c Neglingeviken S1c 1-Jul S1c Neglingeviken S1c 17-Aug S1c Neglingeviken S1c 17-Aug S1c Neglingeviken S1c 7-Jul S1c Neglingeviken S1c 7-Jul S1c Neglingeviken S1c -Aug S1c Neglingeviken S1c -Aug S1c Neglingeviken S1c 1-Jul S1c Neglingeviken S1c 1-Jul S1c Neglingeviken S1c 9-Aug S1c Neglingeviken S1c 9-Aug S1c Neglingeviken S1c -Jul S1c Neglingeviken S1c -Jul S1c Neglingeviken S1c 1-Aug S1c Neglingeviken S1c 1-Aug S1c Neglingeviken S1c 1-Jul S1c Neglingeviken S1c 1-Jul S1c Neglingeviken S1c 3-Aug S1c Neglingeviken S1c 3-Aug-13.5 < S1c Neglingeviken S1c 9-Jul S1c Neglingeviken S1c 9-Jul < S1c Neglingeviken S1c 1-Aug S1c Neglingeviken S1c 1-Aug-1.5. < S1c Neglingeviken S1c -Jul S1c Neglingeviken S1c -Jul S1c Neglingeviken S1c 19-Aug S1c Neglingeviken S1c 19-Aug S1c Neglingeviken S1c S11b Vårgärdssjön S11b 5-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 5-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 17-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 17-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 7-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 7-Jul S11b Vårgärdssjön S11b -Aug S11b Vårgärdssjön S11b -Aug S11b Vårgärdssjön S11b 1-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 1-Jul * S11b Vårgärdssjön S11b 9-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 9-Aug S11b Vårgärdssjön S11b -Jul S11b Vårgärdssjön S11b -Jul S11b Vårgärdssjön S11b 1-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 1-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 1-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 1-Jul < S11b Vårgärdssjön S11b 3-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 3-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 9-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 9-Jul S11b Vårgärdssjön S11b 1-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 1-Aug < S11b Vårgärdssjön S11b -Jul S11b Vårgärdssjön S11b -Jul < S11b Vårgärdssjön S11b 19-Aug S11b Vårgärdssjön S11b 19-Aug < S11b Vårgärdssjön S11b *svavelvätelukt. Svavelväteprov togs men provet förstördes. 7
9 Tabell. Resultat från provtagning vid SKVVFs station S1 i Baggensfjärden PLATS_ID PLATSNAMN PLATSKOD DATUM DJUP dens HS kfylla NHN NOXN Ntot O POP Ptot salinitet Siktdjup SiOSi temp mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l psu m µg/l oc S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 13-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 19-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug
10 PLATS_ID PLATSNAMN PLATSKOD DATUM DJUP dens HS kfylla NHN NOXN Ntot O POP Ptot salinitet Siktdjup SiOSi temp mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l psu m µg/l oc S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 17-Jul S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 15-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Jul S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug S1 Baggensfjärden S1 1-Aug
11 Figur. Resultat av bestämning av bottenareor och vattenvolymer i Vårgärdssjön utifrån djupkarta 1-1 (skala 1:), beställd från SMHIs djuparkiv (se bild på utsnitt ur kartan i det inledande avsnittet i rapporten). Den vänstra grafen visar ackumulerad relativ bottenarea för djupskikten från botten upp mot ytan. Den högra grafen visar motsvarande för beräknad vattenvolym. Bestämningen gjordes utifrån djupkurvor för varannan meters djup som finns inritade på djupkartan. Kopia av karta klipptes upp längs dessa och respektive area papper vägdes för att ge en relativ bottenarea för djupintervallen -, -, -, -, -1, 1-1, 1-1 samt 1-1,m djup. En totalyta på,3 km anges i VISS (1-5-). Totalvolymen beräknades till, miljoner m 3 och medeldjupet till 5,9 meter. 1
12 Bilaga 1. Resultat från profilerande instrument 9-1 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t), Brunt-Väisälä index (ett mått på skiktningens styrka), och syre (mg/l) i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 1. Notera att skalorna kan variera mellan områdena. 11
13 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t), Brunt-Väisälä index (ett mått på skiktningens styrka), och syre (mg/l) i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 13. Notera att skalorna kan variera mellan områdena. 1
14 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t), Brunt-Väisälä index (ett mått på skiktningens styrka), och syre (mg/l) i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 1. Notera att skalorna kan variera mellan områdena. 13
15 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t), Brunt-Väisälä index (ett mått på skiktningens styrka), och syre (mg/l) i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 11. Notera att skalorna kan variera mellan områdena. 1
16 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) juli augusti Temperatur (oc) Temperatur (oc) juli 1 augusti 1 1 Salinitet juli augusti 7 Salinitet juli augusti 1 Densitet (delta-sigma-t) juli augusti 7 Densitet (delta-sigma-t) juli 1 augusti 1 1 Brunt-Väisälä buoyancy frequency (N 1-3) juli 7 augusti Temperatur (oc) juli 1 augusti 1 1 Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t) och Brunt-Väisälä index som är ett mått på skiktningens styrka, i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 1. 15
17 Neglingeviken (S1c) Vårgärdssjön (S11b) Temperatur (oc) juli 17 augusti Temperatur (oc) juli 17 augusti Salinitet juli 17 augusti 7 Salinitet juli 17 augusti 1 Densitet (sigma-t) juli 17 augusti 7 Densitet (sigma-t) juli 1 17 augusti 1 1 Brunt-Väisälä buoyancy frequency (N 1-3) juli 3 17 augusti 5 7 x Brunt-Väisälä buoyancy frequency (N 1-3) juli 17 augusti 1 1 Temperatur, salinitet, densitet (sigma-t) och Brunt-Väisälä index som är ett mått på skiktningens styrka, i Neglingeviken (till vänster) och Vårgärdssjön (till höger) 9. 1
18 Bilaga. Metodförteckning (rev. 1) enligt Kvalitetsmanual 15, utgåva 7, Laboratoriet Marinekologi, Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms universitet. Mätstorhet Metod Mätprincip Prov-typ Mätosäkerhet (*) (utvidgad mätosäkerhet täckningsfaktor k=) Mätområde Ammoniumkväve SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 3195, (modifierad) SFA, bestämning av bildat indofenolblått 1:1,3.5- µg/l:.5 µg/l > µg/l:. %.5-5 µg/l Fosfatfosfor SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 3195 (modifierad) SFA, bestämning av bildat antimonfosfomolybdenblått, (reduktion med ascorbinsyra) 1:1,3.5- µg/l:.5 µg/l > µg/l: 3 %.5-5 µg/l Fosfor, totalt (vattenprover) SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 3195, (modifierad). Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (9119) SFA, bestämning av bildat antimonfosfomolybdenblått efter persulfatuppslutning. 1:1,3.5-5 µg/l: 1 µg/l >5 µg/l: %.7-5 µg/l Klorofyll a, c och pheopigment HELCOM, Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM, Annex C- (modifierad) Spektrofotometrisk bestämning efter extraktion med etanol. 1:1,3 5 %, µg/l Kväve, totalt (vattenprover) SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # (modifierad). Uppslutning. Egen kombimetod för N+P (9119) SFA, bestämning av bildat nitrit/nitrat-kväve efter persulfat-uppslutning. 1:1,3 5 % 1- µg/l Nitrit+nitratkväve SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 31957, (modifierad) SFA, reducering av nitrat till nitrit i Cd/Cureduktor. Bestämning av nitrit efter bildandet av ett azo-färgämne. 1:1,3.3- µg/l:.3 µg/l > µg/l:.5 %.3-1 µg/l Nitritkväve SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 31957, (modifierad) SFA, bestämning av bildat azo-färgämne. 1:1,3.- µg/l:. µg/l > µg/l: %. 1 µg/l 17
19 Provtagning vatten SS-EN ISO 57-:1 SS-EN ISO 57-9:199 HELCOM, Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM, Annex B- 5, (modifierade) 1:1,3 Salinitet (CTD) Salinitet (Salinometer) Siktdjup Silikatkisel HELCOM, Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM, Annex B-, Appendix 1 (modifierad) Samt enl respektive CTD-manual (Sea & Sun Technology): - User manual. CTD 9M-Probe Version..1 - CTDM Memory probe. Manual and operating instructions. Version, Memory Probe Operating Manual, version 1, Enl. User manual MS-31e Micro- Salinometer April 1 Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, ver. 1.1, 1- - SFA, ALPKEM O. I. Analytical Flow Solution IV, # 31959, (modifierad) In situ mätning med CTD-sond 1:1,3. psu - psu Salinometer 1:1,3. psu - psu Secchi-skiva 1:1,3 %.1 - m SFA, bestämning av bildat kiselmolybdenkomplex, reducerat med ascorbinsyra 1:1,3 1- µg/l: 1.5 µg/l > µg/l:.5 % 1-1 µg/l Syre SS-EN 5 13 utg. 1 (modifierad) Winkler-titrering 1:1,3. mg/l.-1 mg/l Syre, syresond - User calibration for JFE RINKO III oxygen sensor User s Manual: Optical Dissolved Oxygen Sensor (Sea & Sun Marine Tech), Rev. 1, Optisk sensor 1:1,3 Mätosäkerhet under utredning.-1 mg/l (under utredning) 1
20 Temperatur (CTD) Växtplankton, provtagning och analys HELCOM, Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM, Annex B-, Appendix 1 (modifierad) Samt enl respektive CTD-manual (Sea & Sun Technology): - User manual. CTD 9M-Probe Version..1 - CTDM Memory probe. Manual and operating instructions. Version, Memory Probe Operating Manual, version 1, HELCOM, Manual for Marine Monitoring in the COMBINE Programme of HELCOM, Annex C-, (modifierad) In situ mätning med CTD-sond 1:1,3. o C o C Mikroskopiering (Utermöhl teknik, inverterad mikroskopi). Art- och biovolymsbestämning. Östersjöns växtplankton Total abundans: 1 % Abundans av dominerande arter: 3 % Abundans > cells/l Förklaringar: (*) Den redovisade mätosäkerheten är en utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor k= vilket ungefär motsvarar 95% konfidensintervall. (**) Mätosäkerhet avser endast inkubering och aktivitetsbestämning (cpm). Provtyp; 1:1 sötvatten, 1:3 brack och havsvatten, 1:5 slam/sediment, 1: biologiskt material (biota). Mätområde= analyserbart haltområde utan spädning. 19
Vattenundersökningar juli och augusti 2018 i Neglingeviken och Vårgärdssjön, Nacka kommun
Vattenundersökningar juli och augusti 2018 i Neglingeviken och Vårgärdssjön, Nacka kommun 2019-04-17, Jakob Walve, SKVVFs miljöanalysfunktion, DEEP (Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik), Stockholms
Läs merKvalitetsmanual Bilaga 2 Datum:
Sida nr: 1 (5) Mätstorhet Metod Mätprincip Prov-typ Mätosäkerhet (*) (utvidgad mätosäkerhet täckningsfaktor k=2) Mätområde Alkalinitet Ammoniumkväve Bottenfauna, mjukbottnar, provtagning och analys Methods
Läs merAckrediteringens omfattning
Kemisk analys Alkalinitet Methods of Seawater Analysis, Grasshoff et al, 3:e upplagan, 1999, Potentiometri 1:3 1,0 2,5 mmol/l Ammonium som kväve ALPKEM O I, IV, # 319526, Fosfat som fosfor ALPKEM O I,
Läs merVattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006
Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 26 Jakob Walve och Ulf Larsson Systemekologiska
Läs merVattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004
Bottenhavet Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 24 Ålands Hav - utveckling under året, jämförelse med Bottenhavet och norra egentliga Östersjön och jämförelse med situationen under 197-talet
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merKvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011
Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2014
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2014 Rapport 2015-05-27 Författare: Jakob Walve Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik, Stockholms
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2011
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten 2011 Rapport 2012-05-21, preliminär version Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson Svealands kustvattenvårdsförbunds miljöanalysfunktion Systemekologiska
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merMätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merTillståndet längs kusten
Tillståndet längs kusten Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Höga nivåer av klorofyll, kväve och fosfor karakteriserade en stor del av skärgården i juli 214 i samband
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser
Läs merUllnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar
Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merLastfartyg och färjor i forskningens tjänst
Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst Bengt Karlson, SMHI Lastfartyg och färjor utnyttjas som mätplattformar för forskning och miljöövervakning i Sverige sedan flera decennier tillbaka. De senaste
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merKONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4
KONTAKTOMBUDSMÖTE När: Torsdag 25 april kl 09.30 14.45 Var: Stadshuset Nyköping, Stora Torget 4 09.30 09.45 Fika 09.45 10:15 Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund presenterar sin verksamhet 10.15 10.45 Båtbottenfärgsprojektet
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)
Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Sedimentkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 5 Provtagning... 5 Planktonundersökning...
Läs merAckrediteringens omfattning Flexibel ackreditering
Kemisk analys (fältmätningar) Konduktivitet SS-EN 27 888, utg. 1, 2, 3, 4 2 5 000 ms/m ph SS-EN ISO 10523:2012, 2, 3, 4 2 12 ph-enheter Syre SS-EN ISO 5814:2012 Elektrod, 2, 3, 4 0,2 20 mg/l Syremättnad
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merLångtidsserier på Husö biologiska station
Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram
Läs merRekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön
Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria
Läs merÅrsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund
214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-01-15 Dnr: Sh-2015-007 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-01-07-2015-01-15
Läs merSvealandskusten 2017
Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2017-05-29 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 28 830 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2016-06-13 p.18 Svealandskusten 2017 Årsrapport
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-07-16 Dnr: Sh-2014-112 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs meroch närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Lågfrekvent hydrografi och närsalter Mål och syfte en lågfrekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva fysikaliska
Läs merMätkampanj 2010, Norra Östersjöns vattendistrikt. Fria vattenmassan växtplankton
Rapport November 2001:01 2011 Mätkampanj 2010, Norra Östersjöns vattendistrikt. Fria vattenmassan växtplankton Författare: Helena Höglander, Jakob Walve Ulf Larsson November 2011 Mätkampanj 2010, Norra
Läs merUndersökningar i Östra Mälaren till och med 2009
Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra
Läs merEdsviken. Fosfor i vatten och sediment
Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många
Läs merVarför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten
Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs merNorrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment
Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-11-17 Dnr: S/GBG-2014-173 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1
Läs merSynoptisk undersökning av Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund
Läs merArbetsmaterial :
Hydrografi och närsalter, frekvent 1 Programområde: Kust och Hav : Hydrografi och närsalter Mål och syfte en frekvent hydrografi och närsalter användes för att grovt beskriva årscykler av fysikaliska och
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merUNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1
UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-09-08 Dnr: Sh-2014-136 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2014-09-01-2014-09-08
Läs merTabeller för Skalkorgarna
Tabeller för 1990 2016 Bilaga 5 Följande dokument utgör en av Länsstyrelsen efterfrågad komplettering av rapporten Analys av miljötillståndet 2005 2015. Länsstyrelsen efterfrågar att tabell 5.2 och 5.4
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merRobust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län
Robust och klimatanpassad avloppsrening i Stockholms län Slutsatser VAS-rapport 1 Länsstyrelsen och VASK vill nu öppna upp för en bred diskussion om vad som behöver göras och har utgått från VAS rapport
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012. Hydrografi
Nr. 2013-17 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2012 Hydrografi Författare: Johan Kronsell, SMHI Provtagare: Fredrik Albertsson, SMHI Daniel Bergman-Sjöstrand, SMHI Christer Gustavfsson, SMHI SMHI 2013-04-08 ÖVF
Läs merMiljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken
Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken 2008 Rapport 2009:4 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken - 2008
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura
Anna-Kerstin Thell Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: S/Gbg-1- Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--1
Läs merSyresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
Läs merSommarens stora algblomning
Sommarens stora algblomning Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Var din sommarsemester 214 ovanligt varm, eller kall? Fick du semestern förstörd av algblomning? Svaren lär bero
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merBILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd
BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merRastrering Parameter Bedömning Halt/Värde
Bilaga 3 Provtagningspunkter med datum och fysikaliska och kemiska variabler. Max-, min-, medeloch medianvärden är angivna för varje punkt. Vid beräkning av medelvärde används halva "mindre än"-värdet
Läs merLaboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning 2018-02-05 /1332 Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A003237-001 Biologiska undersökningar Biologisk analys Elfiske i rinnande vatten Indexberäkning,
Läs merÅrsrapport Hydrografi 2006
Rapport Nr. 7- Årsrapport Hydrografi Anna Edman Pärmbild. Karta över Bohuskusten med stationer, UF Sensor och provtagning ombord på UF Sensor. Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Anna Edman
Läs merLJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND
LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress
Läs merHydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Cia Hultcrantz Bohuskustens vattenvårdsförbund 2016-13 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Karin Borenäs 2016-02-03 2016/310/9.5 1.0 Hydrografiska
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merDen varma sommaren Hur klart kan det bli? Framgångsrecept från Björnöfjärden Musselodlingar i Östersjön Fokus på fisk
219 Den varma sommaren Hur klart kan det bli? Framgångsrecept från Björnöfjärden Musselodlingar i Östersjön Fokus på fisk Svealandskusten Årsrapport 211 Svealands kustvattenvårdsförbund 1 innehåll Förord:
Läs merHydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sofia Åström Bohuskustens vattenvårdsförbund 2010-5 Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Anna Edman 2010-01-20 Kjell Wickström 2010-01-29 2010/151/204
Läs merMÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2014-10-28 Dnr: S/GBG-2014-161 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet:
Läs merEdsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar
Edsviken MKP 215 217 Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Edsviken MKP 215 217 / Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 5 1.1 Edsviken vattensamverkan...
Läs merSvealandskusten 2009
Svealandskusten 2009 Svealands Kustvattenvårdsförbunds årsrapport 2009 Karteringar av vattenkvalitet Nya samordnade provtagningar Kvalitetskrav på analyser Åtgärdsbehov för kväve Svealands kustvattenvårdsförbund
Läs merJÄRLASJÖNS VATTENUTBYTE. producerad av IVL, Svenska miljöinstitutet
JÄRLASJÖNS VATTENUTBYTE producerad av IVL, Svenska miljöinstitutet September 2016 Nr U 5692 September 2016 Järlasjöns vattenutbyte På uppdrag av Nacka Kommun Joakim Hållén & Magnus Karlsson Författare:
Läs merBlekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten
Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
16540204 SWECO ENVIRONMENT AB PER HOLMLUND HANNAH STYF Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från årets samordnade recipientkontroll i nedre Ångermanälven. Under 2016 har vattenprovtagningar
Läs merKUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995
LANDSKRONA KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995 LANDSKRONA FEBRUARI 1996 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÄXTPLANKTON - NÄRSALTER... 5 Inledning... 5 Material och metoder... 6
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-03-24 Dnr: S/Gbg-2015-30 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-03-16-2015-03-23
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt
Läs mer