Ålgräs i Lommabukten Kävlingeåns vattenråd
|
|
- Leif Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd
2 Ålgräs i Lommabukten 2015 Kävlingeåns vattenråd Rapportdatum: Version: 1.0 Projektnummer: 2758 Uppdragsgivare: Kävlingeåns vattenråd Utförare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Författare: R. Rådén, J. Palmkvist, P-A. Nilsson, M. Mattson, Blomqvist. P. Kvalitetsgranskare: J. Palmkvist Bilder: Omslagsbilden föreställer vattenmiljöer med skrubbskäddor från Lommabukten Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges
3 Sammanfattning På uppdrag av Kävlingeåns vattenråd har en undersökning av ålgräsbestånden i norra Lommabukten utförts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Femton transekter har dokumenterats med undervattenskameror och ålgräsets täckningsgrad och djuputbredning har analyserats års resultat visar på stora områden med friskt och välmående ålgräs. Ingen påväxt av fintrådiga alger noterades på ålgräset. Jämfört med 2014 års studie noterades en tydlig förändring avseende ålgräsets täthet. Vid årets studie var täckningsgraden av ålgräs lägre än De tätaste bestånden av ålgräs förekom mellan två och fyra meters djup i framför allt de norra och mellersta delarna av området. Ålgräs noterades från drygt 1 meters vattendjup till cirka 8,5 meter som djupast. Medeldjupet för den djupaste plantan för varje transekt låg på 6,4 meter. Medelvärdet för huvudutbredningsdjupet, det vill säga gränsen för 10 % täckning var 5,8 meter. Ingen signifikant skillnad mellan djuputbredningen för ålgräs i Lommabukten (under perioden ) kunde påvisas. I områdets grundaste delar (vattendjup kring 1 meter) utgjorde andra kärlväxter än ålgräs (såsom nating Ruppia spp. och borstnate Potamogeton pectinatus) en betydande del av den totala mängden makrofyter. På borstnaten förekom påväxt av fintrådiga alger. Ingen egentlig påväxt noterades på rotat ålgräs, i vissa fall låg dock fintrådiga lösa alger draperade på ålgräsets blad. Resultaten från 2015 års undersökning indikerade god ekologisk status (HVMFS 2013:19) baserat på ålgräsets djuputbredning i hela området. Vid flera transekter var dock den maximala djuputbredningen över eller nära åtta meter vilket är gränsen till hög status.
4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Metodik... 6 Undervattensfilmning... 6 Videoanalys... 7 Resultat och diskussion... 8 Täckningsgrad och djuputbredning... 8 Täckningsgrad... 8 Djuputbredning Ekologisk status Slutsats Referenser Bilaga 1. Resultatsidor videokartering (transekter) Bilaga 2. Kartor... 32
5 Inledning Ålgräs (Zostera marina) har en stor ekologisk betydelse i grunda och kustnära vatten. För många fiskarter utgör ålgräsängarna viktiga miljöer för uppväxt och födosök. Dessutom utgör ålgräset ett viktiga habitat för många ryggradslösa djur. Förekomst av ålgräsbestånd minskar även erosionsrisken genom att växtens rhizom binder sediment. I Lommabukten är ålgräs en dominerande och habitatsbildande art. Sedan 2012 undersöks dess utbredning som en del av den samordnade recipientkontrollen i Kävlingeån. Årets (2015) undersökning av ålgräsbestånden i norra Lommabukten har på uppdrag av Kävlingeåns vattenråd utförts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Femton olika transekter(figur 1) har dokumenterats med undervattenskameror och ålgräsets täckningsgrad och djuputbredning har analyserats. Figur 1. Karta över undersökningsområdet och de 15 undersökta transekterna i norra Lommabukten
6 Metodik Undervattensfilmning Årets inventeringar utfördes under perioden till Bottenytorna filmades längs 15 transekter (Figur 1). Sträckningen för respektive videotransekt hämtades från 2013 års undersökning av ålgräs i Lommabukten (Toxicon AB 2013). Videomaterialet samlades in med ett kamerasystem specifikt utvecklat för biologiska undersökningar. Systemet monterades på en släde som bogserades bakom en båt inom fartområdet 1-1,5 knop. Systemet omfattar två kameror vilka var monterade parallellt enligt Figur 2. Den primära videokameran (Luxus Compact Camera) arbetar i vatten med en horisontell betraktningsvinkel på 90 och därmed avbildades ett cirka 3 meter brett område framför kameran. Bildmaterialet från kameran visas i realtid på en kontrollenhet och märks med uppgifter såsom datum, tid, transektnamn, aktuellt vattendjup samt position. Allt bildmaterial kan kopplas till specifika positioner. Den andra kameran var av märket GoPro (Hero 3+) användes för att kontinuerligt ta högupplösta stillbilder. Utifrån dessa bilder bedömdes graden av eventuell påväxt av fintrådiga alger på ålgräset. Bildmaterialet insamlat med denna kamera utgjorde även ett komplement till det koordinatsatta videomaterialet samt för att ta fram typiska miljöbilder från respektive transekt (Bilaga 1). I samband med filmningen loggades ekolodsdata (vilken sedan användes för att erhålla information kring rådande vattendjup samt bottens relativa hårdhet). Dessa data användes vid framtagandet av kartorna som visas i Figur 3 samt Bilaga meter BOTTEN Figur 2. Beskrivande bild av kamerasystemet som användes vid videokartering av ålgräsängar i Lommabukten Medins Biologi AB 6
7 Videoanalys På laboratoriet analyserades filmerna från transekterna. Varje videosekvens analyserades genom att filmen stoppades (var 20:e sekund). Vid varje stopp noterades de aktuella koordinaterna, datum, klockslag, vattendjup, ålgräsets procentuella substratspecifika täckningsgrad samt graden av eventuell påväxt bedömdes i procent enligt en sjugradig skala (Kautsky m fl. 2004). Den substratspecifika täckningsgraden av vegetation är en sammanslagen bedömning där graden av bottentäckning samt planttäthet vägs samman. I samband med videogranskningen noterades även det djupast växande ålgräset samt dess huvudutbredningsområde (gränsen för 10 % täckningsgrad). All information lades slutligen in i en databas för vidare analys. Samtliga bedömda tätheter levererades till uppdragsgivaren i form av ett excelldokument. För att åskådliggöra utbredningen och tätheten av ålgräset har värdena på täckningsgraden analyserats med en Natural neighbour interpolering och plottats i kartor (Figur 3 samt Bilaga 2). Analysen interpolerar och beräknar ett medelvärde av de uppmätta värdena mellan de näraliggande transekterna och behåller det sanna värdet i transekten. 7
8 Resultat och diskussion I Bilaga 1 redovisas de olika transekterna. Här visas ålgräsets substratspecifika täckningsgrad och vattendjupet grafiskt (tillsammans med typiska miljöbilder tagna längs transekten). I Bilaga 2 redovisas de framräknade kartorna över ålgräsets utbredning i Lommabukten under perioden Täckningsgrad och djuputbredning Liksom vid tidigare års undersökningar visade 2015 års studie på stora områden med friskt och välmående ålgräs utan påväxt av fintrådiga alger. I de grundare områdena (under en meter) observerades andra kärlväxter såsom nating (Ruppia spp.) och borstnate (Potamogeton pectinatus). På borstnaten förekom viss påväxt av fintrådiga alger. Täckningsgrad Liksom tidigare år så noterades de tätaste bestånden av ålgräs i de norra och mellersta delarna av området. Den huvudsakliga utbredningen noterades inom djupintervallet 2-4 meter. I förhållande till 2014 indikerade årets undersökning en lägre tillväxt av ålgräs. I Figur 3 (där 2014 och 2015 års resultat jämförs) syns tydligt att ålgräsets utbredning i huvudsak är oförändrad men att täckningsgraden på stora ytor var avsevärt lägre. Att täckningsgraden överlag var låg gällde för hela den inventerade ytan men tendensen var allra tydligast längs transekterna 5-7 (Figur 4). Orsaken till denna förändring är utifrån årets undersökning svår att fastslå. Det är dock sannolikt att den regniga och blåsiga sommaren 2015 överlag skapat förhållanden med grumligt och möjligen färgat vatten. Båda dessa faktorer bidrar till en försämrad ljusinstrålning och därtill kopplad låg tillväxt av makrofyter. 8
9 Figur 3. Natural neighbour interpolation baserat på ålgräsets procentuella täckningsgrad i alla transekter Kartor framtagna av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB
10 Figur 4. Procentuell förändring ( ) avseende täckningsgraden av ålgräs i Lommabukten. Kartan visar ytor där förändringen var större eller mindre än 5 %. Karta framtagen av Medins Havs- och vattenkonsulter AB Djuputbredning Rotat ålgräs noterades inom intervallet 0,5-9 meter. Medeldjupet för den djupast noterade plantan var 6,3 meter (2014 var motsvarande värde 6,8 meter). Längs tre transekter (1, 7 och 10) noterades inget ålgräs på bottnar djupare än 5,1 meter. Den förhållandevis stora variationen avseende hur djupt ålgräs noterades kan i hög grad kopplas till bottensubstratens beskaffenhet. I Figur 5 visas bottensubstratets relativa hårdhet (framtagen genom så kallad back scatter analys). I de områden där dataanalysen indikerade hårda bottnar var täckningsgraden ofta lägre (givetvis även beroende av att områdets hårdaste bottnar i hög grad återfinns i områdets djupare delar). Medelvärdet för huvudutbredningsdjupet 2015, det vill säga gränsen för 10 % täckning var 6,2 meter. Det största djupet för huvudutbredningen (2015) respektive det lägsta låg på 8 och 4,9 meter. Ingen signifikant skillnad mellan djuputbredningen för ålgräs under perioden kunde påvisas (Figur 6). Vattenståndet i Lommabukten påverkas framför allt av vindar och lufttryck. Tidvattenskillnaderna är relativt små. Att vattenståndet varierar bör man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika års undersökningar. I medeltal ( ) har de djupast växande ålgräsen noterats vid 6,5 meters djup. En vattenståndsvariation på 0,2 meter innebär i praktiken att man mellan år kan förvänta sig en variation avseende ålgräsets djuputbredning på drygt 3 %. 10
11 Djup (m) Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Figur 5. Bottens relativa hårdhet (Back scatter) i det undersökta området i Lommabukten. Data från sjömätning utförd av Medins Havs- och vattenkonsulter AB Djupaste rotade ålgräsplanta Djupaste ålgräs med minst 10% täckningsgrad 0, ,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 Figur 6. Djuputbredning av ålgräs i Lommabukten under perioden Staplarna indikerar medelvärden (baserat på data från samtliga studerade transekter) för djupast växande planta(blå) samt djupaste 10 % täckningsgrad av ålgräs (grön). Felstaplarna anger 95 % konfidensintervall. 11
12 Djup Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Ekologisk status Enligt Havs-och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 2013:19) kan ekologisk status med avseende på makroalger och gömfröiga växter i kustvatten klassificeras. Klassningen görs utifrån den maximala djuputbredningen av olika arter inom respektive typområde. Lommabukten ingår i typområde 6, Öresunds kustvatten. Totalt sju arter ingår i detta område för klassificeringen. Enligt ett av klassningsmetodens kriterier ska minst tre arter vara ingå. I denna undersökning finns dock endast information om ålgräs. Eftersom ålgräs mer eller mindre är den enda arten som kan bedömas i området och då den är dominerande samt en viktig habitatsbildare är en bedömning baserad på endast ålgräs ändå relevant (Toxicon, 2013). Enligt ett annat kriterie för klassningsmetoden ska djupet på transekten vara större än djupet som krävs för att uppnå hög status (d v s 8 meter i typområde 6). På några av transekterna uppfylls inte detta kriterie varför klassningen riskerar att bli missvisande låg. Årets resultat indikerade god status baserat på ålgräsets djuputbredning i hela området (Figur 7Fel! Hittar inte referenskälla.). Vid flera transekter var dock den maximala djuputbredningen över eller nära åtta meter vilket är gränsen till hög status. Djupast växande ålgräs i Lommabukten ( ) (medel av samtliga transekter/år) Hög God Måttlig Otillfredsställande Djupaste planta (m) Klassgränser, djupaste plantan ålgräs i typomr 6 Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig >8 m 6-8 m 3-6 m <3 m utslagen Figur 7. Statusklassning (enligt (HVMFS 2013:19) baserad på medel av djupast växande ålgräsplanta i Lommabukten under perioden Felstaplarna anger 95 % konfidensintervall. 12
13 Slutsats Resultaten av 2015 års ålgräskarteringar i Lommabukten indikerade en fortsatt god ekologisk status (med avseende på makrofytförekomst). Utbredningen av ålgräs avvek mycket lite från tidigare års studier. Noterbart var att tillväxten (täckningsgraden) överlag var avsevärt lägre vid årets undersökning än vad var fallet år I vilken grad denna förändring var ett utslag av naturlig mellanårsvariation eller en effekt av ny eller förändrad påverkan är utifrån resultaten i föreliggande rapport ej möjligt att uttala sig om. 13
14 Referenser Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Kautsky, H Miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna kring Sveriges kuster. Mimeogr. Version , Institutionen för Systemekologi. Stockholms universitet. Palmkvist, J. Rådén, R., Nilsson, P-A., Mattsson, M Kävlingeåns vattenråd. Ålgräsundersökning i Lommabukten Medins Biologi AB Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4, bilaga B. Bedömningsgrunder för kustvatten och vatten i övergångszon. Toxicon AB Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ålgräsundersökningar i norra Lommabukten Toxicon rapport Toxicon AB Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ålgräsundersökningar i norra Lommabukten Toxicon rapport
15 Bilaga 1. Resultatsidor videokartering (transekter) 15
16 16
17 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K1 Djup (Min) = 1,1 m. Djup (Max) = 6,3 m. Körd sträcka (2D) = 827,0 m. Längd längs botten (3D) = 827,3 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K1 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,2 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,2 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 127 stillbilder från transekten. Av dessa visade 109 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K1. 17
18 K2 Djup (Min) =,9 m. Djup (Max) = 9,1 m. Körd sträcka (2D) = 1070,5 m. Längd längs botten (3D) = 1070,6 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K2 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 6,8 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 6,6 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 160 stillbilder från transekten. Av dessa visade 100 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K2. 18
19 Transekt K3 Djup (Min) = 1,1 m. Djup (Max) = 6,4 m. Körd sträcka (2D) = 712,9 m. Längd längs botten (3D) = 713,0 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K3 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,3 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,3 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 61 stillbilder från transekten. Av dessa visade 61 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K3. 19
20 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K4 Djup (Min) =,9 m. Djup (Max) = 6,5 m. Körd sträcka (2D) = 1467,1 m. Längd längs botten (3D) = 1467,3 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K4 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,5 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,5 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 225 stillbilder från transekten. Av dessa visade 156 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K4. 20
21 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K5 Djup (Min) = 1,0 m. Djup (Max) = 9,3 m. Körd sträcka (2D) = 1811,7 m. Längd längs botten (3D) = 1811,8 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K5 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 8,4 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,5 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 268 stillbilder från transekten. Av dessa visade 196 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K5. 21
22 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K6 Djup (Min) = 1,0 m. Djup (Max) = 8,7 m. Körd sträcka (2D) = 1876,7 m. Längd längs botten (3D) = 1876,8 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K6 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 7,4 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,1 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 280 stillbilder från transekten. Av dessa visade 209 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K6. 22
23 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K7 Djup (Min) =,9 m. Djup (Max) = 8,8 m. Körd sträcka (2D) = 2033,0 m. Längd längs botten (3D) = 2033,2 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K7 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,6 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,6 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 333 stillbilder från transekten. Av dessa visade 219 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K7. 23
24 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K8 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 8,0 m. Körd sträcka (2D) = 2701,0 m. Längd längs botten (3D) = 2713,8 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K8 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,5 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,2 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 439 stillbilder från transekten. Av dessa visade 329 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K8. 24
25 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K9 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 6,3 m. Körd sträcka (2D) = 2616,2 m. Längd längs botten (3D) = 2628,6 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K9 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 6 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 4,4 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 386 stillbilder från transekten. Av dessa visade 260 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K9. 25
26 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K10 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 5,9 m. Körd sträcka (2D) = 2469,3 m. Längd längs botten (3D) = 2480,6 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K10 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,1 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 372 stillbilder från transekten. Av dessa visade 291 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K10. 26
27 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K11 Djup (Min) =,8 m. Djup (Max) = 5,8 m. Körd sträcka (2D) = 2579,4 m. Längd längs botten (3D) = 2589,2 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K11 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 5,7 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 5,7 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 530 stillbilder från transekten. Av dessa visade 343 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K11. 27
28 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K12 Djup (Min) =,8 m. Djup (Max) = 7,4 m. Körd sträcka (2D) = 2223,9 m. Längd längs botten (3D) = 2224,5 m Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K12 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 6,2 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 6,2 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 361 stillbilder från transekten. Av dessa visade 282 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K12. 28
29 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K13 Djup (Min) =,0 m. Djup (Max) = 8,0 m. Körd sträcka (2D) = 2671,1 m. Längd längs botten (3D) = 2671,3 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K13 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 7,7 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 7,7 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 330 stillbilder från transekten. Av dessa visade 270 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K13. 29
30 Transekt K14 Djup (Min) =,8 m. Djup (Max) = 8,0 m. Körd sträcka (2D) = 2261,8 m. Längd längs botten (3D) = 2272,9 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K14 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 8 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 7,8 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 341 stillbilder från transekten. Av dessa visade 294 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K14. 30
31 Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Transekt K15 Djup (Min) =,7 m. Djup (Max) = 8,2 m. Körd sträcka (2D) = 2048,5 m. Längd längs botten (3D) = 2050,8 m. Längd (m) Djup (m) Substratspecifik täckningsgrad (%) Sammanfattning videotransekt K15 I det granskade videomaterialet noterades den djupast växande ålgräsplantan på 8,2 meters djup. Djupgränsen för ålgräsets tioprocentiga utbredning gick vid 6,4 meter.för att bedöma graden av fintrådig påväxt analyserades totalt 396 stillbilder från transekten. Av dessa visade 294 stycken växande ålgräs. Fintrådiga alger täckte inga ytor av det växande ålgräset. Påväxten var som helhet att betrakta som obefintlig/ringa. Nedan visas miljöbilder från transekt K15. 31
32 Bilaga 2. Kartor 32
33 33
34 34
35 35
Kävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns vattenråd Jenny Palmkvist Robert Rådén Per-Anders Nilsson Martin Mattson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 2017 Toxicon rapport 055-17 Härslöv november 2017 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 2016 Toxicon rapport 066-16 Härslöv november 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4
Läs merVideodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.
Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013. Robert Rådén Martin Mattsson Jonatan Johansson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Läs merKävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd
Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd Ålgräsundersökningar i Lommabukten 218 Toxicon rapport 62-18 Härslöv november 218 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4 Material
Läs merKävlingeåns vattenvårdsförbund
Kävlingeåns vattenvårdsförbund Ålgräsundersökningar i norra Lommabukten Toxicon rapport 054-12 Härslöv december 2012 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...4 Material och
Läs merBedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Läs merMakrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort
Makrovegetation En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort 2016-10-14 Makrovegetation. En undersökning av makrovegetation i kustvattnet innanför Landsort. Rapportdatum: 2016-10-14
Läs merTäckningsgrad av ålgräs
Täckningsgrad av ålgräs Metoderfarenheter från fältstudier kring Orust och Tjörn 2013 Hafok AB Mats Blomqvist, Hafok AB Per Olsson, Toxicon AB 2015-01-12 Inledning WATERS är ett femårigt forskningsprogram
Läs merResultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Läs merBakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.
Borstahusens hamn Naturvärdesbedömning för det grunda havsområdet söder om Borstahusens hamn Toxicon rapport 030-15 Härslöv juni 2015 www.toxicon.com 1 Bakgrund och syfte Syftet med föreliggande inventering
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 218-2-22 ÖVF Rapport 218:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merBilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet
Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund Per-Olav Moksnes, Lena Gipperth, Louise Eriander, Kristjan Laas, Scott Cole och Eduardo Infantes Bilaga 1 Skattning
Läs merKustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2016-10-14 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-10-14 Version: 1.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Läs merKustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2017-09-21 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-09-21 Version: 2.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Läs merUtveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
Läs merMarinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun
Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun David Börjesson Andreas Wikström Juni 2013 Titel Marinbiologisk inventering av Bållevik-Kastet, Uddevalla kommun Framtagen av Marine Monitoring
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB. Toxicon AB
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 1 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren & Rebecca Ljungdahl, Toxicon AB Toxicon AB 19--1 ÖVF Rapport 19:5 ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merBILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER
BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER Kartering av marina livsmiljöer vid Simpevarp och Ygne inför planerad stamnätskabel mellan Gotland och fastlandet Annelie Hilvarsson Marina Magnusson David Börjesson
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 214 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 214-12-16 ÖVF Rapport 215:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 216 ÅLGRÄS Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB 217-3-21 ÖVF Rapport 217:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merKompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län
Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län AquaBiota Report 2018:13 Författare: Johan Näslund, Olov Tiblom, Cecilia Edbom Blomstrand, Matilda Rasmussen, Ylva Jondelius,
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004
ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2010:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 29 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 21-1-2 ÖVF Rapport 21:5 ISSN 1654-689 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merNORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN
NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN Beskrivning av marina miljöer Underlag för programplan Rapport 088-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Inledning Vellinge kommun har under några år arbetat med ett fördjupat
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merDen goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap
Den goda kustmiljön Susanne Baden Institutionen för Biologi o Miljövetenskap Hänsynsområdet Vasholmarna Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Alaska digital graphics Livet i grunda kustzonen på
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2004-12-22 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 213 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 213-12-2 ÖVF Rapport 214:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2012:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 211 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 211-12-3 ÖVF Rapport 212:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merGrovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget
Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget 2015-10-12 Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget Rapportdatum:
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merInventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken
Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken Susanne Qvarfordt & Micke Borgiel Rapport 2008-01-31 Adress: Besöksadress: E-post: Telefon: Pg: 432 2 40-2 Box 43 Hedagatan kjell.enstedt@elk-ab.se
Läs merStatusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten
Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster
Läs merFauna och flora utanför Silletorpsån
Fauna och flora utanför Silletorpsån Inventeringar i havsområdet utanför Silletorpspåns mynning 2016 Toxicon rapport 065-16 Härslöv december 2016 www.toxicon.com 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merDjuputbredning av ålgräs
Djuputbredning av ålgräs Metoderfarenheter från fältstudier kring Orust och Tjörn 2012 Mats Blomqvist, Hafok AB David Börjesson, Marine monitoring AB Per Olsson, Toxicon AB 2012-11-12 Hafok AB Introduktion
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merBasinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken
AquaBiota Notes 2008:1 Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken Del av utsjöbanksinventeringen 2008 Författare: Anna Engdahl & Josefin Sagerman November 2008-0 - Inledning Denna inventering
Läs merMarin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad
Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad 1 Innehåll Bakgrund och Karta 3 Kriterier för naturvärdesbedömning 4 Beskrivning av lokaler Lokal 1 5 Lokal 2 6 Lokal 3 7 Lokal 4 8 Lokal 5 9 Lokal
Läs merBedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö
På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003
ÖVF RAPPORT 2004:4 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003 ÅLGRÄS Rapporten är sammanställd av Bo Leander, tekniskt sakkunnig i ÖVF Författare: Per Olsson, Toxicon SWECO VIAK 2004-05-10 ÖVF 1240297 ISSN 1102-1454
Läs merNaturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn
Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn 2016-06-17 Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö 2016 Rapportdatum: 2016-06-17 Version:
Läs merBILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merKomplexa samband på bottnarna
Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas
Läs merMakrofyter i Luleå skärgård 2015
Makrofyter i Luleå skärgård 2015 Inventering av vattenvegetation och bottensubstrat med hjälp av videokamera Martin Liungman Carin Nilsson Robert Rådén 2015-06-18, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke //
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660); Utkom
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merKartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård
Rapport 2019:03 Miljöförvaltningen Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merBevarandeplan för Natura område
BEVARANDEPLAN Fastställd 2005-09-09 Diarienummer: 511-3663-2005 Naturvårdsfunktionen Åke Widgren Bevarandeplan för Natura 2000 - område SE0410068 Pukaviksbukten Kommun: Sölvesborg Områdets totala areal:
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merKlassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde. -Kvalitetsfaktor Makroalger. Sandra Andersson, Marine Monitoring AB
BILAGA M10 Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde -Kvalitetsfaktor Makroalger Sandra Andersson, Marine Monitoring AB 1 Titel Klassificering av miljöstatus i Ryaverkets recipientområde
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merBiotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012
Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde
Läs mernoterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.
Sammanfattning Den 27-28 september 2012 genomfördes en marin vegetationsinventering på grunda bottnar i inre Bråviken. Inventeringen inkluderade linjetaxering av dykare på sju lokaler som tidigare även
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 215 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 215-12-3 ÖVF Rapport 216:5 ISSN 1654-689 SE-556837-7294-1 Rosenhällsvägen 29 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com
Läs merNaturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning
Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4
Läs merMarin modellering som underlag för kustförvaltning
Marin modellering som underlag för kustförvaltning Umeå 2014-04-03 Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research Ingrid Nordemar Länsstyrelsen Stockholm MMSS Marin Modellering i Södermanland och Stockholm
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ISRN ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 2005-12-21 ISRN ISSN SE-556383-7474-01 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Landskrona 0418-707 00 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs merUndersökningen utfördes av AquaBiota på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om den marina miljön och naturvärden utanför området Ekstakusten. Undersökningen
Läs merPerspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen
Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig
Läs merUtbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets
Läs merInventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Läs merInventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde.
Inventering av ålgräs, Zostera marina, inom Malmö stads havsområde. Lena Carlson LeCa Marin Michael Palmgren Klockargårdens film 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Inledning 4 Ålgräs, Zostera
Läs merRapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.
Hävd i slåtterängar - Miljöövervakning i Västra Götalands län 2017 Rapport 2018:05 Rapportnr: 2018:05 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Emil Broman och Emma Lind, Svensk Naturförvaltning
Läs merErfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs
Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs Jonas Edlund Eva Siljeholm 2006-12-11 På uppdrag av länsstyrelsen Östergötland har Jonas Edlund och Eva Siljeholm utvärderat några metoder för inventering
Läs merPotentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn
Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn Fältmätningar och resultat Nicole Carpman, Uppsala universitet, Innehållsförteckning Bakgrund 3 Instrument 3 Metod 3 Tvärsnittsmätningar 3 Långtidsmätningar
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merMätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg
Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg Peter Hansson Kustfilm Nord AB Inledning.. 1 Sammanfattning av resultaten.. 3 Diskussion.. 4 Metodik. 5 Resultat 5 Symboler i redovisningen.5 Lokalerna
Läs merÅLGRÄS UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2007:5 ISSN
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND ÅLGRÄS Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 27-1-3 ÖVF Rapport 27:5 ISSN 1654-697 SE-556383-7474-1 Rosenhällsvägen 23 S-261 92 Härslöv 418-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se
Läs mer- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram
- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra
Läs merInventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015
TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2015-10-07 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare
Läs merRyaverkets påverkan på statusklassningen
Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas
Läs merTransektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3
AquaBiota Notes 2011:3 Författare och fotograf: Karl Florén AquaBiota Water Research Augusti 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Transekt 1 (öster om djuprännan)... 4 Transekt 2 (väster
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merHVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON
Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor
Läs merrapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,
Läs merfjord och Styrsö-Vrångö
Rapport 2019:02 Miljöförvaltningen Inventering av hårdbotten i vattenförekomsterna Askims fjord och Styrsö-Vrångö ISBN nr: 1401-2448 www.goteborg.se MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Läs merLillgrund. Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006
Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 1 - maj-juni 2006 Rapport 080-05 LANDSKRONA JULI 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs mer