Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Transkript

1 Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

2 Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl, vikare och knubbsäl i kombination med undersökningar av sälarnas hälsotillstånd Studier av beståndsutveckling och reproduktionsutfall för havsörn, i kombination med miljögiftsanalyser i ägg 2

3 Varför marina toppkonsumenter i miljöövervakningen? PCB och dräktighetsfrekvens gråsäl PCB gråsäl 1-3 år Dräktighetsfrekvens 3

4 Jakt och miljögifter nära att utrota gråsälarna Utveckling av gråsälspopulationen i Östersjön över tid 4

5 Vad mäter vi? Havsörn - andel reproducerande par - antal ungar per reproducerande par - miljögifter i ägg, ungarnas blod, döda vuxna Säl - antal sälar: flyginventeringar av gråsäl, knubbsäl och vikare - sälhälsa: patologiska undersökningar av bifångade sälar från Östersjön och sedan 2001 även sälar fällda under jakten (grå-östersjön, knubb-västkust) 5

6 6 Säl 2012

7 Gråsälsinventeringen 2012 Område / Land Estland Finland Ryssland Sverige Totalt Bottenviken och Norra kvarken Bottenhavet Centrala Sverige AB, D, E-län Ålands hav Finska viken Västra Estland Södra Sverige 1804 Totalt

8 Räknade gråsälar i Östersjön (Sverige, Finland, Estland och Ryssland) 8 Antal räknade gråsälar är snarast ett index för populationsstorlek som kan används för att studera populationsutvecklingen, det är inte samma sak som populationsstorlek. Ökar med ca 8% per år

9 Vikare i Bottniska viken Trend +4,7% per år Kapacitet +10% Varför ökar de inte snabbare? 9

10 Knubbsäl i Kalmarsund Allvarlig flaskhals på 1970-talet Ökning med 8,6% Totalt! 10

11 Knubbsäl på Västkusten - Efter % per år både i Skagerrak och Kattegatt! -Nuvarande tillväxthastighet 7,2%! i både Skagerrak och Kattegatt! Inkluderar Danska och Norska sälar. Siffror anger beräknad verklig pop storlek! 11

12 Sälhälsa- tarmsår Tarmsår hos gråsäl 12 Knubbsäl

13 Tarmsår hos undersökta gråsälar 1-20 år gamla från hela Östersjön 13

14 Tarmsår hos undersökta gråsälar, norra och södra bassängen 14

15 Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar 15

16 Sälhälsa + & _ Könsmogna gråsälar och knubbsälar har en normal dräktighetsfrekvens + Fortfarande låg tillväxthastighet i vikarebeståndet Normal tillväxthastighet för knubbsäl och gråsäl + Fortsatt hög andel av gråsälar med tarmsår Andelen magra gråsälar fortsatt hög Ökad förekomst av en parasitär infektion i levern hos gråsäl 16 Foto: Erik Isakson

17 Framtiden Långsiktig övervakning har gett en bra kunskapsgrund Goda förutsättningar att tidigt upptäcka förändringar Miljögifter gamla/nya Ett förändrat ekosystem Ett varmare klimat med minskad isutbredning riskerar att försämra ungöverlevnaden hos både gråsäl och vikare som behöver tillgång till lämplig is under reproduktionsperioden. En minskad isutbredning utgör ett direkt hot mot vikarepopulationerna i Egentliga Östersjön 17

18 ÖVERVAKNING AV HAVSÖRN 2012 BESTÅND och REPRODUKTION

19 n % lyckade häckningar antal ungar per kull antal ungar per par Östersjökusten ,63 1,07 Referensnivåer < ,8 1,3 Egentliga Östersjön ,67 1,07 Bottniska Viken ,59 1,05 Inlandet i södra och mellersta Sverige ,69 1,21 Inlandet i norr (Lappland & Norrbotten) ,09 0,63 inlandsbestånden har övervakats inom Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn kustbeståndet i Västernorrlands län inom länsstyrelsens regionala övervakning

20

21 31_hpb,82: MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh ragnu dem nob % 31_hvb,23: MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh ragnu dem nob %

22 31_upb,83: MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh )ragnu( kelrotsluk 31_uvb,53: MRN/ hcraeser tnanimatnoc fo.ped,rednaleh )ragnu( kelrotsluk

23 1.59 (38 ) 1.53 (134 ) 1.41 (22 ) 1.70 (215 ) 1.51 (141 ) 1.56 (311 ) 1.58 (410 ) 1.65 (482 ) 1.63 (119 ) 1.70 (216 ) 1.75 (370 ) 1.76 (571) 1.82 (122)

24 DDTppm PCBppm HCBppb HCHppb Bottenviken (1) N Bottenhavet (5) S Bottenhavet (5) Eg. Östersjön (14) Inlandet (9) Lappland (6)

25 uttorkningsindex (jfr. produktivitet)

26

27 Bakvända tår Nacködem (normala tår)

28 (1978)

29 (1978) (1978)

30

31 Tack! Illustrationer A Bignert, B Helander, A Kouchinsky Miljögiftsanalyser i samarbete Institutet för tillämpad miljövetenskap Verksamheten i Västernorrlands län i samarbete med länsstyrelsen Varmt tack till alla medhjälpare i projektet!