2008 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för Miljögiftsforskning. Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind

Transkript

1 års säljakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind Enheten för Miljögiftsforskning Foto: Charlotta Moraeus

2 Undersökning av insamlat material från avlysningsjakt på gråsäl (Halichoerus grypus) år Inledning Naturvårdsverket beslutade samt --3 (Dnr Nv och Nv) att avlysningsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för åttonde året i följd under perioden 16 april 31 december. Jakten inkluderade nio län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavs- och Bottenvikskusten. Under perioden 16/4-31/ fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Tillstånd fördelades för jakt på totalt 2 sälar. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Ytterligare jakt på 2 gråsälar i Norrbottens län beviljades till Finlands Jord och Skogsbruksministerium enligt beslut -7-3 (Dnr Nv). Tillståndet gällde mellan 4/7 17/7. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska undersökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa jämförelser görs även med inskickat material från gråsälsjakten åren 22- samt med undersökta drunknade/funna döda gråsälar. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning. Material och metoder I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en framlabb, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt har bestämts på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning har utförts vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar har kokats och tänder tagits ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken. Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda. 2

3 Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. För bedömning av förekomst och allvarlighetsgrad av tarmsår har bakre delen av ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle. För en kvalitetssäkrad bedömning vid detta tillfälle har tarmarna undersökts av två personer, nuvarande och förutvarande sälpatolog. Allvarlighetsgraden för tarmsår bedömdes enligt följande (Bergman, 1999); grad - inga sår eller endast små erosioner understigande 4 mm i diameter grad 1- lindrig, innebär ytliga sår med en maximal diameter av mm grad 2- måttlig, såren överstiger mm i diameter grad 3- kraftig, såren överstiger mm i diameter och även vävnaden under själva tarmslemhinnan är påverkad. Då hakmask, Corynosoma sp. normalt är förekommande i den undersökta tarmregionen och då dessa parasiter ofta orsakar mindre erosioner i tarmslemhinnan har endast tarmsår av grad 2 och 3 räknats som avvikelser. Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 3 mm, medel gott hull 26-3 mm och mindre gott hull understigande 26 mm. Vid statistiska beräkningar har Fisher s exact eller t-test använts. Gränsvärdet för signifikans är p<,. Resultat Enligt uppgift från kustbevakningen fälldes 139 gråsälar under avlysningsjakten år, varav 127 st rapporterades bärgade. Av de 127 bärgade sälarna har 114 st skickats till NRM. Könsfördelningen bland de inskickade sälarna var 42 st honor och 71 st hanar (Tabell 1). I tre fall visade sig den inskickade sälen inte vara en gråsäl utan en knubbsäl (Kalmar län) respektive två vikare (Uppsala och Västernorrlands län). Tabell 1. Antal inskickade sälhonor/hanar samt antal bärgade, fällda och tilldelad jaktkvot per län. Län Tilldelad Antal Antal Antal Honor Hanar Kön? kvot fällda 1) bärgade 1) inskickade sälar Norrbotten (BD) Norrbotten (BD) Finsk jakt Västerbotten (AC) Västernorrland (Y) Gävleborg (X) Uppsala C Stockholm (AB) Södermanland (D) Östergötland (E) Kalmar (H) Summa ) uppgift från Kustbevakningen 3

4 Flest gråsälar fälldes i Gävleborg, Norrbotten och Västernorrlands län. Olikt tidigare år fälldes flest i juli månad (Figur 1). Av dessa 29 juli-sälar kom 17 från Norrbottens län och 9 från Gävleborgs län. Dessa 9 från Gävleborgs län var skjutna i sälfälla. Antal fällda gråsälar per månad Antal gråsälar medel april maj juni juli augusti september oktober november december Månad Figur 1. Jämförelse mellan antal fällda gråsälar per månad och och ett medelvärde per månad från Ej bärgade gråsälar är exkluderade. Kön- och åldersfördelning I Norrbottens län har det under tidigare år fällts få hanar i förhållande till antal honor. Från år 22 till 26 var andelen honor %. År minskade andelen honor till 44 % och var % av de fällda sälarna honor i Norrbottens län. I Gävleborgs län fälldes år liksom förhållandevis fler hanar än honor (Tabell 1). Under års jakt skjuts 2 gråsälar i sälfälla (18 hanar och 2 honor) och undersöks på SVA. Av dessa 2, åldersbestämdes 6 st på NRM och de visade sig vara mellan 8-21 år gamla dvs, medelåldern tenderade att vara ganska hög bland de fällfångade sälarna. Under år skjuts 16 gråsälar i sälfälla och en i laxfälla i Gävleborgs och Västernorrlands län. Samtliga var hanar mellan 4-22 år men endast 4 av dessa var yngre än 11 år. Medelåldern för gråsälar skjutna i sälfälla var signifikant högre (12,2±,1 år) jämfört med medelåldern för övriga skjutna gråsälar (8,4±6,4 år). Mellan år 22 och 2 fälldes störst antal gråsälar i åldersgruppen 4- år. År 26 och fälldes flest sälar i åldersgruppen -3 år och år fälldes åter igen flest sälar i åldern 4- år (Fig. 2 och 3). Antal gråsälar i åldersgruppen 11-1 år ökade starkt. I denna åldersgrupp kom 9 st från sälfällor och bidrog till ökningen (Fig.2) 4

5 Antal fällda gråsälar 22- per åldersklass Antal gråsälar År -3 år 4- år 11-1 år 16-2 år >2 år Figur 2. Antal fällda gråsälar under åren 22- fördelade på åldersklasser. Könsfördelning i åldersklasser år och 2 2 Antal gråsälar 1-3 år 4- år 11-1 år 16-2 år >2 år -3 år 4- år 11-1 år 16-2 år >2 år Honor Hanar Figur 3. Antal fällda gråsälshonor och -hanar och fördelade på åldersklasser. Patologiska förändringar De sjukliga förändringar som noterades var; tarmsår, binjurebarksförtjockning, och parasitära leverskador. Tarmar från 4 sälar undersöktes och tarmsår av måttlig till kraftig grad observerades i 37 (36 %) av dessa gråsälar. Andelen gråsälar med tarmsår är därmed fortsatt hög jämfört med före 198 (ca 1 %) men förekomsten har totalt sett minskat signifikant mellan år 2 och (Fig.4). I Gävleborgs län har andelen gråsälar med tarmsår minskat signifikant år jämfört med (Fig.). Parasitära leverskador påträffades i 26 av 6 undersökta gråsälar. Det är en signifikant ökning från % till 24 % jämfört med föregående år. Den tydligast

6 synbara leverförändringen är förtjockningar av gallgångsväggarna och bölder med leverflundra (parasitär cholangit). Första mellanvärd för dessa parasiter är snäckor (Gastropoda Prosobranchia). Den andra mellanvärden är fisk, vanligen karpfiskar (Cyprinidae), och ett stort antal arter är slutvärdar (King & Scholz, 21). Hittills har leverflundran artbestämts hos en gråsäl till Pseudamphistomum truncatum. Denna art av leverflundra har t.ex hittats i mellanvärden mört (Rutilus rutilus). Andel gråsälar, längs Sveriges östra kust, med tarmsår av måttlig till kraftig grad 6 % gråsäl med tarmsår År Figur 4. Andel gråsälar från jakt med tarmsår grad 2 & 3 längs hela Sveriges östra kust år 22-. Minskningen mellan år 2 och är signifikant. Andel gråsälar med tarmsår från tre regioner längs östersjökusten 9 8 % gråsälar med tarmsår Norrbotten Gävleborg Uppsala och söderut År Figur. Staplarna visar andel (%) fällda gråsälar med måttlig och kraftig grad av tarmsår år 22-. Minskningen i Gävleborgs län mellan år och är signifikant. Norrbotten består av länen AC, BD och Y, Gävleborg av X län, Uppsala och söderut består av Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland & Kalmar län (C, AB, D, E & H). 6

7 Alla (7 st) könsmogna honor utom en (4-åring) som fälldes under dräktighetstiden (fr.o.m augusti) var dräktiga. Hos en 27 årig hona noterades godartad livmodertumör (leiomyom). Uppgift om späcktjocklek fanns för 1 gråsälar och näringstillståndet hos de flesta fällda sälarna bedömdes utifrån denna uppgift som i huvudsak medelgott till gott. Däremot har det skett en signifikant minskning av andelen gråsälar med gott hull (> 3 mm) och en signifikant ökning av andelen magra (< 26 mm) gråsälar i åldern 1-2 år mellan år 2 och (Fig. 6). Den magraste gråsälen i undersökningen hade en späcktjocklek av 1 mm och den fetaste 8 mm. Späcktjocklek 22- Andel % <26 mm 26-3 mm >3 mm 22 (N=8) 23 (N=63) 24 (N=72) 2 (N=7) 26 (N=91) (N=8) (N=1) År Figur 6. Andel gråsälar från jakt med mindre gott hull (<26 mm), medelgott hull (26-3 mm) och gott hull (> 3 mm) 22-. Minskningen av andelen gråsälar med gott hull respektive ökningen av andel gråsälar med mindre gott hull mellan år 2 och är signifikanta. (N) antal gråsälar. Sammanfattning Antal fällda gråsälar under avlysningsjakten år var 139 st, varav 127 rapporterades bärgade och 114 skickades till NRM. De flesta sälar fälldes i juli månad. Det fälldes fler hanar än honor. De flesta fällda sälar var mellan 4 och 1 år gamla. Gråsälar skjutna i fälla var framförallt hanar äldre än år. De fällfångade gråsälarnas medelålder var signifikant högre än medelåldern för övriga. Baserat på späcktjocklek bedömdes näringstillståndet hos de fällda sälarna som medelgott till gott. En signifikant skillnad mot minskande späcktjocklek hos fällda gråsälar kan dock ses mellan år 2 och. Även en signifikant minskning av medelspäcktjockleken hos gråsälar som fastnat i fiskeredskap (bifångade) har observerats under 2-talet. Denna minskning av gråsälens späcktjocklek bör utredas vidare. De könsmogna honornas dräktighetsfrekvens var mycket god. För honornas reproduktionsorgan noterades ett fall med godartad livmodertumör. Noterade 7

8 patologiska förändringar i övriga organ såsom; tarmsår, binjurebarksförtjockning och parasitära leverskador är fynd som även observerats hos bifångade gråsälar. Det var en signifikant ökning av parasitära leverskador mellan år och. Detta kan bero på en ökad parasitär infektion av leverflundra hos fisk i Östersjön eller en ökad konsumtion av karpfiskar hos gråsäl och bör utredas vidare. Den förhöjda förekomsten av gråsälar med tarmsår av måttlig till kraftig grad som observerats sedan mitten av 198-talet består (Bergman 1999) men förekomsten har totalt sett minskat signifikant bland de fällda gråsälarna sedan år 2 jämfört med. Minskningen var även signifikant i Gävleborgs län år jämfört med. Undersökning av insamlat material från licensjakt på knubbsäl (Phoca vitulina) år Särskilda tillstånd har av Naturvårdsverket beviljats år för att skjuta sammanlagt 26 knubbsälar i Halland och Västra Götalands län varav inre organ från 1 st skickats till NRM för undersökning. Från Hallands län skickades 9 sälar, från Västra Götaland st och från okänt län en säl. Av totalt 1 fällda knubbsälar var endast 3 hanar, 11 st var honor och en säl var av okänt kön då könsorgan saknades. Samtliga sju könsmogna honor fällda under dräktighetstiden var dräktiga, en var juvenil och tre könsmogna honor fälldes efter kutning men före dräktighetstid. Parasiter i hjärtats högra kammare fanns hos en säl och i både hjärta och lungor hos två sälar (se Leidenberger & Boström för mer information). De flesta knubbsälar var i gott hull (Fig. 7). Inga patologiska förändringar observerades i inskickat material Antal knubbsälar <26 mm 26-3 mm >3 mm Späcktjocklek Figur 7. Späcktjocklek hos inskickade knubbsälar år Ett särskilt tack riktas till veterinär Anders Bergman för medverkan vid bedömning av tarmar hos såväl gråsäl som knubbsäl. 8

9 Referenser Bergman (1999). Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. APMIS 7: King S, & Scholz.T (21). Trematodes of the family Opisthorchiidae: a minireview. The Korean Journal of Parasitology, 3 (39): Leidenberger & Boström (). Characterization of the heartworm Acanthocheilonema spirocauda (Leidy, 188) Anderson, 1992 (Nematoda: Onchocercidae) in Scandinavia. Parasitol Res. DOI.7/s Tidigare rapporter Bäcklin (23). Gråsälens Hälsotillstånd, undersökningar av insamlat material från 22 års avlysningsjakt. Rapport till NV. Bäcklin, Roos & Lind (24). 23 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Roos & Lind (26). 24 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Lind (), 2 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Eklöf, Lind (), 26 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, Moraeus, Eklöf, Lind (), års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. 9