2011 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

Transkript

1 211 års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus Rapport nr 2:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box 7 14 Stockholm

2 Undersökning av insamlat material från skyddsjakt på gråsäl (Halichoerus grypus) år 211 Inledning Naturvårdsverket beslutade (Dnr Nv) att skyddsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för elfte året i följd. Jakten pågick under perioden 16 april 31 december och inkluderade nio län utmed Östersjö-, Bottenhavs- och Bottenvikskusten (Tabell 1). Under perioden 16/4-3/6 fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 23 sälar. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för miljöforskning och övervakning (tidigare Enheten för miljögiftsforskning). Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska undersökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa jämförelser görs även med inskickat material från gråsälsjakten åren samt med undersökta drunknade/funna döda gråsälar. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning. Material och metoder I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt bestäms på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. Mag- och tarminnehåll har tillvaratagits för dietstudier. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken. Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att 1 För resultat från 21 se Resultat från uppföljningen av 21 års skyddsjakt efter gråsäl, rapport från Projekt Sälar&Fiske-april 22-, Sven-Gunnar Lunneryd & Magnus Lejhall, Tjärnö Marinbiologiska laboratorium. 2

3 organ saknats helt eller delvis i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda. Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. För bedömning av förekomst och allvarlighetsgrad av tarmsår har bakre delen av ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle. För en kvalitetssäkrad bedömning vid detta tillfälle har tarmarna undersökts av två personer. Allvarlighetsgraden för tarmsår bedömdes enligt följande (Bergman, 1999); grad - inga sår eller endast små erosioner understigande 4 mm i diameter grad 1- lindrig, innebär ytliga sår med en maximal diameter av 1 mm grad 2- måttlig, såren överstiger 1 mm i diameter grad 3- kraftig, såren överstiger 1 mm i diameter och även vävnaden under själva tarmslemhinnan är påverkad. Då hakmask, Corynosoma sp. normalt är förekommande i den undersökta tarmregionen och då dessa parasiter ofta orsakar mindre erosioner i tarmslemhinnan har endast tarmsår av grad 2 och 3 räknats som avvikelser. Förekomsten av leverflundra bedöms genom en makroskopisk undersökning av hela levervävnaden. Gråsälshonor har räknats som könsmogna när en gulkropp (corpus luteum) har observerats i äggstockarna. Förekomst av gulkropp är mindre vanligt före 4 års ålder. Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 3 mm, medelgott hull 26-3 mm och mindre gott hull understigande 26 mm. Vid statistiska beräkningar har Fisher s exact eller t-test använts. Gränsvärdet för signifikans är p<,. 3

4 Resultat Enligt uppgift från kustbevakningen fälldes 77 gråsälar under skyddsjakten år 211. Det är det lägsta antalet fällda sälar sedan skyddsjaktens start 21. Av de 77 gråsälarna rapporterades 66 bärgade och 63 skickades in till NRM. Könsfördelningen bland de inskickade sälarna var 23 honor och 4 hanar (Tabell 1). Under 211 års jakt fälldes flest gråsälar i Gävleborg och Norrbotten. Sedan starten år 21 har flest gråsälar fällts under 28 och 29 (Fig.1). Tabell 1. Antal inskickade sälhonor/hanar samt antal bärgade, fällda och tilldelad jaktkvot per län. Län Tilldelad Antal Antal Antal Honor Hanar kvot fällda 1) bärgade 1) inskickade sälar Norrbotten (BD) *) 8 12 Västerbotten (AC) Västernorrland (Y) Gävleborg (X) Uppsala (C) Stockholm (AB) Södermanland (D) Östergötland (E) Kalmar (H) Summa ) uppgift från Kustbevakningen. *) 1st. mer än vad som rapporterades till Kustbevakningen Antal gråsälar Fällda Bärgade Till NRM Figur 1. Antal fällda, bärgade och till NRM inskickade gråsälar

5 Sälarna under 211 fälldes förhållandevis jämnt fördelat över jaktsäsongen. Tidigare säsonger har det fällts flest sälar i maj månad. Under samtliga år har jakt bredrivits i låg omfattning i december. (Fig.2). 3 2 Antal gråsälar medel medel 211 Månad Figur 2. Jämförelse mellan antal fällda gråsälar per månad Perioderna och visar medelvärden. Ej bärgade gråsälar är exkluderade. Kön- och åldersfördelning Sedan skyddsjakten startade har en något högre andel honor än hanar fällts totalt, alla län sammanräknade. Könsfördelningen är 2 % honor och 48 % hanar. Under jaktsäsongen 211 fälldes 63 % hanar och 37 % honor, dvs. antalet fällda hanar översteg antalet fällda honor (Tabell 1). Mellan år 22-2 och år fälldes flest gråsälar i åldersgruppen 4-1 år. 26 och 27 fälldes flest sälar i åldersgruppen -3 år (Fig. 3). Under hela jaktperioden domineras de fällda sälarna av 4-1 åriga honor i Bottniska viken (norra bassängen) och av -3 åriga honor i Egentliga Östersjön (södra bassängen) (Fig.4 & ) Antal gråsälar år 4 1 år 11 1 år 16 2 år >2 år Figur 3. Antal fällda och undersökta gråsälar under åren fördelade på åldersklasser från alla medverkande län. Gråsälar som saknat data på ålder, län eller kön är exkluderade.

6 Norra bassängen % 1 1 Honor Hanar 3 år 4 1 år 11 2 år >2 år Åldersklass Figur 4. Ålder och könsfördelning för fällda och undersökta gråsälar (N*= 64) från norra bassängen (fr.o.m. Uppsala län t.o.m. Norrbottens län) (*gråsälar som saknat data på ålder, län eller kön är exkluderade) Södra bassängen % Honor Hanar 3 år 4 1 år 11 2 år >2 år Åldersklass Figur. Ålder och könsfördelning för fällda och undersökta gråsälar (N*=132) från södra bassängen (fr.o.m. Stockholms län t.o.m. Kalmar län) (*gråsälar som saknat data på ålder, län eller kön är exkluderade) Patologiska förändringar De sjukliga förändringar som noterades 211 var; tarmsår, binjurebarksförtjockning och parasitära leverskador. Tarmar från 62 sälar undersöktes och tarmsår av måttlig till kraftig grad observerades i 1 (24 %) av dessa gråsälar. Andelen gråsälar med tarmsår är därmed fortsatt hög jämfört med före år 1987 (ca 1 %) men förekomsten har totalt sett minskat signifikant mellan år 2 och 211 (Fig.6). Gävleborgs län har en minskande trend efter år 27 (Fig.7). 6

7 6 % gråsäl med tarmsår Hela Östersjön Figur 6. Andel fällda gråsälar med tarmsår av måttlig till kraftig grad (2 & 3) längs hela Sveriges östra kust år Minskningen från år 2 är signifikant. % gråsäl med tarmsår Norrbotten- Västernorrland Gävleborg Uppsala-Kalmar Figur 7. Staplarna visar andel fällda gråsälar från olika områden med måttlig till kraftig grad av tarmsår I Gävleborgs län är trenden neråtgående efter år 27 medan övriga områden visar neråtgående trend efter år (Norrbotten-Västernorrland består av länen AC, BD och Y, Gävleborg av X län, Uppsala-Kalmar består C, AB, D, E & H län). Den signifikant ökade förekomsten av parasitära leverskador år 28 sågs minska under 29 och 21, men 211 hade 28 % (17/6) av de undersökta sälarna leverskador (Fig. 8). Den tydligast synbara leverförändringen är förtjockningar av gallgångsväggarna och bölder med leverflundra (parasitär cholangit). Första mellanvärd för dessa parasiter är snäckor (olika arter i underklassen Prosobranchia). Den andra mellanvärden är fisk, vanligen karpfiskar (Cyprinidae), och ett stort antal 7

8 arter är slutvärdar (King & Scholz, 21). De leverflundror som har artbestämts hos ett flertal gråsälar längs hela östersjökusten tillhör arten- Pseudamphistomum truncatum. Denna art av leverflundra har också hittats i mellanvärden mört (Rutilus rutilus). % gråsäl med leverflundra Figur 8. Andel fällda gråsälar med leverflundra , alla åldrar. Binjurebarksförtjockning har konstaterats hos gråsäl från ca 1 års ålder och uppåt sedan 197-talet. Det är fortfarande oklart om detta är en åldersförändring eller ett resultat av långvarig exponering för något miljögift. Från 2 gråsälar var en eller båda binjurarna medskickade och 9 fall visade måttlig till kraftig grad av binjurebarksförtjockning. Samtliga av dessa sälar var äldre än 13 år. Av 7 könsmogna honor som fälldes under dräktighetstiden (fr.o.m. augusti) var dräktiga. De 2 honor som inte var dräktiga visade inga tecken på tidigare dräktighet. Dessa honor var respektive 7 år gamla. Inga patologiska förändringar noterades i könsorganen hos könsmogna honor. Hos hanarna noterades två fall av sammanväxningar mellan testikel och bitestikel samt ett fall av deformerat penisben. Näringstillståndet, d.v.s. uppgift om späcktjocklek för 43 gråsälar mellan 1 och 2 år gamla från hela jaktperioden år 211, bedömdes som i huvudsak medelgott till gott. Den magraste gråsälen i undersökningen hade en späcktjocklek av 18 mm och den fetaste 1 mm. Mellan år 2 och 28 skedde en signifikant minskning av andelen gråsälar med gott hull (> 3 mm). Sedan 29 ser den neråtgående trenden bland de fällda sälarna i åldrarna 1-2 år ut att ha avstannat (Fig. 9). Den nedåtgående trenden av minskande späcktjocklek hos icke könsmogna sälar (1-4 år) ser däremot inte ut att ha avstannat vare sig för fällda eller bifångade gråsälar (Fig.1) 8

9 9 8 7 % gråsälar <26 mm 26-3 mm >3 mm (N=8)(N=63)(N=72)(N=7)(N=91)(N=8)(N=97)(N=88)(N=63)(N=43) Figur 9. Andel fällda gråsälar med mindre gott hull (<26 mm), medelgott hull (26-3 mm) och gott hull (> 3 mm) Den neråtgående trenden av andel sälar med gott hull avstannar år 29. (N= antal gråsälar mellan 1-2 år från hela jaktsäsongen.) 7 6 Medelspäcktjocklek (mm) Bifångst (N=138) Jakt (N=69) Figur 1. Säsongsmedelvärde (augusti-februari) för späcktjocklek i millimeter ± standardavvikelse hos 1-4 år gamla bifångade och fällda gråsälar år Sammanfattning Antal fällda gråsälar under skyddsjakten år 211 var 77 st., varav 66 rapporterades bärgade och 63 skickades till NRM. Det fälldes flest sälar i maj månad. Det fälldes fler hanar än honor och de flesta sälarna var mellan 4 och 1 år gamla. Under hela jaktperioden domineras de fällda sälarna av 4-1 åriga honor i Bottniska viken (norra bassängen) och av -3 åriga honor i Egentliga Östersjön (södra bassängen). Den förhöjda förekomsten av gråsälar med tarmsår av måttlig till kraftig 9

10 grad som observerats sedan mitten av 198-talet består (Bergman 1999) men förekomsten har totalt sett minskat signifikant bland de fällda gråsälarna sedan år 2-26 och i Gävleborgs län sedan 27 och trenden fortsätter nedåt. De könsmogna honornas dräktighetsfrekvens (71 %) var lägre än tidigare år men endast 7 honor var fällda under dräktighetsperioden. Inga fynd av förändringar i reproduktionsorganen sågs hos könsmogna honor. Hos hanarna noterades två fall av sammanväxningar mellan testikel och bitestikel samt ett fall av deformerat penisben. Noterade patologiska förändringar i övriga organ såsom; tarmsår, binjurebarksförtjockning och parasitära leverskador är fynd som även observeras hos bifångade gråsälar. Den signifikant ökade förekomsten av parasitära leverskador som noterades 28 hade igen minskat under 29 och hade 28 % av de undersökta sälarna den här typen av leverskador vilket är en ökning från tidigare år. Ökningen kan t.ex. bero på en ökad parasitär infektion av leverflundra hos fisk i Östersjön eller en ökad konsumtion av t.ex. karpfiskar hos gråsäl och bör utredas vidare. Baserat på jägarnas uppgifter om späcktjocklek bedömdes näringstillståndet hos de inskickade fällda sälarna som medelgott till gott. Trenden med en signifikant minskande andel sälar med gott hull bland de fällda gråsälarna (1-2 år) har inte fortsatt efter år 29. Däremot ser den nedåtgående trenden av minskande späcktjocklek hos icke könsmogna gråsälar (1-4 år) inte ut att ha avstannat vare sig för de fällda eller för de bifångade. Ett särskilt tack riktas till veterinär Anders Bergman som medverkat vid bedömning av tarmar. 1

11 Referenser Bergman (1999). Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. APMIS 17: King S, & Scholz.T (21). Trematodes of the family Opisthorchiidae: a minireview. The Korean Journal of Parasitology, 3 (39): Tidigare rapporter Bäcklin (23). Gråsälens Hälsotillstånd, undersökningar av insamlat material från 22 års avlysningsjakt. Rapport till NV. Bäcklin, Roos & Lind (24). 23 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Roos & Lind (26). 24 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Lind (27), 2 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, di Gleria, Eklöf, Lind (28), 26 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, Moraeus, Eklöf, Lind (28), 27 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, Moraeus, Lind (29), 28 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, Moraeus, Eklöf, Lind (21), 29 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. Bäcklin, Moraeus, Eklöf, Lind (211), 21 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till NV. 11