Översyn av provtagningskraven för fällda sälar

Transkript

1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Redovisning Ärendenr: NV Översyn av provtagningskraven för fällda sälar Redovisning av ett regeringsuppdrag BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2

3 Innehåll INNEHÅLL 3 FÖRORD 5 SAMMANFATTNING 6 UPPDRAGET 7 Uppdraget 7 Avgränsning 7 Genomförande 7 BAKGRUND 8 Tidigare regeringsuppdrag om säljakt 8 Regeringsuppdrag om säljakt 8 Olika aktörers synpunkter på redovisning av uppdrag om säljakt 9 Dagens provtagning och provhantering 11 Provtagningskrav i jaktbesluten 11 Den praktiska provhanteringen 12 Bifångade sälar 13 Säljägares syn på provtagningen 14 Provtagning i våra grannländer 17 Dagens ersättning för provtagning 19 Ersättning till jägare 19 Säljägares syn på ersättningen 19 Myndigheters och andra aktörers användning av provanalyserna 20 Miljöövervakning 20 Sälförvaltning 22 Uppföljning av art- och habitatdirektivet 23 Kostnader 24 Kostnader för ersättning till jägare 24 Kostnader för provhantering och analyser 24 ANALYS 26 Naturvårdsverkets utgångspunkter för analysen 26 Förenkling 26 Rimlig ersättning 26 Säl- & havsförvaltningens och miljöövervakningens behov 26 Rimliga kostnader 26 3

4 Möjliga åtgärder för att förenkla hanteringen 27 Differentierade provtagningskrav 27 Minskad provtagning per säl 29 Möjlighet att skicka in hela sälar 30 Underlättad logistik 31 Möjliga andra åtgärder som kan öka provtagningens legitimitet 32 Bättre respons på inskickade prover 32 Höjd ersättning 32 FÖRSLAG 34 SAMHÄLLSEKONOMISK KONSEKVENSANALYS 36 Referensalternativ 36 Förslaget 36 Alternativa handlingsvägar 37 Konsekvenser av förslaget 37 REFERENSER 40 BILAGOR 42 Bilaga 1. Instruktion provtagning och rapportering fällda gråsälar 42 Bilaga 2. Handledning för könsbestämning, måttagning och provtagning 44 Bilaga 3. Blankett sälprover 46 4

5 Förord Naturvårdsverket fick i 2014 års regleringsbrev i uppdrag att genomföra en översyn av provtagningskraven för fällda sälar samt ersättningsnivåerna för inskickade prov i syfte att underlätta hanteringen. Arbetet har genomförts efter samråd med Naturhistoriska riksmuseet och Havsoch vattenmyndigheten. Naturvårdsverket vill tacka dem för värdefulla bidrag till arbetet. Inom Naturvårdsverket har Tove Lundeberg, Per Risberg och Mimmi Skog medverkat. Projektledare har varit Ola Larsson. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) den 11 december Stockholm den 11 december

6 Sammanfattning Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag utrett provtagningskraven för fällda sälar samt ersättningsnivåerna för inskickade prov i syfte att underlätta hanteringen. Redovisningen omfattar endast provtagning vid jakt på grå- och knubbsäl, vilket innebär att jakt på vikaresäl inte omfattas. Frågan om provtagningen vid säljakt innebär i huvudsak en avvägning mellan samhällets intresse av att å ena sidan få in prover för den nationella miljöövervakningen samt för uppföljning av HELCOM-indikatorer, havsmiljödirektivet och säljakten och å andra sidan den enskilde säljägarens intresse av att inte tvingas till provtagning som upplevs som betungande. Naturvårdsverket föreslår att provtagningen under en tvåårig försöksperiod förändras på följande sätt: Jämfört med dagens provtagning fortsätter en mindre del att vara obligatorisk. Resterande prover blir frivilliga att sända in. Ersättningen för de obligatoriska proverna sänks något. Den totala ersättningen för de jägare som skickar in såväl de obligatoriska som de frivilliga proverna höjs relativt kraftigt. Yrkesfiskare ges möjlighet att skicka in hel säl till motsvarande ersättning som för de frivilliga och obligatoriska proverna. En tydlig möjlighet för säljägaren att få återkoppling på resultaten från inskickade prover införs. Förändringarna förutsätter att Naturvårdsverket kan fortsätta att finansiera ersättningen till säljägare genom medel från Viltvårdsfonden. 6

7 Uppdraget Uppdraget Regeringen gav i 2014 års regleringsbrev Naturvårdsverket följande uppdrag: Naturvårdsverket ska efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska Riksmuseet se över provtagningskraven för fällda sälar samt ersättningsnivåerna för inskickade prov i syfte att underlätta hanteringen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 31 december Avgränsning Redovisningen omfattar endast provtagning vid jakt på grå- och knubbsäl, vilket innebär att jakt på vikaresäl inte omfattas. Jakt på vikaresäl har idag en mycket begränsad omfattning och sker endast med stöd av enskilda beslut om skyddsjakt. Av detta skäl har det inte bedömts som aktuellt att se över kravet att hela kroppen från samtliga fällda djur av arten ska sändas till Naturhistoriska riksmuseet. Genomförande Arbetet har genomförts av en intern projektgrupp på Naturvårdsverket. I uppdraget anges att Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska riksmuseet. Naturvårdsverket har vid 2 tillfällen genomfört samrådsmöten med Naturhistoriska riksmuseet samt vid ett tillfälle med Havs- och vattenmyndigheten. Därutöver har kommunikation skett per e-post och telefon. Då uppdraget gäller en relativt begränsad fråga och Landsbygdsdepartementets remissbehandling av ett tidigare regeringsuppdrag om säljakt 1 gett en överblick över olika myndigheters och intresseorganisationers syn på provtagningen har Naturvårdsverket inte genomfört något särskilt samrådsmöte med andra aktörer än Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska riksmuseet. Olika organisationer har informerats om arbetet med uppdraget och getts möjlighet att lämna synpunkter. För att få kunskap om vad landets säljägare har för åsikter och förslag kring provtagningskraven har en särskild enkätundersökning riktad till de säljägare som under de senaste åren fällt säl genomförts. 1 Naturvårdsverket

8 Bakgrund Sälar befinner sig högst upp i näringskedjan, vilket gör dem särskilt exponerade för miljögifter, och de kan därmed fungera som indikatorarter för miljögifter och för andra storskaliga förändringar i det marina ekosystemet. Särskilt studeras sådana skador på olika kroppsorgan, som är relaterade till belastning av miljögifter. Dessa undersökningar har ingått i nationell miljöövervakning sedan I början av denna period undersöktes enbart bifångade och strandade sälar, men när jakt på säl återupptogs 2001 öppnades möjligheten att även använda dessa sälar. För den del av sälförvaltningen som är Naturvårdsverkets ansvar, jakten, är det viktigt att få reda på hur uttaget ur populationerna ser ut. Tillsammans med kunskap om sälarnas antal och utbredning är framföralltallt kunskap om de fällda sälarnas ålder, kön, näringsstatus och reproduktionsstatus viktig för att förvaltningen ska kunna agera adaptivt, d.v.s. kontinuerligt anpassa sig till nya förhållanden. Tidigare regeringsuppdrag om säljakt Regeringsuppdrag om säljakt Första halvåret 2013 hade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om säljakt. Uppdraget innefattade åtgärder för att fälla fler sälar. I uppdragsredovisningen bedömdes provtagning inte vara den viktigaste faktorn, men av betydelse 2. I redovisningen angav Naturvårdsverket följande: Naturvårdsverket anser att provtagningen är ett viktigt verktyg för att få kunskap om och övervaka sälarnas hälsotillstånd och diet. Då åtgärder som genomförts inom ramen för detta regeringsuppdrag förväntas leda till att fler sälar fälls vid jakt finner verket att det bör finnas en möjlighet att säkerställa bibehållna provmängder även om provtagningskraven minskar för delar av jakten. Naturvårdsverket anser att det är rimligt att införa ett differentierat provtagningskrav. En differentiering skulle förslagsvis innebära att dagens krav på relativt omfattande provtagning kvarstår för de djur som fälls vid regional skyddsjakt eller framtida licensjakt medan den obligatoriska provtagningen minskas för de sälar som fälls vid specifik skyddsjakt. Naturvårdsverket menar att differentierade provtagningskrav bör införas så snart det konstaterats att de andra förändringarna i regelverket kring säljakten lett till att fler sälar fälls med bibehållen god geografisk spridning vid den regionala skyddsjakten och att det därmed är möjligt att differentiera provtagningskravet utan att minska det totala antalet sälprover. 2 Naturvårdsverket

9 Olika aktörers synpunkter på redovisning av uppdrag om säljakt Regeringen gav i 2013 års regleringsbrev Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med Havs- och vattenmyndigheten utreda förutsättningarna för och föreslå hur en licensjakt på säl skulle kunna utformas. Det skulle också föreslås hur skyddsjakten på säl kan effektiviseras i syfte att uppnå beslutad tilldelning. Uppdraget redovisades i juni 2013 och remissbehandlades av Landsbygdsdepartementet under hösten samma år. I uppdragsredovisningen tas provtagningskraven upp som en faktor som påverkar jaktutfallet vid skyddsjakt. Ett antal remissinstanser kommenterade provtagningskraven och våra förslag i sina yttranden. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av remissvaren 3. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att förslaget till differentierad provtagning inte i nämnvärd omfattning påverka den av flertalet säljägare upplevda alltför omfattande och praktiskt besvärliga provtagningen. Därmed uppnås inte heller någon stimulans till ökad kvotuppfyllnad. Att endast undanta en icke definierad specifik skyddsjakt torde knappast upplevas som en lättnad. Länsstyrelsen i Västerbottens län vill ta bort provtagningstvång vid skyddsjakt och menar att det är en viktig regelförenkling. Länsstyrelsen i Västernorrlands län förslag är att inte göra provtagningen obligatorisk utan istället ge en större ersättning till den som genomför en fullständig provtagning. Minskade krav på provtagning kan leda till en bättre rapportering av skjutna sälar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län tillstyrker Naturvårdsverkets förslag om en differentierad provtagning av sälar. En sådan provtagning och/eller höjd ersättning för att sända prover till Naturhistoriska Riksmuseet torde förenkla och främja jakt på säl. Länsstyrelsen i Gävleborgs får kontinuerliga uppgifter om att provtagningen med dagens utformning upplevs som betungande av de utövande jägarna. Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer att det nuvarande kravet på insamling till Naturhistoriska riksmuseet är omfattande och relativt besvärligt och tidskrävande och gör bedömningen att detta kan vara ett hinder för jakten. Under förutsättning att provvolymen kan bibehållas genom ökad jakt är Länsstyrelsen positiv till Naturvårdsverkets förslag om att införa ett differentierat provtagningskrav. Länsstyrelsen i Östergötlands län ser positivt på förslaget om differentierade provtagningskrav. Länsstyrelsen i Östergötland anser även att det kan ifrågasättas om en så omfattande datainsamling ska krävas av den enskilda jägaren. Systemet bör ses över och kritiskt granskas inför den fortsatta skyddsjakten och en eventuellt kommande licensjakt. 3 Remissvaren finns tillgängliga på 9

10 Länsstyrelsen i Kalmar län anser att en differentierad provtagning med bibehållna provvolymer är önskvärd. Länsstyrelsen i Blekinge län anser utbildning i säljakt och provtagning på skjutna sälar är angeläget. Utbildningarna bör rikta sig till både jägare och fiskare. För att underlätta provtagningarna och insändande av prover så kan det vara motiverat att Länsstyrelsen förordnar särskilt utbildade besiktningsmän som kan bistå med hjälp med de uppgifterna. Länsstyrelsen i Hallands län delar i stort Naturvårdsverkets bedömning angående den viktiga roll som denna provtagning från fällda sälar utgör. Det gäller bl.a. uppföljning av miljögifter i våra hav samt hälsostatus och populationsstruktur hos våra sälar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att besiktningsmän bör utföra den obligatoriska provtagningen i samband med skyddsjakt. Vid licensjakt bör den enskilde jägaren genomföra provtagningen i samband med tillvaratagande av djuret. Naturhistoriska riksmuseet anser att kravet på provtagning kan riskera att påverka jaktutfallet negativt, men bedömer att förenklade eller slopade krav på provtagning skulle försämra möjligheterna till uppföljning av jakten kraftigt. Museet menar att material från jagade sälar utgör ett viktigt underlag för ett flertal studier på sälarnas hälsotillstånd, reproduktionsstatus och åldersammansättning och att materialet är viktigt för studier av födoval som krävs för att kunna förstå arternas roll som predator i den marina miljön. Museet anser därför att det är viktigt att provtagning i åtminstone nuvarande omfattning bibehålls och föreslår att insamling av prover bör hanteras på samma sätt som proverna från licensjakten på björn och lodjur där länsstyrelsens besiktningsmän underlättar insamlingen. Museet menar att det vid differentierad provtagning är viktigt att den totala mängden prover inte minskar. Statens veterinärmedicinska anstalt menar att det är viktigt att den praktiska hanteringen underlättas för utövarna av jakten. Provtagning från fällda sälar bör anpassas i dialog med utövarna. Vid en faktisk ökad avskjutning av säl bör det exempelvis undersökas om det går att kräva in fullständiga prover från ett visst antal sälar från ett område, så att totalt antal prover inte understiger tidigare insamlingar, medan en mer begränsad provtagning kan göras från fällda sälar utöver dessa. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) bedömer att kravet på insamling av prover är ett hinder för jakten och menar att en differentierad provtagning i viss mån skulle underlätta jakten. KSLA efterlyser en mera efterfrågestyrd insamling av prover och anser att behovet av prover rimligtvis inte kan vara obegränsat. KSLA menar att Naturhistoriska riksmuseet löpande bör precisera analysbehov per art och geografiskt område. 10

11 Svenska jägareförbundet menar att den nuvarande omfattningen av den obligatoriska provtagningen från fällda grå- och knubbsälar inte är rimlig. Förbundet anför att det finns en lång tradition av att jägarkåren bidrar med insamling av biologiskt material till viltforskning och miljöövervakning. Under förutsättning att omfattningen av provtagningen är rimlig och att kraven på provtagningen inte är så omfattande att det påverkar jaktutövningen negativt ställer sig jägareförbundet positivt till att jägarna bidrar med material från fällda sälar. Förbundet menar att övervakningen av hälsotillståndet hos Östersjöns sälar är ett gemensamt ansvar för de berörda staterna och att det är märkligt att omfattningen av provtagningen varierar mycket mellan olika länder. Program sälar och fiske menar att den föreslagna differentierade provtagningen inte i nämnvärd omfattning skulle påverka den, av flertalet säljägare, i dag upplevda alltför omfattande och praktiskt besvärliga provtagningen. Att endast undanta skyddsjakten från den omfattande provtagningen torde knappast upplevas som en lättnad för jägare generellt, men ha en positiv effekt för de yrkesfiskare som behöver freda sin fångst och sina redskap från sälangrepp. Skärgårdarnas riksförbund anför att dagens provhantering både tar tid och ger låg ersättning för det utförda arbetet. Sportfiskarna anser att det är viktigt att underlätta formerna för säljakt genom att bland annat differentiera provtagningskraven. Dagens provtagning och provhantering Provtagningskrav i jaktbesluten Naturvårdsverket fattar årligen beslut om skyddsjakt på knubbsäl och gråsäl på eget initiativ. Utöver det fattas även ett 20-tal beslut om skyddsjakt på säl efter ansökan från enskild. Det ställs olika krav på insamlingen av prover beroende på vilken art som jagas. När det gäller gråsäl och knubbsäl ska följande prover samlas in 4 Remsa av späck och hud (några cm bred och ca 30 cm lång) En 5x5x5 cm bit muskel Underkäken Hjärta, lunga, lever, njurar och mjälte Mag- och tarmkanal Penisben, testiklar och bitestiklar hos handjur Könsorgan hos hondjur (livmoder, äggstockar, inklusive eventuellt foster) 4 Se till exempel Naturvådsverkets beslut om skyddsjakt på gråsäl 2014 med ärendenummer NV

12 I provtagningsinstruktionen anges att jägaren gärna kan skära ut och skicka in samtliga organ i ett stycke (från tungan med bröst- och bukorgan till anus). Om möjligt ska jägaren också väga djuret samt dokumentera kön, kroppslängd och späcktjocklek. Den praktiska provhanteringen JÄGARENS PROVHANTERING Efter att sälen fällts och djuret bärgats tar jägaren de prover som anges i beslutet 5. På en blankett 6 lämnas uppgifter om: Skytten (namn, adress, telefonnummer) Utbetalningsuppgifter (person- eller organisationsnummer och kontonummer) Jakten (datum och skottplats, samt uppgifter om den skjutits intill fiskeredskap) Sälen (kön, längd, och späcktjocklek samt, om möjligt, kroppsvikt) Vilka organprover som tagits Proverna och blanketten förpackas tillsammans, fryses och skickas till Naturhistoriska riksmuseet. I vissa län finns tillgång till infrysning och mellanlagring genom fiskar- eller jägarorganisationer. På dessa ställen svarar organisationerna för att proverna blir frysta och mellanlagras samt transporteras till riksmuseet. Jägare från övriga län kan mot milersättning själva leverera proverna, alternativt använda en transportfirma (varvid riksmuseet om möjligt ordnar gemensamma transporter) eller skicka med Posten. Vid posttransport bokar jägaren hämtning av Posten. Anpassat förpackningsmaterial beställs kostnadsfritt från riksmuseet. 7 NATURHISTORISKA RIKSMUSEETS HANTERING Idag får museet årligen in prover från cirka 160 sälar som fällts vid jakt. Av dessa är cirka 70 gråsälar och 90 knubbsälar. På riksmuseet tinas förpackningarna och innehållet undersöks först makroskopiskt. Hjärta, lever, binjurar och gonader 8 vägs. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. Magoch tarminnehåll tillvaratas för att möjliggöra dietstudier. Vävnadsprover och ben sparas i Miljöprovbanken på riksmuseet, för vilken driften finansieras av den nationella miljöövervakningen. Från samtliga djur sparas g av respektive späck + hud, muskel, lever, njure, mjälte och lunga i Miljöprovbanken 9. Dessa 5 Provtagningen beskrivs mer utförligt i bilaga 2. 6 Se bilaga 3 7 Förpackning och transport av proverna beskrivs mer utförligt i bilaga 1. 8 Äggstockar eller testiklar. 9 Naturvårdsverket 2014 a 12

13 prover ger möjlighet att göra retrospektiva analyser av miljögifter med tidsserier från 1970-talet fram till idag. Dessutom sparas underkäke, penisben, tandsnitt samt prover för fettsyre- och DNA-bestämning. Graden av sjukliga förändringar i organen bedöms i fyra steg från utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. Dessutom ingår följande i Riksmuseets hantering: Kontakt med jägare Utskick av emballage/logistik för insändandet Mottagande av sälprover/frysförvaring Destruktion av provmaterial Administration av utbetalning av ersättning till jägare Dokumentation, journalföring, dataläggning Sammanställning Statistisk bearbetning Årlig rapportskrivning Uppdatering av handledning inför kommande beslut om jakt Bifångade sälar Inom miljöövervakningen undersöks även sälar som bifångats i fiskeredskap eller som hittats döda. Det primära syftet är att studera effekter av miljögifter i den marina miljön genom arter som i sin egenskap av toppkonsumenter är särskilt exponerade för stabila miljöföroreningar. Resultaten ger möjligheter att bedöma påverkan från miljögifter. 10 Strandade och bifångade sälar skickas in hela till Naturhistoriska riksmuseet. Samtliga arter från Östersjön tas emot, samt även gråsälar från Västkusten. Runt sälar skickas in per år. Upphittaren ersätts med 1000 kronor per säl, före skatt och ersättningen finansieras med medel från Viltvårdsfonden. Tackbrev skickas ut till varje enskild insändare av bifångster och funna döda sälar Djuren inspekteras och yttre mått samt kroppsvikt noteras. Under obduktionerna noteras och graderas omfattningen av sjukliga organförändringar. Organmaterial för histologiska undersökningar tas ut och flera större organ vägs. Vid misstanke om infektion tas material för bakteriologiska, virologiska eller parasitologiska undersökningar. Insamling av organprover för miljögiftsundersökningar är en viktig del av rutinerna. Organmaterial för histologisk undersökning fixeras, vanligtvis i formalin, paraffininbäddas, snittas, färgas och undersöks ljusmikroskopiskt och i vissa fall även elektronmikroskopiskt. När även bakteriologiska, virologiska och parasitologiska undersökningar utförs sker detta vid Statens veterinärmedicinska anstalt. Organprover för miljögiftsundersökningar fryses och förvaras i Miljöprov- 10 Naturvårdsverket 2009 och Naturvårdsverket 2014 b 13

14 banken 11. För att få tillräcklig omfattning av datamaterial görs en utvärdering efter insamlingsperiod. Detta är nödvändigt för att för respektive art få information om hälsosituationen inom köns- och olika åldersgrupper. Säljägares syn på provtagningen I arbetet med detta regeringsuppdrag har Naturvårdsverket varit angeläget om att få svenska säljägares synpunkter på dagens provtagningskrav och förslag på hur hanteringen skulle kunna underlättas. Vi har därför i augusti 2014 sänt en enkät om provtagningen vid säljakt till de säljägare som fällt grå- eller knubbsäl under femårsperioden Uppgifterna om säljägarna baserar sig på Kustbevakningens förteckningar över de jägare som till myndigheten anmält att de fällt säl. Vid genomgången av de aktuella förteckningarna identifierades 174 olika jägare. 171 av dessa var bosatta i Sverige och hade en adress i förteckningen och fick därmed enkäten tillsänd. 11 av de 171 adressaterna hade enligt Posten flyttat och den nya adressen var okänd. 160 adressater fick därmed ta emot enkäten och 103 hade svarat enkäten efter ett påminnelseutskick, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 64 procent. En översiktlig analys av svarsbortfallet i förhållande till sälart och län där respondenten jagat tyder på en godtagbar representativitet. Det bör dock påpekas att det kan vara så att de säljägare som svarat på enkäten i genomsnitt är mer positivt inställda till provtagningen än de som valt att inte svara. 19 av de 102 respondenter (19 procent) som svarat på frågan uppger att de är yrkesfiskare. Dessa stod enligt enkäten för 20 procent av de senaste fem årens fällda sälar. Flertalet (74 procent) av respondenterna anger att de upplever provtagningen som betungande eller mycket betungande. För de säljägare som är yrkesfiskare (n=19) uppger 17 motsvarande 87 procent att de upplever provtagningen som ganska eller mycket betungande. Se figur Miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet är en samling av biologiska miljöprover som är tillgängliga för vetenskapligt bruk. Driften ingår i den nationella miljögiftsövervakningen. 14

15 Figur 1. Yrkesfiskares (blå), icke yrkesfiskares (röd) samt alla säljägares (grön) bedömning av provtagningen. På frågan om vilka delar i provhanteringen som jägaren upplevde som betungande svarade flest (55) att fixa transport av proverna till riksmuseet är betungande. Se figur En förändring har gjorts av Postnord under Paketen hämtas numera vid dörren istället för att inlämning ska ske på s.k. Företagscenter. Förändringen torde inte ha fått genomslag i enkätresultatet. 15

16 Figur 2. Antal av jägarna som angav att olika moment i provhanteringen var betungande (n=98). I enkäten ombads säljägarna att uppge hur lång tid provhanteringen tog för dem. Det var en relativt stor variation i svaren (se figur 3). En grov analys av enkätsvaren från de jägare som uppgett en tidåtgång visar på en genomsnittlig tidåtgång på knappt två timmar per fälld säl. Denna tidåtgång är uppdelad i olika moment som sker vid olika tillfällen (se figur 2). Figur 3. Uppgiven tidåtgång för provhanteringen. Antal respondenter som uppgett respektive tidåtgång (n=102). 16

17 82 av de 84 respondenter som hade en uppfattning om provtagningsinstruktionen bedömde den som bra eller mycket bra. 85 av de 101 respondenter som svarat på frågan uppgav att de anser att det är viktigt eller mycket viktigt att genom provtagningen bidra till miljöövervakning och myndighetsbeslut. 28 procent av respondenterna uppgav att de med dagens ersättningsnivå skulle sända in prover från fällda sälar om det inte vore obligatoriskt. Dessa 28 procent respondenter hade fällt 32 procent av de sälar som fällts vid de senaste fem årens säljakt. Figur 4. Andel av yrkesfiskare (blå), icke yrkesfiskare (röd) samt alla säljägare (grön) som uppgett att de vid dagens ersättningsnivå skulle skicka in prover om provtagningen var frivillig. Anger procent för respektive grupp och procent totalt. I den del av enkäten som gav utrymme för fritt formulerade svar var återkommande synpunkter bland annat att provmängden bör minska, att provtagningen bör vara som det finländska systemet och att jägaren vill ha bättre återkoppling från analyserna av de inskickade proverna. Därutöver fanns det ett antal svar som gällde sälförvaltningen på en mer övergripande nivå. En anonymiserad sammanställning av enkätsvaren i tabellform finns tillgänglig från Naturvårdsverket. Provtagning i våra grannländer Provtagning från sälar som fälls vid jakt i våra grannländer kan bidra till den gemensamma övervakningen av gemensamma sälpopulationer. Omfattningen av provtagning i våra grannländer påverkar därmed den svenska förvaltningen av säl. 17

18 NORGE Norsk sälförvaltning har en frivillig provinsamling från sälar som fälls vid jakt. Fiskeridirektoratet betalar ut ersättning för insända käkar av gråsäl och knubbsäl. Jakt bedrivs även på vikare och grönlandssäl. Jägaren skickar in en käkhalva och anger uppgifter om kön, längd och eventuellt foster. Vissa sälar är märkta på en baklabb och eventuellt märke ska skickas in tillsammans med käken. Ersättningen är 700 norska kronor per käke av gråsäl och 400 kronor per käke av knubbsäl. Om jägaren skickar in märke betalas 250 norska kronor per märke. Om märket sänds in tillsammans med käken som hör till, ökar ersättningen till 500 kronor. Ersättningen är tänkt att täcka portokostnader 13. Materialet används för att följa spridningsmönster, kroppstillväxt, förekomst av dräktighet, och vid vilken ålder sälarna blir könsmogna. Ålder och kön bestäms för att följa uttaget ur populationerna och används som underlag för kommande beslut om kvoter. Norge samlar även in DNA-prover för att göra en kartläggning av knubbsälens beståndsstruktur längs kusten i syfte att kunna anpassa jakten bättre till de olika bestånden. DANMARK Danmarks sälförvaltning har för närvarande endast skyddsjakt med personliga tillstånd. För 2014, som är första året för skyddsjakt på gråsäl, har Naturstyrelsen beviljat fem skyddsjaktstillstånd på gråsäl, men ingen är rapporterad skjuten. 24 tillstånd har meddelats för knubbsäl, varav 5 har rapporterats fram till den 16 oktober Hela kroppen från skjutna sälar ska lämnas in till Naturstyrelsens lokala kontor. Sälarna skicka sedan till Danmarks tekniska universitet, veterinärinstitutet, som tar prover och undersöker skjutna sälar. 14 FINLAND I Finland är det frivilligt för jägarna att skicka in prover vid jakt på gråsäl. Årligen kommer det in prover från grovt räknat en fjärdedel av alla rapporterade skjutna sälar, mellan 80 och 150 prover 15. Provtagningen är till delar densamma som i Sverige. Prover tas från lever, späck och muskel. Tunga, underkäke, livmoder med äggstockar, penisben och mage och tarmkanal skickas in hela. Detta kan jämföras med Sverige där även hudprov (ihop med späck), hanliga könsorgan, samt hela organ av lever, mjälte, hjärta och lunga ska skickas in. Jägaren anger art, längd, vikt och späcktjocklek på en blankett som skickas in till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet som betalar 120 per säl. På blanketten ska även anges om sälen är skjuten i närheten av fiskodling eller fiskeredskap. Vilket redskap och typ av fiske 13 Fiskeridirektoratet Borch Grell, Michael Kauhala, Kaarina,

19 specificeras också. Proverna fryses och skickas med en särskild fraktfirma till institutet Frakten är fri. 16 Dagens ersättning för provtagning Ersättning till jägare Inskickade prover från fällda sälar ersätts för jägare med A-skatt med 760 kronor före skatt 17 eller kronor exklusive moms för företag med F-skatt. Ersättningen är skattepliktig. Kostnaden för uppsamling, mellanlagring och frakt ersätts med medel från Viltvårdsfonden. Naturhistoriska riksmuseet administrerar såväl ersättningen för prover till jägaren som jägarens omkostnader för insamlingen. När Naturhistoriska riksmuseet får in prover från jakten frysförvaras de tills det är dags att undersöka materialet. När sälprovet är tinat kommer museet åt rapporten som jägaren packat med varje enskilt prov (med uppgifter om just det provet). Därför betalas ersättning till säljägaren oftast ut först när provet är undersökt. Varje prov får ett accessionsnummer och på journalhandlingen noteras baserat på säljägares rapport, om jägaren själv fakturerar eller om utbetalningen ska göras som ett arvode. Varje undersökt säl prickas av från Kustbevakningens lista över fällda sälar och accessionsnumret läggs till. Om jägaren har F-skatt fakturerar denne i förskott och får ersättningen 30 dagar efter faktureringsdatum. Denne kan då få ersättning innan eller efter ett prov är undersökt. Om jägaren har A-skatt, betalas ersättningen ut när provet är undersökt. Det finns en förskottsutbetalningsblankett för jägare med A- skatt, som jägaren kan fylla i och skicka till riksmuseet för att få ersättningen utbetald innan provet är undersökt. Ett fåtal jägare har använt sig av denna blankett som museet tog fram 2008 då det fanns ett missnöje med att det tog tid innan ersättningen utbetalades. Säljägares syn på ersättningen Som nämnts tidigare uppgav 28 procent av respondenterna att de med dagens ersättningsnivå skulle sända in prover från fällda sälar om det inte vore obligatoriskt. Se figur 4. Av övriga respondenter uppgav 91 procent att de skulle skicka in prover om ersättningen höjdes se figur kronor inklusive arbetsgivaravgift. 19

20 Figur 5. Antal respondenter som uppgett att de inte skulle skicka in prover frivilligt med nuvarande ersättningsnivå: Vid vilken ersättningsnivå skulle respondenten skicka in prover. Yrkesfiskare (blå), icke yrkesfiskare (röd) samt alla säljägare (grön). Då inte varje säljägare fäller samma antal sälar har Naturvårdsverket analyserat respondenternas svar på frågorna om att skicka in prover frivilligt utifrån den enskilde respondentens uppgivna antal fällda sälar. Säljägare som fällt motsvarande cirka 32 procent av samtliga sälar uppger att de skulle fortsätta att skicka in prover frivilligt vid oförändrad ersättning. Säljägare som fällt cirka 40 procent uppger att de inte skulle skicka in prover medan säljägare som fällt cirka 27 procent av sälarna uppger att de inte vet om de skulle skicka in prover. Analysen indikerar att minst 32 procent (32-60 procent) av sälarna skulle skickas in om provtagningen blev frivillig. Om ersättningen för inskickade prover samtidigt höjdes till 1500/1975 kronor skulle ytterligare minst 16 procent av de fällda sälarna skickas in. Om ersättningen skulle höjas till 2000/2630kr skulle prover från sammanlagt cirka 70 procent av de fällda sälarna skickas in frivilligt. Myndigheters och andra aktörers användning av provanalyserna Miljöövervakning Sälar befinner sig högst upp i näringskedjan, vilket gör dem särskilt exponerade för miljögifter, och de kan därmed fungera som indikatorarter för miljögifter och för andra storskaliga förändringar i det marina ekosystemet. Särskilt studeras sådana skador på olika kroppsorgan, som är relaterade till belastning av miljögifter. Dessa undersökningar startade i början av 1970-talet och har ingått i nationell miljöövervakning sedan I början av denna period undersöktes enbart bifångade och strandade sälar, men när jakt på säl återupptogs 2001 öppnades möjligheten att 20

21 även använda dessa sälar. Det har visat sig att de sälar som tillvaratas vid jakten tillför ett mer representativt urval de sälar som bifångas har en övervikt av unga hanar, som dessutom ofta är magrare. Att det finns honor i materialet är viktigt eftersom reproduktionen påverkas av miljögiftsbelastning. Vissa aspekter av sälars hälsa följs upp såväl nationellt i Sverige som inom EU och internationella havskonventioner. Havsmiljödirektivet (2008/56/EG) har implementerats i Sverige genom Havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341) vilket innebär nya krav på övervakning. I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om god miljöstatus och miljökvalitetsnormer (HVMFS 2012:18) föreskrivs en indikator för späcktjocklek och en för dräktighetsfrekvens hos gråsäl för bedömningsområdet Östersjön. Dessutom anges att motsvarande indikatorer för vikaresäl och knubbsäl förväntas vara funktionella från För dessa arter är vare sig bedömningskriterier eller bedömningsområden ännu fastställda. Havsmiljödirektivet anger att samordning bör ske inom varje marin region, och att de befintliga marina konventionerna bör användas för denna samordning. Därför pågår arbete inom Helsingforskonventionen (HELCOM) bl.a. för att ta fram gemensamma indikatorer för uppföljning av direktivet. Detta görs för samtliga sälarter i Östersjön och för knubbsäl på västkusten. Arbete pågår för reproduktiv status (dräktighetsfrekvens) och näringsstatus (späcktjocklek) 18. Idag pågår inte motsvarande arbete inom Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR). När indikatorerna beslutats kommer de att användas även för uppföljningen av HELCOM:s Baltic Sea Action Plan 19. Späcktjocklek och dräktighetsfrekvens samt förekomst av tarmsår ingår samlat för bifångade/strandade sälar och sälar som tillvaratagits vid jakt i Sveriges officiella statistik för miljötillståndet, som redovisas på Naturvårdsverkets hemsida. Antalet sälar som skjutits, hittats döda eller bifångats rapporteras till HELCOM. En sammanställning av jaktens omfattning görs till Internationella Havsforskningsrådets arbetsgrupp för marina däggdjurs ekologi (ICES WGMME). Naturhistoriska riksmuseet sammanfattar resultaten från undersökningarna av de sälar som tillvaratagits från jakten i årliga rapporter till uppdragsgivaren Natur- 18 Uppgifter om indikatorerna finns tillgängliga på 19 Helcom

22 vårdsverket. Resultaten redovisas också i årsrapporten Havet samt vid ett årligt seminarium, Havsmiljöseminariet. Resultaten utvärderas tillsammans med motsvarande resultat från bifångade och strandade sälar. Resultaten från undersökningarna rapporteras till datavärden SMHI, för att hållas offentligt tillgängliga via internet 20. Provmaterial som förvaras i Miljöprovbanken är tillgängligt för forskning och miljöövervakning. Kemiska och andra analyser kan utföras på materialet, vilket innebär att man exempelvis i efterhand kan ta fram tidsserier över förändringar i miljögiftshalter hos sälar. Ett flertal artiklar med tidsserier om miljögifter i säl har publicerats genom åren. Till exempel gråsälen som indikator - tidsserier över PCB, DDT, PBDE, HBCD 21. Från Miljöprovbanken har även alla gråsälar provtagits retrospektivt för studier av fettsyrasammansättning. Genetiska studier på knubbsäl har nyligen gjorts på bankat material. Material från sälar insamlade från jakt och bifångst har varit ett viktigt material för studier av sälars diet under åren Sälförvaltning För den del av sälförvaltningen som är Naturvårdsverkets ansvar, jakten, är det viktigt att få reda på hur uttaget ur populationerna ser ut. Tillsammans med kunskap om sälarnas antal och utbredning är framföralltallt kunskap om de fällda sälarnas ålder, kön, näringsstatus och reproduktionsstatus är viktig för att förvaltningen ska kunna agera adaptivt, d.v.s. kontinuerligt anpassa sig till nya förhållanden. Det är främst andelen äldre, fertila honor som är en viktig grupp att följa i jaktutfallet. Ett stort uttag av dessa djur kan påverka populationen kraftigt. Om uttaget istället domineras av unga djur, framför allt hanar, så är jaktens effekter på populationen mycket mindre. Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet för sälförvaltning, förutom beslut om jakt. Myndigheten uppger följande i de nationella förvaltningsplanerna för grå- respektive knubbsäl 23 : Obduktioner och histologiska studier av vävnadsprover och kemiska analyser av prover från döda sälar är viktiga instrument för att fånga upp hälsomässiga för- 20 SMHI Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet Moraeus, Charlotta Havs- och vattenmyndigheten 2012 a och b 22

23 ändringar och förändringar i miljögiftsbelastningen. En uppföljning av frekvensen tarmsår är särskilt intressant. Vidare uppges i förvaltningsplanerna att dagens löpande övervakning av sälbeståndens storlek samt hälsotillståndet motsvarar det minimum av information som behövs för att kunna följa upp effekter av jakt. Provtagningen av magsäckar möjliggör undersökningar av sälarnas födoval. I förvaltningsplanen för gråsäl anger Havs- och vattenmyndigheten att artens påverkan på kommersiellt viktiga och hotade arter bör undersökas vidare 24 medan det i förvaltningsplanen för knubbsäl anges att Det är också viktigt att långsiktigt undersöka sälarnas födoval. Dels för att studera hur sälarnas matvanor förhåller sig till förändringar i sälarnas hälsostatus. Dels för att se hur sälarnas matvanor förändras över tiden och hur dieten förhåller sig till förändringar i fisksamhället. Genom att undersöka sälarnas födoval är det också möjligt att detektera förändringar i fisksamhällets artsammansättning, d.v.s. sälarnas födoval kan betraktas som en övervakning av fisksamhället. 25 Födovalsundersökningar saknar finansiering. Uppföljning av art- och habitatdirektivet De svenska sälarterna gråsäl, knubbsäl och vikare (phocidae, öronlösa sälar) finns upptagna i art- och habitatdirektivets bilaga 2 och 5. Direktivets bilaga 2 förtecknar djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses. För dessa arter gäller att bevarandet av deras habitat är den viktigaste faktorn för att garantera fortlevnad och välbevarande. Direktivets bilaga 5 förtecknar djur- och växtarter av gemenskapsintresse för vilka insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för förvaltningsåtgärder. I bilagan förtecknas sådana arter som är föremål för nyttjande och som därför riskerar att få försämrad bevarandestatus. Enligt art- och habitatdirektivets artikel 17 ska medlemsländerna vart sjätte år rapportera bevarandestatusen för de arter och naturtyper som omfattas av direktivet. Den senaste rapporteringen till EU-kommissionen skedde år Utvärderingen genomfördes av ArtDatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. För varje art och naturtyp har fyra parametrar bedömts och en sammanvägning av dessa har gjorts. Utbredningsområde och framtidsutsikter har bedömts för såväl arter som naturtyper. För arterna ingår även populationsstorlek samt storlek och kvalitet på artens livsmiljö. Utvärderingen har bland annat gjorts för de två marina regionerna (marin atlantisk och marin östersjö). I underlaget för bedömningen av de svenska sälarternas bevarandestatus refereras resultat från patologiska undersökningar av gråsäl i form av förekomsten av tarm- 24 Havs- och vattenmyndigheten 2012 a s Havs- och vattenmyndigheten 2012 b s

24 sår i Östersjöpopulationen medan motsvarande referenser till de patologiska undersökningarna saknas i motsvarande underlag för knubbsäl och vikare 26. NATURVÅRDSVERKETS BEDÖMNING Om insamling av bifångade sälar och/eller prover från säljakten sker bör resultaten från analyser av dessa när så bedöms lämpligt ingå i underlaget för rapportering av arternas bevarandestatus. Det finns inget formellt krav på patologiska undersökningar eller dylikt för att rapportera bevarandestatus i enlighet med artikel 17 i artoch habitatdirektivet till EU-kommissionen. Idag finns det avsevärt sämre underlag för bedömning av bevarandestatusen av andra arter än sälar. Av detta skäl är inte artikel 17-rapporteringen i sig ett skäl till provtagning vid säljakt. Kostnader Kostnader för ersättning till jägare Som beskrivits i avsnittet Ersättning till jägare betalar Naturhistoriska riksmuseet ut ersättning till jägare som skickar in rapport och prover från skjutna sälar. Kostnaden för ersättning till jägare är 1000 kronor per säl undersöktes prover från 171 knubb- och gråsälar som fällts vid jakt. Totalt rapporterades 195 fällda sälar av dessa arter Kostnaden för ersättning till jägaren samt fraktersättning 27 var cirka 1000 kronor per respektive 223 kronor per inskickad säl. Naturhistoriska riksmuseet har bedömt att den totala kostnaden för ersättning till jägare uppgår till cirka kr för provhantering samt för fraktersättning 28. Viltvårdsfonden finansierar riksmuseets kostnader för dessa ersättningar. Viltvårdsavgift måste betalas av alla som jagar. Avgifterna samlas i Viltvårdsfonden och regeringen delar varje år ut pengar till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård. Medlen till ersättning till jägarna samt fraktersättningar bekostas sedan 1974 av Viltvårdsfonden. Regeringen tog då efter förslag från Naturvårdsverket beslut om att de medel som tidigare användes till skottpengar för skjutna sälar skulle användas för detta ändamål. Kostnader för provhantering och analyser Lönekostnader för Naturhistoriska riksmuseets personal täcks av överenskommelsen Patologiska undersökningar av sälar, tillvaratagna under jakt 29 inom den nationella miljöövervakningen. Avtalet uppgår till 704 tkr under Kostnaderna 2013 för frakt med Postpaket, avfall, kartonger, förbrukningsmaterial 26 ArtDatabanken Transport av prover som går på lastbil eller fraktas till riksmuseet med milersättning går finansieras av Viltvårdsfonden medan prover som transporteras med postpaket finansieras av riksmuseet. 28 Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket 2014 b 24

25 för bankning av material var cirka 54,5 tkr varav 38 tkr finansieras av Naturhistoriska riksmuseet. De 38 tkr som belastar museets egna anslag utgörs av kostnader för transport med s.k. postpaket. Resterande 16,5 tkr har täckts upp av överenskommelsen Patologi hos säl som finansieras av Naturvårdsverket. Exempel på sådana kostnader är: plasthandskar, förkläden, skalpellblad, aluminiumfolie, vacuumpåsar, allväderspapper (etiketter), inköp av obduktionsinstrument, slipning av knivar. Bakteriologiska undersökningar. Den totala kostnaden för 2013 var ungefär 942 tkr exklusive administrationskostnad för utbetalningar. Administrativa kostnader uppgår till cirka 35 tkr per år och belastar museets egna anslag. 25

26 Analys Naturvårdsverkets utgångspunkter för analysen Förenkling Det ingår i det aktuella regeringsuppdraget att se över provtagningskraven i syfte att förenkla provtagningen. Förenkling är därmed en viktig utgångspunkt i översynens analyser. Att förenkla regler och minska onödigt krångel är en viktig uppgift för svenska myndigheter och kan både bidra till fler arbetstillfällen 30 och bidra till den offentliga förvaltningens legitimitet. Naturvårdsverket menar att svaren från säljägarenkäten indikerar ett missnöje med den övergripande sälförvaltningen och provtagningen. Vi anser att förenklade provtagningskrav vid säljakt kan bidra till att minska detta missnöje och därmed öka sälförvaltningens legitimitet. Rimlig ersättning Det ingår i Naturvårdsverkets uppdrag att se över ersättningsnivåerna för inskickade prover. Naturvårdsverkets utgångspunkt i analysen är att ersättningen ska upplevas som rimlig i förhållande till det arbete och den olägenhet provtagningen innebär för den enskilde jägaren. Vid frivillig provtagning bör ersättningsnivån även ligga på en nivå som kan förväntas leda till att ett tillräckligt antal prover skickas in. Säl- & havsförvaltningens och miljöövervakningens behov Sälarna kan fungera som indikatorarter för miljögifter och andra storskaliga förändringar i havsmiljön. Därför har övervakning av säl ingått i svensk miljöövervakning sedan 1989, men hälsoövervakning startade Olika mått på sälars hälsa följs upp nationellt inom Sverige, kommer att användas för att bedöma god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv och troligen även inom Östersjökonventionen HELCOM. Av särskilt intresse är att följa populationens tillstånd (genom bl.a. späcktjocklek) och effekter av miljögifter (genom bl.a. dräktighetsfrekvens). Av särskilt stort värde är också den systematiska och långsiktiga insamlingen av prover till Miljöprovbanken, vilken möjliggör analyser i efterhand. För sälförvaltningen behövs information om hur uttaget ur populationerna ser ut, framför allt de fällda djurens ålder, kön, näringsstatus (späcktjocklek) och reproduktionsstatus (dräktighetsfrekvens). Se avsnittet Myndigheters och andra aktörers användning av provanalyserna för mer information. Rimliga kostnader Den statliga förvaltningen ska arbeta kostnadseffektivt. Det finns begränsade medel från anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. och från Viltvårdsfonden, som idag i 30 Se t.ex. Regeringen,

27 huvudsak finansierar analyser av proverna från fällda sälar respektive ersättningen till jägarna för inskickade prover. Provtagningskraven och provtagningen bör därför ha en omfattning som kan motiveras i förhållande till andra verksamheter som ska finansieras med miljöövervakningsanslaget eller medel från Viltvårdsfonden. Möjliga åtgärder för att förenkla hanteringen I detta avsnitt går Naturvårdsverket igenom ett antal olika åtgärder som skulle kunna förenkla hanteringen av fällda sälar. Vi gör en bedömning av varje åtgärd för sig. Med dessa bedömningar som grund lämnar vi sedan vårt förslag till samlade åtgärder i nästa avsnitt. Differentierade provtagningskrav HELT SLOPAT OBLIGATORIUM Att helt frångå krav på att skicka in prover skulle innebära en stor förenkling för berörda jägare. Om förslaget genomförs utan att ersättningen för inskickade prover höjs kommer troligen ändå prover att skickas in men antalet insända prover kommer att minska med mellan 40 och 67 procent. Därmed kommer även kostnaderna att minska. Denna bedömning är gjord utifrån av de uppgifter säljägare lämnat i enkäten. Det finns en uppenbar risk för mindre representativitet om svårhanterade stora sälar och sälar som fälls på platser där provtagningen är extra besvärlig skickas in i mindre utsträckning. Bedömning Naturvårdsverkets bedömning är att denna åtgärd inte är aktuell i nuläget eftersom det är svårt att förutse följderna för provinsamlingen. INGET OBLIGATORIUM FÖR YRKESFISKARE Om kravet att skicka in prover tas bort för yrkesfiskare skulle det medföra förenkling för en del av säljägarna. Baserat på enkäten skulle antalet prover minska med procent. Bedömning Då systemet med yrkesfiskare är på väg att ändras 31 och det skulle vara svårt att urskilja dessa från övriga jägare bedömer Naturvårdsverket att detta alternativ inte är aktuellt. INGET OBLIGATORIUM FÖR JAKT VID REDSKAP SOM ANVÄNDS VID YRKESFISKE Denna förändring skulle gälla alla jägare som fäller säl i anslutning till yrkesfiskares redskap, det vill säga oavsett om jägaren är yrkesfiskare eller inte. Om kravet 31 Havs- och vattenmyndigheten

28 på provtagning tas bort för jakt som sker vid fiskeredskap skulle troligen antalet prover och kostnaderna för provanalyser att minska. Naturvårdsverket har ingen kunskap om i vilken utsträckning sälar idag fälls vid yrkesfiskets redskap. En kvalificerad gissning är att det rör sig om procent av de fällda sälarna. Det är företrädesvis hansälar i relativt dålig kondition som jagar vid fiskeredskap, vilket kan bidra till en snedfördeldning i de prover som skickas in. Bedömning Naturvårdsverkets bedömning är att denna åtgärd borde kunna införas om licensjakt på säl införs och då gälla vid skyddsjakt vid redskap. Åtgärden skulle underlätta för yrkesfisket genom att göra det enklare att jaga invid redskap som används vid yrkesfiske. INGET OBLIGATORIUM FÖR SPECIFIK SKYDDSJAKT Med specifik skyddsjakt avses jakt som får bedrivas av en eller ett fåtal personer i ett begränsat område. Sådana beslut har i huvudsak tagits för att tillgodose yrkesfiskets behov. Idag tas få beslut om specifik skyddsjakt, varför konsekvenserna av åtgärden för insamlingen skulle bli små. De specifika skyddsjaktsbeslut som tas gäller vikare där hela djuret ska skickas in. Om licensjakt skulle införas skulle antalet beslut om specifik skyddsjakt möjligen öka i omfattning, men det är svårt att förutsäga effekterna. Bedömning Naturvårdsverkets bedömning är att åtgärden inte är aktuell i dagsläget men kan bli aktuell om licensjakt införs och den specifika skyddsjakten på grå- och knubbsäl skulle öka. INGET OBLIGATORIUM FÖR KNUBBSÄL Det finns idag inte samma tydliga behov av provtagning från knubbsäl, varför ett slopande av krav på prover från knubbsäl inte skulle få lika stora negativa följdverkningar på den provtagning som sker idag. Enligt enkätsvaren från knubbsälsjägare skulle mellan 35 och 62 procent av de insända knubbsälsproverna försvinna om obligatoriet avskaffades och ersättningen för att skicka in prover vore oförändrad. Bedömning Naturvårdsverket anser att det av förvaltningsskäl finns behov av att få kunskap om samtliga fällda sälars ålder, kön, näringsstatus och reproduktionsstatus. Naturvårdsverkets bedömning är att någon form av krav på inskickande av prover från fällda knubbsälar bör finnas kvar. 28